Psykisk hälsa
God psykisk hälsa är en förutsättning för ett fungerande vardagsliv, god livskvalitet och balans i livet. Psykisk hälsa, livsvillkor och levnadsvanor påverkas ömsesidigt av varandra. Att främja och stärka psykisk hälsa samt förebygga och motverka psykisk ohälsa är en del av folkhälsoarbetet.
Många faktorer påverkar människors psykiska hälsa. Levnadsvanor och sociala relationer är två av dem.
Psykisk hälsa påverkas av en rad olika faktorer som individens förmåga att hantera stress, arbetslöshet, olika former av utsatthet, sociala relationer och förmåga att upprätthålla goda levnadsvanor.
Hälsans bestämningsfaktorer
Psykisk hälsa kan beskrivas som en tillgång eller resurs som gör det möjligt för oss att må bra och att uppnå vår fulla potential. Den psykiska hälsan påverkas av bland annat ärftlig sårbarhet, vad vi gör, hur vi lever och vad vi är med om. Men den påverkas också av de rättigheter, möjligheter och begränsningar som samhället och vår omgivning ger oss. De faktorer som påverkar vår hälsa brukar kallas hälsans bestämningsfaktorer och har rubrikerna:
- Individuella faktorer
- Sociala relationer
- Levnadsvanor
- Livsvillkor
- Samhälleliga förutsättningar
I Region Värmlands folkhälsostrategiska plan kan du läsa mer om hälsans bestämningsfaktorer.
Samhällsperspektiv behövs i folkhälsoarbetet
Psykisk ohälsa är något som de flesta kommer i kontakt med under livet, antingen genom att själva uppleva någon form av psykisk ohälsa eller genom att någon närstående gör det. Folkhälsoarbete kring psykisk hälsa innebär att ha ett brett samhällsperspektiv där flera aktörer i Värmland behöver samverka.
För att arbetet ska fungera effektivt behövs tvärsektoriellt samarbete och samverkan, långsiktighet och folkhälsokompetens.
Region Värmlands folkhälsoresurser inom enheten Hållbar utveckling samverkar med verksamheter inom regionen, kommuner och andra aktörer i samhället. Det kan vara till exempel skola, ungdomsmottagningar, hudmottagning, socialtjänst, arbetsförmedling och polis. Dessa verksamheter når i sin tur länets befolkning och Region Värmlands patienter.
Läs mer om Region Värmlands strategiska folkhälsoarbete här.
Psykisk hälsa – begrepp och definitioner
Psykisk hälsa och psykisk ohälsa är två samlingsbegrepp. De illustreras i bilden nedan och innefattar alla aspekter inom psykisk hälsa, både psykiskt välbefinnande och olika former av psykisk ohälsa. I psykisk ohälsa ingår psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid.
Figuren ”Dimensioner av psykisk hälsa och psykisk ohälsa” visar vad som ingår i de båda begreppen. (Illustration från Folkhälsomyndigheten)
Psykisk hälsa: Samlingsbegrepp som omfattar både psykiskt välbefinnande och olika former av psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa: Samlingsbegrepp som omfattar psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid.
Psykiskt välbefinnande: Den positiva dimensionen av psykisk hälsa.
Psykiska besvär: Dimension av psykisk ohälsa som kan vara av varierande art och svårighetsgrad. Det kan till exempel handla om ängslan, oro, ångest, nedstämdhet eller sömnbesvär. Utgångspunkten för psykiska besvär är att de inte uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos.
Psykiatriska tillstånd: Diagnosticerad psykisk ohälsa som omfattar psykiska sjukdomar, syndrom, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, substansberoende, självskadebeteende, suicidförsök och suicid.
Psykisk hälsa i siffor
Drygt sju av tio vuxna i Värmlands län har gott psykiskt välbefinnande. Bland ungdomar bedöms cirka åtta av tio ha god psykisk hälsa.
Psykisk ohälsa är vanligt i Värmlands län och ger stora konsekvenser för både individen och hälso- och sjukvården.
Psykiska besvär såsom ängslan, oro eller ångest samt sömnbesvär drabbar ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen. Värmland ligger ungefär på samma nivå som riket i helhet vad gäller förekomsten av psykiska besvär och depression.
Kvinnor drabbas i större utsträckning än män av psykisk ohälsa. Män har högre risk för självmord än kvinnor.
Läkemedelsanvändning för psykisk ohälsa är frekvent. Totalt 15 procent av kvinnorna och 8 procent av männen i Värmland använder antidepressiva läkemedel.
Åren 2014–2018 orsakade psykiska sjukdomar totalt nästan 30 000 vårddagar per år i sluten vård i Värmland.
Psykiatriska diagnoser utgör 27 procent av de startade sjukskrivningarna i Sverige och är därmed den vanligaste diagnosgruppen. Psykiatriska diagnoser leder också i genomsnitt till längre sjukfall jämfört med andra sjukskrivningsdiagnoser.
Psykisk hälsa och ohälsa i Värmland (2020)
Rapporten ”Psykisk hälsa och ohälsa i Värmland” ger en samlad bild av den psykiska hälsan och ohälsan i den värmländska befolkningen. Den belyser de många faktorer som är kopplade till psykisk hälsa och ohälsa.
Rapporten baseras på enkätundersökningar och befintlig statistik. En del av materialet har visats i andra sammanhang, men dessa har varit spridda i olika publikationer och presentationer. En del av analyserna är nya och syftar till att fördjupa bilden av den psykiska hälsan i den värmländska befolkningen.
Det är framför allt hos vuxna som materialet möjliggjort fördjupade analyser. Även uppgifter om vårdbesök och läkemedelsanvändning redovisas. I slutet av rapporten presenteras hälsoekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa i befolkningen i Värmland. De möjligheter som finns i ökade satsningar på förebyggande och hälsofrämjande åtgärder reflekteras i diskussionen.
Här finns rapporten ”Psykisk hälsa och ohälsa i Värmland” Pdf, 922 kB..
Om värmlänningarna
Rapporten ”Om värmlänningarna” ger kortfattad information om demografi, livsvillkor, levnadsvanor och hälsa som baseras på statistik från olika datakällor. Rapporten lyfter ett urval av indikatorer och områden som kan vara ett stöd i planerings- och prioriteringsarbete för olika aktörer och verksamheter som arbetar för en god och jämlik hälsa i befolkningen.
Här finns rapporten ”Om värmlänningarna” från de senaste åren.
Statistik för psykisk hälsa i Sverige
Folkhälsomyndigheten har samlat statistik för psykisk ohälsa i olika åldersgrupper i Sverige. Det finns även statistik för olika län och kommuner.
Här finns statistiken på folkhalsomyndigheten.se.
Suicidprevention i siffror
Varje år är det ungefär 1 200 personer i Sverige som tar sitt liv. I Värmland dör i genomsnitt 43 personer per år genom suicid. Siffrorna gäller antal säkra självmord, det vill säga fall där man med säkerhet kan säga att självmord var avsikten.
Självmord är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor och män i åldrarna 15–44 år här i Sverige. Bland kvinnor i samma åldersgrupp är självmord den näst vanligaste dödsorsaken efter cancer.
I Värmland är män en identifierad riskgrupp för fullbordat självmord. Yngre kvinnor är en riskgrupp för självmordsförsök.
Satsningar inom området psykisk hälsa
Regional koordinering psykisk hälsa
Region Värmland och Värmlands kommuner har ett gemensamt uppdrag att tillsammans med brukar- och anhörigföreningar koordinera arbetet för ökad psykisk hälsa i Värmland. För samverkan finns "Regional koordinering psykisk hälsa", som tagit fram "Plan för god psykisk hälsa i Värmland".
Läs mer om "Regional koordinering psykisk hälsa", RKPH.
På webbsidan för "Regional koordinering psykisk hälsa" finns information om flera satsningar inom områden psykisk hälsa. Här finns mer information om de satsningarna.
Regionalt utvecklingsarbete Stigma
Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa har negativa konsekvenser för samhället i stort men också för den enskilda individen. Projektet "Regionalt utvecklingsarbete Stigma" ska hitta arbetssätt för att minska stigmatiseringen.
Läs mer om "Regionalt utvecklingsarbete Stigma".
Regionalt nätverk för suicidprevention i Värmland
Hela Värmland behöver arbeta tillsammans för att antalet suicid i Värmland ska minska. Det regionala nätverket för suicidprevention bidrar med samordning och stöd i gemensamma satsningar på information, utbildning och andra arbeten som rör suicidprevention.
Läs mer om Värmlands suicidpreventiva arbete här.
Det regionala nätverkets satsningar kan du läsa om här.
Överenskommelsen för psykisk hälsa
Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) träffar varje år en överenskommelse om insatser inom området psykisk hälsa. Medel för insatser fördelas mellan kommuner och regioner. Medlen kan användas för att främja psykisk hälsa, tidigt möta psykisk ohälsa och ge effektiv vård och stöd till personer med allvarlig problematik.
För dig som privatperson – om psykisk hälsa
Mår du dåligt eller känner någon som mår dåligt och behöver stöd och hjälp? Här finns information för dig.
