Prissättning av skolbiljetter
Prissättningen av våra skolbiljetter har gett upphov till frågor om varför kostnaden för de biljetter som kommunerna köper är dyrare än ordinarie produkter för skolungdom. Här har vi samlat frågor och svar om skolbiljetterna.
Vad är bakgrunden till att skolbiljetter inte har skolungdomsrabatt?
Dåvarande länstrafikbolaget Värmlandstrafik AB bildades av Värmlands kommuner och landstinget, där landstinget var hälftenägare och kommunerna delade på den andra hälften av ägandet. Landstinget var därmed med och finansierade subventioner för de allmänna biljettalternativen. För att garantera att så stor del av kostnaden för skoltrafiken som möjligt togs av kommunerna, som enligt lag ansvarar för skolskjutsen, avtalades det mellan landstinget och kommunerna, att skolbiljetternas pris skulle baseras på vuxenpris som är det minst subventionerade priset.
Hur prissätts skolbiljetterna?
Grundskoleelevernas skolbiljetter har giltighet inom det färgområde (grupp av kommuner) där elevens hem och skola ligger. Priset för ett läsår motsvarar 9 stycken 30-dagars periodbiljetter för två färger (pendlarområden) för ålderskategorin vuxen justerat för antalet dagar som eleven reser en genomsnittsvecka.
Gymnasieelevernas skolbiljetter har länsgiltighet och priset för ett läsår motsvarar 9 stycken 30-dagars periodbiljetter för två färger (pendlarområden) för ålderskategorin vuxen.
Vad händer om skolbiljetternas pris rabatteras (motsvarande skolungdomsrabatt)?
Prissättningen av skolbiljetter har gett upphov till frågor från kommunerna varför biljetter som de köper är dyrare än ordinarie produkter för skolungdom. Problematiken kring vilket pris som kommunen betalar för skolbiljetter till sina elever uppstår då kommunen i något steg måste ansvara för att betala för skolskjutsen. En del busslinjer som finns idag i länet har tillkommit tack vare att det funnits många elever inom samma område som gett underlag till linjelagd trafik.
Om de skolbiljetter som kommunen köper ges skolungdomsrabatt så minskar Region Värmlands intäkter i motsvarande grad och den linjelagda trafiken kommer inte att kunna finansieras fullt ut. Turer och i vissa fall linjer med lågt resandeunderlag riskerar att dras in, vilket drabbar både skolelever och övriga kollektivtrafikresenärer. Det resulterar i sig i att skolskjuts istället får ske genom separat upphandlade fordon, något som i slutändan kan bli dyrare för kommunen.
Är det samma finansieringsmodell i hela Sverige?
Nej, det skiljer sig mellan regionerna gällande vilken finansieringsmodell som används. I nationella sammanställningar över kostnader för skolbiljetter betalar de värmländska kommunerna ett jämförelsevis högt pris för skolbiljetter, men i de jämförelserna saknas avvägningar kring hur de olika finansieringsmodellerna ser ut. Vissa regioner har exempelvis valt att finansiera skoltrafiken genom skatteväxling.
Stämmer det att frågan om finansieringsmodell ska utredas?
Ja, på uppdrag av kollektivtrafiknämnden pågår en intern utredning inom Värmlandstrafik med målet att ta fram ett underlag för att kunna föra en dialog kring frågan. Utredningen kan ligga till grund för en remiss gällande ett nytt finansieringsavtal.
Nuvarande avtal undertecknades 1981 och en uppdatering kan vara aktuell oavsett om det beslutas om en ny finansieringsmodell eller ej. Utredningen kommer att titta på hur finansieringen av skoltrafiken i Värmland har påverkat dagens trafikutbud och vad som ingår i kostnaden för skolbiljetterna.
I utredningsuppdraget ingår också att göra en kostnadsförteckning per kommun gällande deras utgifter för grundskole- och gymnasiebiljetter, samt undersöka om dagens kostnader för kommunerna stämmer överens med de verkliga kostnaderna för skoltrafiken. Avslutningsvis görs en sammanställning av olika typer av finansieringsmodeller, dels utifrån en omvärldsbevakning, samt att för- och nackdelar med olika modeller belyses.
Hur är skoltrafiken organiserad?
Värmlandstrafik sköter upphandling och trafikplanering av skolskjutsarna för grundskoleelever på uppdrag från alla värmländska kommuner, förutom Karlstads kommun.
Hemkommunen har ansvar för grundskoleelevernas dagliga resor till skolan. Både kostnaden för resorna och så kallad befordringsskyldighet, alltså att ordna själva skjutsen till eleverna. I första hand används linjelagd trafik så långt det går. Kommunen köper skolbiljett till de elever som har möjlighet att åka till skolan i linjelagd trafik. Om eleven bor utanför linjelagd trafik så handlas det upp särskilda fordon för skolskjuts till de berörda eleverna.
För gymnasielever är inte kommunen enligt lag ålagda att ordna skolskjuts, men om elevens färdväg är längre än sex kilometer ska hemkommunen stå för kostnaden för de dagliga resorna, i första hand i form av skolbiljett till berörda elever. Till de elever som bor utanför linjelagd trafik betalar kommunen i stället ut ett kontant resebidrag.
