Till startsidan

Dialogsvar från vårdverksamheter

Här lägger vi löpande ut svar som kommer in från vårdverksamheterna.

Dialogsvar vårdverksamheter

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Patienter blir tyngre vilket kräver andra/speciella hjälpmedel då de vanliga hjälpmedlen inte klarar av dessa vikter.
  • Psykiatriska diagnoser ökar på barnsidan.
  • Patienter köper vissa hjälpmedel själva, exvis en del köper elrullstolar av skotermodell själva så de "lätta" ärendena försvinner.

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Vi behöver köpa in andra hjälpmedel som är för tunga brukare.
  • Ökat tryck på verksamheter vilket ger en högre arbetsbelastning och ökade behov av att prioritera.
  • Vi ser att teknikutveckling gör att kognitiva hjälpmedel finns till viss del i våra telefoner så att verksamhet inte behöver förskriva och ibland inte bli inblandade de ärenden som vi får till oss blir alltså svårare och kräver mer av oss. Eftersom vi lever längre och personer med ex.vis ALS lever längre så ökar patientgruppen som vi jobbar med och de som vi har är svårare än tidigare då de har större och mer komplexa behov.

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Skotrar och en del andra enklare hjälpmedel blir egenansvar för att kunna prioritera den ökade mängden med patienter med större behov och all den uppföljning dessa och hårdare regelverk kräver. Vi kommer att göra mindre på det kognitiva fältet då det finns massor av stöd för detta i våra smartphones och arbetsterapeuter klarar det själva utan stöd från vår verksamhet.

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Mer av svårare ärenden då personer lever längre och vi får mer avancerade hjälpmedel som gör att de klarar sig längre men som även kräver mer av oss som hjälpmedelsverksamhet.

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • BCI - att vi kan styra datorer med hjälp av tanken. Vi jobbar med ögonstyrningar idag som exempel som utvecklas men BCI skulle kunna ta det här samt även körande av elrullstolar till en ny nivå både vad det gäller delaktighet, självständighet och frihet för den enskilde.
  • Att vi skannar kroppar och kan printa 3D delar.
  • Att vi fortsätter att se långsammare progredierande sjukdomsförlopp (självklart hoppas vi även på bot mot saker så att vissa delar av oss blir överflödiga).

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Viktigt att personal får gå utbildning så att vi kan fortsätta att vara spetskompetens inom olika områden.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Fler med samsjuklighet av levnadsvanerelaterade sjukdomar (diabetes, osteoporos, fetma,hjärt-kärlsjukdom etc
  • Ökad psykisk ohälsa
  • Fler unga med omfattande problematik

 

2 Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Ökat behov av samarbete med andra verksamheter - kunna hjälpa med helheten, inte bara nuvarande symtom.
  • Fler patienter i behov av omfattande insatser som krävs för livsstils- och vaneförändringar.
  • Behov av ökad kompetens kring psykisk ohälsa och beteendeförändringar

 

3 Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

  • Körkortsbedömningar i nuvarande form -bör kunna digitaliseras
  • patientskolor i nuvarande form - bör kunna digitaliseras och samköras
  • Färre uppföljning efter standardiserade åtgärder med låg variation i efterförlopp

 

4 Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Teamsamarbeten kring patienternas helhet vid behov av levnadsvane- och beteendeförändringar
  • Fler team kring patienter- exvis diabetes, KOL, osteoporos, långvarig smärta
  • Mer konsultativa insatser - hjälpa patienter med det de behöver för förändring

 

5 Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Andra sätt att fånga upp kvinoohälsorelaterade problem - exvis kring klimakteriet - stor påverkan på mångas liv, mycket sekundära problem!
  • Digitala lösnignar för träningsmonitorering, feedback, uppföljningar " kontroll så patietenten följer förväntat förlopp" etc.
  • Förebyggande eller kurerande behandling för artros

6 Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

  • Det behöver satsas på "livskunskap" i tidig ålder för att individer ska ges möjlighet att ta hand om sin hälsa
  • Rehabilitering är komplext och innebär ofta ett behov av att förändra beteenden och levnadsvanor - det behöver få individanpassas och ta tid i anspråk!
  • Fånga upp fler typer av besvär i tidigt skede - kanske med hjälp av fysioterapeuter och arbetsterapeuter i skolhälsan?

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Mer pålästa, vill vara aktiva och påverka sin vård. Vill vara effektiva (inte ha så många besök). Mer kräsna när det gäller tider främst tidigt och sent på dagen. Patienter har inte tid att vara sjukskrivna. Mer kräsna med medicinering. Mer googlande - spretig information, litar inte alltid på behandlare.
  • Vanligare att företag erbjuder företagshälsovård/friskvård, fler som är igång med träning både äldre och yngre. Yngre sitter också mer stilla. Klyftorna mellan aktiva och inaktiva ökar.
  • Vanligare att patienter inte har råd med behandling när frikortet går ut.
  • Psykisk ohälsa ökar och går ner i åldrarna. Patienterna är inte rustade för de krav som ställs i vardagen. De har inte verktyg, svårt att prioritera i vardagen.

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Patienterna litar inte på sin behandlare, då de tagit del av motstridig information på nätet. Går åt tid att bemöta felaktiga påståenden. Mer tid till kommunikation. Ineffektiv rehabilitering när patienterna inte följer överenskommen plan (och tar egna initiativ).
Efterfrågas vård som inte erbjuds i Regionens regi - t.ex. stötvågsbehandling. Missnöjda patienter när vården inte möter förväntningarna.
Ökat inflöde av patienter som behöver stöd av arbetsterapeut: struktur och vardagsbalans. Ökat behov av arbetsterapeut i primärvården.
Ungdomarna som inte rör sig idag kommer behöva mer vård när de blir äldre - problem med låg muskelstyrka, osteoporos mm.
Fler som överlever sjukdom som tidigare varit dödlig - ökat behov av rehabilitering.

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

  • Färre fysiska möten.
  • Färre grupper.
  • Mer konsultativt arbete med mer egenvårdsråd för vissa patientgrupper.

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Tätare samarbete med andra professioner - viktigare med samstämmig kommunikation till patient.
  • Behov av tätare uppföljning för vissa patientgrupper för att minska tiden som sjukskriven.
  • Gemensam telefonrådgivning/bokning i hela PVR. Jämlik prioritering.
  • Mer förebyggande vård - insatser till barn i skola, t.ex. för att förebygga psykisk ohälsa och inaktivitet.

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Läkemedel för att motverka utvecklingen av artros.
Effektivare röntgenundersökningar som kräver färre personal, ffa MR.

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Nej

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

De blir äldre och äldre.

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Tyngre arbetsmässigt och tar längre tid att undersöka.

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Vi kommer inte att sluta med något, men *mindre konventionell radiologi och ultraljud
Mer DT och MR.

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • DT
  • Kanske MR på sikt?
  • Mobil röntgen
  • PET-CT

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Att behovet motsvarar resurs
  • Scanning av hela kroppen
  • Annan undersökning på mammografi

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Det är nödvändigt med kompetensutveckling.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Fler äldre
  • Fler undersökningar av opåverkade patienter (för låg kompetens hos remittent i akuta läget=skickar på allt)
  • De som är jättesjuka har också ökat
  • Kör fler undersökningar på alla patienter, ex hals/thorax/buk
  • Kommer ofta både MR och DT
  • Bristen på vårdplatser har påverkat oss

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Vi har för mycket att göra
  • Mängd och tyngd har ökat
  • Fler multisjuka

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

  • Ultraljud bör nog minska, pga fler handhållna ul på avd?
  • Interventioner?
  • MUC?

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • PET-CT
  • Fusions-CT
  • AI
  • MR dygnet runt och med distansstyrning?

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Att vi slipper ge kontrastmedel
  • Att kunna jobba på distans
  • Koartare undersökningstider generellt
  • AI!
  • Hjälpmedel vid förflyttning

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

  • Kompetensförsörjningen viktig!
  • Kompetensutveckling lika så, vi behöver följa med i utvecklingen
  • Risk om rtg ska vara på många ställen, splittring. Eller att arbete delegeras ut till andra

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Yngre allt mer inaktiva, övervikt och smärtproblematik. Mer psykisk ohälsa generellt, depression, ångest, stress och hälsoångest. Äldre som lever längre med krav och förväntan att ens kropp ska hålla längre. Multisjuka. Desinformerade patienter.

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Större krav på bredd i kompetens. Medarbetare behöver kunskap om mycket. Svårt att bemöta/behandla psykisk ohälsa, som inte sällan kan kan vara en del i smärtproblematik. Svårt att hjälpa yngre med ohälsa. Behov av att arbeta möta människor tidigt, arbeta mer preventivt. Arbeta med levnadsvanor tidigt. Ökat behov av att arbeta med och att ha kunskap om beteendeförändring, motivation. Stort behov av ökat teamarbete kopplat till det faktum att det finns många multisjuka. Större behov av att bemöta desinformation patienter exempelvis hittat på internet.

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Akupunktur. Fysiska patientskolor så som artrosskolor, smärtskolor m.m. blir helt digitala, alltså färre fysiska besök. Passiva behandlingar. Information som ges fysiskt/muntligen och som kan ges digitalt med egenvård. Avgipsningar. Mindre admin, som kan skötas av AI, digitala hjälpmedel. Mindre "detektivarbete" i och med flera standardiserade vårdförlopp.

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Preventivt arbete. Att förebygga ohälsa, tidigt i åldrarna, föreläsningar och kunskapsstöd i skolor/samhälle. Arbeta mer med levnadsvanor och att motivera patienter till goda sådana. Ökat teamarbete och samverkan kring de patientgrupper som behöver. Ökat digitalt arbete, patientskolor. Egenvård, att stärka patienter i deras egna förmågor och styrkor till egenvård. Ökat stöd av digitala tekniker, AI. Mer specialistområden som fysio inom primärvård, god och nära vård, ökat patientflöde i primärvård med svårare symtom/diagnoser/sjukdomar, att ha kompetens i detta. Ta mer stöd av arbetsterapeuter - arbetsmiljö.

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Ultraljud för diagnostik. Stötvågsbehandling. AI som kan göra administrativt arbete. AI som del i att bedöma/och utreda. AI/fler digitala verktyg för att stötta och motivera till träning. VR-teknik, ökad glädje och motivation i träning, styrka, balans. Teknik/kroppscanning som på ett pedagogiskt och tydligt sätt kan hjälpa patienter se sina framsteg/progression. Mediciner för muskelsvaghet, förbättrade mediciner psykisk ohälsa.

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Mycket viktigt med fortbildning i framtiden, hänga med och ha rätt kompetens för att möta patienter, även för att vara en attraktiv arbetsgivare och behålla medarbetare. Ökad samverkan och teamarbete inom regionen. "bygga" bort organisatoriska flaskhalsar, få ett bättre flöde så att patienter får adekvat hjälp snabbt. Rätt vårdnivå, rätt vårdgivare snabbt.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Ökning av erosionsskador (frätskador)
  • Fler tänder kvar högre upp i ålder
  • Psykisk ohälsa bland unga

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Svårt med diagnostik gällande erosionsskador och vid omfattande skador krävs ofta stor behandling.
Äldre patienter med många tänder kvar ofta multisjuka och har svårt med egenvård. Patienterna också ofta svåra och behandla med tanke på sjukdomar/mediciner samt svårt att ta sig till kliniken och ligga ner i behandlingsstolen.
Svårt att nå patienter med psykisk ohälsa. Ofta mycket bristande egenvård.

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Förhoppningsvis mer vård och mindre administrering.
Troligen mindre behandling på 20-23-åringar pga ekonomi när de börjar betala.
Fissurförsegling ocklusalt (tuggytan)

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Tandläkarbehandling på äldreboenden.
Instruktion på videosamtal
Fissurförsegling approximalt (mellan tänder)

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Koppling mellan munnen och kroppen ökar.
Journaler mellan sjukvård tandvård kopplas samman framförallt gällande läkemedel.

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Mer vård och mindre administration.
"Mjukare" röntgenbilder.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Erosionsskadade tänder
  • Bettfysiologiska problem
  • Ökande antal implantat
  • Ökande äldre befolkning med egna tänder

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Mer tidskrävande behandlingar och fler återbesök (erosioner/ implantat/ bettfys)
Svårt för äldre att ta sig till kliniken.

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Helproteser
Behandlingar efter amalgam.
Manuellt avtryck med alginat o liknande (scanner tar över)
Röntgen (AI tar över)

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Att det ska finnas tandvårdsrum på äldreboenden för både barn o äldre.
Att avslappningsövningar blir mer vedertaget i bettfys behandlingar
Att behandla även approximala initiala kariesangrepp.

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Behandla karies samt parodontit med laser i större utsträckning.
Diagnosticera approximalkaries utan röntgen.
Ge bedövning utan nål.

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Genetisk analys/ kartläggning bakterier för att förebygga parodontit.
Medicinering mot karies!
Kunna upptäcka patienter med MRSA på ett bättre sätt. Utveckla smittskyddet mot resistenta bakterier.
Koppla ihop journalerna Cosmic o Carita vad gäller anamnes.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Mer karies - pga förändrade levnadsvanor, kostvanor
Mer erosionsskador pga ökade intag sura drycker
Mer bettfys-besvär, pga stress

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Mer resurser krävs för att behandla sjukdomstillstånd, (ex småbarnskaries kräver fler besök, mer resurser)
Ökade kostnader, för protetiska behandlingar
Tillgängliga moderna lokaler för att kunna möta framtidens tandvård behövs

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Hel + delproteser
Stift och pelare

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Digitala möten (ex för första bedömning, mi-samtal mm)

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

AI granskning rtg-bilder
Slippa ta indiaktorrtg vid endonti
Steril robot

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Mer forskning emaljhypoplasier behövs.
Erosionsgradering i journal.
Tandläkarutbildning Karlstad

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Längre överlevnad av patienter med levercirros på grund av optimerad behandling- ökat antal patienter med pågående vårdåtagande
Tidigare insjuknande i IBD-sjukdomar - insjuknande i tidig ålder
Ökande incidens av IBD-sjukdomar

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Fler patienter behandlas polikliniskt - minskat behov av slutenvård
Mer avancerad vård polikliniskt

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

MR för patienter med patienter med stabil PSC

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Snabbare start med kombo-behandling av IBD - avancerade behandlingar
Elastografier på vid utredning av levercirros - ingår redan i vårdprogram
Större ultraljudsverksamhet och ultraljudskompetens

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Nya läkemedel som är bättre och mer tarmspecifika
AI - för administrativa och repetitiva uppgifter

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

En kunskapsstyrd organisation behöver kontinuerlig utbildning och forskning. Det saknas nu och kommer innebära ett behov av upphämtning.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Erosionsskadorna på tänderna ökar och det är många barn som får de.
Karies ökar bland barnpatienter.
På grund av stress i vardagen många får bettfysiologiska besvär

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Antalet patienter med isningar ökar som leder till fler lagningar
Försämrad munhälsan hos unga ökar risken att man som vuxen kommer att behöva mycket tandvård
Det är många unga som behöver få behandling pga bettfys besvär

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

-

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

-

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Bättre material
Ett enklare sätt att ta röntgen bilder och granska de

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

-

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Att kvinnorna kommer på sina hälsokontroller.
Att fler kvinnor begär u-ljud för komplettering.
Att fler kvinnor söker vård för en exempelvis knöl.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Resurser
Prioriteringar-inflödet av remisser ökar.
Tekniken utvecklas hela tiden

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Det vi gör idag kommer vi att göra i framtiden, plus mer.
Utveckling hur man ska indikera.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

3D u-ljud (Automatiserat tredimensionellt ultraljud), AI, kontrastmammografi, tomosyntes i screeningen. Magnetkamerans roll i framtiden.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Tomosyntes i screeningen.
AI kan jämföra med gamla bilder.
AI i kliniska verksamheten som ett arbetsverktyg för bröstradiologerna.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Viktigt med forskning samt utbildning i framtiden då tekniken utvecklas hela tiden.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Förändrade matvanor: Regelbundet intag av energidryck och läsk. Föräldrar ej lika medvetna om risker med karies. Frätskador ökar kraftigt.
  • Frekvent bruk av snus och tobak vid ung ålder.
  • Mer sockerhaltiga produkter i vardagen, energidryck, småätande.
  • Mer stress i vardagen kan leda till utbrändhet vilket ger mediciner som påverkar allmänhälsan
  • Mer intag av energidrycker

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Sämre oral hälsa på sikt, och behandlingar för unga patienter med mycket erosionsskador.

Framtida ökat vårdbehov. Försämrad allmänhälsa.

Åldergräns för barn och ungdomstandvård sänks till 19 år --> fler uteblivande och unga som väljer att avstå från tandvård pga ekonomi.

Mer sjukdom att behandla /sjukare population

Mer resurser kommer krävas för behandling

Mindre personal finns att tillgå pga utbrändhet

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Digitalt avtryck ersätter konventionella avtryck.

Laga med borr

Mindre proteser pga utveckling med fast protetik(implantat)

Förhoppningsvis mindre kariesbeh hos unga/barn.

Avtryck. Skannertekniken kommer att ta över.

Röntgenundersökningar med konventionell teknik.

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Implantatprotetik i högre utsträckning

Mer profylaktiska besök.

Videosamtal/distansbesök för profylaktiska besvär/kostvanor

Hembesök hos äldre/ensamma för att stimulera egenvård (fika och tandborststund 😊)

Mer digitaliserad vård med t.ex. 3D printade kronor på plats så väntetiden för behandlingar minskar.

Förlorade tänder ersätts med tänder framtagna med hjälp av stamceller.

Konventionell röntgen ersätts med röntgen tagna med kamera, typ skanner.

Lagningar utan borr? Bättre material som håller över tid.

Sköljning som tar bort tandsten.

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Ersättning av vinkelstycken med laser

Nytt journalsystem som har bra uppkoppling

Öppna kallelser i högre utsträckning. Övergå från papperskallelser till elektroniska kallelser fullständigt.

Tandvården skall ingå i sjuk och hälsovården.

AI som hjälpmedel rtg (karies/marginalt jämf. mellan rev.besök)

Kompositer som tål fukt bättre.

3D printrar. Intraorala kameror. Bättre nät så scannrar fungerar enligt sina potential. Effektiva och enkla journalsystem som inte tar upp halva arbetsdagen att vänta på. Medicin mot karies mutans.

Bättre och enklare administrering av premedicinering.

Bättre smak på mediciner och tandinjektionsmedel.

Utveckling inför operationer, förenkla flödet.

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Påverkan av vitt snus på oral hälsa

Löneökning i takt med ökade ansvarsuppgifter t.ex. vid lustgasutbildning för både tdl och tsk.

Allt inom vården behöver inte effektiviseras. Finns ett stort behov av gott patientenbemötande för att nå fram kommunikativt till patienter för att förändra deras beteende och kunskap inom egenvården/hälsan.

Vård före ekonomi! Minskad personal leder till misstag och stress. Sjukskrivning bland personal och ökade risker för patientsäkerheten. Vara rädd om den personalen man har. Inte tappa erfarenhet och kunskap.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Människor har mer kunskap om sin sjukdom/besvär och har lättillgänglig information via många kanaler.
Fler yngre som söker vård för stressrelaterade besvär/psykisk ohälsa, exempelvis huvudvärk, sömnsvårigheter, försämrade levnadsvanor m.m.
En mer äldre befolkning. Fler multisjuka personer som lever längre med sitt tillstånd vilket ställer högre krav på all sorts vård.

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet? Fråga 2

Vi behöver vara pålästa inom många områden och vara uppdaterad inom den senaste forskningen, exempelvis via den nationella kunskapsstyrningen.
Det ställer ett annat krav på vårt vårdutbud. Vi behöver jobba mer förebyggande exempelvis i tidig ålder fånga upp riskbeteende samt jobba mer teambaserat.
Ökat behov av rehabilitering/rehabplatser då många multisjuka äldre behöver längre
återhämtning/rehabilitering efter sjukdom/skada.

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Vi kommer nog inte göra passiva behandlingar, t ex akupunktur, TENS-behandling m.m.
Inom vissa specialistområden, t ex lymfbehandling att det kommer bli en länsresurs med intensivbehandling/självbehandling i hemmen.
Vissa skolor exempelvis artrosskola kommer ske digitalt med förinspelad utbildningsserie.
Förre postoperativa besök i slutenvården till förmån för snabbare kontakt till primärvården, exempelvis efter knäplastikoperation/poliklinisk operation.

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Mer friskvårdande behandling för att främja ett hälsosammare liv. Hälsovård istället för sjukvård.
Möjlighet till digitala lösningar/alternativ.
Fler gruppbehandlingsmöjligheter för specifika patientgrupper, exempelvis långvariga ryggbesvär.
Fler behandlingsalternativ för personer med psykisk ohälsa, exempelvis beteendeterapi i olika former, trädgårdsterapi/grön rehab.
Mer hemrehabilitering, exempelvis efter stroke. Ökade möjligheter till snabb hemgång genom mobilt rehabteam.
Mer mobil verksamhet.

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Mer mobila enheter, exempelvis screeningverksamhet såsom mammografi, aortascreening, enklare röntgenmöjlighet i norra Värmland för att underlätta för patienter som har lång resväg. Vi kommer till patienten.
Specialistfunktioner som inte finns på samtliga sjukhus är mobila och har mottagning på plats där patienten kommer till sitt hemsjukhus, exempelvis neurologmottagning.

Snabbare diagnostisering/omhändertagande/behandling med smidigare och effektivare flöden där patienter vet planen och inte behöver vänta i onödan.
Välinformerad patient som är insatt i sin vård vilket skapar en ökad trygghet/delaktighet. Mer klinisk patienttid, mindre administrativ tid.

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Rätt yrkesgrupp utför rätt arbetsuppgifter, exempelvis vårdpersonal inte ska utföra administrativa uppgifter som kan göras av administrativ personal.
Högkostnadsskydd för tandvård likväl som sjukvård, likvärdiga behandlingskostnader.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Patienterna är äldre men relativt friska.
Mer pålästa och ställer högre krav på undersökningar och behandlingar. Men kan ändra sin åsikt efter information.
Färre patienter är rökare.

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Fler patienter som hinner drabbas av artros.
Behöver mer tid avsatt för informera patienter.
Snabbare flöden.

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Färre fysiska återbesök och fler digitala.
Agrafftagning ersätts med andra metoder.

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Kunna ge god och nära vård till fler patienter genom att ha fler olika specialiteter på plats.
Kunna erbjuda fler rehabplatser i länet.
Kunna erbjuda videosamtal vid återbesök.
Kunna erbjuda chatt i "telefonrådgivningen".

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Bromsmedicin mot artros.
Smärtlindring som inte är beroendeframkallande.

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Kliniskt utvecklingsprogram för undersköterskor blir obligatorisk.
Ökad kompetens om mottagningen breddar sitt utbud.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Barn är mer komplext sjuka och kräver mer medicinska insatser under sin sjukhusvistelse. Mer barn hemsjukvården som kräver helt andra insatser och material. Psykisk ohälsa och social svikt märks allt oftare hos våra barn och unga samt hos vårdnadshavare. Nya överlevare i neonatal. Många barn med andningsstöd i hemmet.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Ökade kostnader för material. Hög belastning på få vårdplatser. Ingen kan stötta barnsjukvården som är specifik. Många barn läggs på permission. Personaltäthet måste öka pga barns allt mer komplexa sjukdomstillstånd. Mer utbildning krävs för att möta psykisk ohälsa.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Det säsongsbetonade kanske försvinner och att vi kanske har en hög belastning mer konstant.
Vaccinationer kan förändra sjukdomspanoramat.
Onkologin kan förändras mot dagvård

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Hemsjukvård i större utsträckning - barn skall inte vistas på sjukhus. Mer mobila team i länet - god och nära vård.
Bättre neurologi.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?
Diabetes - onkologi.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Säkerställa kompetensutvecklingen för undersköterskor och sjuksköterskor inom barnsjukvården

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Ekonomiska svårigheter
  • Fler patienter med erosioner
  • Större estetisk tandvård

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Vi behöver andra betalningsalternativ, ex delbetalning med bättre villkor
  • Vi ser att det kan bli färre friskvårdsavtal pga erosioner och större behov.
  • Tillgänglighet krävs för att kunna erbjuda mer estetisk tandvård

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden?

  • Avtryck, allt går mer och mer mot digitalt.
  • Diagnostik via röntgen.
  • Borra

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Laser
  • AI vid granskning
  • Vaccination mot sjukdomar i munnen
  • Digitala patientkontakter

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Digital mätning vid parod
  • Osteoporosmed med mindre biverkningar
  • AI
  • genetik-forskning (ny tanduppsättning)

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Nej

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Ökning av erosionsskador. Ökning av karies hos unga. Stora protetiska arbeten utförda utomlands.

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Svårare att behandla sjukdomstillstånd.

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden?

-

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Fissurförsegling på permanenta 6or på gröna barn.

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

AI granskning av röntgen.

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

-

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

MR och DT undersökningar ökar för vart år. Fler standardiserade vårdförlopp att ta hänsyn till. Patienter som uteblir/ringer återbud pga att man inte vill åka till annan ort för undersökning.

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

- Tomma undersökningstider, pga återbud eller uteblivna patienter.

- Onödiga undersökningar ökar strålbelastningen.

  • Ökat behov av ett antal undersökningar.
  •  

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden?

Alla typer av undersökningar behövs men modalitet kan skifta.

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

MR kamera i Säffle?

Utökat undersökningspanorama.

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

MR, CBCT

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Ökande åldrar ger fler med egna tänder
  • De äldre är sjuka under en längre tid
  • Färre kariesfria barn

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Ökat behov av förebyggande mun/tandvård (vårdpersonalen inom både kommun samt regionen behöver ta mer ansvar. Hälso och sjukvården behöver trycka på mer så kommunen följer då det är viktigt att behålla sina tänder.
  • Ökat behov av tandvård bland äldre och sköra
  • Ökat behov av förebyggande och hälsofrämjande populationsinsatser

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden?

Färre proteser (löständer)

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Fasta tandvårdsrum på boenden
  • Tandhygienister anställda inom kommunen
  • Populationsinriktade insatser MVC, BVC, förskiola samt skola för att stärka munhälsan

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Utveckling av dentalmaterial så de blir mindre teknikkänsliga
  • Fler kariesfria barn
  • AI som hjälper till vid t ex röntgengranskning, automatiserad kallning

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Vårdpersonal behöver mer tandvårdsutbildning, kan regionen trycka på lärosätena?

Vårdvalsrådet ser följande mönster i hälsan hos invånarna:

  • Befolkningen blir äldre och lever längre, fler patienter har kroniska sjukdomar.
  • Förväntan på sjukvården är högre och man ser ett minskat egetansvar.
  • Fler sjukdomar är kopplade till livsstil, exempelvis diabetes och fetma.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Högt blodtryck
  • Artros
  • Högt BMI

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Stillasittande pga smärta risk för högt blodtryck
  • Artros, lidande fler yngre behöver operation.
  • För högt Bmi= ingen operation. Ökad belastning på andra enheter.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

  • Diskbråck kommer ske polikliniskt.
  • Mer egenvård
  • Fler besök blir digitala tex sårkontroll och inskrivningsbesök.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Nya diagnoser, tex axeloperationer. Bredda kompetensen.
  • Operera fler veckor på året och ha gemensam semesterstängning.
  • Erbjuda digitala besök. Bra för miljön och patient tid.
  • Öka antalet operationer och bli ett elektivt ortopedcentrum i Arvika.

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Läkemedel som är lika effektivt som morfin men inte är beroendeframkallande.
  • Bättre röntgenapparat till våra ryggpatienter.
  • Robotassisterande operatör.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Mer utbildning, kliniskt utbildningsprogram till alla nyanställda. Fokus på att behålla personal och vara en attraktiv arbetsplats med goda arbetsförhållanden.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Stor ökning av antalet patienter i rättspsykiatrisk vård, vilket gett en alarmerande platsbrist inom den rättspsykiatriska vården nationellt.
  • Ökning av patienter med framför allt substansbruk, men även autism och intellektuell funktionsnedsättning.
  • Försämrad somatisk hälsa i patientgruppen.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Stort behov av utökning av vårdplatser
  • I syfte att främja en individanpassad, högkvalitativ och effektiv vårdprocess finns ett stort behov av fler och mer riktade behandlings- och rehabiliteringsinsatser inom slutenvården och en utökad öppenvård med likaså fler och mer riktade behandlings- och rehabiliteringsinsatser. Därtill är det angeläget att nödvändiga insatser från kommunen kan erbjudas vid utslussning från slutenvården. Det senare uppfattas bli allt svårare.
  • För patienter i slutenvård finns ett tort behov av förbättrad tillgång till tandvård och primärvård (inklusive fysioterapi och dietist) samt för målgruppen mer anpassad kost.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

-

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Utökning av effektiva behandlings- och rehabiliteringsinsatser inom både heldygnsvård och öppenvård för att främja en så effektiv och högkvalitativ vårdkedja som möjligt. Öppenvården är idag endast under uppbyggnad. Inrätta alternativa vårdformer såsom till exempel dagvård och planerad slutenvård för intensiva behandlingsinsatser.
  • Ökade behandlingsinsatser kopplade till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och modern beroendevård.
  • Ökad samverkan med primärvård och tandvård för förbättrad somatisk hälsa.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Mer effektiv läkemedelsbehandling vid psykossjukdomar som samtidigt har mindre biverkningar.
  • Tillgång till effektiv behandling mot fetma för patienter som erhåller läkemedel som riskerar bidra till fetma.
  • Mer forskning inom svensk rättspsykiatri.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Utökade möjligheter till samarbete med i första hand Karlstads universitet gällande både utbildning och forskning.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Befolkningen blir äldre, är mer aktiva och jobbar längre vilket ökar efterfrågan hörhjälpmedel.
  • Patienterna kommer tidigare än förut då tekniken är bättre utvecklad, och fler söker hjälp för sin tinnitus.
  • Patienterna är mer pålästa och ställer högre krav. Samhällets utveckling förutsätter att man hör.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Ökat behov av resurser och mottagningsbesök då totala antalet patienter som använder hörhjälpmedel ökar, efterfrågan motsvarar inte de resurser vi har. Vi ska göra mer med patienterna vilket innebär utökning av arbetsuppgifter, dokumentation och kvalitetssäkring. Hörselnedsättning som diagnos kräver fysiska möten, svårighet vid ökade krav på digitala möten.
  • Den snabba tekniska utvecklingen ställer högre krav på personalen, och från patienterna som vill ha det ”senaste”. Det blir fler produkter, tillbehör och utrustning som krånglar. Mottagnings- och jourbesök samt inlämnade hörapparater för reparation ökar ständigt utifrån att tekniken kräver mer service och personalen behöver ständigt vara uppdaterade.
  • Personalbrist, delvis pga löneläge men är också brist på audionomer i hela landet. Även svårt rekrytera logopeder, specialpedagoger och teckenspråkstolkar/skrivtolkar.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

  • Behovet av hörselvård kommer att öka, vi ser inget idag som kan prioriteras bort i hörselrehabiliteringen.
  • Avtryck till hörselgångsinsatser, ersätts av 3D-scanning.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Fjärrsupport för justering av ljudet i hörapparater borde ökas
  • Automatiskt hörseltest för vuxna som bara vill kontrollera hörseln, för att prioritera bort dem som inte är i behov av hörhjälpmedel från vårdkön.
  • Uppföljning efter ett år på de patienter som ordinerats hjälpmedel. Idag finns inte resurser till det.
  • Förebyggande hörselvård, mer samverkan, utbilda vårdpersonal.
  • Mer digitala besök om möjligt, men kan vara svårt pga hörselnedsättning hos patienten
  • Finns ett behov av att föräldrar och barn även med lättare hörselnedsättning erbjuds mer individuella insatser i form av logoped, information och motivation.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Genbehandlingar, ex ärftliga sjukdomar som orsakar hörselnedsättning.
  • Tillförlitliga automatiska hörseltester.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Invänta stamcellsforskning runt hörselorganet som kan återskapa hörselceller.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Patienterna får mer erosioner pågrund av läsk/energydryck konsumption. Ett mer stressat samhälle som påverkar livsstilsvanor som tillexempel egenvårdsvanor, kost (mer sockerhaltig kost).

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Större belastning på tandvården, ekonomiskt mer kostnad.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Inget.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Inrikta mer vården på beteende förändring hos patienten. Satsa mer på förebyggande behandling.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Mera forskning inom tandvården (återställa emaljen). Bättre program som underlättar vid tillexempel fickstatus (registreras automatiskt).

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Mer forskning inom tandvården som tillexempel hitta något som kan återställa emaljen. Uppfinna tillsammans med tandvårds personal ett system som ska underlätta för personalen som jobbar inom tandvården vid patientbesök. Viktigt att Tandvårdspersonal är med och utformar dessa program. Det är även viktigt att vi använder samma system runt om i landet för att mer arbeta lika inom tandvården. Ett exempel kan vara vid fickstatus registrering att detta sker automatiskt utan att man behöver sitta och klicka i varje yta för yta.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Sämre egenvård och munhygien
  • Sämre psykiskt mående
  • Patienter önskar mer estetisk vård

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Ökat behov av kostnadsfri tandvård utanför behandlingsbehovsindex
  • Mer uteblivande på grund av psykiskt mående
  • Ökad andel diskussioner med vårdnadshavare och allmäntandläkare/privattandläkare som tycker att vi borde SÄNKA våra gränser för tandregleringsbehandling som ryms inom den kostnadsfria barn och ungdomstandvården (OBS! Våra behandlingsbehovskriterier är politikerstyrda) samt även ta hänsyn till psykiskt mående

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

  • Fysiska konsultationer
  • Färre behandlingar inom kostnadsfri tandvård
  • Eventuellt minskad andel skattefinansierade behandlingar

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Aligners
  • Digital diktering

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Aligners
  • Indirekt bonding
  • AI för behandlingsplanering

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

  • Utbildning i Aligners
  • Snabbare att implementera nya behandlingssätt
  • Att få hjälp med att införa digitala verktyg som kan underlätta, patientsäkra och effektivisera vården

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Mer neuropsykiatri
  • Mer pålästa patienter via sociala medier, internet
  • Öppnare att använda droger

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Långa köer till utredning.
  • Svårare att behandla patienter som har förutbestämda åsikter om vilken sjukdom/diagnos de har.
  • Försvårar diagnostik och behandling.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Hembesök

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Missbruksvård
  • Ökad digital vård, t.ex KBT via nätet
  • Psykoterapeutiska behandlingar vid ADHD istället för bara medicinering

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Bättre mediciner vid psykossjukdomar
  • Intensivbehandlingar, komprimerade psykoterapibehandlingar

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Förstatatliga regionerna. Renodla regionerna - varför ska regioner hålla på med annat än renodlad sjukvård?

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Fler patienter har fler diagnoser.
  • Många har haft skolgång som inte fungerat och hamnar sedan i ett utanförskap vilket kan leda till långa sjukskrivningar.
  • Många självmedicinerar/har eller haft ett missbruk.
  • Många fler som har neuropsykiatriska diagnoser.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Svårt att prioritera vilken ordning behandling kan ske (utifrån att de har många diagnoser).
  • Svårt att prioritera vilken patient som ska behandlas först.
  • Svårt att behandla utifrån patienters svåra livssituationer, det ""räcker inte"" med att behandla patienters diagnoser.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

  • Svårt att prioritera vilken ordning behandling kan ske (utifrån att de har många diagnoser).
  • Svårt att prioritera vilken patient som ska behandlas först.
  • Svårt att behandla utifrån patienters svåra livssituationer, det ""räcker inte"" med att behandla patienters diagnoser.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Beroendevård.
  • Effektivisera bedömningar.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Öka utbudet av terapeutiska behandlingar.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

  • Utvärdering av behandling och vi behöver en klinisk forskning relaterat till psykologiska behandlingar för att se att rätt sak utförs.
  • Fler perspektiv i ledningen utifrån mer yrkesgrupper som kan bidra till god vård för patienter.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Ökat antal intyg, till exempel LUH
  • Ökat antal yngre som mår sämre, kopplat till basbehov som sömn, fysisk inaktivitet, spelande.
  • Ökat behov av utredningar, neuropsykiatri, drogscreening etc

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Ökat antal patientbesök.
  • Ökad tid för administrativt arbete
  • Svårare att behandla sjukdomstillstånd pga patientens bristande livsvanor

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Vi tror:

  • Att stor del av behandlingen flyttas över till primärvård.
  • Att diagnossystem förändras vilket leder till enklare utredningar.
  • Att utöka/bredda utbudet av digital behandling.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Att få resurser att behandla patienten inom rimlig tid
  • Använda röntgenundersökningar/skanning hjärna som stöd i diagnostisering/resultat av behandling.
  • Mer satsning på självhjälp även vad gäller psykisk ohälsa via tex digitala möjligheter
  • Utveckla samarbete med kommunala insatser för kroniskt psykiskt sjuka patienter

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Undersökningar röntgen hjärna som stöd i diagnostisering/behandlingsresultat.
  • Utveckling/forskning läkemedel inom vissa diagnosgrupper.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

  • Ökad forskning inom alla områden, så som diagnostisering, behandling, läkemedel.
  • Löpande kompetensutveckling för att möta framtida behov av vård inom psykiatrin.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Vi ser att alltfler yngre söker vård och det är positivt så till vida att problematiken kan vara lite lättare att behandla då. Vi har traumatiserade patienter som målgrupp och då med diagnos komplex PTSD eller dissociativa symtom.
  • Vi ser alltfler män som söker. Finns nog en hel del som är både offer och förövare i den gruppen. Många har missbruksproblematik utifrån att man försökt självmedicinera.
  • Vi ser inga tendenser på att det kommer ske några drastiska förbättrade omständigheter, med krig som kryper allt närmre vår vardag och våld i nära relationer som inte verkar minska. Inga tecken på att utsatthet i barndom minskar.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Det kan absolut vara gynnsamt att man söker tidigare i åldrar. Men det är också fler med en NP problematik som söker och det kan också vara en sårbarhetsfaktor som gör att du råkar hamna i traumatiska situationer oftare. Det finns också tendenser att de söker mer information på gott (och ont).
  • Det kan innebära att vi behöver anpassa och samordna vården när olika faktorer ska vägas in i behandling. Svårare när vi har ett mer begränsat utbud via dagens rekommendationer för vår målgrupp.
  • Det innebär att behovet av traumabehandling kommer öka, vi har nu utöver alla omvärldsfaktorer också implementerat att fråga kring våld vilket gör att det blir mer möjligt att få hjälp. Vår egen kunskap inom området ökar snabbt. Vi behöver därför utbilda fler på alla nivåer och se vilka behandlingsmetoder vi ska utveckla framöver."

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Det har mycket att göra med vad vi kommer ha möjlighet till att göra.

  • Kommer vi kunna ha längre terapier till de som har stora behov som ofta valsar runt i vården? (Ex Dissociativa patienter)
  • Kommer behandlingarna överlag tidsbegränsas?
  • Innehållsmässigt- vad får vi erbjuda? (Idag smalt utbud enl. VIP)

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Självvald inläggning
  • Intensivbehandling- kombinerat individuellt och i grupp.
  • DBT-PE, mer kroppsorienterade behandlingsinlägg.
  • Nya metoder som är under utveckling, bl.a neurofeedback, DBR, MDMA, NET m.m.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Kombinationen av medicinsk och psykologisk behandling, en vision att psykologiska utvecklingen ska möta det medicinska behovet bättre Ex. psykadeliska preparat och traumabehandling, men också att de sociala faktorerna kring ensamhet, relationella svårigheter och andra sårnbarhetsfaktorer ska få finnas med i en helhetsbedömning.
  • ICD-11 på svenska ska ge oss riktlinjer och vård och insatsprogram riktade för vår målgrupp, vilket ger oss en stadigare grund för behandling av komplex PTSD och dissociation. Idag är det nationella och internationella riktlinjer det vi använder och ICD-11 kring diagnostiken.
  • Nya läkemedel för behandling av symtom mer riktade kring C-PTSD symtom ex. sömn, depression m.m

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Mer forskning inom området och bättre samverkan mellan CKF och klinikerna på enheterna, som gärna vill utveckla metoder utan att gå in i större forskningsprojekt. Båda möjligheterna borde finnas. Utbildning och kompetensutveckling har senaste åren fått minskas rejält det kommer vi behöva ta igen.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Vitt snus/vaping, läsk/energidryck har ökat. Erosionsskador.
  • Muntorrhet till följd av medicinering.
  • Fler tänder högre upp i ålder.
  • Fler implantatpatienter, sjuka patienter är mer sjuka.
  • Bettfysproblem har ökat och gått ner i åldrar.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Svårmotiverade patienter, karies tas inte på allvar. Barn med åter kommande kariesproblematik
  • Mer komplicerade behandlingar på äldre och sköra patienter.
  • Fler akutpatienter

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

De patienter som kommer med två-årsintervaller tycker ofta de kommer hit för sällan. Vi tror att de kommer söka sig privat och kvar blir de tunga patienterna. Risk att personalen går till den privata sidan, då där finns de enklare patienterna.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Blekning
  • Behandlingar på äldreboenden. Ett tandvårdsrum på varje äldreboende. Man skulle spara mycket pengar på det

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Lättare att ta röntgen
  • Medicin mot karies och parod
  • AI stöd för rtg-tolkning

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

  • Samband mellan munhälsa och allmän hälsa.
  • Samarbete över gränserna tandvård/sjukvård.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Patienterna blir äldre och då är det vanligare med ögonsjukdomar i kombination med andra åldersrelaterade sjukdomar tex hörselsjukdomar. Patienterna ser sämre när de kommer hit.
  • Vi ser att patienterna är mer utsatta för att samhället kräver mer digital kunskap.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Det innebär att vi kommer få mer och mer remisser. Det blir svårt att resurserna ska räcka till, både tidsmässigt, personal och ekonomiskt.
  • Ökat samverkansbehov med andra myndigheter, mer intygskrav. Gäller alla åldrar.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

  • Förskrivning av vissa hjälpmedel som kommer att ersättas med ny teknik.
  • Vi kommer att gå från undervisning till mer rådgivning då patienterna kommer ha mer digital kompetens.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Alla yrkesprofessioner behöver jobba mer med att hjälpa patienterna att nå acceptans.
  • Vi ser behov av att det behövs mer intensivträning för patienter som drabbas av svår synnedsättning mitt i livet vilket vi inte har möjlighet till idag med de resurser vi har.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Bota förändringar i gula fläcken.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?Främja specialistutbildning inom synrehabilitering- och habilitering, nationellt.

 

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

* Majoriteten av de som söker till larobehandling har ett blandmissbruk/beroende, då det i dagsläget inte finns någon annan beroendevård (beroendemottagning/ar) inom Region Värmland utöver vår mottagning.
* Mer komplex patientgrupp med samsjuklighet som kräver fler insatser och mer samverkan.
* Ett ökat inflöde av patienter som söker till oss som vistas utanför länet, samt patienter med skyddad identitet pga att det finns en hotbild.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet? "* Mer vårdinsatser, samordning och tätare besök för patienter pga den komplexa problematiken.
* Då majoriteten av patienterna har ett blandmissbruk som innefattar beroende och skadligt bruk av andra droger än opiater/opioider, arbetar vi allt oftare utanför grunduppdraget (substitutionsbehandling för opioid/opiatberoende).
* Patientgruppen som vi arbetar med kräver ibland abstinensvårdsbehandling och/eller inneliggande psykiatrisk vård, vilket är svårt att få till då vi inte har tillgång till slutenvårdsplatser inom psykiatrisk slutenvård för patienter med skadligt bruk/beroende.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

* Körkortsprover (körkortsintyg) borde samlas på en separat enhet (körkortsmottagning).

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

* Vi önskar att Laromottagningen får mer resurser och kan ta ett utökat uppdrag och utgöra en beroendemottagning.
* Patientgruppen kräver mer resurser och kompetenser för att kunna erbjuda beroendevård utifrån blandmissbruket.
* Vi hoppas kunna erbjuda; nedtrappning av bensodiazepiner, haschavvänjningsprogram, psykiatriska utredningar, större utbud av psykosocial behandlingsinsatser, en god samverkan och vårdkedja med övriga aktörer, samarbete med sprututbyte.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

* Substitutionsbehandling för andra droger/substanser än opiater/opioider.
* Snabbare droganalyser

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Vi hoppas på kompetensutveckling inom beroendemedicin. Exempelvis trauma kopplat till vår patientgrupp.
Vi hoppas på att Region Värmland kan prioritera utvecklingsarbete inom beroendemedicinska frågor överlag då det finns väldigt lite kompetens inom området. Vi anser att vi behöver kompetensutveckla på många olika nivåer i vården för att säkerställa en kvalitativ, säker och likvärdig vård för målgruppen med skadligt bruk och beroende.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

1. Mycket erosioner och mer karies hos barn och ungdomar pga intag läsk och energidrycker, hög sockerintag
2. Många äldre med stort behandlingsbehov
3. Höga estetiska förväntningar

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Flera besök, mer resurs behövs, mer förebyggande insatser - personal behov fördjupa sig i motiverande samtal, bettendepåverkan

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Vi ska förmodligen göra mindre avtagbar protetik /proteser

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Mer samarbete specialist - allmäntandvård kliniker
Nya tänder av stamceller
Stimulera rotresorption istället för att extrahera tänder

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Själv check-in, och självbetalning machin för patienterna i reception
Skanna QR kod produkt vid inköp/ för att lägga in beställningar
Tidig diagnos oral cancer med AI
AI analyserar röntgen bilder

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Nej.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

- Högre kravbild på vården. Ökad kunskap och högre förväntan på snabb vård
- Livsstilspräglad sjukdomsbild, stress, minskad social kompetens
- Ökat behov av digitala tjänster. Föredrar digital dialog framför personlig kontakt

- Ökade krav från patienterna
- Längre överlevnad med tveksam livskvalité
- Livsstilsvanor

- Längre livslängd, patienterna är sjukare, mer komplexa sjukdomsbilder
- Fler och fler med obesitas i olika patientgrupper. Multisjuka. Mycket inaktivitet
- Felaktig information på sociala medier - influencers som förespråkar sina egna teorier utan evidens.

- onkologiska sjukdomar ökar
- folksjukdom ökar pga ökad välfärd
- patienter ställer högre krav på vården, tillgänglighet kvällstid
- mer mobil vård

- Obesitas
- minskad fysisk aktivitet
- ökad läkemedelsbehandling, minskad kirurgi
- yngre generationen kräver mer pga google

- kommer minskas pga HPV-vaccinets effekt
- yngre generationen kräver mer pga google
- nya generationen har mindre respekt för vården

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

- Mer komplexa sjukdomstillstånd och ökad behov av mottagningsbesök. Det ger ett ökat tryck på snabb hantering av remissbesök och i sin tur högre flöde mot operation. Även antalet återbesök ökar då patienten hävdar sin rätt på ett annat sätt. Osäkra AT läkare utan fullt stöd från ÖL
- Patienterna är oförberedda inför besök, oförmögna att ta in information. Dålig compliance, framför allt inom vissa grupper vilket skapar ökad stress och tidsbrist för mottagningspersonal då det blir merarbete/förskjuter mottagningstider.
-Ökad arbetsbelastning i de digitala tjänsterna, vilket inte är helt kompatibla med aktuellt journalsystem. Det ger sämre förutsättningar till enkel och smidig hantering.

-Digitaliseringen kommer att göra att det blir mer digitala möten/uppföljningar med patienten. Möten kommer ske på andra sätt
- I framtiden mötes vi av ökade krav och ökad tillgänglighet
-Stora krav på allt som ska göras enligt vårdprogram och det krockar med verkligheten då det ej finns resurser/möjligheter att uppfylla alla de kraven

- Felaktig information på nätet vilket gör det svårt att möta en patient som har en egen bild av kosten. Ex LCHF, Keto, hormonkost, antiinflammatoriskt, gluten utan celiaki, magbesvär
- Komplexa sjukdomar, t ex diabetes typ 1 + malnutrition/undervikt. Svårt för de patienterna att förstå när råden går emot varandra - väga nyttan och prioritera/förklara
- Utveckla obesitasverksamheteten. Inte vara erbjuda kirurgi.

- ökad tillgänglighet
- effektivare digitala hjälpmedel
- delaktiggöra patienten i högre grad
- patienter är mer pålästa, ställer högre krav på behandlingar
- andra arbetsuppgifter, större ansvar. Läkaruppgifter flyttas över till sjuksköterska

-kommer kräva mer personal

- mindre patienter med livmoderhalscancer

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

-Andra tidseffektiva behandlingsmetoder, laser istället för kirurgisk kniv
- Färre preoperativa besök, ex ljumskbråck bedöms av röntgen + AI och patienten kan därefter gå direkt till operation.
- Ökade men snabbare behandlingsmetoder inom onkologin
- Färre frakturer, färre operationer, fler konservativa behandlingar
- Färre protesoperationer. Stamceller.
- Färre mottagningsbesök för bukplastik - kontakt och bedömning sker via videolänk

- r-test
- Förändring i arbetssätt på AK-mottagningen
-Mindre pacemakerkontroller på mottagningen
-Mindre arbets-EKG
-Mindre fysiska besök

- Ingen konventionell kostbehandling enbart (läkemedel/kirurgi)
- Inga matböcker/kostregistreringar i pappersform. Färdiga program för automatisk uträkning. Att sköterskor inte lägger in värden manuellt, utan att det överförs per automatik till journalsystemet så att alla kan se

-patienten utför mätningar och egenvård självständigt i större grad.
-fysiska besök ersätts med digitala.

-minskad kirurgi
- minskat antal kolposkopier

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

- Inläggning piccline av sjuksköterska
-Ökad screening av olika sjukdomstillstånd som handläggs på mottagningen
-Utveckling av sjuksköterska/undersköterskemottagningar med läkare som konsult
-Utveckling av kontaktsjuksköterskerollen. Sjuksköterska följer upp patienten efter behandling/röntgen
- ökad digital vård. Digitala möten för bedömning av olika sjukdomstillstånd/frågeställningar

- Mer digitala kontroller/besök med patienten
- Utökade sjuksköterskebesök och därmed mindre besök till läkare
-Mer vård i hemmet

- Läkemedelsbehandling för obesitas (inkluderat dietistkontakt)
- Önskvärt med fler primärvårdsdietister som kan avlasta med uppföljningar efter utskrivning från avdelning, samt med preventivt arbete från ung ålder - fler hälsoinsatser.
- Det kommer aptitdämpande läkemedel, hade varit bra med ett ofarligt aptitdämpande läkemedel till avdelningspatienter med nedsatt aptit.
- Nova - digitalt hjälpmedel för att förbättra övervikt.

- förskrivningsrätten behöver utökas
- möjlighet för PICC-line i Torsby skulle effektivisera för onkologiska och svårt sjuka patienter.
- flera medicinska behandlingar i hemmet, patienter administrerar iv-mediciner i hemmet.
- datasystem som samarbetar med varandra
- gemensam journal i Region och Kommun
- personcentrerad vård, fasta vårdkontakter

- ökad konservativ behandling
- grupper för patienter med frågor där vårdpersonal "leder" gruppen. Liknande facebookgrupper med ledande professionell personal.

- fler operationer här på sjukhuset och fler inläggningsplatser
- grupper för patienter med frågor där vårdpersonal leder gruppen. Liknande facebook-grupp men med professionell personal.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

- Se punkt 4

- AI-målsökande läkemedel, dosanpassade och individanpassade
- Distansmonitorering

- Aptitdämpande läkemedel
- Ensalsrum på avdelningarna

- utrota diabetes
- fler screeningar så att vi kan utrota folksjukdom geriatriska sjukdomar
- tablettbehandling istället för i.v.
- fler vacciner
-behandling mot kognitiva sjukdomar

Obesitas- läkemdel ingå i högkostnadsskydd

-Nya undersökningar med ex. laser i framtiden,

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

- Regelbunden och tidsspecifik utbildning ska ingå i tjänsterna, schemamässigt inplanerat. Utbildning och yrkes professionell utveckling ska inte ligga på den egna medarbetarens intresse/ansvar som det är nu
- Verksamheten ska bli mera involverad och informerad i pågående forskning som sker på läkarnivå. Forskningen behöver implementeras i mottagningsarbetet. Inte ske som en parallell aktivitet.

- Kontinuerlig fortbildning till personal
- Se till så att det finns personal med erfarenhet och kompetens överallt i vården
- Vidareutbildning utifrån specialitet

- mer personal i flera yrkesgrupper
- öka attraktiviteten till vårdyrket
- det ska stå "Region Värmland" när vi ringer patienter. Många svarar inte då det visas "skyddat nummer". Det tar tid från oss personal som får ringa många gånger eller skicka brev till slut.

-mer personal i flera yrkesgrupper
- öka attraktiviteten till vårdyrket
-det skall stå "Region Värmland" när vi ringer patienter. Många svarar inte då det visas "skyddat nummer". Det tar tid från oss personal som får ringa många gånger eller skicka brev till slut.

-Bättre samarbete med vårdcentraler
-ökad utbildning/kunskap i primärvården


-ökad utbildning/kunskap i primärvården inom gyn.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Fler patienter som lever längre med lungcancer, lungfibrossjukdomar och övriga kroniska lungsjukdomar
Klimatförändringar ger längre pollensäsong
Antal patienter med allergisk astma ökar

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Ett ökat antal inkommande remisser och behov av mottagningsbesök
Fler behandlingar med biologiska läkemedel
Behov av fler undersökningar

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Det är inget som kommer att avslutas helt men nya läkemedel i tablettform påverkar allergivården
Nya bättre läkemedelsbehandlingar kan ge att patienterna mår bättre och har ett mindre behov av vård

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Mer teamarbete inom mottagningen med bland annat fysioterapi-resurs på plats
Möjlighet till utveckling av endoskopisk diagnostik genom att vi kan utföra punktion av perifera tumörer

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Bättre och billigare läkemedel
Skräddarsydda behandlingar av lungcancer
AI för repetitiva uppgifter och registrering i kvalitetsregister

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Behov av kompetensutbildning och kompetensutveckling
Hur kommer vården att påverkas av klimatförändringen?

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

1) fler hudtumörer (resultat av ändrade solvanor och demografisk förskjutning i länet)
2) fler äldre (högre behov av hörapparater, fler näsblödningar)
3) Viktuppgång och ökad kunskap kring OSAS ledande till växande verksamhet
4) Fler vårdprogram med tvingande algoritmer kommer att kräva mer resurser i kontroller och utredningsprotokoll med stora undanträngningseffekter.
5) Antibiotikaresistens kommer att kräva återgång till ""gammaldags"" behandling med inneliggande vård med abscessdränage etc.
6) HPVvaccin kommer att leda till färre orofaryngeala cancrar.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Framgår av svar i fråga 1

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

* FESS på polypindikation (immunmodulerande behandling istället)
* Färre cancerkontroller på något decenniums sikt pga kontroll av cirkulerande tumörmarkörer istället.
* Frågan specificerad under fråga 3 belyser inte om avses medicinska prioriteringar eller medicinsk utveckling. Det stora jobbet kommer att röra prioritering efter resurs och politisk acceptans.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

* Biologiska läkemedel på stark frammarsch inom många områden gällande många tillstånd.
* Desinfektion av endoskop utan kanal (stela nasoskop och flexibla laryngoskop) med UV-ljus. Tidsåtgång jämfört med idag sjunker från ca 25 till en drygt 1-2 minuter (sic). Slipper även hantera kemikalier i diskmaskin.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

*Riktad cancerbehandling undvikande stympande kirugi.
* Integrerad AI vid anamnestagning som ersätter TIK (finns under utveckling och medför att dikteringsmomentet helt försvinner)
* AI vid tolkning av nattliga andningsregistreringar för OSAS
* Rtg-bedömningar med AI, även patologisvar

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

* Sluta sätt patienten i centrum som det är formulerat idag. Det upplevda behovet kommer alltid att överstiga utbudet. Begränsning/väntetid är enda sättet att hantera det.
* Högre och högre subspecialisering kommer att krävas överallt pga ökande medicinsk kunskap.

* Prioritera alltid forskning och utbildning. Avsätt individpott som man tar med sig år från år så att ALLA fortbildas och inte några fortbildar sig i allt.
* Bejaka övergång till statlig huvudman för sjukvård, innebärande möjligheter till större likriktning (mer jämställd vård) och högre styrning av profession framför politiker.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

• Ännu fler patienter med livsstilsrelaterade åkommor och sjukdomar och psykisk ohälsa.
• Palliation - Efterfrågan av olika former av välfungerande palliativ vård kommer ej att minska
• Allergiska sjukdomar, infektioner som inte kan botas med nuvarande antibiotika, nya pandemier, ""gamla"" barnsjukdomar som återuppstår
• Cancerdiaganoser ökar- hanteras som ”kronisk” sjukdom- ökade kostnader?
• Gentypning och ärftlighetscancer, vi utrederer (letar cancer hos “friska människor”) kostsamt och från vilken pengapott ska vi då ta medlen till detta. Från “potten” av de som har en cancer och behöver dyra behandlingar. Prioriteringsfråga. Fler cancerdiagnoser kräver MR.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

• behov av att stärka tillgången och kvaliteten av alla olika former av förebyggande respektive palliativ vård inom länet, för alla sjukdomstillstånd
• Snabbare kontakt med vården- ökat tillgänglighet
• Verksamheter behöver stöd i att prioritera. Ledning på olika nivåer behöver vara aktiva och styra vad som ska prioriteras bort - politikerbeslut.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

• “Provpaket” kommer att försvinna, bidra till att minska överdiagnostik.
• Fler självtester för patienten
• Anpassning av arbetssätt och uppföljning för att kvalitetssäkra egenmonitorering när patienter i högre grad själva ska kontrollera och övervaka sina sjukdomar.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

• Strukturerad skörhetsskattning/skörhetsscreening för att fokusera rätt vård till våra sjukaste patienter
• Patienter i livets slutskede får vb en plats/ vård på enhet med spetskomptens oavsett diagnos.
• Bättre uppföljning av patienter: canceruppföljningarna sker inom primärvården, rehabiliterings-ronder på alla cancerdiagnoser, nivåstrukturering av cancerdiagnoserna innebär att benigna patienter tas emot från andra regioner – man kan se väntelistor på andra regioner = snabbare behandlingsstart.
• Vi har en PET CT och kör fler patologiprover inom egen region (ej stöd från annan region).
• Patienterna ska bli mer delaktiga i sin behandling / förstå konsekvensen men /och kunna välja behandlingsalternativ som är lokala.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

• Förebyggande insatser och egenvårdsstöd
• En journal som strukturerat kan visa innehåll över verksamhetsgränser/regiongränser. Slut på dubbeldokumentation när olika journaler och planer (ex rehabplan) kan ses över verksamhetsgränser.
• Egenmonitorering och digitala vårdmöten: men när mer ska lösas med digitalisering hur göra oss och medborgarna tillräckligt kompetenta för att hantera detta? Och utan att tappa personligkontakt och helhetssyn av patienten? Hur vi säkerställa patientsäkerhet?
• Nya målinriktade läkemedel som förbättrar HRQoL/mindre biverkningar, förlänger liv
• Utveckling/förbättring av undersökningsmetoder med AI stöd
• Mer exakta strålbehandlingar (inga biverkningar på kringområde). Färre behandlingar och högre doser.
• Fler behandlingar ”operationer” på verksamheternas egna mottagningar – mindre resurskrävande.
• Att statistik kan plockas direkt ur journal och ingen handpåläggning krävs

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

• Regionen måste börja hantera frågan om prioriteringar - inte bara prata om. Finns just nu flera parallellspår på olika nivåer i samma härad: Kloka kliniska val, lågvärdesvård, icke-göra, ordnad avveckling, HTA för avveckling. Ett större grepp efterfrågas.
• Betona värdet av att våga vara uthållig och konsekvent i beslut.
• Samordning med ""akademin"". Fler utbildningar för bristyrken som återkommer vandrar runt på landets universitet (kanske var 3-4e år) sker i vår region för att minska risken att vi inte har t ex dietister, logopeder, terapeuter etc. Resursbrister ses ofta i de yrken där utbildning sker på annan ort.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

- Ökad hälsoångest och psykisk ohälsa bland alla åldersgrupper.
- Ökad social isolering med stillasittande, svårt för flera patientgrupper att ta till sig kravet på den ökade digitaliseringen.
- Ökade klyftor i samhället avseende levnadsvanor. Patienter förstår inte/vill inte ta eget ansvar utan förväntar sig att vården ordnar/hjälper dem.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

- Öka resurserna till primärvården för att kunna hantera dessa typer av patienter redan på vårdcentralsnivå.
- Fler alternativ med digitalisering (för de som det fungerar för), öppna föreläsningar om levnadsvanor, sömn med mer.
- Det måste bli enklare för patienter att komma vidare inom vården och att få rätt hjälp i tid, minska ledtiderna.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

- Kontroller som patienter själva kan ansvara för, till exempel blodtryck, vikt, längd med mer.
- Årskontroller på stabila kroniker.
- Mindre fysiska besök, fler digitala besök.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

- Hemsjukvårdsläkare för multisjuka äldre, fler mobila team inom fler hälsoområden, mindre resor för patienterna
- Öka det preventiva hälsoarbetet i samverkan.
- Att patienternas önskemål och behov styr vilken vård vi kan/ska ge. Öka öppna föreläsningar och vårdtillgänglighet vid ökad digitalisering.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

- Bättre verktyg för digitaliseringsarbete, både för sjukvården och patienterna. Mindre administrativt arbete och mer patientkontakt med hjälp av AI.
- Modernare journalsystem där alla nödvändiga system är kompatibla.
- Ökad beroendebehandling, spetsinriktad medicinering.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

- Ökad hospitering för att öka kunskapen bland personalen och kunna snabba på processer och montera bort stuprören i organisationerna.
- Öka automationen i systemen för att minska det "onödiga" administrativa arbetet för sjukvårdspersonalen.
- Vid införande av nya rutiner och/eller arbetssätt ska allting vara klart inför införande. Metoder ska baseras på aktuell forskning och aktuell evidens och vi ska säkerställa att vi följer upp implementerade rutiner/arbetssätt.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

1. Döva och hörselskadade utbildar sig i högre grad.
2. Döva och hörselskadade använder tolk oftare i arbetslivet, det sker också en generell ökning av bokning av tolk vid vardagstolkning.
3. Det ställs allt större krav på tolkars kompetens.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

1. Det leder till krav på ökad kunskap och kvalitetskrav på tolkarna och tolkverksamheten.
2. Det genererar fler tolkuppdrag för verksamheten och ställer ökade krav på gränsdragning. (Kostnadsansvar)
3. Det ökar efterfrågan på tolkar, det är redan idag tolkbrist.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Behovet av tolk kommer att kvarstå, det är dock oklart hur AI kommer att påverka framtidens tolkbehov och tolkmetoder.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

1. Öka antalet tolkuppdrag utförda på distans. Digitalisering av tolktjänster i ett nationellt samarbete. (Statlig tolktjänstutredning)
2. Nationell samverkan, “En väg in” (Statlig tolktjänstutredning) samt arbeta likvärdigt nationellt utifrån prioriteringar och gränsdragningar. Det finns idag stora skillnader inom regionerna.
3. En nationell funktion för samordning av tolktjänstfrågor. (Statlig tolktjänstutredning)

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Förbättrad teknik vid distanstolkning. Gemensam nationell plattform för tolkning på distans? Likvärdigt I landet.
  • Ny tolklag? (Statlig tolktjänstutredning)
  • Lagligt stöd, GDPR, IMY.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

  • Bevara och utveckla tolkutbildningarna samt öka tolkarnas status och lönerevidera.
  • Tillgänglighetsanpassning, och inkludering av alla medborgare på lika villkor oavsett förmågor.
  • Anpassa digital utveckling utifrån alla sinnen.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Ökad stressrelaterad ohälsa och psykiatrisk samsjuklighet samt ökat problemskapande beteende för patienter med funktionsnedsättning. Livsstilsfaktorer (ex fetma, stillasittande, riskbruk, isolering) och svårare med följsamhet vilket leder till sämre hälsa för patienter med funktionsnedsättning.

Undersökningar visar att personer med funktionsnedsättning söker vård ”för sent” eller inte har blivit förstådda när de sökt vård, vilket innebär en risk för förtidig död eller försämrad prognos. Saknas tillräcklig kompetens i hälso- och sjukvården om funktionsnedsättning och att möta patienten utifrån behov ex anpassningar för kommunikation.
Kunskapsbrister i samhället för att möta patienter med funktionsnedsättning (både i det nära vardagsstödet ex på boenden samt hos hälso- och sjukvården och andra verksamheter/myndigheter).

Minskad tillgång till stöd från samhället (ex digitalisering som försvårar och svårare att nå fysisk person, högre trösklar för att få de insatser som behövs ex inom LSS, mm) för patienter med funktionsnedsättning.

Exkludering och utanförskap, svårare att hitta sin roll och plats i samhället.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Specialistresurser går åt till att hantera grundläggande behov. Att utföra insatser på basnivå på specialistnivå innebär att resurserna inte räcker till för det vi ska göra.
Omfattande samordning och samverkan som försvårar och är resurskrävande när resurser inte finns eller inte fungerar i andra verksamheter. Merarbete med att försöka få till samverkan samt att lotsa patienter rätt i vården och samhället. Den nya arbetstidslagen försvårar samverkan. Svårare att stötta patienten till ökad självständighet och delaktighet.

Etisk stress och risk för ohälsa hos medarbetare.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Psykoedukation på basnivå (främst autism nivå 1) kommer att erbjudas på primärvårdsnivå alternativt som dela av diagnostisk utredning inom psykiatrin.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Preventivt arbete exempevis i form av insatser för hälso- och livsstilsfaktorer.
Bättre samverkan så att insatser kan ge effekt och bli hållbara över tid.
Fler digitala insatser anpassade för personer med funktionsnedsättningar inom egen verksamhet och i hela samhället.
Bidra till ökad kunskap om funktionsnedsättningar och anpassat sätt att bemöta i både inom region, kommun och andra verksamheter. Ex digitala öppna föreläsningar.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Att kompetens finns i hela hälso- och sjukvården om funktionsnedsättning och anpassningar för att möta patienten utifrån behov (ex anpassningar för kommunikation).
Arbeta med horisontella prioriteringar, avveckla stuprören. Personer med funktionsnedsättningar har många kontakter och behöver ex fast vårdkontakt/vårdlotsar/samordnare.

Mer tid för patientarbete istället för ökande administrativt arbete. AI som stöd vid journaldokumentation och enklare insatser till patient (ex öva på färdigheter i hemmiljö).
Evidensbaserade metoder för personer med funktionsnedsättningar.
Smidigare tekniska kommunikationshjälpmedel som är lätta att ta med sig.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Svaren på frågorna 1-5 är inte i prioordning, alla upplevs lika viktiga.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

  • * Mer arbete kring kognitiva svårigheter än tidigare.
    * Mer samsjuklighet med psykisk sjukdom/ohälsa och NPF-diagnoser försvårar rehabiliteringen. Både barn och vuxna.
  • * Fler multisjuka
    * Ökad fysisk inaktivitet
    * Ökad smärtproblematik, tex Complex regional pain syndrome

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Ökade kognitiva svårigheter: Ökade krav på vårdpersonal att förstå kognitiv problematik.
    * Ökad psykisk ohälsa mm: Behövs mer teamarbete. Grundproblematiken är ibland outredd eller ohjälpt. Fler uteblivna besök. Fler patienter med funktionella besvär. Mer tidskrävande besök, längre processer. Mer kringarbete, krävs mer tid för samverkan.
  • "* Ökad vårdtyngd
    * Bådar negativt för framtiden med ökad ohälsa istället för minskad ohälsa, som fysisk aktivitet kan ge.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

  • Körkortsbedömningar - läkaren skulle kunna bedöma patienten på det den har och vet om patienten. Arbetsterapeuten skulle kunna lägga sin tid på mer prioriterade insatser, som behandling vid kognitiva svårigheter och hjärntrötthet.
  • "* Om vi lyckas med att ha välinformerade patienter i sitt första besök i vården, kan andra besök minskas, tex uppföljning hos arbetsterapeut vid postoperativt karpaltunnelsyndrom.
    * Att ha en robot/AI som hanterar remisser och bokningar.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

* Anpassat friskvårdsgym/utslussningsverksamhet som fungerar för personer med neurologisk sjukdom/skada med utbildad personal. Kan ligga på vårdnivå 1 eller friskvården.
* Mer patientundervisning för ökad kunskap och inflytande.
"* Digitala träningsprogram
* Vårdförlopp för Complex regional pain syndrom
* Få ordning på vårdförlopp radius inkl fallriskbedömning för att få en välfungerande sekundärprevention.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?
* Stamcellsbehandling för progredierande neurologiska sjukdomar, tex parkinson, ALS osv.
* Sätt att stimulera återväxt av nervceller, tex efter stroke och ryggmärksskador.
* Utveckling av arbetsterapeutiska observationsinstrument. Utveckling av VR/AR inom arbetsterapi"
"* Bättre lokaler mer anpassade för rehabilitering, fysiskt nära det specialiserade område vi verkar inom.
* Mer kunskap kring hormoner och koppling mellan mag-tarm och mående.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

  • Viktigt att få gå utbildning för att bibehålla och utveckla vår kompetens. Önskar utökade resurser för fortbildning.
    * Vi ser behov av kompetensutveckling kring funktionella besvär och psykisk ohälsa.
  • "* För att stötta upp lägre vårdnivåer ute i länet med den fortsattta rehaben efter den mer specialiserade, så kan man ha ambulerande konsultativ rehabpersonal som stöttar tex undersköterska/rehabassistent i patientarbetet med att göra uppföljningar och nya träningsprogram som sedan tränas vidare med rehabassistent på plats.
    * Främja samarbete mellan verksamheter för att vårdpersonal ska kunna vården bättre och kunna lotsa/hjälpa patienten rätt.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

* Ungdomar idag dricker alltmer läsk och energidrycker.
* Fler yngre röker e-cigaretter och snusar vitt snus.
* Små barn får ofta ingen hjälp med tandborstningen från sina föräldrar.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

* Blir mycket vård för dessa patientgrupper i framtiden om inte deras beteendemönster ändras. Om trenden fortsätter innebär det en högre press på folktandvården.
* Behöver jobba mer med levnadsvanor, från tidig ålder med motiverande samtal.
* Vi får ta tillbaka våra patienter på återbesök i större utsträckning. Detta kommer också leda till sämre tandhälsa i framtiden. Fler tänder kommer att behöva kronförses.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

*Troligtvis kommer de ""friska"" patienterna komma mer sällan.
*Vi tror alla behandlingar vi gör idag kommer vara relevanta i framtiden. Vissa kanske mindre än andra men inte borta.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

*Lägga mer tid på att vara ute i publika områden, tex föräldramöten, skolor
*Intraoral kamera för att kunna visa patienter samt dokumentera enkelt i journal.
*Distanskontakter vid tex tandtrauma hos små barn av mindre allvarlig sort vilket skulle ge mer tid i tidboken åt behandlingar som måste göras.

 

  1. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

*Botemedel mot karies och parodontit. Att munnen räknas till kroppen så att mer tandbehandlingar och tex bettfysiologiska besvär kan gå under sjukvårdstaxa.

*Bedövningssalva som går in på djupet i vävnaden så att spruträdda patienter slipper injektioner.

*Något läkemedel mot apikal parodontit som fungerar även om tanden redan rotbehandlats och rotfyllts.

*Ett medel som endast fräter bort karierad tandsubstans så att borren blir dåtidens instrument.

*Mindre obehagliga röntgenplattor för patienterna

 

  1. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

*Mer information om risk för tex erosioner i media.

*Utbildning för hygienister att kunna borra i mindre kariesangrepp på lättåtkomliga ytor. Detta skulle leda till snabbare behandlingar för patienter och kortare vårdköer.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Tidiga frätskador på tänderna pga energidrycker/läsk, redan hos yngre barn
Psykisk ohälsa hos allt yngre barn
Barn får bestämma själva, föräldrar tar inte ansvar, ingen gränssättning i många familjer

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Ökade antal remisser
Mer bettrehabilitering
Föräldrar som blir orosanmälda eftersom de inte tar sitt föräldraansvar

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Vanliga tandavtryck - använder scanner istället
Receptioner försvinner, ankomsterminal med betalfunktion istället

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

AI-diagnostik
Mer effektiva digitala möten
Jobba mer orsaksinriktad mot kariessjukdomen

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?
Ny kariesmedicin - regenerativ odontologi
Bra sedering som ger bättre sederingseffekt och utan biverkningar jmf med Midazolam, vid akuta behandlingar, tex Dextor fast med amnesieffekt

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Behövs mer odontologisk forskning
Viktigt med utveckling och utbildning
En morot för att ha gjort och göra bra jobb

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

1. Hög andel psykisk ohälsa
2. Patienter i sämre fysisk form, ohälsosamma levnadsvanor, övervikt
3. Ekonomi, Patienter vill inte åka långa sträckor, dyra kostander för besök , resor, bortfall av arbetstid.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

1. Svårare att nå fram med råd och information, vi behöver vara rustade för dessa möten.
2. Ger ökat behov av sjukvård
3. Får inte till önskad uppföljning, får inte till besök som skall göras enligt patientregister, vi behöver vara rustade för digitala möten ännu bättre.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

1. Omvårdnadsmobilisering den behöver göras av avdelningspersonal. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter har endast tid för mer specifika rehabinsatser.
2. Kortare behandlingsperioder

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

1. Mer strukturerad teamsamverkan tillsammans med läkare, sköterska, kurator... allt enligt riktlinjer och vårdförlopp
2. Fysioterapeut skall kunna finnas med och bedöma och behandla yrselpatienter på akuten, avdelningar
3. Digitala patientutbildningar

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?
Snabbare kontaktvägar som effektiviserar

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Strukturerat sätt och ekonomiska/tidsmässiga förutsättningar att kunna specialisera sig även som Fysioterapeut och Arbetsterapeut , precis som för sjuksköterskor.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Patienter med diagnoser/utmattning orkar inte med egenvården.
Energidryck/läsk erosioner.
Vitt snus och vape hos mkt unga typ 13 år.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

De tror att sockerfri läsk är bra, ger erosioner.
Ökat stöd till patienter med diagnoser.
Behövs mer info till pat som är svåra att nå. Sociala medier?

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Möjligen mer hjälpmedel som AI.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Mycket administrativt.
Folktandvårdens tandläkare hålls tillbaka då vissa behandlingar bara görs av utvalda behandlare.
De har sin legitimation men har inte full frihet att utöva alla typer av vård inom Ftv.
Vi vill att ftv ska kunna konkurera med privat sidan om den modernaste vården.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Att bisfosfonater inte ska påverka skelett, svårt vid extraktioner.

Utveckling av intraoralakameror vid kariesdiagnostisering.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Modernare arbetssätt.
Att våra datasystem och scannrar är kompatibla med varandra.
Byta tandvårdsprogram-Carita mot ett bra- ett arbetsmiljöproblem idag.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

- Kringdiagnoser: Gruppen barn med konstaterad autism ökar. Det finns en helt annan efterfrågan på tilläggsproblematiken, diagnoser som man för 10 år sedan inte satte tillsammans med andra diagnoser. Det ger ett större behov och en större efterfrågan av utredning och insatser. Ökat behov av medicinering vilket ger större läkemedelskostnader.

- Fler patienter: Tidigare upptäckt gör också att barnen kommer till Barn- och ungdomshabiliteringen tidigare. Man har blivit bättre på att hitta diagnoser och barn med behov av stöd. Fler patienter som behöver mer (ffa enhet 1). Trender för vad skolan arbetar med speglar sig i hur habiliteringen kan arbeta.

- Kunskapskrav: Patienterna söker upp mer information själva, skaffar sig kunskap om hjälpmedel, metoder, insatser osv, vilket ökar kraven på oss. Förväntningarna på oss som behandlare och på behandlingarna ökar.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

- Fler patienter: Flyktingvågen 2015-2016, andelen patienter med utlandsfödda föräldrar har ökat. Svårare att lära sig svenska med ett flerfunktionshindrat barn. Det innebär större tolkbehov i verksamheten. Även större obehandlade komplikationer. Etiologisk diagnostik- Som inte fanns för ett par år sedan. Genetisk utredning. Bedömningar ska göras, prover ska tas om hand och hanteras i samarbete med familjen. Man gör detta brett, även i vår målgrupp. Tar tid inom läkarsidan och för alla professioner att hantera fynden. Teknisk utveckling, våra möjliga insatser blir fler och fler med exempelvis utveckling av hjälpmedel.

- Vård på lika villkor oavsett grad av funktionsnedsättning: Man har lyft även vår patientkategori för avancerade insatser? Dvs. erbjuder större medicinska vårdinsatser för alla funktionsnivåer.

- Ökat behov av besök per patient, ökat behov av hembesök i och med mer avancerad hemsjukvård. Prioritering tar också tid. Hitta digitala lösningar för att hitta metoder att täcka de andra behoven. Man behöver göra hårdare prioriteringar och det blir en resursfråga då personalbristen är stor.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

- Vi förskjuter en del till andra verksamheter, exempelvis Team olmed, vårdcentraler.

- Försöker att inte ta bort det förebyggande arbetet eftersom det kommer ge mer akuta behov.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

- Fler tidiga insatser. Vi försöker påbörja så tidiga insatser som möjligt.

- Förväntningar på oss att vi ska vara en aktiv del i utbildande av patienterna.

- Vi kommer att behöva ge mindre information, den får patienterna på annat sätt. Det man behöver specialister till är det som behöver moduleras mer. Handledning blir en större del. Basen av pyramiden kommer våra patienter behöva få till sig på annat sätt. Våra insatser kommer behövas där patienterna inte har kunnat ta till sig informationen. Mer renodlade specialistinsatser. Mycket av behandlingen, enligt evidens, skulle behöva bedrivas i den miljö där patienten befinner sig ( ex at- insatser).

- Digitala utbildningspaket. Digital föräldrautbildning med stödinsatser som fokus.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

- Administrativt stöd: Bra tekniska lösningar som är välfungerande för verksamhen den ska användas i och som ger nytta för patienten. Den ska öka den värdeskapande tiden. Underlättad administration och dokumentation. (AI som skriver under diskussioner verkar redan ha testats.) Smidiga system för administration som bokningar och planeringstid.

- Innan beslut fattas måste personer från berörd verksamhet vara med I processen för att säkerställa att förändningen verkligen fungerar I den verksamhet som berörs.

- Nya billiga läkemedel. Läkemedel som ges till våra barn och ungdomar utifrån mående, som inte har viktökning som biverkning.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

- Trycka på vikten av forskning och utbildning!

- Ska vi kunna lösa 125% effekt på 75% personal måste vi veta vad forskningen säger fungerar. Man behöver se det bredare, det måste finnas tjänster för specialister.

- Den större rörligheten på arbetsmarknaden får extra stor betydelse för en verksamhet som habiliteringen där man står sig ganska slätt med sin grundutbildning, det krävs tid för att få den kunskap som verkligen är effektfull för det arbete vi utför. Vi måste ha fler fortbildningsinsatser här. Ett utbildningsstopp för alla verksamheter rakt av fungerar inte. En arbetsplats som BUH behöver ha större utbildningsinsatser än på en avdelning där man är utbytbar på ett annat sätt. Det finns en risk att högröstade chefer lyckas skicka sina läkare på utbildningar, snarare hade en nyanställd arbetsterpauet på BUH haft större nytta av att fortbilda sig.

- Office 365, har försvårat för oss, mer tid har behövt läggas på administration, det har kostat tid, möten, utbildningsinsatser och har försämrat för våra patienter.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Ökat antal patienter som ska utredas, fler äldre multisjuka patienter
Införandet av standardiserade vårdförlopp, alla vårdinstanser har riktlinjer att följa
Fler fynd av polyper hos yngre patienter.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Ökad behov av undersökningar på mottagningen, ökad inflöde av remisser
Ökat antal av riskfyllda procedurer, t ex blödningar

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Undersökningar på inneliggande och svårt sjuka patienter
Införa skörhetsbedömning på patienter

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Screeningpatienter.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Medicinteknisk apparatur - hålla oss uppdaterade i utvecklingen, AI
Undersökning med colonkapsel- större utbredning till vissa patienter

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Kontinuerlig utbildning för att hålla oss uppdaterade med utvecklingen och tekniken.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Ett ökat sökmönster, fler patienter som ska tas omhand, ökat antal äldre medborgare
Ökad sjuklighet bland de patienter som vi har
Bättre läkemedelsbehandling leder till färre sjukhusinläggningar och akutbesök
Högre krav på mottagningsbesök och specialiserad uppföljning, vilket kräver mer personal med rätt kompetens inom öppenvården
Upplevelse av att primärvårdsuppföljningen av hjärtsviktspatienter inte fungerar fullt ut

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Ökat behov av mottagningsbesök
Fler patienter som kommer vara aktuella för olika devices (PM,ICD,CRT), vilket leder till ökat behov av uppföljning

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Minskning av R-tester
Arbets-ekg - behovet kommer att minska

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Flimmer-mottagning, antalet patienter med flimmer kommer troligtvis öka med tanke på åldrande befolkning
Möjlighet att göra carotis-ultraljud
Vissa patienter bör följas upp en längre period hos kardiolog för stärkt kontinuitet, trygghet och uppföljning hos specialist
Utveckla den digitala tekniken och vilka möjligheter den ger

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Ökad tillgänglighet för CT/MR-hjärta som i andra regioner
Närmare samarbete mellan kardiologerna i regionen

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Fler uppdragsutbildningar för att kompetensförsörja och stimulera den personal som finns
Använda den kompetens som finns på de mindre sjukhusen och lyfta fram dess styrkor

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Bra behandling av patienter med typ 1 diabetes leder till att patienterna lever längre
Ökad patientgrupp med aktivare liv
Fler patienter från andra kulturer vilket leder till olika grupper av diabetes-diagnoser, inte bara typ 1 eller typ 2-diabetiker

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Patienter har större krav på teknik och behandling som ska möta upp deras behov i vardagen - utökat behov av teambaserad vård och personal med rätt kompetens
Utökat samarbete med kommunen, både boende och hemtjänst, med tanke på teknik och även behandling, då patienterna blir äldre och har ett större vårdbehov
Fler grupper av diabetesdiagnoser leder till mer precisionsstyrd behandling

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Återbesöken var tredje månad eller oftare kan bli mer behovsstyrda med hjälp av utvecklingen av tekniken
Fler digitala lösningar för att möta patienter
Fler patienter med typ 2-diabetes sköts av allmänmedicin, förutom de med komplicerad behandling

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Ultraljud sköldkörtel - fler patienter med endokrina sjukdomar utifrån tillgång av specialistläkare
Erbjuda psykolog med kunskap om diabetes i samband med nydebuterad diabetes samt vb

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Botemedel för typ 1 diabetes
Tekniska lösningar t ex bi-hormonell pump- AI, sensorer för ketonmätning
Fler undersökningsmetoder för diagnos gällande endokrina sjukdomar
Mer behovsanpassad behandling för både typ 1 och typ 2. Precisionsstyrd behandling beroende på vilken typ av diabetes man har.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Kontinuerliga utbildningar samt nätverksträffar - lokala och nationella
Ekonomiskt möta upp utvecklingen framåt

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Mer erosionsskador än tidigare kopplat till ändrade kostvanor och större tillgång till sur dryck.
Föräldrar verkar inte förstå att de behöver hjälpa barnen att borsta tänderna upp till 10-12 års ålder. Ändrat beteende när de gäller egenvård.
Äldre personer på boenden har kvar fler egna tänder samt fler komplicerade konstruktioner som kräver god munhygien och därför behöver mer hjälp av vårdpersonal. Kost och livsstil – bristande kunskap vad som sker i mun/tänder
Sämre munhygienvanor - många kommer hit utan att vara rena i munnen.
Nikotin (snus, E-cigaretter) mer accepterat bland tonåringar/unga vuxna. Anses inte lika farligt som tobak.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Mer omfattande protetisk behandling med betthöjningar i tidigare åldrar.
Motivera och arbeta med föräldrarna för att få barnen friska.
Återkommande utbildning till vårdpersonal samt hjälp/ instr hur dessa sköts för att bibehålla tänderna på de äldre.
Svårt att lära vuxna att ta hand om sin munhälsa på egen hand
Mycket i tidböckerna, omfattande behandlingar.
Behöver vara uppdaterad på vad som händer i samhället gällande nikotin/tobak . Går snabbt. Patienterna vet ofta mer än vi om nya produkter.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Avtryck med avtrycksmaterial – kommer troligtvis bli helt digitalt.

Mellanbesök på gröna patienter.

Mindre med protestillverkning

Receptionsuppgifter kommer förändras. Mer eget ansvar vid bokningar mm

Exkavera med borr

Granska rtg

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Sätta stålkronor på kariesskadade primära tänder istället för att laga dem.
Korrigering av bettfel medhjälp av plastskena som scannas och görs på klinik (invisalign)
Hjälp av AI med diagnostisering av röntgenbilder.
Förebyggande bettfysslipning

Digitalisering, mer maskiner typ laser.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Journalsystem
 Lagningsmaterial mer lik emalj i sin sammansättning
 Hjälp av AI med diagnostisering av röntgenbilder
 Smidigare mobila enheter som lätt kan transporteras av tandvårdpersonal till ex äldreboenden.
 Mjukare/enklare rtg och sensorer
 Något som excaverar karies på främst barn, utan att man behöver använda borren.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

* Mer samverkan med BVC/dietist/skola/VC/soc.
* Vi önskar likvärdig utrustning på klinikerna.
* Tidigt arbete med vården.
 Lättare att få tillgång till kunskap om olika livsmedel, tobak, droger och vad vi bör vara uppmärksamma på som vårdgivare
 Bättre samarbete mellan Hälso-sjukvård, socialtjänst
 Jobba mer med hela kompetensen

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Många individer är socioekonomiskt svaga
Vuxna har inte råd att prioritera tandvård
Många barn och unga med kariessjukdom (hål) - bristande föräldraansvar samt sämre kost- och egenvårdsvanor i familjerna

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"Ökad vårdtyngd när vuxna besöker tandvården
Gällande barn- och unga krävs stora insatser och det kräver fler mottagningsbesök
Vi befinner oss i en situation där det är svårt att bemanna klinikerna med bristande resurser som följd, vilket leder till att förutsättningarna för patienterna inte gynnar nära och jämlik vård"

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Vi jobbar redan idag strikt utifrån Folktandvården Värmlands prioriteringsordning pga. av bemanningsproblematiken samt erbjuder tider på andra kliniker. Så vi skulle vilja vända på frågan, och istället säga att vi i framtiden vill kunna erbjuda medborgarna all tandvård som folktandvården kan erbjuda, även på våra kliniker.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Om behovet finns hos medborgarna och estetisk tandvård kan erbjudas inom folktandvården, är det ju något utöver bastandvården som vi önskar vi kunde erbjuda i en framtid till patienter som önskar detta och kan betala för det.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"Ökad digitalisering
Tillgång till modern teknisk utrustning som kan förenkla inom tandvården samt erbjuda bästa möjliga vård till patienterna.
Oerhört viktig för att folktandvården ska kunna stå stark i den idag konkurrensutsatta verklighet tandvården lever i idag!
Varumärket Folktandvården måste stå starkt i framtiden för medborgarnas bästa."

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

För att tandvården ska utvecklas är forskning och utbildning viktiga delar, vilket behöver prioriteras för att säkerställa en god och säker vård till medborgarna, utifrån evidens och beprövad erfarenhet.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"Allt äldre och skörare människor L/T större risker för stroke
Allt bättre förebyggande läkemedelsbehandling utvecklas
Utveckling av behandlingsmetoder i akutskedet, t ex röntgen i ambulansen
Ökad snabbhet i diagnostik
Ökade krav på individanpassning gällande rehabilitering
Större behov av hemrehabilitering
Färre möjligheter till korttid / SÄBO
"

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"Akut strokevård behöver finnas kvar i västra Värmland - Arvika sjukhus- dygnet runt. Möjligheten till en lyckad trombektomi halveras för en förlorad timme enligt forskning.
Bevarandet av den akuta strokesjukvården är också av största vikt gällande livshotande tillstånd som kan uppstå vid t ex propp i bakre cirkulationen
Utveckling av det mobila stroketeamet samt utveckla det personcentrerade arbetssättet
Förebyggande och proaktivt arbeta med TIA-diagnoser

"

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

"Mer individanpassad vård och rehabilitering - mindre insatser för en del patienter inklusive utredningsåtgärder.
Ej så långa rehabtider/vårdtider till samtliga patienter, det kräver då utökad samplanering med kommunerna, gällande tidigare rehabilitering i hemmet samt utbildning till kommunens personal v b"

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

"Mer individanpassad vård
Mer hemrehabilititering, utveckling av mobilt stroketeam, även kommunalt hemrehab
DT-perfusion önskas till Arvika, mer rätt patienter ska få trombolys
Göra duplex-undersökning på plats i Arvika
"

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"Ökad kunskap om vad som förebygger stroke
Finjustering i behandlingar, både förebyggande och i akutskedet
Att varje region har sitt eget trombektomicenter"

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

En utökad och utvecklad utbildningsinsats för personal som jobbar på strokeenhet, t ex e-learning
Förbättring och utveckling av strokeenheten

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"Klimatförändringarna ger längre pollensäsong och även en ökning av kvalsterallergi
Generell ökning av allergier"

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"Fler behandlingar
Ökat antal inkommande remisser och mottagningsbesök"

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Tablettbehandling/SLIT flyttas till allmänmedicin

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

"Ökning av tablettbehandling för allergi, möjlighet till tablettbehandling inom fler allergiområden
Fler behandlingsmöjligheter för fler allergityper med SCIT"

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"Bättre och billigare läkemedel
Utveckling av allergibehandling

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Hur påverkar klimatförändringarna den framtida allergivården?
Utbildning och kompetensförsörjning för personal inom allergivården
Fortsatt verksamhet på lokal nivå vilket ger en god och nära vård för patienterna i Västra Värmland

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"Tidigare insjuknande av IBD i tidig ålder
Ökad styrning med vårdförlopp och SVF-förlopp"

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"Bättre behandlingar och mer avancerad vård polikliniskt
Patienterna vill ha nära till vården, viktigt med tillgänglighet
Ökat krav på att tiderna i vården ska anpassas efter patienternas privat- och arbetsliv

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Mycket kontroll av prover och provtagningar, i framtiden kommer detta innebära ökat eget ansvar för patienterna

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

"Ökad patientutbildning
Tvärprofessionell teambaserad patientutbildning i grupp med läkare/sjuksköterska/dietist/kurator/fysioterapeut"

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"Mer tarmspecifika läkemedel
AI för administrativa och repetitiva arbetsuppgifter

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Specialistmottagning kräver kontinuerlig fortbildning och kompetensförsörjning

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"Gruppen patienter med spontanartriter med indikation för behandling med biologiska läkemedel ökar
Stabilt antal patienter med reumatoid artrit som behöver DMARD/biologiska läkemedel med justeringar och monitorering via återbesök och lab.
Utvecklingen av farmakologisk behandling kommer att fortsätta och även en ökad efterfrågan av uppföljning av sjuksköterska samt även behov av stöd från fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator
Ökad styrning från centralt håll med vårdprogram, riktlinjer som SVF-förlopp etc
Patienterna vill ha nära till vården och vill även kunna välja när de ska komma"

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"Utvecklingen av farmakologisk behandling kommer att fortsätta, medför ökat behov av uppföljning och utvärdering av både läkare och sjuksköterskor
Ökat behov av teaminsatser dvs även från fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator
SVF-förlopp och fler riktlinjer kommer att öka behovet av administration

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Mindre antal lokala injektioner

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

"Mer patientutbildning gällande livsstilsfrågor
Mer teambaserat arbete med ökad tillgänglighet och nära vård"

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"Ökade och bättre behandlingsmöjligheter med färre biverkningar, farmakologiskt och träningsmässigt

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Behov av mer utbildning och fortbildning
Forskning ska ligga till grund för en god och nära vård

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

1. Hela tiden ett ökat flöde med patienter, detta pga alla nya behandlingar och att man som patient behandlas under lång tid med många linjers behandling. Det finns ett stort utbud av behandlingar att få inom cancervården och det ökar hela tiden.

2. Behandlingarna ger fler biverkningar och kräver efterkontroller under en lång tid, ibland upp till ett år efter behandlingens avslut. Så man har således som kontaktsjuksköterska hand om patienten länge.

3. De yngre patienterna har högre krav på tillgänglighet och behandling. Det är också många kanaler in till mottagningen, telefon, mail, min vårdplan, sms etc - så man skall som kontaktsjuksköterska vara tillgänglig och ha koll på flera ställen. "

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

1. Ökat antal mottagningsbesök och krav på tillgänglighet på annat sätt pga högre patientflöde.

2. Det kräver ökade behov av resurser och lokaler eftersom antalet behandlingar ökar i snitt med 10 procent per år.

2. Ökade kunskapskrav på personalen - att hela tiden vara uppdaterad på nya läkemedel och behandlingar.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

"Inte lika många behandlingar som behöver ges på plats på mottagningen - mer tabletter eller i pump.
Transfusioner kommer att ges i hemmen med hjälp av mobila team. "

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

1. Fler som får behandling i hemmet - med homepump eller med hjälp av team.
2. Än fler tablettbehandlingar som kan skötas av patienten själv.
3. Fler digitala återbesök"

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"1. Botande onkologisk behandling!
2. Fler behandlingar med mindre biverkningar.
3. Smärtstillande som inte är beroendeframkallande."

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Närhet till den "basala" vården skall prioriteras för alla Värmlands invånare.
Gör Appen Vård i Värmland mer synlig - många känner tyvärr inte till att den finns.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"Nya behov/kravställare hos befolkningen (snabbt, lättillgängligt)

Ökande behov relaterat till åldrande befolkning

Fortsatt ökning av patienter med hudcancer

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"Resurs i form av kompetens (behandling, digitala verktyg, personcentrering m.m) för att möta nya behov. Behoven styr utbudet.

Ökning av hudcancer kräver utökning av personella och lokalmässiga resurser

Ökat behov av samarbete med andra aktörer för ett helhetsperspektiv för patient "

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

"Färre fysiska återbesök och fler digitala

Färre ljusbehandlingar

Färre kondylombehandlingar

Patienter utför i högre utsträckning provtagning och behandlingar självständigt"

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

"God samverkan med andra professioner och aktörer intern och externt

Tidiga insatser och fler preventiva åtgärder

Validerat AI-stöd

Stärka patientens egenvårdsförmåga (information, utbildning m.m)

Identifiera och möta patientens själsliga behov i större utsträckning

Hantera ökat tumörflöde på bästa vis "

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"Nya, bättre målspecifika läkemedel

Utveckling av gen-teknik vägleder preventiva insatser o behandling

Snabbare diagnostisering och omhändertagande av patient inklusive AI stöd

Smarta flöden där patienter vet planen och inte behöver vänta i onödan

Välinformerad patient som är delaktig i sin vård "

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

"Samma journalsystem för region och kommuner

Skapa en attraktiv arbetsplats

Kontinuerlig kompetensutveckling för samtliga yrkesgrupper

Beakta både medicinsk och omvårdnadsmässig utveckling

Rätt yrkesgrupp utför rätt arbetsuppgift

Inte ha för stor tilltro till digital o teknisk utrustning "


1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"* Stick- och spruträdsla, nålfobi, hos både barn och deras föräldrar ökar vilket för med sig att familjer undviker att söka vård, undviker att vaccinera sig, vilket försämrar folkhälsan. Stickrädsla förs vidare från generation till generation.
* Att patienter söker sig till specialistvården på sjukhuset i brist på rehabiliterande, friskvårdande och funktionsanpassade aktiviteter i samhället och föreningslivet. Vilka samhällsaktörer ska sjukvården lämna över patienterna till för ett fortsatt liv med funktionsnedsättningar? "

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"* Svårare att ge den vård som behövs och förebygga behov av vård om Stick- och spruträdsla och nålfobi fortsätter att öka.
* Vi behöver räcka till för fler, därav blir medborgarnas ansvar för egenvård större men samhället behöver se till att det blir lättillgängligt att utföra sin egenvård, om det så är fysisk aktivitet, kognitiv aktivitet eller kulturell aktivitet. "

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

När det tas PKU/blodprov på spädbarn och när spädbarnen vaccineras får de idag en sockerlösning i munnen, vilket är ett totalt onödigt läkemedel om vården istället som standard kunde involvera föräldrarna som smärtlindring. Hudmothudkontakt, amning och föräldrars livesång är mer effektiva insatser mot barns smärta än glukos, dessutom är det billigare och säkrare för barnet om föräldrarna smärtlindrar.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

"Tidiga insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är en god investering. Forskning visar att det är samhällsekonomiskt lönsamt att tidigt investera i barns och ungas hälsa vilket resulterar i en friskare befolkning, mindre brottslighet, mindre arbetslöshet. Ju tidigare insatser desto bättre, när barnen är mellan 0 och 5 år, framför allt i familjer med stora utmaningar.

Behovet av sjukvård minskar när friskvårdande insatser ökar. Färre kommer att behöva söka vård om Hälso- och sjukvården betonar sjukdomsprevention. Konstnärligt uttryckande terapier så som musikterapi och bildterapi, som är billiga och kostnadseffektiva, borde erbjudas även på en tidig vårdnivå och på bredare front med fler anställda musikterapeuter, som friskvårdande insatser för att förebygga psykisk ohälsa och kronisk smärta, tex i mödravården och på BVC. "

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

-

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Hälso- och sjukvårdens professioner måste arbeta evidensbaserat och aktivt ta del av forskningsfronten inom det egna verksamhetsområdet, vilket kräver en högre utbildningsnivå hos både chefer och medarbetare. För att göra vården till en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsplats i framtiden behöver arbetsgivaren uppmuntra fler medarbetare att vidareutbilda sig, doktorera och bedriva klinisk forskning, inom alla professioner.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"1. Ökat antal multisjuka - således många olika vårdkontakter och svårt att själva kunna samordna sin vård.

2. Ökad överlevnad på patienterna inskrivna i teamen - och kraftigt minskat antal akutbesök .

3. Stadigt ökat antal remisser och tillfälliga insatser till de mobila teamen."

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"1. Ökat behov av resurser för att kunna möta ökningen av antalet inskrivna patienter samt ökningen av tillfälliga insatser.

2. Ökat behov av en tillgänglig sjukvård (mobila team) då fler patienter lever längre men har komplexa besvär som vårdas hemma.

3. Behov av bra och lämpliga bilar för att bedriva vård på otillgängliga platser som inte ligger centralt. Bilar som är byggda för att ta sig fram vintertid i djup snö och som har ett lämpligt lastutrymme. Detta är ett krav om den mobila vården skall utökas. "

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Vi tror att fler besök kan ske digitalt och inte fysiskt. Läkaren kommer exempelvis inte behöva åka med ut i hemmen utan sjuksköterskan åker ut och är läkarens händer. Spar resurser och tid.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

"1. Vi har visioner om en mobil äldre akut - detta för att kunna behålla patienten i hemmet så länge det går. De sjukaste skall givetvis till akuten, men många kan tas omhand redan i hemmet och således inte belasta den akuta vården.

2. Mobil röntgen, detta skulle också leda till att rätt patient söker sig till akutmottagningen.

3. En ""sömlös"" vård med väl fungerande samverkan mellan enheter - ex prover kan samordnas, besök på sjukhus samordnas etc. stora vinster för patienterna vård-flöden och regionens ekonomi. "

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"1. Individuellt anpassade behandlingar.
2. Att mer ansvar ligger hos patienterna själva med självmonitorering etc.
3. Mobila lösningar"

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

"1. Närhet till den basala vården för hela kommunens medborgare.
2. Alla kommuner borde ha egna mobila team - det blir väldigt stora områden för vissa enheter som det är just nu, alternativt bygga ut de som redan finns med filialer.
3. Marknadsför de digitala lösningar som Regionen redan har - ex appen Vård i Värmland som många inte känner till.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"Färre hjärtinfarktdiagnoser inom vår specialiserade öppenvård men en ökning av andra hjärt diagnoser, tex hjärtsvikt.

Ökad efterfrågan och ökat behov av rehabilitering för kroniker vid stroke, MS och Parkinson mm.

I och med användning av videofrenzel som används vid undersökning av yrselpatienter, ser vi mer komplicerade fall av yrsel hos oss.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"En utökning av vår rehabilitering av hjärtpatienter både individuellt och i grupp.

Finns dåligt med alternativ vad gäller träning för kroniker inom neurologi, svårt att slussa vidare efter avslutad träningsperiod hos oss.

Ser mer komplicerade fall av yrsel patienter, har ett nära samarbete med akuten vad gäller yrselpatienter.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

"TENS kommer att minska.

Mindre massagebehandling och andra manuella tekniker.

Mindre avgipsningar radiusfraktur.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

"Renodlad rehabavdelning med personal som är rehabinriktad.

Fungerande TEAM samarbete.

Utveckla mobilt stroketeam."

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"En väl fungerande strokeenhet med personal som har strokekörkortsutbildning.

En rehabavdelning med utbildad personal.

Önskemål om en TRV-stol för utveckling av arbetet med yrsel patienter."

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Öka kontakter/samarbete med universitet, stimulera och ge möjligheter till att personalen vidareutbildar sig samt att vi håller oss ajour med evidens och ta del av det senaste inom forskning.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"Ökad psykisk ohälsa, allt fler patienter med psykiatrisk diagnos, komplexa med psykiatriska diagnoser hamnar hos oss.

Yngre patienter: Både stroke, psykisk ohälsa och minnesbedömningar.

Hjärntrötthetspatienter, komplext, som är stressade innan, samsjuklighet, stress och ohälsa. Samhället kräver mer (exempel teknik, IT, det ska gå fort)

Prestationskrav även för sjukskrivna, exempelvis inom Samhall, arbetsträning, höga krav.

Fler cancerpatienter på vårdavdelning och dagrehab.

Yngre söker arbetsterapeut för ”smååkommor”, diffusa handbesvär, vi tror de varit hos vårdcentral förut som första instans eller sökte de inte förut? "

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"Primärvårdspatienter behöver inte vara enkla, BEON, vi behöver få lära oss mer vad vi behöver kunna för denna patientgrupp, när vi är förstainstans.

Fler patienter inom öppenvård, procentuell förskjutning från slutenvård (arbetsterapi)

Man blir ensam med öppenvårdspatient, exempel kurator eller arbetsterapeut får patient med psykiatrisk diagnos, det vill säga en patient som har somatisk diagnos men där den psykiatriska biten är större.

Arbetsterapeuter ställer inte diagnoser, vi behandlar symtomen, utreds inte till diagnos innan patienten kommer till oss, exempelvis artros och RA.

Svårt för patienten att få tid tillbaka på vårdcentral, efter första besök hos arbetsterapeut.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Patienter vill bli/vana att bli servade, framöver kommer de behöva ta mer egenansvar.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Mer grupper, exempel ReDO.

Fler digitala besök via Visiba Care = ingen resekostnad för regionen, patienten spar tid. Exempel första uppföljning radiusfraktur. Förkylda/sjuka patienter behöver inte avboka.

Mer samarbete med cytmott för cancerbehandlingspatienter, åtgärder för att hantera fatigue etcetera för patienter med rehabpotential.

Patienter som får demensdiagnos, nydiagnostiserade, behöver mer insatser.

Ökad ensamhetskänsla, ökad ensamhet, gruppverksamhet för detta, var hör det, vilken instans ska hjälpa dessa människor? Samhällsfråga, folk behöver ”pushen”.

Aktivitet på recept. När motivation inte finns, viktigt aktivera sig för den psykiska hälsan.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"Behov av att i regionen överlag fokusera mer förebyggande på hälsa än på sjukvård. Vi håller nu patienter från att bli ännu sjukare och mer vårdkrävande.

Folkhälsoutbildning i vikten av aktivitet och social samvaro

Lättillgänglig vård, inklusive förebyggande vård. Exempel fota hudprick själv och skicka in, ett rum på sjukhuset att själv ta sitt blodtryck.

Lösning för att hindra Alzheimer och cancer

Läkemedel som bromsar/botar kroniska sjukdomar. Ett önskeläge för framtiden att det inte behövs läkemedel som ger biverkningar.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Nedanstående punkter allmänt medskick från medarbetarna:

* Gör mer reklam för regionens digitala vårdcentral, så den nyttjas istället för att regionens pengar går till privata motsvarigheter.

* Regionen arbeta mer med attraktionskraft för personal, förslag fler friskvårdstimmar, kortare arbetsveckor. En organisation med personal som ska vara experter på att hantera människor/patienter behöver också vara experter på att hantera sin personal. Utveckla företagshälsovården ytterligare.

* Många krångliga system att hålla koll på, tar mycket tid och energi i anspråk, förenkla = förbättra! IT support börja arbeta kl. 7

* 1 års sparande på konstinköp

* Skicka kallelse som passar patient, digitalt = sparar pengar, eller brev som behövs till vissa

* Kostnad för privata aktörer att nyttja våra tjänster?

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"Fler äldre och multisjuka patienter som kommer till IVA Arvika. Försämring i ett eller
flera av sina redan sviktande organ. Sepsis och pneumoni som vanlig
behandlingsorsak. Komplexa sjukdomstillstånd.
• Den äldre multisjuka patienten får ofta vårdbegränsningar med -HLR och -Respirator
men som ändå kräver en hel del resurser i form av NIV/Optiflow/Inotropi/Vätsketerapi
och diverse centrala infarter samt omvårdnad.
• Intoxikationer av alkohol, sedativa, centralstimulerande och andra blandmissbruk som
har hög vårdtyngd. Krävande psykosocialt samt även våldsbenägenhet och
abstinensproblematik vid hantering av alla dessa patienter."

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"• Svårare att kunna bota och lindra den äldre komplext sjuka patienten pga
grundsjukdomarna och åldern. Oavsett om i praktiken en ”enkel” åkomma att bota för
den friske eller yngre. Kräver mycket resurser. Etiska frågeställningar som rör ett
geriatriskt IVA. Vem kan och klarar av intensivvård?
• Behov av väktare på plats. Mycket intoxikationer och flertalet våldsamma incidenter
senaste åren som krävt polis eller ordningsvakt. Just precis fått ett överfallslarm som
ska tas i bruk.
• Svårigheterna med tillgängligheten för just dessa patienter då psykiatribedömning får
göras på CSK. Patienten ska köras till annat sjukhus 7 mil bort för bedömning om
suicidrisk efter allvarligt intoxikationsförsök."

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

"• Patienter med hjärtsvikt som kommer för behandling med simdax vilket gör att
patienten är på IVA i 24 timmar som är behandlingstiden för simdaxinfusion.
Ovanstående patienter kommer från hemmet dvs polikliniskt."

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

●Avlasta IVA CSK med urträningspatienter eller andra respiratorpatienter.
IVA Arvika kan erbjuda en lugnare miljö med enkelrum för respiratorpatienter med
lång vårdtid eller behov av urträning. Vi kan även avlasta med andra IVA patienter
som inte kräver dialys. Kompetens och vårdplatser finns men utnyttjas inte fullt ut.
• Fler post op patienter om sjukare patienter opereras i Arvika."

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"Det sker redan medicinteknisk utveckling inom POCUS (ultraljud) där vi på IVA kan
utveckla och implementera användandet av ultraljud. Till exempel lungultraljud som
är en undersökningsmetod med hög specificitet. Idag pågår även mycket studier om
hur specialistsjuksköterskor kan använda ultraljud för att utvärdera
omvårdnadsåtgärder. Utrustning finns redan så det krävs bara att tid avsätts för
utbildning. Ovanstående område är även aktuellt för att bedriva framtida forskning där
intensivvårdssjuksköterskor kan ges möjlighet att forska.
• Renovering av vårt 30 år gamla IVA som endast innehåller enkelsalar. Skulle kunna
vårda det dubba i antalet intensivvårdspatienter om det fanns flersalar. Gamla och
rostiga pendlar. Skulle kunna ha fler elkonverteringar om salarna såg ut på annat vis
och rymmer fler. Samma antal personal- fler antal patienter om ombyggnation
genomförs.
• Lättillgängligare DT undersökning i ett akut skede
• Närhet av läkarbemanning på plats dygnet runt
●Trådlös patientövervakning (ekg,sa02,blodtrycksmätning)"

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

"• Kompetensutbildning och fortbildning. Upprätthållande av befintlig kompetens. Öka
antalet respiratortimmar per personal som arbetar på IVA. Oavsett vart avdelningen är
lokaliserad.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"- Ökad multisjuklighet
- Åldrad befolkning
- Ökad komplexitet
Kunniga och pålästa om sin sjukdom. Vill vara mer delaktiga. Vill ha vård direkt. Ständig utveckling av medicinering, undersökningsmetoder. Utredning och behandling högre upp i åldrarna. Äldre befolkning och ingen så mycket tillväxt (multisjuka äldre kommer att öka i västra Värmland). Psykisk ohälsa hos barn och unga kan komma och följa med in i vuxenlivet. Ökat antal patienter med BPSD. Ökad immunterapi.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

- Ökat behov av teambaserade mottagningar
- Ett mkt mer utvecklat samarbete med primärvården medicinskt inte bara omvårdnadsmässigt.
- Ökat behov av samarbete mellan specialiteter – ökat behov av MDK
- Multisjuklighet, psykisk ohälsa och BPSD kommer att kräva mycket resurser.
- Mer krav kommer att läggas på patienter att ta eget ansvar för sin sjukdom, vården kommer att bli mer behovsstyrd och inte rutinstyrd.
- Patienter med kronisk sjukdom kommer att få ta ansvar och rapportera symtom och mätvärden digitalt och på så sätt så kommer vi vården att ha koll på väldigt många patienter och reagera vb på de som behöver hjälp och stöd.
- Funktionssköterskor kommer att öka i antal.
- Fler digitala verktyg och möjligheter för patienten att få vård när de har möjlighet inte som nu när vi har möjlighet.
- Behov av personcentrerade vårdprocesser

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

"Färre arbets-EKG.
Allerig.beh i tabl kommer troligen att flyttas till primärvård
Förändrade patientgrupper på medicinmottagningen.
Kan bli så att patientgrupper som tar mycket tid nu kanske har bättre grundbehandling i framtiden, exempelvis hjärtsviktpatienter. Mer mottagningsbesök, färre akutbesök och inläggningar.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

"Vi kommer att övervaka större delen av kroniker digitalt.
Vi kommer att behöva vara mer tillgängliga för våra patienter både via telefon och digitala kanaler.
Ökad mobil vård där även mer akut vård ges hemma med möjligheter till mer mobila undersökningsmetoder.
Vi kommer att behöva begränsa vård med tanke på både ekonomiska och personella resurser. Kloka kliniska val och det kommer även att krävas en styrning nationellt och regionalt om vilken vård vi ska bedriva.
Digitala vård möten kommer att öka för de som klarar av det. Vi kommer att lägga mer tid på de som behöver vården mest och lägga över mer ansvar på patienterna.
Behov av ökad specialiserad rehabilitering i hemmet.
Vi kommer att ha ett ökat behov av funktions-ssk då vi tror att arbetsväxling från läkare till ssk kommer att öka.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Genteknisk behandling av hjärtsvikt.
Medicinsk behandling tillsammans med livsstilsförändringar kommer troligen att bli förstahandsval vid behandling av fetma för att förebygga följdsjukdomar
Undersökningsmetoder i hemmet.
AI för att exempelvis undvika fallolyckor.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Vill understryka rejält just behovet för lateralt samarbete mellan läkare och verksamheter. Det finns goda exempel på det i regionen, men de behöver bli fler. Och att utveckla detta arbetssätt bör vara prioriterat för att optimera resurserna.
BPSD, har inga platser för geropsykiatri, ta höjd för att behovet av sådana vårdplatser kommer att öka. Förslag att ha sambemanning mellan olika professioner för att möta behovet på dessa platser.
Ökat behov av utbildningsplatser för alla yrkesgrupper inom vården. Utbildningen behöver matcha det framtida behovet.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"Ökat antal patienter som börjar behandling med NOAK
Minskande antal patienter som börjar med Waran-behandling"

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Ökat behov av resurser dvs sjuksköterskor p ga att det blir mer informationer, dosjusteringar och ökad rådgivning i medicinska frågor samt provtagning

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Utveckling av nya läkemedel kan leda till förändring

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

"Flimmermottagning
DVT-mottagning"

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Utveckling och förbättring av AVK-journal bl a integrering med journalsystemet Cosmic

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

För att bedriva en mottagning med hög kompetens behövs möjligheter till utbildning och fortbildning samt att arbetsgruppen som förskriver läkemedel också får möjlighet till det

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"Sjuka patienter med långt framskriden sjukdomsutveckling där flertalet är äldre
Ökning av cancerpatienter utifrån ökat antal äldre i befolkningen"

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"Patienter under utredning på CUP-mottagningen är i ett snabbt progredierande sjukdomstillstånd där ett snabbt utredningsförlopp är viktigt
Långa väntetider till utredningar bl a skopier, benbiopsier på röntgen, PET-CT försvårar och förlänger utredningen
Förlängd utredning kan leda att man missar det lilla fönster som finns till behandling vilket i sin tur kan leda till högre mortalitet, förkortad livslängd och ökat lidande för patienten. Kan också leda till behov av inläggning på slutenvårdsplats"

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

"Om förebyggande vård och screening förbättras och primärvården utvecklas, ev med kontaktsköterskor kan behovet av CUP-utredningar minska, annars kommer behovet öka.
För utredning AOS kan behovet minska om allmänmedicin tar hand om utredningen själva"

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Närmare samarbete med SSIH, teamarbete, ev hembesök

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"Mer utbyggd förebyggande vård, screening som är tillgänglig för alla
Ökad tillgänglighet till första vårdkontakt, allmänmedicin
Utvecklad företagshälsovård
Utveckling av medicinska behandlingar, läkemedel och undersökningsmetoder

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

"Viktigt med kompetensutveckling och utvecklingsmöjligheter
Ta del av ny forskning"

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"Äldre och multisjuka patienter
Högt BMI
Många med sömnapné"

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"Längre vårdtid
Ökat behov av övernattning för polikliniska patienter

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

"Mottagningsoperationer inom ÖNH (t.ex hud)
Lättare handoperationer
Höftinjektioner"

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

"Andra ortopedoperationer mer än höft, knä och rygg
Mer kirurgi
Mer polikliniska operationer för att utnyttja all operationskapacitet som finns

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"Mer lokalbedövning och blockader som smärtlindring
Fler alternativ till smärtlindring postoperativt som inte ger illamående

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

"Större lokaler för att kunna möta framtidens behov av sjukvård
Mer utbildning för att öka kompetens och utveckling
Digitala lösningar t ex digital anestesijournal"

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"Multisjukdom, OSAS, Fler åtgärdspatienter

Patienterna som opereras är mycket äldre nu än tidigare och har fler sjukdomar. Den postoperativa vården blir då längre innan de kan skickas till vårdavdelning. Fler operationer kan nu också göras dagkirurgiskt och/eller har kort vårdtid på avd efter en operation.
Åtgärdspatienter har ökat i antal.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"Förlängd uppvakningstid för svårt sjuka patienter. Där är vårdtyngden större och kräver tätare bemanning, speciellt jourtid kväll/natt. Vi måste också ha en säkrad bemanning jourtid för patienter som inte kan skickas till avd pga vårdplatsbrist.

Utvecklingen av operationsmetoder går i raskt takt mot mer dagkirurgi och vi måste hänga med i utvecklingen och kunna erbjuda postoperativ vård som motsvarar också det behovet. Vi ser också att opmetoderna ändras så att vårdtiderna kortas ner i tid på avd. De operationer som kräver liten/obefintlig tid på vårdavd skulle kunna omfördelas till postop och sedan direkt hem inom 24 tim och slippa slutenvårdsregistrering. Detta kapar tid och vårdplatser. Kräver dock mer arbete och kunskap hos personal postop.

Åtgärdspatienter: har ökat i antal, då vi har sjukare patienter på våra avdelningar. Denna verksamhet kommer att öka ytterligare och det är bara att fortsätta utveckla det vidare så kostnadseffektivt som möjligt. I nuläget en detta också en bra och nödvändig verksamhet på UVA för vår kompetens, bemanning och patientsäkerhet.

Vi behöver fortsätta utvecklingen av vården tillsammans med sektionerna/avdelningarna i ovanstående punkter. Vårdplatser kan sparas om vi jobbar vidare på de patienter som kan konverteras från slutenvård till dagkirurgi med förlängd postopvård.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

" Det finns patienter som opereras mer i lokalbedövning och fortsatt utveckling av detta pågår av sektionerna. Kräver då inte postopvård på samma sätt.

Risker att specialistvård/operationer centraliseras av vårdprogram om inte sektionerna får optid att utföra de antal som är krav av vårdprogrammen nationellt. Strypt oputrymme riskerar att vi förlora dessa operationer och därmed riskera att tappa duktiga operatörer till andra sjukhus och vi får köpa den vården istället. Operationer som är i riskzonen är större kärloperationer, Canceroperationer.

Manuell hantering med övervak, kontroller/dokumentation som kan digitaliseras med nya trådlösa system.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

"Vi fortsätter med utveckling av dagkirurgisk vård och 23 timmars vård där vi kan spara vårdplatser genom att erbjuda förlängd postopvård.

Fortsatt arbete med att kunna bibehålla och öka antalet specialistutb på avd för att IVAs övertaliga patienter kan vårdas dygnets alla timmar. I nuläget kan vi bara erbjuda vissa dagar i veckan.

Vi har önskemål att starta samarbete med akuten och se över hur vi kan jobba tillsammans med kompetens, patienter och övervak. Vi kan nu erbjuda många vårdplatser vid särskild/större händelse.
Möjlighet till rotationstjänster till akuten skulle kunna startas där vår personal kan erbjuda ökad kompetens och erfarenhet.

Olika inriktningar i verksamheten ger oss möjlighet till karriärstege, samt en mer attraktiv och attraktiv avd.
Fortsätta utvecklingen med mottagande av patienter som skall akutopereras
Fortsätta utvecklingen av stickhjälp/kärlaccessmottagningen och EDA hanteringen.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"Trådlös/digital dokumentation av övervakning.
Kunna erbjuda respiratorplatser i ordinarie verksamhet. – kräver fler specutb.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

"Ett större förslag vad gäller kompetens och bemanning är att vi måste möta personalens behov för att bibehålla personal. Det många önskar är att kunna variera sig och att kunna påverka sitt schema/karriär. Att då ha många möjligheter på en arbetsplats är en förutsättning. Kompetens går heller inte bara att införskaffa genom utbildning utan man omåste också att arbeta med det.

Patienterna måste också få sin grundvård tillgodosedd och specialistvården skall tillgodoses när det behövs. För att förstå kedjan borde specialistvården ta hand om sina egna patienter för den bästa vården i det akuta skedet. Dvs från akut – behandling – ev avdelning och hem.

Detta innebär att akuten borde bemannas av personal från ex kirurgavd och erbjuda rotation till akuten och ta hand om sina patienter på sin sektion. Ett akutlarm ska tas förstås tas om hand av specifik akutpersonal med lång erfarenhet och specifik utbildning.

Nyare akutpersonal bör rotera till avd först för att införskaffa erfarenhet av den praktiska vården på sektionen. På så sätt odlas kunskaper och kompetens hand i hand. När man jobbat ett tag och varit på sektionerna kan man gå vidare i mer akuta omhändertagandet.

Jourlinjen avöver läkare på akuten borde förbättras på sektionerna för att snabba på hanteringen på akuten och därmed korta tiderna för akutbesöken och undvika onödiga inläggningar.

Finns förbättringspotential kring hantering av medicinpatienter där vårdtid kan förkortas och patientsäkerhet kan ökas. Detta har tror vi har en direkt koppling kring bemanningsstruktur/kompetens och hantering av rutiner och schema på avdelningen.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"Ökande antal äldre patienter med åldersrelaterade hälsobesvär som ex högt blodtryck, diabetes, ledsmärtor.
Högre förekomst av psykisk ohälsa hos patienter såsom depression, ångest och stressrelaterad tillstånd.
Ökad prevalens av livsstilssjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt övervikt i alla åldrar.
Ökad prevalens av kognitiv svikt oavsett ålder

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"Mer riktade insatser tillsammans med andra aktörer ex kommuner såsom skola, socialtjänst samt kompetensutveckla personal inom primärvården.

Tidigt upptäcka osunda livsstilsvanor och erbjudas mer stöd kring beteendeförändring."

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

"Sluta med rutinmässiga kontroller och uppföljningar för kroniska tillstånd - detta kan göras mer effektivt genom digitala hälsoappar och sensorer som övervakar patienternas tillstånd kontinuerligt.

Sluta med rådgivning och stöd för hälsosamma vanor och livsstilsförändringar - med ökade resurser för digital hälsocoachting och online stödgrupper kan vissa pat få den hjälp de behöver utan att behöva besöka en vårdcentral.

Enklare labprov och testning - med utvecklingen av snabbare och mer påtagliga diagnostiska tekniker kan vissa tester göras hemma eller på apotek istället för att besöka en vårdcentral."

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

"Ökad samverkan och samarbete med andra vårdgivare och specialister för att säkerställa en mer helhetsorienterad vård för patienter.

Utveckling av nya behandlingsmetoder och teknologier inom allmänmedicin för att kunna erbjuda mer effektiv och skräddarsydd vård för patienter.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"Utveckla av nya diagnostiska metoder för tidigare upptäckt av sjukdomar.

Göra kloka kliniska val där vi utgår från det som gör nytta för patienter för ökad kvalité och patientsäkerhet.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Nej

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"-Psykisk ohälsa

Ökat antal patienter med diagnos eller misstänkt NPF-diagnoser (arbetsterapi). Kommer in i väntan på utredning inom psykiatrin. Viktigt att det finns tillgång till olika vårdnivåer så att patienten får behandling där den får som bäst effekt. Viktigt med dialog och samarbete mellan olika vårdnivåer så att patienterna inte hamnar mellan stolarna eller får onödig väntan på vård/rehabilitering eller behandlas på fel vårdnivå som kan vara skadligt för patienten.

Stressrelaterad ohälsa/utmattning ökar också. Ofta i kombination med ångest, oro och lätt till måttlig depression. Aktivitetsbedömning/kognitiv bedömning görs på dessa patienter vilket är tidskrävande och tar mer resurs i anspråk.

-Patienterna är mer pålästa när de kommer och efterfrågar bedömning av sina besvär för att få reda på vad det är. Det ställer högre krav på själva bedömning hos fysio- och arbetsterapeut. De med stor resurs tar därefter ett större eget ansvar och söker gärna information själva bara de känner sig trygga med bedömningen.

-Ohälsosamma levnadsvanor ökar hos patienterna. Vi ser att många patienter som kommer till oss är fysiskt inaktiva, brukar nikotin, har dåliga matvanor m.m. Dessa frågor är oftast nya för patienten och ett större hälsoproblem är tex en specifik knäsmärta.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"-Innebär fler bedömningsbesök med högre krav (och mer tidskrävande). Mindre behandlingar på resursstarka individer. Fokus på behandling för patienter med liten resurs tex äldre mulitsjuka (som vi ser ökar) och psykisk ohälsa. Här behöver vi vara ett stöd under en längre tid då tex livsstilsförändringar tar tid. Förebyggande arbete är viktigt för att få en friskare befolkning. Samarbete över enhetsgränser för ett bra patientflöde.

-Mer flexibilitet tex besök via telefon, video och fysiskt, stöd av digitala verktyg tex stöd och behandling i kombination med övrig behandling. Det för att kunna möta olika patienters behov och lägga mindre tid på de självständiga och mer på de resurssvaga. "

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

"-Innebär fler bedömningsbesök med högre krav (och mer tidskrävande). Mindre behandlingar på resursstarka individer. Fokus på behandling för patienter med liten resurs tex äldre mulitsjuka (som vi ser ökar) och psykisk ohälsa. Här behöver vi vara ett stöd under en längre tid då tex livsstilsförändringar tar tid. Förebyggande arbete är viktigt för att få en friskare befolkning. Samarbete över enhetsgränser för ett bra patientflöde.

-Mer flexibilitet tex besök via telefon, video och fysiskt, stöd av digitala verktyg tex stöd och behandling i kombination med övrig behandling. Det för att kunna möta olika patienters behov och lägga mindre tid på de självständiga och mer på de resurssvaga. "

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

"-Digital vård, privata aktörer ligger i framkant. Hålla handen men digitalt.

-Förebyggande kostnadseffektivt. Jobba mot skola, vi kommer kanske vara med mer för att främja hälsan tex på skolgården, i parker. Jobba förebyggande med föräldrar på familjecentralen för att påverka föräldrarna och i sin tur barnen så att de växer upp med hälsosamma levnadsvanor. Föräldrarna får stöd med hur de kan hitta vardagsbalans och stressreducerande aktiviteter för att förebygga stressrelaterad ohälsa hos främst kvinnor som är mest drabbade. Hälsokontroller med fysio- och arbetsterapeuter. Resurskrävande men värt det. Finns exempel på regioner som kallar alla 40 åringar på en screening och då har man möjlighet att fånga ohälsosamma vanor i ett tidigt skede.

-Hålla kvar patienter som har behov av det över tid. För att kunna motivera patienter till fortsatt beteendeförändringar, skapa trygghet och ge långsiktig effekt. "

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"-Skelettäthetsbehandling för osteoporos. Utveckling av cancerbehandling.

-Bättre smärtlindring, mer individanpassat och som verkligen lindrar utan biverkningar.

-Priotitering av gym, rehabilitering, friskvård. Fräscht gym centralt på vårdcentralen. Intrigerade med friskvården. Så att de blir synliga och ett naturligt inslag på vårdcentralerna. Lyfta vikten av fysisk aktivitet, ett steg kan vara byte från vårdcentral för hälsocentral.

- Diagnostisera lättare. Snabbt och enkelt kunna ta emot patienter och tillsammans oavsett behov av profession kunna avgöra diagnos för att komma vidare och avgöra om det är rätt vårdnivå? Vilken insats behöver patienten om den ska vara kvar i primärvård? Kanske “mini team” med flera olika professioner på vårdcentralen skulle vara en lösning.

-Utveckla samarbete på plats lokalt mellan kommun, region men också nationellt. Erbjuda nära vård som är jämlik. Ta hjälp av AI som hämtar information på nationell nivå och sedan föra vidare till regional och lokal nivå.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Måste hänga med, inte vänta på andra utan man måste hänga med och fylla på med ny kunskap. ReDo och OMT 1 är bra exempel i vår verksamhet där vi fyllt på en bas för medarbetarna så att det finns förutsättning för nära vård som är jämlik över länet.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

"- Förändringar i patientpopulationen: mycket gamla patienter, multisjukhet
- På grund av den åldrande befolkningen är ökningen av demens och gerontopsykiatrisk sjukdomar tydligt märkbar
- Ökning av missbruksproblem och tillhörande psykiska och fysiska symtom
- Ökning av cancerfall och därav följande behov av palliativ vård och behandling
- Ökning av kroniska sjukdomar (hjärtsvikt, njursvikt, ...) inklusive folksjukdomar (diabetes, astma, depression, stroke …)

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

"- Bygg en geriatrik/gerontogeriatrik enhet
- Utbyggnad av öppenvård och telemedicin, nära vård
- Utveckling av palliativa medicinska möjligheter inklusive utbyggnad av palliativa vårdplatser (hospiceplatser) med anknytning till befintliga vårdavdelningar.
- Fokus på preventionsarbete för befolkningen
- Utbyggnad av strokebehandling inklusive rehabilitering

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Slutenvårdsundersökningar eller medicinska anpassningar, som kan utföras polikliniskt eller i hemmet med mobil sjukvård.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

"- Inrättande av en geriatrik/gerontogeriatrik enhet
- Utveckling av palliativa medicinska möjligheter inklusive utbyggnad av palliativa vårdplatser (hospiceplatser) med anknytning till befintliga vårdavdelningar.
- Utbyggnad av telemedicin och preventionsarbetet

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

"- Telemedicin
- Läkemedelsforskning/insatser för att behandla/förhindra kroniska sjukdomar
- Preventionsarbetet/patientutbildning

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

På grund av det ökade behovet av utbildning inom alla yrkesgrupper finns ett behov av utbildningsplatser. Distansutbildning och etablering av utbildningsavdelning är här tänkbar (för praktiska uppdrag är praktisk erfarenhet och ett bra personligt stöd kan underlätta rekryteringen och därmed kan vi täcka framtida personalbehov.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

1. Ökat inflöde av patienter med psykisk ohälsa
2. Svårare problematik som leder till längre och mer omfattande behandlingar
3. Ökad efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

1. Ökat inflöde leder till högre tryck på bedömningssamtal och insatser på samtalsmottagningen. Vi har över flera års tid sett en ökad väntetid till behandling som nu ligger på cirka 5-6 månader trots att det är primärvårdsnivå. I dialog med vårdgrannar får vi höra att även andra mottagningar noterat samma trend.
2. Att patienterna uppvisar en svårare problematik hänger delvis ihop med den första punkten. Har de tvingats vänta på behandling har problemen ofta förvärrats och det leder till behov av längre behandling, vilket såklart ökar väntetiden för nya patienter. Men vi ser också en separat trend av att psykiatrins belastade situation ""spiller över"" till oss då många av de vi träffar kanske egentligen ska behandlas på en specialistnivå. Utifrån att de antingen har nekats hjälp, hänvisats till vårdcentralen eller från början vet om att det är flera års väntetid på psykoterapeutisk behandling på psykiatriska öppenvården söker de sig dock till oss. Personalen hamnar då i en etisk stress där vi ofta försöker hjälpa dem med något istället för att enbart hänvisa bort dem, vilket dock bidrar till en redan belastad situation.
3. Fler bedömningssamtal går åt till att screena för eventuella neuropsykiatriska svårigheter vilket kan medföra ett dubbelarbete när sedan psykiatriska öppenvården till viss del kan behöva göra om samma screening. Utöver risk för undanträngningseffekter och dubbelarbete finns det också en problematisk etisk aspekt av att patienten behöver berätta om sina problem flera gånger. Upplevelsen är att detta delvis är en konsekvens av att psykiatriska öppenvården har en mycket belastad situation och det kan misstänkas att många av de bedömningar de tidigare gjort direkt nu istället först görs på primärvårdsnivå.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Vi har svårt att se några behandlingsmetoder som inte längre kommer att användas även om våra terapimetoder självklart är under ständig utveckling.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

1. Ökad mängd gruppbehandlingar. Detta görs i viss utsträckning men för att få en kostnadseffektivitet i arbetet behöver det ske mer kontinuerligt vilket utifrån en belastad situation kan vara svårt att avsätta tid till och prioritera.
2. Behandlingar för de patienter som befinner sig i gränszonen mellan primärvård och psykiatri. Förenklat kan man säga att primärvården i dag oftast har upp till cirka 10 samtal medan psykiatrins kortaste behandlingar ofta är på cirka 20 samtal. Det kan då vara önskvärt att vi kan erbjuda behandling även för de som kanske behöver mer än tio samtal men färre än tjugo och därmed inte behöver kommer till specialistnivå. Det kräver dock såklart resurser för att ha utrymme till den typen av behandlingar.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

1. Fortsatt utveckling av psykoterapeutiska behandlingar där det blir tydligare vilka specifika interventioner som kan kombineras och när de ska användas för att kunna effektivisera/fokusera behandlingar.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Vi vill trycka på behovet av att öka tillgängligheten till psykologisk behandling för att möta den ökande psykiska ohälsan i samhället. I dagsläget är det många patienter som får medicinsk behandling som första (och ibland enda) insats utifrån att väntetiden på psykologisk behandling är så lång.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

- Patienter som skrivs hem från vårdavdelning "för tidigt" kommer ofta åter till akutmottagningen inom kort tid efter hemgång med en försämring i sitt sjukdomstillstånd.
- Det finns ett ökat vårdbehov dygnet runt, patienter söker vård oavsett tid på dygnet.
- Patienter som ej kommer fram eller får tid på VC, söker ofta akutmottagning istället.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

- Den ökade mängden av patienter som söker akutmottagningen kan göra så att basal omvårdnad kan bli försenad eller inte utförd alls vilket också kan leda till vårdskador för patienterna.
- I och med att befolkningen blir äldre och förväntas att bli ännu fler i framtiden, så ökar ju självklart även kravet på en akutmottagning. Akutmottagningen kommer att behöva kunna ta emot fler patienter med mer komplexa vårdbehov, arbetsbelastningen ökar, provtagningar och undersökningar sker i en större utsträckning.
- Personal dygnet runt av alla yrkeskategorier.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

- Finns egentligen ingen vård eller behandling man kan banta ner på en akutmottagning, det är patienterna som söker en akutmottagning som ställer krav på vilken vård eller behandling som ska kunna utföras på respektive akutmottagning.
- Jourcentralen skulle kunna stängas på helgdagar, den distriktsläkaren som jobbar på helgen kan istället jobba för kommunens säbo och distriktsköterskor och patienterna som är i behov av att söka vård hos en jourcentral får istället söka akutmottagningen. Förändringen skulle leda till en besparing och en bättre fördelning av resurser. Patienter som kan vänta till nästkommande vardag får istället söka sin vårdcentral.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

- Utökat upptagningsområde för akutmottagningen i Arvika för att avlasta akutmottagningen på CSK. Framförallt att styra patienter från Säffle och Kils kommun.
- Höftspår, s.k. snabbspår för de som kommer för skada höft- för att undvika onödig smärta och lidande för patienten, samt att minska ledtiderna och minska belastningen på akuten CSK.
- Ta emot nivå 2 larm, göra en snabb CT för att utesluta inre skador eller blödningar, detta skulle avlasta akuten CSK då larm är oerhört resurskrävande.
- Utföra viss akutortopedi på Arvika sjukhus, speciellt de operationer av extremiteter som inte det kräver inneliggande vård i efterförloppet.
- En avdelning för de som är medicinsk färdiga och väntar på att de kommunala insatserna ska bli färdiga.
- En vårdavdelning för patienter med kirurgiska åkommor.
- Ett digitalt vårdrum, dit patienter som egentligen skulle åkt till CSK, kan komma till och träffa sin mottagning digitalt.
- Digitalt bibliotek, med olika hjälpmedel såsom hygienstolar, syrgaskoncentratorer, ailos och annan medicinteknisk utrustning. Det skulle kunna leda till att de som skrivs hem "för tidigt" kan få hjälp i hemmet och ej komma som retur till sjukhuset.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

- Att vår övervakningsutrustning samarbetar med journalsystemet.
- Att akutmottagningen i Arvika får möjligheten att vara pilot för utvecklingsprojekt.
- Att akutmottagningen i Arvika får Nova ward/board som ett arbetsverktyg för att underlätta det dagliga arbetet och för att öka patientsäkerheten.
- Mer fokus på nära vård, mer personcentrerad vård, utöka de mobila teamen, en mobil geriatrikakut (se ALMA-projektet). Utöka användningen av digitala hjälpmedel för patienter och digitala verktyg för personalen.
- Använda ultraljudsundersökningar i större utsträckning på akutmottagningen.
- Digital registrering av kontaktuppgifter för patienter som kommer till akutmottagningen.
- AI som hjälpmedel vid bedömning och prioritering för både sjuksköterska och läkare.
- Att säbo eller liknande har bemanning dygnet runt med personal som kan ge intravenösa/subkutana behandlingar på de boende, för att bespara de en inläggning, eller att de kan komma hem snabbare från avdelningarna med fortsatt behandling.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

- I och med vårt inträde i NATO blir sjukvården allt viktigare. Med tillgång till järnvägen mellan Oslo-Stockholm, gränsöverskridande större vägar som E18 och RV 61. Gränsöverskridande samarbete; allt ifrån handelscentrum till gemensam polisstation på gränsen.
- Genom att patienterna får träffa en specialist i första ledet effektiviseras arbetet på akutmottagningen och patienten får bra omhändertagande genom alla led på akutmottagningen. Den här effektiviseringen är en del av en tidigare verksamhetsanpassning på sjukhuset i Arvika där akutjouren skapades. Fler verksamhetsanpassningar likt den här borde utformas i regionen.
- Att vi fortsätter att ta emot, behandla och vårda patienter på de mindre sjukhusen för att frigöra resurser på de större som tar den mer specialiserade, planerade vården.
- Transportfrågan måste tas upp, mycket svårt att få hem patienter i liggande transport, de kan bli liggandes på en brits på akutmottagningen länge i väntan på transport, vilket ökar risken för vårdskador.
- Biståndsbedömare tillgänglig på akutmottagningen i Arvika eller via videosamtal för bedömning av patienternas behov av hjälpmedel i hemmet, då det kan bli lättare att få hem patienterna.
- Se över tillgängligheten på regionens vårdcentraler gällande öppettider, telefontider och resurser. Öka möjligheten för invånarna i Värmland att vända sig till Vård i Värmland och en digital mottagning istället för att patienterna ska välja externa motsvarande tjänster.
- Titta tillbaka på den utvecklingsplan som gjordes 2015, vad blev bra och vad blev mindre bra? Kan vi göra något annorlunda eller har vi någon välfungerande verksamhet inom regionen som övriga verksamheter skulle kunna ta lärdom av? Har regionen sparat pengar, är värmlänningen nöjd med de verksamhetsförändring och den vård som Region Värmland bedriver? Har de effektiviseringar som gjorts gett de önskvärda resultaten? Gör en återblick, vi vet allihop vart vi vill – att skapa en robust och hållbar vård.


1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Generell ökning av psykisk ohälsa, och en ökad samsjuklighet.
Inom strokevården en ökad andel patienter med lindrigare symtom.
Vi räddar fler patienter till livet, men har inte organiserat det stora rehabiliteringsbehov som kan finnas både i det initiala akuta skedet, men även vid mer omfattande rehabiliteringsbehov som kräver omfattande insatser över tid.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Ser en förflyttning av rehabiliteringsinsatser till öppenvård, även i hemmet, vid lindrigare symtom.
Svårigheter att i team möta upp stora rehabiliteringsbehov inom den akuta slutenvården, här behövs en dialog kring hur slutenvårdsplatser kan användas optimalt. Vårdtiderna blir ibland längre än nödvändigt, och ibland skulle en lite längre vårdtid på någon form av rehabavdelning vara kostnadseffektivt.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

I många fall görs bedömningar av fysioterapeut och/eller arbetsterapeut som kan ifrågasättas om det är rätt använd resurs i samband med ett slutenvårdstillfälle. De kortare vårdtiderna gör att vi måste prata om detta.
Fler tidigt understödda utskrivningar.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Bemannar en rehabavdelning inom slutenvården.
En utvecklad samverkan med psykiatrin vad gäller t ex funktionella tillstånd.
En ökad samverkan med primärvården vad gäller multisjuka äldre och skörhetsbedömningar.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Fortsatt forskning för evidens för vilka rehabiliteringsinsatser vi verkligen ska prioritera utifrån begränsade resurser.
Ökad digital utveckling, verktyg för patienter att vara aktiva i sin rehabilitering.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Trygga utskrivningar, för att förhindra undvikbara återinläggningar.
Mobila insatser med eftertanke. Resurskrävande, måste vara väl motiverade och kostnadseffektiva, då har de god effekt. I samverkan med andra kan de ge mycket god utväxling. Parallella team mindre effektivt.
Rehabiliteringsresurserna behöver dimensioneras till ökad överlevnad för våra patienter.


1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

¤ Nya smittämnen och global spridning av nya och gamla infektionssjukdomar tydliggör vikten av epidemiberedskap och att det finns tillräckligt med resurser för sluten-
och öppenvård på alla Infektionskliniker i landet för såväl säsongsbundna som tillfälliga och nya epidemier.

¤ En välfungerande Infektionssjukvård är förutsättningen för annan avancerad sjukvård. Antalet svårbehandlade bakteriella infektioner, infektioner i främmande material
och infektioner hos individer med nedsatt immunförsvar förväntas öka.

¤ Andelen äldre i befolkningen ökar vilket medför ökad infektionskänslighet och sämre immunförsvar hos individen. Tillkomsten av nya immunmodulerande behandlingar mot autoimmuna åkommor medför ökad infektionskänslighet vilket medför behov av strategier för övervakning och tidig upptäckt av infektioner.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

¤ Nya arbetssätt där Infektionskliniker har processansvar för allvarliga infektioner som
sepsis och pneumoni eller arbetar via distanskontakter och med avancerad öppenvård och behandling hemma hos patienter kommer behöva användas.
¤ Patienter med infektionssjukdomar som har behov av slutenvård ska få en adekvat vård av hög kvalitet som utgår från patientens behov. Slutenvården ska bedrivas så
att smittsamma sjukdomar och resistenta mikroorganismer inte sprids i vårdmiljöer eller till samhället.
¤ Det preventiva arbetet ska förhindra att människor insjuknar och dör i infektionssjukdomar. Mikrobiell resistensutveckling ska motverkas genom rationell användning av antibiotika. Vaccination ska fortsatt vara en grundpelare som förhindrar spridning av och sjuklighet i smittsamma infektionssjukdomar i samhället.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Hepatit C-behandling då målet är att eliminera viruset (globalt) genom behandling och prevention.
Minskat antal fysiska besök.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

¤ Ökat antal digitala besök.
¤ Virituell vårdavdelning i hemmet i samverkan med kommun och primärvård.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

¤Effektivare behandling av tuberkulos genom resistensbestämning via helgenomsekvensering i stället för traditionell odling, något som redan är på väg att realiseras.

¤Ökad följsamhet till antibiotika-rekommendationer från STRAMA. Nya antibiotika stabila mot resistens.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

¤ Miljöer som möjliggör internationellt konkurrenskraftig forskning kring infektionssjukdomar ska säkras och implementering av resultat från forskning ska förbättra omhändertagandet av patienter med infektionssjukdomar
¤ Tjänstekonstruktioner som möjliggör forskning på deltid för läkare och andra professioner vid infektionsklinik bör eftersträvas och uppmuntras genom hela
karriären.
¤ Att antalet kliniska behandlingsstudier inom infektionsområdet ska öka.
¤ Att resultat från forskning ska spridas till samhället i stort och implementeras systematiskt i sjukvården.
¤ Avskaffande av allmäntjänstgöring (AT) och införande av bastjänstgöring medför ett behov av ökat stöd till läkare under ST, på ett sätt som tidigare tillgodosetts under AT. I takt med minskande antal vårdplatser finns risk för att den praktiska delen av utbildningen för olika kategorier av studenter blir av sämre kvalitet.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Vi ser att vår befolkning blir äldre och sjukare vilket påverkar vården i allra högsta grad. Vi vet att Värmlands invånare lever längre och har mer kroniska sjukdomar vilket de behöver vård och omsorg för.
  • Den psykiska ohälsan som finns i samhället i dagsläget med utmattningssyndrom och utbrändhet; ett tydligt beslut behöver fattas om vad vårdcentraler ska göra och vad som ligger hos annan aktör.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Vårdcentralernas läkare och sjuksköterskor förväntas hantera mer komplicerade tillstånd och samtidigt vara ett stöd till kommunens distriktssköterskor. Vi ser att vi behöver ha högre tillgänglighet i telefon där både patienter och annan personal kan få direktkontakt. Det kan också innebära att regionen behöver arbeta fram en AI-funktion med hög känslighet som kan besvara vissa typer av frågor.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Förebyggande friskvård och fysiska aktiviteter behöver skötas av en annan aktör än via vårdcentralerna. Friskvård och rörelse behöver bli en naturlig del av patienternas vardag och framför allt finnas inom skolan och på arbetsplatser.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Korta, snabba möten där vi möter upp snabbt och enkelt tryggar patienter och individer med behov, vi ser att vår tillgänglighet på flera sätt är den viktigaste delen. 1177 behöver utvecklas kontinuerligt och behöver bli enklare att hantera. I dag är både vokabulär och flöde för svårtillgängligt för många.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Med hjälp av kontinuerlig forskning behandla tillstånd och sjukdomar mer specifikt. Vi anser att samspelet mellan alla olika aktörer i samhället är av högsta vikt där samverkan både inom och utanför regionen behöver bli enklare och mer rak. Vi behöver naturliga och enklare samverkansformer för att förbättra patienternas och våra medarbetares vardag.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Inget nu.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Värmland har höga ohälsotal inom levnadsvaneområdet som tenderar att öka ytterligare samt etableras längre ner i åldrarna.
  • Hälsa blir en större klassfråga än vad den är i dag, socioekonomi och utbildningsnivå, skapar stora hälsoskillnader i länet.
  • Vi lever längre, en ökad åldrande befolkning ökar behovet av att arbeta med hälsofrämjande insatser, för att öka förutsättningarna att hålla äldre friska och självständiga länge.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Utifrån Friskvården i Värmlands verksamhetsidé och uppdrag och de trender vi ser, finns ett ännu starkare incitament för att utveckla samverkan mellan hälso- och sjukvården och Friskvården i Värmland för att nå den målgruppen som behöver extra stöd att förändra sina levnadsvanor.
  • Tydliggöra och stärka Friskvården i Värmlands roll som en del i Region Värmlands arbete med hälsosamma levnadsvanor och därmed ge utökade möjligheten för att fler kan komma till oss, vi är redan en personcentrerad verksamhet med låga trösklar.
  • Utifrån behovet att arbeta mer hälsofrämjande och komma in i ett tidigare skede, hoppas vi att hälso- och sjukvården utvecklar sitt hälsofrämjande arbete exempelvis genom att införa hälso- och sjukvårdens riktade hälsosamtal, där vi kan ta vid för de patienter som behöver extra stöd för att genomföra levnadsvaneförändringar.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Vi ser inget i vår verksamhet i dag som vi inte kommer att arbeta med i framtiden.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Friskvården i Värmland är en resurs med ett redan bra utbud som kan stödja hälso-och sjukvården än mer i framtiden mot ett Friskare Värmland. Vi kan också se via våra utvärderingar att det utbud med stöd som vi erbjuder har effekt och påverkar hälsan positivt.


Vi utvecklar gärna vår verksamhet, bland annat utifrån de trender vi ser och hälso- och sjukvårdens behov, men viktigt att utvecklingen går i linje med samverkansavtalet som vi har via Region Värmland, de årliga inriktningarna, vår verksamhetsidé, att de är evidensbaserade och ligger inom friskvårdsområdet.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Utökade resurser för att möta upp trender och folkhälsostatistik
Förstärka och utveckla den Värmländska FaR-modellen ex. gällande enklare hantering av FaR genom digitala kanaler för ordinationen och ordinationssvar mellan oss och Region Värmland.
Digitala lösningar för Friskvården i Värmland, som kan användas som ett kompletterande verktyg i arbetet med att stöttat individen i sin levnadsvaneförändring.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

I och med att vi har ett samverkansavtal tillsammans med Region Värmland med ett uppdrag och verksamhet som stödjer patienter att göra levnadsvaneförändringar så bör hälso- och sjukvårdspersonal få information om den möjligheten för sina patienter. Exempelvis:
- Vid introduktion av nyanställd personal på VC
- Information i relevanta rutiner och riktlinjer från Region Värmland

Gärna namnbyte från vårdcentral till hälsocentral, som en del i att betona och öka fokuset på det hälsofrämjande arbetet.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

- Mer utmanande somatisk och psykiatrisk problematik hos alla våra målgrupper (barn, unga, vuxna)
- Ett mer destruktivt missbruk (unga och vuxna)
- Patienter som återkommer till Beroendecentrum ökar (mångbesökare)

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

- Ökat behov av heldygnsvård för unga och vuxna
- Större behov av samverkan mellan olika verksamheter för att kunna arbeta samordnat med flera tillstånd, gäller samtliga våra målgrupper (barn, unga, vuxna)
- Ökat behov av personal med olika kompetenser för att kunna hantera olika typer av problematik.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

- Inget

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

- Tidiga samordnade insatser från flera huvudmän I öppenvård i syfte att minska inflödet till heldygnsvård.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

- Bättre tillgång till och effekt av medicinering gällande neuropsykiatriska funktionsvariationer
- Bättre tillgång till och effekt av medicinering för alkohol och narkotikaberoende

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Sammantaget har vi målgrupper i förbundet som spänner från 0-12 år (Flöjten), 13-20 år (Riddarnäset) samt 18 år och uppåt (Beroendecentrum) som är i behov av heldygnsvård utifrån sina problematik. I samtliga målgrupper krävs en ökad samverkan mellan huvudmän både i heldygnsvård och i öppenvård. En mer komplex problembild hos samtliga våra målgrupper gör att den samlade kompetensen behöver finnas på plats och arbeta med personnära där den enskilde befinner sig.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

• Äldre patienter och fler aktiva sjukdomar (multisjuka), mer komplext sjuka.
• Patienterna är mer pålästa idag, kräver mer.
• Senare vårdbegränsningar, flera undersökningar som inte leder till något. Yngre läkare har svårt för palliation. Den kliniska blicken har försvunnit. Vi behandlar mycket, långdraget förlopp med avancerad sjukvård.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

• Vi behandlar fler sjukdomstillstånd under en längre tid.
• Ökat behov av sjukhusplatser, kräver att vi utvecklar den nära vården.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

• “Causa-socialis""-patienter kommer vi inte ha i framtiden. Fler biståndsbedömare från andra kommuner än Karlstad på akutmott.
• Ännu mer rehabilitering och mobilisering kommer att få ske på boenden och i hemmet.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

• Fungerande nära vård som förebygger inneliggande vård.
• Videosamtal kan underlätta. Vård via skärm.
• Mobila mottagningsenheter

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

• Flera transporttillfällen av labb-bilar för
• CT i Kristinehamn.
• PET-scan (lindrigare undersökning för patienten) i Region Värmland.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Interna sittande transporter som bemannas av Regionpersonal
• Basår/utbildnings-år för nyutbildade sjuksköterskor.
• Hårdare krav på usk och ssk elever, kunna underkänna.
• Sluta flytta runt patienter, när patient läggs in på avdelning som utlokaliserad på CSK, stanna där tills plats på rätt specialitet.
• Fler delade forskningstjänster, forskning sker på universitetet men kommer inte till regionen.
• Borde finnas flera geriatriska avdelningar/närvårdsavdelningar som inte ligger på CSK.
• Patientgrupp som inte borde var på sjukhus är dementa patienter, öka möjlighet för sjukvård till dessa patienter på kommunalt och eget boende.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

a. Vi ser att patienterna blir äldre och då är det vanligare med ögonsjukdomar i kombination med andra åldersrelaterade sjukdomar tex hörselsjukdomar. Patienterna ser sämre när de kommer hit.

b. Vi ser att patienterna är mer utsatta för att samhället kräver mer digital kunskap.

 

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

- Det innebär att vi kommer få mer och mer remisser. Det blir svårt att resurserna ska räcka till, både tidsmässigt, personal och ekonomiskt.
- Ökat samverkansbehov med andra myndigheter, mer intygskrav. Gäller alla åldrar.

 

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

a. Förskrivning av vissa hjälpmedel som kommer att ersättas med ny teknik.

b. Vi kommer att gå från undervisning till mer rådgivning då patienterna kommer ha mer digital kompetens.

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

a. Alla yrkesprofessioner behöver jobba mer med att hjälpa patienterna att nå acceptans.

b. Vi ser behov av att det behövs mer intensivträning för patienter som drabbas av svår synnedsättning mitt i livet vilket vi inte har möjlighet till idag med de resurser vi har.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Bota förändringar i gula fläcken.

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

a. Främja specialistutbildning inom synrehabilitering- och habilitering.
b. Viktigt med fortsatt samverkan inom region Mellansverige och nationellt i synverksamheterna.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

• Ökad provtagning pga sämre tillgänglighet för läkarbesök
• Svårt att upprätthålla kompetensen BMA i 24/7 verksamhet då få eller inga BMA söker tjänsterna
• Ökad digitalisering

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

• Ökade antal provtagningar och analyser. Patienterna ökar konstant
• Prover på infektionsrum ökar. Kanske ALM kan ta dem själva och vi analyserar dem?
• Svårt med behörigheter då det inte finns BMA att bemanna, inga sökande på tjänster
• Frågorna från patienter ökar då de kanske inte vet vart de ska ta vägen eller inte kommer fram på telefonen

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

• Att vara support till andra personalgrupper angående provtagning-rör-vart-hur ska provet tas, behandlas (fryst, kyla, centrifugeras osv)
• Ibland lämnas det in prover som saknas beställning och man lägger ner tid på att leta/söka beställare

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

• Vara mera behjälplig vid ”utökad provtagning” Anemiutredningar, bakteriella infektioner/viroser
• Att man lätt ska kunna hitta andra beställares beställningar och provsvar
• Frysta trombocyter kommer att finnas i större utsträckning
• Frystorkad plasma
• Bra om det kunde ”larma” i Cosmic att det finns prov tagna som är samma som de som beställs?

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

• Ett större miljötänk vid upphandling, som krav
• PNA ökar” utanför labb”. Vi får vara support i större utsträckning
• Flera chanser till vidareutbildning genom distansutbildning.
• Kvalitet-hur tar man venprov/kap provutbildning

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Förr fanns det en läkare ALM på akuten i Torsby efter att ALM stängt 17.00 som hade en ”egen” USK. Det kunde då avlasta akuten med åkommor typ tonsillit, UVI som kanske inte alltid kräver akutvård på en akutmottagning men kan vara nog så illa. Det skulle avlasta akutvården mycket tror vi.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

 

Vi tror att transfusionsmedicin kommer behöva anpassas till ett samhällsfokus på civilt försvar och beredskap där vi kan behöva tillhandahålla såväl andra typer av komponenter (helblod, frystorkad plasma) samt ha möjlighet att snabbt skala upp produktionen och ha väl utvecklade kontinuitetsplaner.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Lagar och direktiv från EU (exv SOHO, IVDR) kommer fortsätta att ställa krav på oss vad gäller teknisk utveckling som analysmetoder etc samt anpassning av rutiner. Framtida kompetensförsörjning behöver säkerställas både avseende nyrekryteringar och genom att vi har en attraktiv arbetsplats där man vill stanna kvar och bygga erfarenhet i arbetsgruppen. Trenden går åt att folk byter arbete oftare vilket gör att mer tid läggs på upplärning och man tappar erfarenhet. Det behöver finnas goda utvecklingsmöjligheter.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

-

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Vi tror att vi kan erbjuda ett stöd när det gäller hantering och förvaring av nya typer av vävnad och t ex bröstmjölk för att säkerställa en god spårbarhet.

 

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

 

Vi ser att det är angeläget med en IT-teknisk lösning för att kunna dela givaruppgifter och patientsvar mellan regioner, både ur beredskapsvinkel (blodlager) och för patientsäkerhetens skull.

 

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

-

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • En åldrande befolkning som lever längre, livstilsvanor som bidrar till ohälsa ger fler undersökningar/prover
  • En större omfattning av utredningar och uppföljning av patienter som lever längre med sina diagnoser
  • Teknikutveckling, vi kan göra mer och mer för patienter
  • Utvecklingen går mot att bli mer individanpassad
  • Risk för en alltför stor centralisering till universitetssjukhusen.
  • Digital utveckling

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Ökat inflöde av undersökningar/prover
Ökat behov av behandlingsstyrande molekyläranalyser och andra analyser
En för stor centralisering till universitetssjukhusen kommer att utarma lokalt och det finns inte specialister att utföra det som är akut
Ökade möjligheter för AI-stöd inom olika områden bland annat diagnostik

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Utföra prover inom cervixcancerprevention kommer att minska

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Utföra behandlingsstyrande molekyläranalyser i större utsträckning
AI-stöd i diagnostiken för snabbare svar

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

-

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

-

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

• Kompetens, Kompetensförsörjningen kommer bli en stor utmaning, Kompetensutveckling för befintlig personal är viktigt, Kompetensförsörjning
• Personal
• Teknikutveckling
• Forskning och utbildning
• Tillgång och priser på material
• Lagstiftning som IVDR – svårare hitta nya metoder
• Förutsättningar (ekonomi) för utbildningar

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

• Kompetensupplärningar, stimulerande arbetsplats (så att man vill arbeta kvar)
• Kompetensförsörjning – behövs BMA för att bedriva verksamhet och nödvändig utveckling
• Utbildning – för låg kompetens samt risk att medarbetare slutar
• Personal - rätt utbildning, bristyrke
• Teknikutveckling - ständigt aktuellt
• Teknikutveckling är en mycket komplex fråga. Potential till att spara tid och resurser finns men risken är att det kan få motsatt effekt.
• Teknikutveckling, mindre personal, fokuserad kompetens, färre BMA behövs
• Lagstiftning ex IVDR – svårare hitta metoder

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

• IVDR - Slutar med olika analyser/provmaterial, Riskerar att tvinga bort analyser, Om vi ska följa IVDR till punkt och pricka kanske vi inte kan ta emot alla olika provtyper för en viss analys, som vi kan ta emot idag.
• Mindre support från labb
• Ringa om prover som saknar remiss/är feltagna.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

• Större utbud av analyser ex sekvensering. Prover vi idag skickar.
• Direktresar på urinodlingar
• Ändrade arbetstider

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

• IT, upphandlingar, Upphandlingsregler – det skall inte få ta mer än 2 år,
• IVDR behöver förenklas
• Medicinteknisk utveckling – bättre metoder
• Gör inte om i onödan, låt fungerande verksamheter vara i fred.
• Omorganisering kostar också pengar
• Fler parkeringsplatser

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

• IT, upphandlingar
• Sluta organisera om fungerande verksamheter (konstanta strukturförändringar)
• Låt medarbetarna få kompetensutveckling. Spara ej in på detta. Låt oss åka på kurser/möten. Nödvändigt för arbetet.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

• AI medför att personalen snabbt och enkelt kan söka information
• BMA-utbildningen tillbaka till CSK medför att det är enklare att få behörig personal
• Världsbilden och NATO-medlemskapet medför stora krav på sjukvården

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

• Vi startar med plasmatappning igen pga. stort behov av plasma
• Mer decentralisering, vi utför mer analyser och tappar mer blod i Arvika
• Mer PNA, medför krav på support från labb

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

• Ingen kapillärprovtagning
• Mindre telefonsamtal, AI underlättar information som beställare behöver

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

• Tolka provsvar
• Större analyssortiment
• Stötta beställare att relevanta prover tas, inga onödiga.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

• Har enbart en provtagningsenhet i Arvika eftersom Vårdcentralen flyttas upp till sjukhuset.
• Att de små primärvårdslabben tillhör vårdcentralerna och vår verksamhet är fokuserad till sjukhusen.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

-

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Just för tillfället är väl det som vårdförbundet flaggar för just nu. Arbetstidsförkortning och bättre löner måste nog till för att det ska finnas personal i vården i framtiden. Vården i fortsättningen kommer nog att gå ut på digital vård. Vilket inte passar alla patienter.
  • Jag tror att digitaliseringen kommer att öka, t ex vad gäller vårdens kommunikation med patienter (1177, digitala kallelser, videosamtal etc). En konsekvens av detta (vilket vi börjar märka så smått redan nu eftersom de digitala kallelserna börjat dyka upp) blir att det blir lite rörigt för de äldre patienterna, som inte har full koll på hur allt detta fungerar. Det tar också extra tid på labb när en remiss/provtagningsunderlag i mobilen ska visas upp för oss personal, om patienten inte förberett sig och loggat in/tagit fram den innan de kommer in till oss.
  • I ett längre perspektiv tror jag att teknikutvecklingen går så mycket framåt att vår vardag kommer att se rejält annorlunda ut jämfört med nu. T ex legitimation som vi tjatar så mycket om, i framtiden kan man säkert läsa av patienten direkt (redan nu finns det ju de som har opererat in ett chip i handen har jag hört) för att få fram personuppgifter utan fysiska ID-kort, körkort osv. Själva provtagningsproceduren kanske också förändras med exempelvis fler tekniska hjälpmedel vid svårstuckna patienter (som ju finns redan idag men inte i vår verksamhet).
  • Vad gäller kompetensförsörjningen tror jag tyvärr att BMA-bristen kommer att hålla i sig. På sikt försvinner vi kanske från primärvården helt och hållet.
  • Den tekniska utvecklingen tar stora kliv framåt. Robotar blir vanligare.
  • Fler patienter som söker hjälp/vård, via digitala kanaler. Stora utgifter till webbaserade ""doktorer"", om inte varje region själva bygger ut den verksamheten.
  • Fler digitala, webbaserade möten mellan patient och läkare/sjuksköterska/fysioterapeut mm istället för fysiska besök.
  • Brist på utbildad personal, inom vårdens alla yrken. För få som söker till utbildningarna.
  • Fler privata aktörer etablerar sig. Många kommer att söka sig dit, även om det kostar mycket mer. Man vill inte vänta på vård, utan betalar för att komma intill snabbare.
  • Jag tror att utbildning och forskning, även i framtiden, kommer att bedrivas vid de större universiteten.
  • Vården i fortsättningen kommer nog att gå ut på digital vård. Vilket inte passar alla patienter.
  • Med tanke på hur mycket regionen ligger back så tror jag att det kan bli svårt att få tex nya apparater när det väl behövs, svårt att rekrytera personal när vi faktiskt behöver det, svårt att få till utbildningar och få upp den kompetensen vi faktiskt behöver. Ser att i framtiden få behörig personal (BMA) till våra tjänster och kanske därmed svårt att ha vår ackreditering hos SWEDAC kvar. Att vi i framtiden framförallt tar endast tar prover i primärvården och inget annat.
  • Större eget ansvar på individnivå att vara delaktig i sin egen vård. Svårare med personalförsörjning. Känsligt politiskt med både regionala val och riksdagsval som kan påverka på olika sätt i hur sjukvården ska fungera.
  • Personalförsörjning kan påverka såklart med hur lätt det är att få ""rätt"" personal till oss. Individens eget ansvar kanske påverkar oss med att det kan bli frågor om varför vissa prover si och så inte finns med eller inte finns prover överhuvudtaget. Politiken skulle kunna påverka med vilka enheter som ska prioriteras vid behov av att stänga t.ex en vårdcentral eller liknande.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Se ovan

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

  • Det kommer att finnas färre fysiska vårdcentraler, men de som finns blir större. Alla vill jobba på ett ställe, där det finns gott om kollegor. Både ur professionell synpunkt, men också ur ett privat perspektiv.
  • Jag tror inte, att vi kommer att ha andra öppettider på de fysiska vårdcentralerna (som tex kvällsöppet). Den digitala vården, kan täcka behovet under dygnets alla timmar och därför tror jag att tillgängligheten där kommer att öka. Dygnet runt?
  • Vi kommer att finnas kvar på länets vårdcentraler. Samlade på färre enheter. Jag tror att vår uppgift på labb, främst blir att ta prover. Den maskinella utrustningen/analysinstrumenten kommer att bli färre, vilket skulle göra vårt jobb mera enahanda och mindre stimulerande.
  • Det kommer att saknas BMA, och de som finns kommer därför att ansvara för vissa sysslor på mer än en enhet. En personalgrupp, alternerar på ett par vc och täcker upp vid sjukdom/ledighet/stängning osv. Med större enheter behövs inte längre någon pool. Man löser det inom gruppen.
  • Jag hoppas att BMA-utbildningen i Karlstad, innebär fler utbildade kollegor.
  • Det innebär att vi kan få sämre kvalitet på våra apparater och att vi får jobba underbemannade och lära upp varandra med dom verktygen vi har och inte kunna fortsättta vidare utveckla oss inom områden vi vill och behöver, eller anställa folk med rätt kompentens, eller ens anställa personal när vi behöver
  • Att köra sysmex, finns inga BMA ingen sysmex.
  • Det kanske inte är labb/labbpersonal som tar blodproverna i framtiden. Det kanske blir så att varje beställande enhet, själv får ombesörja att proverna blir tagna. Den labbpersonal som finns, jobbar på de större centraliserade labben och utför endast analysarbete svarar på frågor, informerar/utbildar.
  • Får vi inte nog med personal kanske vi inte kan ha den service som vi har idag
    Vi kämpar på, vi ser till att verksamheten går ihop, vi flyttar runt, hjälper varandra, byter turer, jobbar över om vi måste. Detta tar stryk på oss och många blir trötta och det sliter på oss och vår hälsa och många av oss kommer inte orka detta i slutändan, det resulterar i dåligt mående och fler sjukskrivningar och att personal vägrar.
  • Ev hinner vi kanske inte serva så mycket som vi gör idag med att leta beställningar som saknas, spåra beställande mottagningar när det fattas och såna saker. Lokalt utförda hematologianalyser.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Jag hoppas att vi ger det stöd som efterfrågas, men givetvis kan allting bli bättre
  • Tycker redan att vi gör allt vi kan för att få våran verksamhet att gå ihop, vi försöker ta emot så mycket patienter vi orkar och kan, både bokade och obokade och inifrån vc och akuta
  • Hematoligianalyser på samtliga vårdcentraler i hela länet. Möjlighet till venesectio på samtliga vårdcentraler.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Jag hoppas på bibehållen instrumentering/fler analysinstrument i primärvården.
  • Jag hoppas och tror, att våra provsvar även i framtiden, är avgörande för att kunna ställa korrekt diagnos och att vi därmed är en eftertraktad yrkeskategori. Det är bra, att upphandlingar av maskinell utrustning, materiel osv sker centralt. Provsvar ska vara jämförbara/vara desamma vilket labb du än besöker i regionen. Ju mer tillgängliga vi blir på nätet, ju fler personer som söker vård på ""fel ställe"" får vi (liksom de som ringer oss idag, och vill ha hjälp, rådgivning, som vill ha tid till dr osv). Jag ser i nuläget ingen ytterligare digitalisering av labb.
  • En bra arbetsmiljö där alla mår bra, högre löner, ingen ska behöva ha dåligt mående, ingen ska behöva jobba över, inget ensamarbete, bra skiftarbete.
  • Jag hoppas på en utveckling mot det helt papperslösa, där det finns ett gemensamt journalsystem för hela Sverige och allra helst även ett gemensamt labbdatasystem, så alla skickeprover är digitalt beställda. Men det är nog en utopi.
  • Att vi får behålla tidboken, har så mycket bättre arbetsmiljö tack vare den.
  • Bättre digitalt arbetssätt med avseende på provbeställningar, se till att samtliga beställare kan beställa elektroniskt, speciellt röntgen. Bättre digitalremisshantering med externa laboratorier, liknande det vi idag har med Örebro

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

-

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Aktuell patientgrupp: Yrselpatienter (patienter med diagnoser som till exempel kristallsjuka, vestibularisneurit, stroke, vestibulär migrän och PPPY).

Tre viktiga punkter:

  1. Rätt undersökning i det akuta skedet sparar tid för såväl patient som sjukvård då rätt behandling kan sättas in samt onödig utredning kan undvikas.
  2. Yrseltillstånd som inte behandlas rätt i det akuta skedet kan ge nedsatt aktivitetsförmåga på grund av pålagringar eller tillägg i form av PPPY, vilket kan vara en svårare diagnos att både ställa och behandla.
  3. Rätt rehabilitering behöver finnas tillgänglig.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Fysioterapin verkar historiskt sett ha haft relativt låg delaktighet i bedömning/behandling av akuta yrseltillstånd på CSK. En patient som söker akut med yrsel kan ha kontakt med många vårdutövare innan rätt diagnos ställs och innan rätt rehabilitering sätts igång, vilket ibland kanske inte sker alls.
Även gällande patienter runt om i länet som inte söker akut sjukvård bör rätt rehabilitering finnas tillgängligt. Dels för att spara patientens lidande samt sett till hela bilden även vårdresurser.

Tre viktiga punkter:

  1. Fysioterapi behöver bli en mer självklar del i vården av patienter med yrsel.
  2. Rätt identifiering kan leda till ett kortare inneliggande vårdförlopp.
  3. Möjlighet till specialiserad öppenvård inom rehabilitering för yrselpatienter kan ge mer jämlik och resurseffektiv vård."

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

En stärkt rehabiliteringskunskap inom vården kring dessa patienter leder till minskad mängd oeffektiv/felaktig behandling.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

* Yrselbedömning av yrselexpert på akuten/så tidigt skede som möjligt.
* Tidig rehabiliteringsstart på alla yrselpatienter.
* Ökat samarbete med ÖNH/yrselmottagning.
* Möjlighet att ta in mer komplexa fall till specialiserad öppenvård med rätt kompetens och utrustning. Finns i nuläget till större utsträckning på tex Arvika sjukhus jämfört med CSK.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

* Fler kliniskt användbara tester för att sätta diagnos på patienter som söker med akut yrsel.
* Bra rehabiliteringsresurser gällande olika yrseltillstånd gällande länet i stort med CSK som mittpunkt.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Ser gärna att CSK är med och driver forskningen inom ämnet framåt och även bidrar till ökad kompetensutbildning.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Aktuell patientgrupp: Yrselpatienter.

3 viktiga punkter:
* Rätt undersökning i det akuta skedet sparar tid för såväl patient som sjukvård då rätt behandling kan sättas in samt onödig utredning kan undvikas.
* Yrseltillstånd som inte behandlas rätt i det akuta skedet kan ge nedsatt aktivitetsförmåga på grund av pålagringar eller tillägg i form av PPPY, vilket kan vara en svårare diagnos att både ställa och behandla.
* Rätt rehabilitering behöver finnas tillgänglig.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Fysioterapin verkar historiskt sett ha haft relativt låg delaktighet i bedömning/behandling av akuta yrseltillstånd på CSK. En patient som söker akut med yrsel kan ha kontakt med många vårdutövare innan rätt diagnos ställs och innan rätt rehabilitering sätts igång, vilket ibland kanske inte sker alls. Även gällande patienter runt om i länet som inte söker akut sjukvård bör rätt rehabilitering finnas tillgängligt. Dels för att spara patientens lidande samt sett till hela bilden även vårdresurser.

3 viktiga punkter:
* Fysioterapi behöver bli en mer självklar del i vården av patienter med yrsel.
* Rätt identifiering kan leda till ett kortare inneliggande vårdförlopp.
* Möjlighet till specialiserad öppenvård inom rehabilitering för yrselpatienter kan ge mer jämlik och resurseffektiv vård."

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

En stärkt rehabiliteringskunskap inom vården kring dessa patienter leder till minskad mängd oeffektiv/felaktig behandling.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

* Yrselbedömning av yrselexpert på akuten/så tidigt skede som möjligt.
* Tidig rehabiliteringsstart på alla yrselpatienter.
* Ökat samarbete med ÖNH/yrselmottagning.
* Möjlighet att ta in mer komplexa fall till specialiserad öppenvård med rätt kompetens och utrustning. Finns i nuläget till större utsträckning på tex Arvika sjukhus jämfört med CSK.

5. Vilken medicinsk uveckling hoppas ni mest på i framtiden?

* Fler kliniskt användbara tester för att sätta diagnos på patienter som söker med akut yrsel.
* Bra rehabiliteringsresurser gällande olika yrseltillstånd gällande länet i stort med CSK som mittpunkt.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Ser gärna att CSK är med och driver forskningen inom ämnet framåt och även bidrar till ökad kompetensutbildning.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Allt fler äldre bor kvar i sina hem med allt massivare anamneser. Ökande grad psykisk ohälsa, och stor volym ökad mängd patienter som konsumerar prehospital sjukvård på ett helt annorlunda sätt än för något/några decennier sedan.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Ökad belastning. Trots det fortsatt stort fokus på tron att det skall finnas andra sätt att får sjukvård. Volymen ambulansuppdrag ter sig öka i snabbare takt är vad vi hinner utveckla vårdkoncept liknande "Nära vård".

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Svårt att bedöma i en verksamhet med så bred arena att verka på. Sett i ett ansvarsfokus bör uppdragen för ambulansverksamheten styras mot de mer svårt sjuka och mindre allvarliga fall hanteras via liggande sjukresor och liknande. Men trenden de sista decennierna är att uppdragspalleten snarare ökar istället.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Sannolikt stötte mängd transporter mellan läns/regionsjukhus och universitetssjukhus för avancerad specialistvård. Detta kan kräva en utveckling av vilka kompetenser som är verksamma prehospitalt. Större variation på specialistsjuksköterskor och fler alternativa enheter, likt mobila närvårdsteam och bedömningsenheter och liggande sjuktransporter.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Nya bedömningsverktyg med större fokus på korta, riktade undersökningsstrategier i syfte att minimera "on scene time", eller "på platstiden", dels i syfte att det är bäst för patienten men också dels i syfte att ha resurser gripbara för nästa patient.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Stort behov av bättre möjlighet att se och följa upp resultat gällande volym uppdrag, när på dygnet uppdragen kommer in, belastning per kommun ställt mot demografiska förutsättningar.
Behovet av statiska uppföljningsverktyg bedöms stort sett i ett verksamhetsutvecklingsperspektiv, men kanske ändå mer i ett samhällsekonomiskt perspektiv.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Ökade kunskap både hos äldre patienter och vårdnadshavare, vilket leder till ökad (och ofta obefogad) oro som ger ökade krav på olika (ofta icke-adekvata) behandlingar och hjälpmedel. Större önskemål om specialistvård för att tex. BVC "inte duger".

Mer komplexa livssituationer och diagnoser som kräver samverkan mellan olika vårdinrättningar, socialtjänst mm.

Ökat antal patienter med olika typer av ätstörda beteende. Selektivt ätande.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Ökat behov av besökstider för vård och behandling.
  • Ökat behov av hjälp med samverkansplanering (utökad vårdadminresurs).
  • Ökat behov av att kunna erbjuda alternativa besökssätt som bra digitala lösningar.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

En tydlig fördelning mellan BUM och BUP och att båda verksamheterna har resurser att ta emot sin målgrupp.

Mindre förskrivning av receptfria produkter och läkemedel.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Kunna arbeta utifrån de vårdprogram som finns, vilket idag inte går pga resursbrist.
  • Jobba mer förebyggande i samverkan m. tex. BVC
  • Ha mindre sekretess mellan socialtjänst/kommunen och HoS.
  • Ha resurs för att registrera i register.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

-

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

-

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

• Neuropsykiatriska problem och PTSD ökar vilket gör att depression och ångest får stå tillbaka.

• Patienternas krav ökar samtidigt som våra resurser inte utökas i samma takt. Fler ingångar ”kanaler” till sjukvården genererar ökat behov av svar och återkoppling i olika ärenden.

• Psykisk ohälsa och vissa tillstånd borde kunna hanteras på primärvårdsnivå och inte inom specialistsjukvården. Ökad tydlighet och resurs kring detta på rätt nivå behövs. Egenvård vid psykisk ohälsa behöver utvecklas och informeras ut till medborgarna.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

• Ökad tillgänglighet och många vägar in ökar stressen för personalen.

• Långa väntetider ökar risken för utveckling av samsjuklighet.

• Otydlighet vad gäller vårdnivå ökar den etiska stressen.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

• Undanträngningseffekten gör att vissa sjukdomstillstånd prioriteras vad gäller utredning och behandling, exempelvis NP. Insatser riktas mot vissa diagnoser med risk för att patienter inom andra diagnosområden får stå tillbaka även om större behov finns. Svårt sjuka patienter som inte ”skriker högt” får stå tillbaka.

• Årskontroller (stabila patienter).

• Körkortsärenden/intyg.

• Att hemsjukvården tar över mer. Att hantera missnöje med köer tar mycket tid och borde hanteras på annat sätt, inte bara sjukvårdens ansvar utan andra samhällsinsatser.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

• Mer gruppbehandlingsinsatser, exempelvis KBT.

• Mer internetbaserad behandling.

• Utredning och behandling utan köer, balas mellan resurs och effektiva, evidensbaserade metoder.

• Utvecklad och förbättrad beroendevård, insatser vid samsjuklighet.

• Ge vård på rätt vårdnivå, att specialistsjukvård ges till de svårast sjuka.

• Möjlighet till planerad inläggning inom specialistpsykiatrin.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

• Att Försäkringskassan även sköter arbetsförmågeutredning inklusive sjukersättning.

• Mindre krav på intyg av olika slag

• Medicinskteknisk undersökningsmetod som kan fastställa psykiatrisk diagnos

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

• Utökad och anpassad personalresurs utifrån uppdrag och evidensbaserade behandlingsinsatser.

• Stabilare läkemedelsmarknad.

• Bättre ta tillvara kompetens och erfarenhet inom våra verksamheter, inte ”uppfinna hjulet” igen, finns många utredningar som redan gjorts men tappats bort. Särskilt viktigt vid återkommande omorganisationer och chefsbyten.

• Minska glappet mellan den patientnära verksamheten och övergripande ledning, utveckling av verksamheterna behöver växa fram mer utifrån praktisk erfarenhet och kunskap.

• Viktigt att relevant kompetensutveckling och fortbildning prioriteras.


1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

  • Ökad andel av samsjuklighet med np-problematik, droger, trauma, ätstörningar mm
  • Patienter som är mindre tränade i sociala situationer- mera ensamhet.
  • Ökad acceptans för droger

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Längre vårdtider och det innebär längre väntetider
Ökat behov av behandlare
Social isolering och ekonomiska besvär som gör att patienter väljer att avstå från behandling. patientvald väntan

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Risk för att enheten blir endast ett dbt-team och det skulle kunna innebära att det endast sker. delar av behandlingen i dbt och resterande behandling sker i samarbete med en öppenvårdsavdelning.
Cs förskrivning
Mindre individualterapi

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Intensiv dbt-behandling.
  • Ytterligare behandlingsformer för patientgruppen som finns med i nationella riktlinjer.
  • Förebyggande arbete med färdighetsträning på tex grundskolor

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

• Mer terapeutisk behandling och mindre utredning
• Mer kroppsinriktad behandling
• Mindre fokus på medicinering
• Tillgänglig behandling, insatser i hemmet, på arbetsplatser och digitalt, exempelvis genom appar

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Mer verksamhetsnära forskning och utveckling.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Ökad andel med samsjuklighet, np, psykiatriska diagnoser droger
Hög andel med osunda levnadsvanor och samtidigt en hög andel med där sundhetstänket går överstyr och hamnar på enheten.
Påverkan från sociala medier som påverkar patienternas syn på sig själva och sin omgivning.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Längre behandlingstider
Behov av slutenvård och mellanvård. Intensivare behandling
behov av att behandla flera olika ätstörningar och därmed ett ökat behov av rekrytering av personal

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Ätstöd i öppenvård utan det sker i en mellanvårdsform

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Behandling av hetsätningar.
Enad vårdkedja med samtidig behandling av samsjuklighet
Mellanvård

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Ökad forskning om ätstörningar
Förebyggande arbete på samhällsnivå. Skolor, gym, föreningar mm
Nära vård med ökad andel tekniska lösningar.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?Viktigt att jobba på hela vårdkedjan och inte hamna i en vård som är splittrad och suboptimerad.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

* Ökad psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.
Ökning av barn och ungdomar som söker vård på specialistnivå. Främst inom åldersspannet 15 - 17 år. Där är det var femte ungdom i Värmland som varit i kontakt med BUP. Livsstilsvanorna med att ständigt vara uppkopplad och tillgänglig via mobilen/sociala medier skapar problem i nästan varje patientärende vi möter. Kraven i skolan upplevs av i stort sett alla barn som för höga.

* Ökad efterfrågan av snabb NP-utredning med läkemedel. Vilket inte alltid är en lösning utan det viktiga är de insatser som görs av olika aktörer som skola/socialtjänst/BUP och inte minst stöd till föräldrar.

* Ökning av barn med svår ätstörning där barnen blir allt yngre och sjukare. Fler barn har en förvrängd verklighetsbild kring skönhetsideal.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

BUP är en specialistnivå men vi ger mycket basinsatser till både barn och vårdnadshavare som egentligen borde varit gjort innan. Tidiga insatser skulle leda till att barnen inte skulle behöva bli så svårt sjuka och inte kräva inläggning.
För att räcka till för alla behöver vi idag köpa utredningar av externa parter. Vi arbetar för att göra fler själva för att då kunna utreda och därefter ge insatser/behandling direkt.
Behandlande och habiliterande insatser behöver öka till barn i behov av specialistvård.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Mindre basinsatser då de redan till största del ska vara gjorda. Ger utrymme att ge behandlade insatser på specialistnivå. Vi gör alltmer gruppbehandlingar för att räcka till, det behöver bli fler. Det är inte bara effektivt utan gynnar både barn och vårdnadshavare. Detta kommer dock aldrig helt ersätta de individuella behoven.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Fler gruppbehandlingar
Fler evidensbaserade behandlingsmetoder för att möta barnens olika behov
Utökat användande av digitala verktyg
Utökad hemsjukvård
Behov av insatser till barn med missbruk/riskbruk och beroende.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?Samhällsinsatser på olika nivåer så BUP kan vara en specialistverksamhet

Större tolerans för olikheter hos individer i samhället och att det inte ska klassas som en funktionsvariation.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Ökad och fortlöpande kompetensutveckling
Ökad kvalitetssäkring i praktiken
Ha fokus på att göra rätt insatser i rätt tid
Identifiera utbudspunkter som BUP ska erbjuda utifrån evidens och beprövad erfarenhet.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

1. Patienter som fått en neuropsykiatrisk diagnos som barn eller via privata aktörer och som vill bli av med diagnosen som vuxna: Detta kan bero på flera faktorer. Vissa kan känna att diagnosen inte längre speglar deras nuvarande situation eller att den påverkar deras liv negativt, till exempel i arbetslivet eller i relationer. Andra kanske ifrågasätter diagnosens riktighet, särskilt om den ställdes i tidig ålder eller av privata aktörer med olika standarder för diagnosställning.

2. Ökat antal patienter med skadligt bruk eller beroende på grund av samhällsförändringar, inklusive en mer liberal syn på droger: Förändringar i samhällets attityder till droger, inklusive en mer tillåtande syn på cannabis och andra substanser, kan bidra till en ökning av skadligt bruk och beroende. Andra faktorer, som ekonomisk osäkerhet, social isolering, och tillgång till substanser, spelar också en stor roll. Inom psykiatrin ser vi en ökning av patienter som söker hjälp för beroendeproblematik när samhällsnormer förändras.

3. Mer allvarligt psykiskt sjuka patienter som redan i barndomen eller ungdomen har upplevt utanförskap, vilket fortsätter i vuxenålder på grund av ökade krav i samhället: Samhällets ökade krav på prestation, anpassning och social funktion kan göra det svårare för personer med allvarliga psykiska sjukdomar att integreras. Detta utanförskap kan börja tidigt i livet och förvärras med tiden, vilket gör det svårt för dessa individer att finna sin plats i vuxenlivet. Detta kan leda till en ökad belastning på psykiatrin behov av mer omfattande stödinsatser.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

1. När barn och ungdomar inte får den hjälp de behöver i tid, kan deras psykiska ohälsa förvärras och bli mer komplicerad att behandla senare i livet. Det kan också leda till att de utvecklar kroniska tillstånd som kräver långvarig och mer omfattande vård.

2. Vi måste öka kunskapen om åldersrelaterad psykisk ohälsa: Äldre personer har unika behov och riskfaktorer när det gäller psykisk hälsa. För att vården ska vara effektiv måste vi förstå hur psykiska sjukdomar yttrar sig i ålderdomen, och hur behandlingar kan behöva anpassas för äldre patienter. Vi måste utbilda vårdpersonal: Att öka kunskapen och kompetensen hos vårdpersonal inom geriatrisk psykiatri är avgörande. Detta kan innebära specialiserade utbildningar och fortbildning inom psykiatrisk vård för äldre. Vi kanske behöver mer multidisciplinärt samarbete: Att ha ett team av olika specialister som samarbetar – inklusive psykiatriker, geriatriker, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och socionomer – kan ge en mer heltäckande vård för äldre med psykiska problem.

3. Mer forskning behövs för att förstå hur psykiska sjukdomar utvecklas över livsspannet och hur de bäst kan behandlas hos äldre. Det inkluderar också att utveckla nya behandlingsmetoder som är anpassade för denna grupp.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

1. Specialistpsykiatrin är överbelastad och eftersom ADHD är en relativt vanlig diagnos kan det vara mer effektivt att hantera dessa patienter inom primärvården, där läkare kan diagnostisera och behandla under handledning av specialister vid behov. Många behandlingar för ADHD, särskilt farmakologiska, är väl etablerade och kan administreras och följas upp av allmänläkare. Detta kräver dock att primärvården har tillgång till tillräcklig kunskap och resurser för att hantera dessa patienter på ett effektivt sätt.

2. Begränsade individuella psykologiska behandlingar
Det finns ett ökat behov av att kunna erbjuda stöd till fler personer, och därför är det möjligt att psykologiska behandlingar i framtiden kommer att levereras mer genom gruppbehandlingar, digitala verktyg, och självhjälpsprogram.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

1. Vi kommer ha specialiserade team som arbetar med patienter med skadligt bruk och beroende som kan säkerställa att vården är mer målinriktad och att patienterna får den specifika hjälp de behöver.

2. Vi har en psykiatriambulans för hela Värmland. Att kunna erbjuda akut psykiatrisk vård på plats och sedan transportera patienter till slutenvården kan vara avgörande för att förhindra självmord och för att ge snabb och effektiv hjälp till dem som är i akut psykisk kris.

3. Vi har en egen liten psykiatrisk slutenvårdsavdelning på Torsby sjukhus som är specifikt anpassad för våra patienter. På det sättet kunde vi erbjuda en mer personlig och kontinuerlig vård, eftersom vi känner våra patienter och deras behov väl. Detta kan leda till bättre behandlingsresultat och en mer positiv upplevelse för patienterna.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

1. Utveckla och använda snabbdiagnostiska salivtest som kan ge direkt resultat utan att behöva skicka prover till Tyskland eller andra laboratorier med lång väntetid.

2. Använda hjärnavbildningstekniker som fMRI (funktionell magnetresonanstomografi), PET (positronemissionstomografi) eller EEG för att identifiera och diagnostisera psykiska sjukdomar.

3. Öka användningen av kognitiva hjälpmedel och arbetsterapi inom psykiatrin för att minska behovet av medicinering.

4. Utveckla neuroleptika (antipsykotiska läkemedel) som inte har några biverkningar.

5. Bygga en klinik som erbjuder en intensiv behandlingsperiod på sex veckor, där patienter får både psykologisk och somatisk behandling, liknande de psykosomatiska klinikerna i Tyskland.
En sådan klinik skulle kunna kombinera psykologisk terapi, fysioterapi, medicinsk behandling, och även kompletterande terapier som mindfulness, meditation och kostrådgivning. Målet skulle vara att behandla hela människan, inte bara symptomen.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

1. Region Värmland ska ta initiativ för att förbättra läkarrekryteringen i området genom att undersöka möjligheterna att etablera ett läkarprogram vid Karlstads universitet. Detta skulle kunna vara ett betydelsefullt steg för att säkerställa en stabil tillgång till läkare i regionen, särskilt med tanke på de utmaningar som ofta finns i att rekrytera läkare till mindre orter och glesbygd.

2. Regionen ska återinföra ekonomiska fördelar för dem som arbetar i glesbygden. Det är också ett sätt att göra det mer attraktivt att arbeta i mindre befolkade områden i Värmland. Denna typ av incitament kan inkludera saker som högre löner, bostadsbidrag, eller andra förmåner som kompenserar för de eventuella nackdelar som kan finnas med att arbeta på mindre orter, såsom längre avstånd till större städer och begränsad tillgång till vissa tjänster och bekvämligheter.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

  • Missbruk
  • Samsjuklighet
  • Ökat behov av Neuropsykiatrisk utredning
  • Fler och fler yngre som remitteras till vuxenpsykiatrin från BUP

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Ett ökat inflöde av patienter som har behov av neuropsykiatrisk utredning och stor del får efter sin utredning en NP diagnos vilket medför behov av medicinsk behandling/psykologisk behandling. Patienterna skrivs sällan 'ut' från mottagningen utan har fortsatt pågående vårdåtagande under många år framåt, då endast specialistpsykiater får förskriva läkemedel för t ex ADHD så kan ej patienter remitteras till vårdcentral för läkemedelsbehandling utan vårdåtagande fortsätter inom specialistpsykiatrin.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Drogtester vid utfärdande av körkortstillstånd, stödsamtal

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Neuropsykiatriska utredningar på den egna mottagningen
Behandling för missbruk/beroende
Anhörigstöd/familjestöd i större utsträckning

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

IKBT på nätet för att fler patienter ska kunna tillgodogöra sig metoden

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Nej.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

  • Mycket ökande SVF remisser + kolorektalcancer screening
  • Buksmärtor
  • Förändrade avföringsvanor

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Ökat remissflöde
Långa väntetider
Ökad oro för patienterna och personal

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

APC av strålproktit

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

1. Utökad screeningverksamhet
2. Endoskopiskt ultraljud

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

1. Öka kunskap inom ESD
2. Endoskopiskt ultraljud

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Kolorektalcancer screening är en väldigt viktig del för framtiden. Väldigt många patienter som kallas men där vi också hittar väldigt mycket både polyper och malignitet.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

a) Allt mer komplexa sjukdomstillstånd
b) Längre palliativa sjukdomsförlopp - patienterna lever med livshotande och komplexa tillstånd under lång tid, med stor skörhet och ständigt närvarande livshot.
c) En allt större grupp icke-cancersjuka patienter med stora palliativa vårdbehov

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

a) Det blir allt mer utmanande att uppnå god symtomlindring, trygghet och värdighet och samtidigt allt svårare att fatta kloka beslut och planera för vården. Sammanfattningsvis krävs allt högre palliativ kompetens och ökade resurser.
b) Stor utmaning i samverkansfrågor med kommunal hemsjukvård och hemtjänst, men också mot slutenvården och akutverksamheten, när allt mer komplexa och sköra patienter med stort omvårdnadsbehov vårdas i hemmet. Svårt att uppnå en jämlik vård med stora variationer i kompetens och resurser i olika kommuner.
c) Vi brottas med att å ena sidan tillgodose behovet av palliativ vård hos våra cancersjuka patienter, samtidigt som vi ser ett enormt behov av att utveckla den palliativa vården till övriga patientgrupper där det idag saknas en enhetlig och jämlik palliativ vårdorganisation.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

a) I vissa fall blir vi involverade i vården pga av brister (resurs eller kompetens) i den allmänna palliativa vården. Vi hoppas på en utveckling av både den allmänna och specialiserade palliativa vården så att vår kompetens och våra resurser kan prioriteras till de med störst behov.
b) I övrigt svårt att se vad vi inte kommer göra i framtiden.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

a) Utveckla och få en mer jämlik vård avseende avancerade insatser i hemmet – t ex dräninläggningar, avlastande V-sond, sätta piccline, enklare ultraljudsundersökningar, transfusioner, iv antibiotika, palliativ sedering.
b) Implementera vårdplan för döende (NVP del 2d) i hemsjukvård, på alla boenden och sjukhus där patienter med palliativa vårdbehov vårdas.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

a) Se ovan 4a – men kräver satsning på både resurs, kompetens och samverkan Region/Kommun.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

a) Vi ser ett mycket stort behov av att utveckla vården runt de svårast sjuka med palliativa vårdbehov inom såväl region som kommun, men idag saknas både en vision och en organisation med uppdrag och ansvar för den utvecklingen. Vi önskar en stor satsning på bygget av en palliativ vårdorganisation som kan fylla gapet mellan primärvård, hemsjukvård och slutenvård. Vi ser ett stort värde för såväl patienter och närstående samtidigt som det rimligtvis frigör resurser inom de ovan nämnda vårdverksamheterna.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

1. Utifrån trender vi ser kommer det vara en större andel multisjuklighet samt högre snittålder och en större andel kognitiv svikt. Eventuellt också större andel gängrelaterade trauman som skjutningar mm, som vi inte riktigt sett ännu här. Större andel psykisk ohälsa.
2. Livstilsvanorna som idag på kirurgen många gånger handlar om rökning, etyl och narkotika kommer snarare gå mot övervikt, etyl/narkotika och socioekonomiskt sviktande livsstilar.
3. Större andel språkbarriärer och således svårare med kommunikation och större behov av tolk.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

1. Det kommer vara svårare att behandla patienterna och man kommer va tvungna att arbeta med flexibilitet och i team kring patienten där flera professioner samarbetar över gränserna. Det kommer också innebära ett större arbete kring samverkan mellan kommunen och regioner med det vi kallar för LINK. Mer sjukvård blir tvunget att göras i hemmet.
2. Det kommer krävas större insatser mot psykisk ohälsa, etyl och missbruk. Även större insatser som riktar sig mot övervikt och fysisk aktivitet.
3. Troligtvis kommer det krävas ett större antal vårdplatser. Sjukhus läggs ned, man drar ned på personal och diskuterar snarare bemanningsmodeller hur många patienter varje sjuksköterska skall ha istället för vilken arbetsmiljö som är rimlig. Samtidigt blir våra patienter tyngre, äldre och sjukare. Vi gör mer avancerade ingrepp och bedriver en betydligt mer avancerad postoperativ vård. Känslan är att vi om 10 år kommer behöva dubbelt så många vårdplatser. Således ökar även mottagningsbesöken och insatserna i hemmet.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

1. Vi kommer inte behandla alla äldre för det finns ej kapacitet. Dessa kommer istället behandlas på vårdhem och i hemmet eller inte alls.
2. Vi kommer inte behöva dokumentera, operera eller dela läkemedel på samma sätt då detta kommer skötas av AI och robotar. Det kommer också forskas fram vaccin och läkemedel mot åkommor som vi idag behandlar med kirurgi.
3. Vid tilltänkta nedskärningar kommer personcentrerad vård försvinna och istället kommer endast sådant som måste göras kunna göras.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

- Vi borde ha visionen om att förbättra hemsjukvården samt närvård, korttidsvård med mera för våra äldre, sköra och kognitivt sviktande patienter. Den patientgruppen blir större och vi kommer inte ha kapacitet att bota samtliga.
- Man borde också specialisera sjuksköterskautbildningen då den ej motsvarar vad vi gör på en vårdavdelning idag. Större insatser borde ske för att folk skall läsa avancerad sjuksköterska som i framtiden kommer ersätta det vi förr kallade husläkare så dessa kan arbeta mer medicinskt mot hemsjukvården och på så sätt avlasta läkare. Samma sak på sjukhuset bör sjuksköterskorna få större möjlighet till avancerad medicinsk kunskap för att kunna arbetsväxla och ta över vissa uppgifter från läkarna.
- Det går inte heller att tro längre att en sjuksköterska skall kunna ansvara för 7-9 patienter själv och tro att det är en säker och personcentrerad vård. Det kommer innebära stor ekonomisk påverkan i form av sjukskrivningar och övertidsarbete.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

- Vi tror på större andel vacciner och läkemedel som kommer mot psykisk ohälsa, övervikt och olika typer av cancer.
- Vi kommer också kunna använda oss mer av DNA-teknik för att screena om vi kommer få cancer, hjärt/kärl-sjukdom med mera.
- Vi kommer ha fler mobila insatser både vad gäller vård i hemmet samt medicinteknisk utrustning som röntgen med mera.
- Vi kommer ha flera trådlösa/sladdlösa övervakningssystem på våra patienter, både i hemmet och i slutenvården för att ha koll och även kunna skicka hem patienterna i tid med viss övervakning.
- AI och 5G kommer göra att vi inte behöver skicka patienter för operation på annan ort utan läkare i Stockholm till exempel kommer kunna sitta på sitt hemmasjukhus och operera med en robot i Karlstad.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

- Enl fråga nummer 4 behöver man se över hur man med hjälp av betalda utbildningar kan hjälpa sköterskor till mer avancerad utbildning för att kunna arbetsväxla med läkarna i olika uppgifter. Samt bedriva mer avancerad omvårdnad och medicinsk vård i hemmet eller kommunens vårdinträttningar. Detta för att minska belastningen mot akut och slutenvård.
- Forskningen idag berör väl samtliga delar som gåtts igenom och det finns idag redan påbörjade tester och studier på det som gås igenom här och det måste fortsätta.
- Utvecklingen och forskningen bör också bygga på den ekonomiska situationen och titta på hur vi kan tjäna mer pengar genom en stabil bemanning istället för nedskärningar. Att investera och gasa in framtiden helt enkelt.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

  • Ökat antal bipolärpatienter och därmed längre väntelista till bipolärutredning
  • Svårt få hjälp med det via vårdcentral och hemsjukvård.
  • Komplex problematik med neuropsykiatri, PTSD, somatisk sjukdom och annan psykiatrisk problematik, patienter bollas mellan oss och primärvård.
  • Väldigt avgränsat uppdrag. Flera små mottagningar med specificerade inriktningar. Det är ett stuprörstänk och blir inte flexibelt i arbetet.
  • Det är väldigt rätt att lägga över saker till vårdadministration som egentligen inte borde vara där. Vårdadministration fungerar som en slasktratt.
  • Många patienter som önskar journalkopior.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Ökad arbetsbelastning, ökad etisk stress för personalen.
  • Vi blir instängda i små lag med smalt arbetsområde. Om man inte önskar indelning i mottagningar blir det en påverkan i arbetsmiljön. Servicefunktionen bör vara verksamhetsöverskridande.
  • Mycket administrativt, flera mottagningar att hålla koll på, viktigt se till att man arbetar på rätt mottagning annars blir det mycket extra jobb.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

  • Vi kan inte se något tydligt som vi inte tror vi kommer göra.
  • Skriva diktat.
  • Hantera journalkopior.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Arbeta med mer rehabilitering och insatser för att stärka patienter framåt inte bara släcka bränder. Kunna arbete mer förebyggande och hälsofrämjande, mer arbetsterapi och möjlighet till stöd i vardagen, kognitivt stöd bland annat kognitiva hjälpmedel. Kunna göra utredningar i tid, inga väntelistor utan kunna ge behandlande insatser direkt, mer psykoedukation för patienter. Fler olika behandlingsgrupper, mindre fokus på mediciner, mer fysioterapi, fler olika professioner, vård- och stödsamordnare/rehabkoordinatorer som kan ha samordnande tjänster, mer teamarbete och samverkan.
  • Bokningar, ha koll på väntelistor.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Mindre förskrivning av tunga mediciner såsom benzo, läkemedel med färre biverkningar inom psykosvård, jobba mer med metabola biverkningar.
  • Samma journalsystem i hela Sverige.
  • Smartare administration.
  • Kunna göra anteckningar i det egna namnet som vårdadministratör.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Satsa mer på kompetenshöjning och utbildning för personal, personalvård, bli fler personal på mottagningarna.

 

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

1) Ökning i antal patienter som söker utredning/insatser för neuropsykiatriska diagnoser och traumarelaterade symptom.
2) Hög förekomst av missförhållanden i uppväxten.
3) Patienter som har god kännedom kring diagnoser och diagnostik. Tydliga önskemål och förhoppningar kring att erhålla diagnos och läkemedelsbehandling.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

1) Långa kötider/väntetider för utredning och behandling.
2) Komplexa ärenden med många frågeställningar och samsjuklighet.
3) Förväntningar om att erhålla diagnos och risk för överdiagnostik.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

1) Omfattande utredningar med specifik frågeställning om neuropsykiatrisk diagnostik. Vi tror att neuropsykiatri inte kommer särskiljas från övrig psykiatrisk diagnostik i lika stor utsträckning i framtiden. Således skulle neuropsykiatriska utredningar/bedömningar inte bli lika omfattande och resurskrävande.
2) I dagsläget prioriteras mycket resurser specifikt till neuropsykiatri och neuropsykiatrisk utredning. Vi tror att neuropsykiatri kommer likställas/föras samman med övrig psykiatri i större utsträckning så att stöd och insatser i större utsträckning baseras på behov snarare än diagnos.
3) I takt med ökad kunskap om neuropsykiatri och ökad tillgång till information om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kommer behovet av psykoedukativa insatser till patienter minska.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

1) Mer fokus på tidiga insatser vid uppdagat behov eller misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
2) Mer behandling med fokus på individ och behov, oavsett diagnostik.
3) Större tillgång till digitala hjälpmedel och tjänster.
4) Mer fokus på nätverk/familj/miljö i behandlingsinsatser.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

1) Ökad tillgång till instrument för att mäta, undersöka och förstå psykisk ohälsa på hjärn-nivå.
2) Att samarbeta med somatiken i större utsträckning för att bättre förstå hur psykisk hälsa och kroppen påverkas av exempelvis, stress, belastningar, kost o.s.v.
3) Läkemedelsbehandling med bättre effekt vid depression, psykos och andra psykiatriska tillstånd.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

1)Tester som ""rättas"" sig själva via tex. datorprogram eller AI.
2) Mer effektiv journalföring, digitalisering, användning av AI.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Fler äldre med komplex multisjuklighet
- Fler med demenssjukdom
- Fler som bor hemma, utan att egentligen klara sig hemma ordentligt. Ett mörkertal som sedan belastar slutenvården den dagen ""bägaren"" rinner över.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

- Längre vårdtider med avstannat flöde och färre platser för planerad kirurgi
- Behov av ett större antal personal kring varje patient sjuksköterskor, undersköterskor,
fysioterapeuter, dietist, läkare med olika specialistinriktningar, vårdplanering, samordning med
kommun i större utsträckning.
- Större personalomsättning pga högre vårdtyngd för alla personalkategorier, att personalen inte orkar i längden när det inte ”lättar upp” på avdelningen.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

- Färre utredningar av äldre, multisjuka patienter – att vi symtomlindrar i slutet av livet istället för
att utreda. Patienterna kanske inte ens kan ligga på sjukhus r/t minskad personal kapacitet i
vården i framtiden.
- Färre planerade canceroperationer pga brist på vårdplatser
- Läkemedelshanteringen kommer kanske se annorlunda ut. Skötas av AI?

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

- Bättre diskussion kring vårdnivåer, att man i samråd med kommunen i större utsträckning
diskuterar vilka patienter som behöver skickas in till sjukhus för vård. Att sjuksköterskor i
kommunal omsorg kan få hjälp av bakjour på sjukhuset så patienten kan vårdas hemma.
- Fler jourcentraler/mobila team för att bättre möta patienterna där de finns
- Mer dagkirurgi

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

- Elektroniska hjälpmedel för förflyttning i/ur säng med patienter
- Läkemedelsautomater i större utsträckning
- Ett mer holistiskt synsätt på vården.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

- Prioritera utbildning och forskningsmöjligheter för personal, attraktiv arbetsgivare.
- Tänk smart med pengarna, låta verksamheterna driva utbildning inom områden de behärskar för
att utbilda andra.
- Låt verksamheten vara sina egna verksamhetsutvecklare. Förbättringsarbeten och
utvecklingsarbete stimulerar personal och verksamhet. Kommer den från golvet uppåt, istället för
tvärtom kommer effekten vara starkare och mer förankrad.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

- Nya smittämnen som kommer hela tiden. Spridning i samhället av MRSA hos äldre och sköra patienter pga. troligtvis dålig handhygien hos vårdpersonal. Nya pandemier.
- Mer vaccinationer för att förhindra smittspridning.
- Fler som överlever allvarliga sjukdomar som sedan blir immunnedsatta. Kräver enkelrum och immunbristbehandling.
- Många patienter som lever i missbruk och som återsmittas av hepatit C och blir nysmittade av hepatit C.
- Ett ökat behov av antibiotika i samhället vilket leder till clostridium och recidiv.
- Ökat behov av undersökningar på röntgen där patienter ska genomföra punktioner.
- Ser fortsatta behov av behandling av patienter med tuberkulos.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

- Det kommer att bli fler patienter som behöver enkelrum för att förhindra smittspridning och det blir mer smittspårning kring patienten. Det kommer bli ett ökat uppdrag där det blir fler patienter kommer sköts polikliniskt. Ges antibiotika i hemmet samt engångsdoser.
- Mer vaccinationer på ett nytt arbetssätt där man möter upp patienterna mer lokalt i Värmland. Behövs utökad utbildning
- Angående hepatit C behövs ett utökad samarbete med andra verksamhet för att hitta patienterna och motivera till behandling. Svårt i dag r/t ingen beroendevård samt att socialtjänsten inte kan uttala sig om patienter. Sprututbytet behöver utöka sina tider samt att sprututbyte i Torsby öppnar upp för att nå patienter i norra Värmland.
- Fler patienten som är i behov av faeceslavemang både polikliniskt och genom att åka hem till patienter som är svårt sjuka.
- Angående punktioner krävs långa besök på Infektionsmottagningen där patienter behöver åka säng till röntgen, vilket vi idag endast har på 2 rum på Infektionsmottagningen (för trånga dörröppningar för säng på andra rum). Patienterna blir på mottagningen allt mellan 4–8 timmar. Blir ofta tyvärr fel i provtagningen pga. olika omständigheter.
- Angående patienter med tuberkulos blir det fortsatt flöde smittspårning runt patienterna.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

- MRSA mottagningen kommer att släppas mer då det blir ohållbart att ha koll på alla patienter. Mer fokus på personal som jobbar inom vården och patienter som befinner sig boende osv.
- Immunbristbehandling intravenöst kommer att försvinna då patienterna får mer subcutan behandling i hemmet.
- Medicinska vaccinationer kommer skötas på sin hemmaklinik. Tex. Hematologpatienter för vaccinationer på hematologen.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

- Injektionsbehandlingar till patienter som lever med HIV.
- Dagliga injektioner med antibiotika till patienter som kan komma polikliniskt och i hemmet. Patienter som kan få antibiotika 1 ggr/dag eller mer sällan.
- Mer digitala möten med patienter istället för fysiska återbesök.
- Mer fokus på patienter med primär immunbrist och ej sekundära.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

- Nya antibiotika
- Att provsvar kommer i samband med provtagningen. (Idag tar det cirka 1-1,5 h innan CRP svar kommer)
- CRP apparat
- Ultraljudsmaskin som gör att vi ser vener och underlättar vid blodprovstagning samt PVK.
- NEWS apparat som går att lita på och där kontrollerna går direkt in i journalen
- En mobil fibroscan som gör att vi kan ta med den i bilen om vi ska till häktet tex.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

- Vi vill börja gå på utbildningar. Detta för att det ska bli en sån jämlik vård över landet genom gemensamma utbildningar med andra kliniker runt om i Sverige.


1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Äldre, piggare och mer aktiva patienter. Dock fler kraftigt överviktiga personer.
Patienten kräver mer återställande av kroppsfunktioner.
Mer upplysta om aktuell sjukdom och behandling.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Patienterna kräver tillgänglighet, flera vägar in till vården och helst dygnet runt.
Ökat behov av mottagning indirekt/direkt och kompetent personal. Behov av kontinuerlig fortbildning av personal.
Tillse tillräckligt med operationsutrymme inom länet alternativet är att köpa vården av andra vårdgivare. Bättre för värmlänningen att bli åtgärdad på hemmaplan samt följas upp här.
Anpassade lokaler för uppdraget både inom öppenvård och slutenvård.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Byte av suprapubiskateter, RIK (ren intermittent katetrisering) åtgärder som kan åtgärdas på VC.
Transanala prostatabiopsier övergår till transperineala biopsier.
AI tolkar vissa undersökningsresultat t ex urodynamik och provtagningskontroller t ex PSA, aktiv monitorering efter kurativ prostatcancerbehandling.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Bättre rehabilitering efter t ex bäckencancerkirurgi.
Samla kompetensen runt patienten dvs patienten går till en enhet och träffar alla specialiteter.
Egen MR
En fungerande enhet för sexuell hälsa.
Snabbare förlopp för hantering av patienter med avflödeshinder pga njursten. Standardiserat vårdförlopp. Tillräckliga operationsresurser i länet.
Tillräckliga operationsresurser för benign urologi i länet.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Hitta behandlingsmetoder för inflammatoriska sjukdomar i nedre urinvägarna inklusive strålskador.
Cancermarkör i kroppsvätska för fler urologiska cancersjukdomar, vilket skulle minska invasiva undersökningar, lidande och död.
Vaccination mot UVI.
Bättre och mera effektiva läkemedel för njursten och förstorad prostata (för att undvika operation)
Ännu mer förfinad operationsmetod för att förhindra erektil dysfunktion och urinläckage.
Bättre kontinenta urinavledningar för att slippa stomiuppläggningar.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Att kommun och region verkligen samverkar för medborgaren i länet helst under samma organisation. Alla har ju redan en tillhörighet i regionen. Underlättar t ex upphandlingar, större volymer blir billigare. Främjar patientsäkerheten, samma system för riktlinjer och rutiner (VIDA), samma journalsystem.
Fortbildning av personalen måste prioriteras årligen för att bibehålla och utveckla kompetens, bibehålla personal samt rekrytera. Vara en attraktiv arbetsgivare! Låt besluten fattas på den nivå där kompetensen finns. Fråga oss som har kompetensen.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

Många med komplex samsjuklighet och patienterna kommer först när de har en etablerad problematik som då ofta är svår att vända. Antingen har de en grav obesitas eller en svår undernäring, vi skulle kunna erbjuda bättre stöd med större effekt på vår vårdnivå om patienterna fångades upp tidigare.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

Det blir mer svårbehandlat samtidigt som vi inte kan erbjuda det antal besök som egentligen behövs vilket gör att det är svårt att uppnå önskad effekt av behandlingen.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

-

 

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

Bättre och längre uppföljning av patienter med tidigare grav obesitas alternativt tidigare bariatrisk kirurgi.
Stöd för patienter med diabetes typ 2, nu finns vi med i samband med nydiagnostisering men skulle kunna uppnå bättre effekt med återkommande kontakter ex gruppträff årsvis alternativt individuellt besök.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Obesitasmottagning för vuxna på vårdnivå 3.
God vård för patienter med atypisk ätstörning som nu faller mellan stolarna, det behövs ett mer tvärprofessionellt samarbete mellan primärvård och öppenvårdspsykiatrin.
Mer förebyggande arbete och fördjupat samarbete mellan yrkesgrupper för att förhindra utveckling av över- och undervikt.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Regionsövergripande fortbildning riktat mot dietisterna i regionen.
Saknas universitetskurser för dietister på avancerad nivå i närområdet.
Otydlighet kring möjligheterna till forskning som dietist.
Det finns ett behov av uppdragsutbildningar i klinisk nutrition för dietisterna som grupp, både inom slutenvård och öppenvård.


Dialogsvar från All-möte september 2024

Insamling av synpunkter från allmänläkarna skedde på deras ”Allmöten” den 5 och 18 september 2024. Deltagarna delades in i grupper (fysiska och digitala) som sedan hade dialog om de frågor som de ansåg mest väsentliga att lyfta fram. Grupperna presenterade sinas var i storgrupp och skickade sedan in sina svar som framgår nedan.

Sammanfattning av gruppsvaren, sammanfattat av AI, granskat av människor.

Gruppernas övergripande mål

  • Öka kontinuiteten genom att varje patient har en fast läkare och att läkaren har en hanterbar patientlista (idealet är en läkare per 1 100 patienter).
  • Förbättra arbetsmiljön för att attrahera och behålla läkare, skapa en mer stabil och förutsägbar arbetssituation.
  • Öka det medicinska fokuset och mindre fokus på administrativa uppgifter och sociala åtgärder.
  • Säkra tillräckliga resurser, både ekonomiska och personalmässiga, för att kunna utföra uppdraget på ett bra sätt.
  • Förbättra samarbetet, både internt inom vårdcentralen och med andra vårdgivare.

Konkreta förslag

Organisation

  • Avgränsade uppdrag för läkare med tydligt ansvar.
  • Medicinskt ansvariga läkare på alla vårdcentraler.
  • Mindre sjuksköterskeledda mottagningar och mer läkartid.

Arbetsmiljö:

  • Flexibilitet i schemaläggning.
  • Rimligt tempo och tid för reflektion.
  • Luft i tidboken.
  • Bättre digitala verktyg.
  • Gemensamma teamronder.
  • Möjlighet till hembesök.

Ekonomi och ersättning

  • Lika lön för lika arbete.
  • Tydligt lönetillägg för arbete på mindre attraktiva orter eller vid ökat arbetstempo.
  • Möjlighet till eget bolag.

Resurser

  • Tillräckligt antal läkare.
  • Bättre utrustade vårdcentraler.
  • Mer stöd från andra vårdgivare.

Samarbete

  • Bättre samarbete med sekundärvården.
  • Mer respekt för allmänläkarens kompetens.

Utbildning och utveckling

  • Tillräcklig tid för fortbildning.
  • Möjlighet att vara handledare.

Utmaningar och hinder

  • Otillräckliga resurser: Både ekonomiska och personalmässiga.
  • Stora skillnader mellan olika vårdcentraler: Beroende på geografiskt läge och patientgrupp.
  • Politiska beslut: Som påverkar primärvårdens förutsättningar.
  • Byråkrati: Som tar tid från patientarbetet.

Sammanfattningsvis efterlyser grupperna en tydligare vision för primärvården, med fokus på kontinuitet, kvalitet och arbetsmiljö. De vill ha mer inflytande över sitt arbete och bättre förutsättningar att ge sina patienter en god vård.

Alla enskilda svar går att få ut och framgår av bilaga till utvecklingsplanen.

1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

- Högre krav från den yngre, på pappret “friska” patienten. (Förväntar sig få komma direkt, låg förståelse för väntetid.)

- Medborgare som lever längre med komplexa vårdbehov och behöver således vård längre.

- Behandlingskonceptet för bröstcancer har ändras snabbt, under kort tid, som kräver mer resurser och tid.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

- Ökad stress för personal då patienterna förväntar sig eller ibland kräver hjälp direkt trots att prioriteten kan vara låg. Patienter dyker upp
oannonserat och det finns flera vägar in både fysiskt och digitalt.

- Med en åldrande befolkning som lever längre, som också är i behov av mer vård en längre tid, så kommer den generationen också vilja ha rätten
till vård, vilket gör att vi tror att screeningtiden på mammografin som idag avslutas vid 74 år, kommer förlängas vilket kommer göra att vi får fler
bröstcancrar att behandla. Mer operation, fler mottagningar. Vår mottagning är idag för liten utifrån flödet. Äldre patienter kan eventuellt också
alstra behov av inneliggande vård pre och postoperativt. Vilket kräver fler vårdplatser.

- Ändrade behandlingsstrategier kräver mer tillgänglighet, mer mottagningar, operationstider. Kräver mer samordning mellan verksamhetsområden
tex mellan kirurgi, röntgen, onkologi. Fler undersökningar.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Kan vara så att vi opererar färre bröstcancer framledes, om onkologiska behandlingar kommer bli än mer effektiva. Ev. kommer operationstekniken se annorlunda ut i framtiden.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

- Att man som KSSK ska kunna ha en dag i veckan där man kan jobba med sina cancerpatienter, något som redan idag finns på många ställen men
långt ifrån alla.

- Att ta hem rekonstruktiv kirurgi, som idag skickas inom regionen.

- Kunna ta hem mamilla tatuering som vi idag skickar till annan region.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

- Bättre ""flow på sentimag” som idag används på andra sjukhus. Vilket minskar besök på flera enheter.

- Om mammografin startar upp med vakuumassisterad extripation så minskar vi diagnostiska besök och operationer.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Det finns ingen tid för forskning och utbildning i vardagen. Med regionens sargade ekonomi prioriteras detta bort, vilket i slutändan kan kosta oss mer än det smakar. Om man håller forskning och utbildning högt prioriterat kan man snabbare tex ta "hem" det vi idag skickar, vi får högre kompetens generellt och vi kan på så vis öka effekten på många områden. Ibland kan det vara mer kostnadseffektivt att gasa sig ur en kris. Då behöver forskning och utbildning vara kontinuerligt pågående.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

- Ökning av NP-diagnoser
- Trauma
- Skadligt bruk och beroende/samsjuklighet med psykisk ohälsa

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

- Ökade mottagningsbesök
- Ökade krav på samverkan med primärvård och kommuner
- Ökning av tillgång till utrednings- och behandlingskompetens

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

- Generella psykopedagogiska insatser
- Intyg, t.ex. transportstyrelsen, utbildningar

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

1. Mer digitala besök/digital mottagning
2. Ökat utbud av gruppbehandling där det är möjligt
3. Mobila specialistpsykiatriska team

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

- AI som stöd i bedömningar
- VR vid behandling/terapi
- Blodprov vid diagnosticering av t.ex. ADHD

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Nej

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

1. Ökat inflöde av patienter med psykisk ohälsa
2. Svårare problematik som leder till längre och mer omfattande behandlingar inom primärvården
3. Ökad efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar

2 Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

1. Ökat inflöde leder till högre tryck på bedömningssamtal och insatser på samtalsmottagningen. Vi har över flera års tid sett en ökad väntetid till behandling som nu ligger på cirka 5-6 månader trots att det är primärvårdsnivå. I dialog med vårdgrannar får vi höra att även andra mottagningar noterat samma trend.
2. Att patienterna uppvisar en svårare problematik hänger delvis ihop med den första punkten. Har de tvingats vänta på behandling har problemen ofta förvärrats och det leder till behov av längre behandling, vilket såklart ökar väntetiden för nya patienter. Men vi ser också en separat trend av att psykiatrins belastade situation ""spiller över"" till oss då många av de vi träffar kanske egentligen ska behandlas på en specialistnivå. Utifrån att de antingen har nekats hjälp, hänvisats till vårdcentralen eller från början vet om att det är flera års väntetid på psykoterapeutisk behandling på psykiatriska öppenvården söker de sig dock till oss. Personalen hamnar då i en etisk stress där vi ofta försöker hjälpa dem med något istället för att enbart hänvisa bort dem, vilket dock bidrar till en redan belastad situation.
3. Fler bedömningssamtal går åt till att screena för eventuella neuropsykiatriska svårigheter vilket kan medföra ett dubbelarbete när sedan psykiatriska öppenvården till viss del kan behöva göra om samma screening. Utöver risk för undanträngningseffekter och dubbelarbete finns det också en problematisk etisk aspekt av att patienten behöver berätta om sina problem flera gånger. Upplevelsen är att detta delvis är en konsekvens av att psykiatriska öppenvården har en mycket belastad situation och det kan misstänkas att många av de bedömningar de tidigare gjort direkt nu istället först görs på primärvårdsnivå.

3 Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

Vi har svårt att se några behandlingsmetoder som inte längre kommer att användas även om våra terapimetoder självklart är under ständig utveckling.

4 Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

1. Ökad mängd gruppbehandlingar. Detta görs i viss utsträckning men för att få en kostnadseffektivitet i arbetet behöver det ske mer kontinuerligt vilket utifrån en belastad situation kan vara svårt att avsätta tid till och prioritera.
2. Behandlingar för de patienter som befinner sig i gränszonen mellan primärvård och psykiatri. Förenklat kan man säga att primärvården i dag oftast har upp till cirka 10 samtal medan psykiatrins kortaste behandlingar ofta är på cirka 20 samtal. Det kan då vara önskvärt att vi kan erbjuda behandling även för de som kanske behöver mer än tio samtal men färre än tjugo och därmed inte behöver kommer till specialistnivå. Det kräver dock såklart resurser för att ha utrymme till den typen av behandlingar.

5 Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

Fortsatt utveckling av psykoterapeutiska behandlingar där det blir tydligare vilka specifika interventioner som kan kombineras och när de ska användas för att kunna effektivisera/fokusera behandlingar.

6 Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

Vi vill trycka på behovet av att öka tillgängligheten till psykologisk behandling för att möta den ökande psykiska ohälsan i samhället. I dagsläget är det många patienter som får medicinsk behandling som första (och ibland enda) insats utifrån att väntetiden på psykologisk behandling är så lång.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

- Mer diagnoser. missbruk och social utsatthet i föräldragruppen som ställer andra och större krav på vårdpersonal.

- Mer provtagningar och undersökningar på barnen, vilket kan bero på mer oerfaren personal och läkare. Framför allt brist på Neonatologer.

- Ett mer jämställt föräldraskap vilket kan vara orsaken till att förre barn upp till fyra månader inte helammas jämfört med för tio år sedan. Leder till mer tillmatning med ersättning vilken t.ex. inte innehåller antikroppar.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

- Tyngre vård som kräver mer av personalen. Samtidigt har det varit omsättning i personalgruppen vilket innebär ett ökat tryck på den oerfarna personalen som i sin tur spiller över på de mer erfarna i form av stöd och råd.

- Oerfarna läkare genererar mer provtagningar och undersökningar vilket ökar antalet smärtsamma procedurer för barnen.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

- Vården kommer bedrivas mer utifrån barnets perspektiv och villkor.

- Tror inte att vården kommer förändras, men en del av vad som görs inneliggande idag kommer flyttas ut i hemsjukvård.

- Ökad föräldramedverkan i vården.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

- Behålla de barn som kräver kortvarig respiratorvård istället för som idag att vi skickar dem till Uppsala.

- Risk för fler lungsjuka bland de extremt prematurfödda barnen.

- Fler etiskt svåra beslut i vården vad gäller insatser och behandlingar.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

- Röntgenundersökning med barnet kvar i kuvösen.

- Material som är bättre anpassat utifrån barnets behov, allt från temperaturmätningar till CPAP-mössor.

- Individuellt anpassad omvårdnad ska ges i större utsträckning än vad som görs idag.

- Läkemedel som minskar behovet av invasiva behandlingsmetoder.

- Ju mer effektiviserad vården blir, desto mer teknisk tenderar den att bli och de mjuka värdena får mindre utrymme.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

- Ta bort utbildningsstoppet för personalen och arbeta mer aktivt för utveckling av både vård och individ.

- Fler utbildningstjänster.

- Tillåta en bemanning som ger utrymme för fortbildning och utvecklingsarbeten.

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

1. Vi ser att våra patienter kommer bli äldre och sjukare.
2. Anhöriga och patienter är mer pålästa och förväntar sig mer från oss.
3. Mer psykisk ohälsa.

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

1. Längre vårdtider, mer återkommande inläggningar.
2. Svårare etiska dilemman.
3. Patienter behöver mer rehab, ökat behov av sådana vårdplatser.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

- Diabetesvård tror vi kommer gå framåt med mindre behov av blodsockerkontroller och insulin.
- Mindre öppna operationer.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

- Mer avancerad vård i hemmet.
- Alla kan inte vårdas på sjukhus när vi blir äldre.
- Lägga mer infarter på avdelning, såsom Midline och PICCline.
- Sängar med inbyggd våg.
- Screening av magtarm-cancer i lägre åldrar.
- Möjlighet till dödshjälp kanske finns.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

- Chipövervakning för realtid NEWS, inga mer manuella blodtryck!
- En läkemedelsautomat som doserar ut patienternas alla doser för varje tillfälle.
- Ultraljud för infarter på avdelning.
- Personlig kock till varje avdelning.
- Psykiatrirond på vårdavdelning.
- Suturer som ändra färg relaterat till pH-balans för att upptäcka vilket sorts läckage det är i såret.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

 

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.

-

2 Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

-

3 Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

-

4 Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

-

5 Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

-

6 Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

"Med en dåres envishet fortsätter jag säga det jag alltid har sagt, nu jobbat 32 år i Region Värmland. Primärvården ska vara basen i sjukvården men då måste vi inom allmänmedicin ha kontinuitet och ett rimligt antal patienter att ta hand om. Trots allt tal om tillgänglighet tycker jag att både vi läkare och sjuksköterskor fjärmar oss och blir mer otillgängliga föe våra patienter. De digitala sätten att kommunicera har för många algoritmer och "skydda ryggen-system" som gör informationen från patienterna mer svårförståelig och kärnan i budskapet tappas på vägen. Det finns en övertro på digitala lösningar.

När det är personalbrist och sjukdom är det alltid telefontillgängligheten som prioriteras och fysiska besök med sjuka patienter bokas av. Dessutom tvingas vi in i olika system och projekt (tex collabodoc, visibacare mm) som sedan aldrig utvärderas alternativt bara försvinner efter att en massa tid har slösats bort på utbildning av sjukvårdspersonal. (Dessutom sätts ofta den högst utbildade och dyraste personalen på att "utveckla" systemen.)

Nya chattar och sätt att nå oss gynnar unga friska, informationen förs i flera led ibland till och med inom samma vårdnivå. (1177 sköterskor som ringer våra sjuksköterskor och ber om råd.) Svårt att ta rätt beslut på tredjehandsinformation.

Vi som är medicinskt utbildade bör i första hand jobba med patientarbete. Vi bör också få bestämma lokalt vilket arbetssätt som gynnar våra patienter bäst eftersom vi har olika förutsättningar personal- och storleksmässigt. Vi ska inte vara slasktratt för allt som sjukhusläkarna inte vill befatta sig med eller följa upp. De bör i stället överlämna ansvaret till patienterna att kontakta oss vb. Vi tillfrågas som nu ibland om våra åsikter men det känns aldrig som att någon lyssnar utan mer "jag hör vad du säger-svar" vilket för mig betyder "jag hör vad du säger men lyssnar inte".

Trots allt har jag alltid trivts med mitt arbete men i min "bubbla" där jag än så länge försöker ta hand om "mina" patienter på ett rimligt sätt, men arbetsglädjen naggas i kanten när utvecklingen går mer och mer i digitalisering, strömlinjeform, opersonlighet och orimliga vårdprogram och en allmän ängslighet att göra fel och ovilja att ta ansvar breder ut sig.

Framförhållningen är också obefintlig. Vi har anställningsstopp och vill anställa en nyutbildad psykolog som vi har behov av och som vill stanna. Detta nekas så hon väljer att flytta från Värmland. Innan hon slutat hos oss får vi plötsligt utlysa en psykologtjänst..."

//MVH Carin Krödel Boellke VC Kristinehamn

  1. Vilka mönster/trender ser ni hos era patientgrupper? Prioritera de tre viktigaste punkterna.
  • Befolkningen blir äldre och får åldersrelaterade hälsobesvär. Högre förekomst av psykisk ohälsa såsom depression ångest och stress
  • Ökad prevalens av bland annat diabetes, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar
  • Svårt för många äldre och utlandsfödda att ta till sig kraven på den ökade digitaliseringen

2. Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

  • Vårdpersonal förväntas hantera mer komplicerade tillstånd, som kanske egentligen hör till slutenvården. Finns inte resurser eller kunskap.
  • Ojämlik vård eftersom många patienter, framför allt äldre och utlandsfödda, inte klarar av digitala kontakter med vården.

3. Vilken vård och behandling gör ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden? Lista punkter i prioriteringsordning.

  • Årskontroller för stabila kroniker
  • kontroller som patienten själv kan ansvara för, exempelvis blodtryck
  • Livsstilsmottagningar, istället hänvisa mer till öppna föreläsningar och grupper för osunda levnadsvanor, ångest och beteendeförändring.

4. Vilken vård och behandling gör ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

  • Mer stödgrupper och öppna föreläsningar kring osunda livsstilsvanor och beteendeförändringar i ett tidigt stadium.

5. Vilken medicinsk utveckling hoppas ni mest på i framtiden?

  • Mobilappar där patienten själv kan kontrollera sin sjukdom och ta ansvar för den egna hälsan och inte behöver besök på vårdcentralen.
  • Moderniserat journalsystem som är kompatibla med andra system
  • Tydliga beslut om vårdcentralernas uppdrag och vad som åligger slutenvården och andra aktörer.

6. Har ni andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen?

  • Mer resurser till vårdcentralerna på grund av högre tryck från slutenvården
  • Mer utbildningsinsatser för att matcha kompetens med vårdbehovet som finns på vårdcentralerna.

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?