Jämlik barnhälsas aktiviteter

Under 2020 arbetade vi med vår organisering och uppdrag.

Därefter påbörjade vi en kartläggning av de föreslagna aktiviteterna i "Länsstrategin för att främja bra matvanor och ökad fysisk aktivitet bland barn och unga i Värmland". Vi hade fokus på de tre kommuner som deltar i samverkan Jämlik barnhälsa. Kartläggningen gjordes digitalt och kompletterades med intervjuer. Efter kartläggningen gick vi vidare med en systemanalys.

Systemanalys handlar om att undersöka vilken uppsättning faktorer, interaktioner och relationer som bidrar till, eller kan bidra till, ett möjligt resultat eller utfall.

Systemanalys lämpar sig för komplexa områden. Folkhälsa och dess utmaningar är ett sånt område, inte minst utvecklingen av obesitas bland barn. Vår systemanalys utgick från folkhälsovetenskapens grunder och hälsans bestämningsfaktorer.

Hävstänger

I systemanalysen framkom flera områden som vi tolkar som hävstänger, det vill säga områden som kan leda till förbättring. Några av dessa områden har vi utforskat vidare. Områdena är:

• Livsmiljöer – matmiljön (inklusive den digitala) och fysiska miljöer.
• Data (datakontext, datapraktik och datakultur).
• Beslut som främjar hälsan.

Längre ner på denna sida kan du läsa mer om arbetet med hävstänger.

För att sprida insikter och lärande av systemanalysen och arbetet med att synliggöra bakomliggande orsaker till barn och ungas förekomst av övervikt och obesitas genomförde Jämlik barnhälsa en fokus vecka i slutet av 2021.

Här kan du ta del av föredragen som filmades.

Hävstänger är områden som kan leda till förbättringar. De områden som vi arbetade med under 2022 var:

• Livsmiljöer; matmiljön (inklusive den digitala) och fysiska miljöer.
• Data (datakontext, datapraktik och datakultur)
• Beslut som främjar hälsan

Datasprint

I mars 2022 och i samarbete med forskaren Petter Falk från Centrum för tjänsteforskning i Karlstads universitet genomfördes det en s.k. datasprint. Här kan du ta reda på mer om datasprintern.

Datasprintern hade 3 fokusområden; rörelse, matmiljön och data barn 0–5 år.

Mer om data, datapraktik- och data som demokratisk resurs finns att lyssna på #demokaridatapodden

Matmiljön

I Säffle genomförde vi en undersökning om matmiljön. Med hjälp av en QR-kod svarade 95 elever på skolan på 4 frågeställningar om deras livsmiljöer. Det framkom att det var svårt för eleverna att ta hälsosamma beslut under skoltid men också under fritidsaktiviteter då utbudet till godis, läsk och andra mer ohälsosamma livsmedel är så lättillgängligt.

En film togs fram för att berätta och visualisera undersökningen.

Beslut som främjar hälsan

En del i arbete med att synliggöra bakomliggande faktorer till barn och ungas övervikt och ohälsa var att sprida kunskap och få med oss beslutfattarna i detta arbete.

Vi anordnade en halvdagskonferens i november 2022 med temat ”Ojämlikhet, barnhälsa och samhällsansvar – orsaker till övervikt ligger inte bara hos barnet och vårdnadshavarna”.

Här kan du läsa mer om konferensen "Ojämlikhet, barnhälsa och samhällsansvar".

Podd

Under 2022 startade vi arbetet med att ta fram podden Jämlik barnhälsa. Första avsnittet publicerades våren 2023.

Podden startade vi för att sprida kunskap och skapa engagemang hos dem som kan påverka beslut som främjar hälsa och de som arbetar nära barn och vårdnadshavarn.

Här kan du ta del av podden Jämlik barnhälsa.

Deltagande i nationellt arbete i Agenda 2030

Under hösten 2022 blev Jämlik barnhälsa ett av fyra pilotprojekt i landet som deltar i satsningen "Nu börjar vi med barnen". Satsningen är ett av fokusområdena för den nationella samordnaren för Agenda 2030. Det är ett utforskande arbete för att testa fram bättre förutsättningar för att främja barn och ungas välmående.

Jämlik barnhälsas bidrag är att baserat på datasprinterns resultat fortsätta arbeta med barn och ungas livsmiljöer och deras delaktighet och inflyttande i samhället. Delaktighet och inflyttande är två starka friskfaktorer som kan påverka såväl den psykiska som fysiska hälsan hos barn och unga.

I samarbete med organisationen Youth 2030 bjöds barn och unga till att delta i en idéverkstad i Säffle och Storfors. Vi ville bland annat veta vad de ansåg vara bra eller mer främjande livsmiljö. Det som kom fram hade inte direkt koppling till de fysiska livsmiljöerna utan var relaterat till barn och ungas behov av att bli hörda och tagna på allvar av vuxna, om tillit och trygghet och brist på fritidsaktiviteter baserade på deras behov. Resultaten synliggör behovet att på riktigt göra barn och unga delaktiga i beslut som berör dem.

Som fortsättning på det som framkom i idéverkstäderna kommer det att genomföras en hackaton i Säffle där unga och vuxna deltar. En hackaton innebär att experter på olika områden kommer samman för att gemensamt hitta kreativa och nya oväntade lösningar på utmaningar eller problem.