Att fråga om våld

Personer berättar mycket sällan spontant att de har utsatts för våld, men studier* visar att de allra flesta inte har något emot att få frågor om detta.

Frågan kan ställas på olika sätt. Här är några exempel på frågor som har visat sig fungera väl. Det viktiga är att frågan ställs, att man talar med patienten / klienten i enrum och att den som frågar har beredskap för att ta emot svaret. Därför ska det finnas lokalt förankrade handlingsplaner och rutiner för detta. Många uppskattar om det framgår att alla patienter / klienter tillfrågas och att anledningen är att våld i nära relationer är ett omfattande folkhälsoproblem med stark negativ inverkan på hälsan.

Enheten kan exempelvis besluta att:

• ställa rutinmässiga frågor om våldsutsatthet till alla patienter vid ett visst tillfälle eller i samband med en viss aktivitet (exempelvis vid anamnes-upptagning),
• ställa rutinmässiga frågor vid vissa symptom eller
• ställa frågor till en vissa patientgrupper.

Frågor

• Jag vet inte om det är ett problem för dig, men många av dem vi träffar i arbetet har upplevt våld i sina relationer. Vi har därför börjat fråga alla rutinmässigt om detta.
• Har du blivit utsatt för våld av någon i din familj?
• Är ditt/dina barn utsatta på något sätt?
• Känner du dig trygg i dina nära relationer?
• Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja?
• Eftersom många av de patienter jag träffar i mitt arbete lever med någon som skadar eller hotar dem, frågar jag alla om övergrepp. Har du blivit utsatt för fysiskt eller psykiskt våld?
• När man har erfarenhet av att bli utsatt för våld och hot ger det effekter på hälsan, därför frågar vi alla om våldutsatthet.
  
• Har du blivit slagen, hotad eller utsatt för något som skulle kunna skada dig?
• Har någon tvingat dig att göra saker du inte vill genom att slå, hota eller kränka dig?
• Känner du dig kontrollerad eller förnedrad av din partner?
• Finns det någon tidigare partner eller annan närstående som gör dig otrygg?

Om svaret blir NEJ

• Så vet hen att du bryr dig och är beredd att prata om svåra saker.
• Hen kanske tar upp det vid ett senare tillfälle eller pratar med någon annan.
• Återkom gärna till frågan vid ett senare tillfälle

Om svaret blir JA

Vid en akut situation

Gör en riskbedömning: Har våldet ökat på sistone? Har förövaren hotat att döda eller skada dig allvarligt? – Kan du återvända hem? Var befinner sig förövaren nu och finns det barn i familjen? – Var befinner de sig?

• Behöver patienten akut skyddsbehov ska, om patienten så samtycker, socialtjänst/socialjour kontaktas. (Även polis kan kontaktas vid samtycke av patienten)
• Du kan alltid kontakta socialtjänst eller polis och samråda utan att röja patientens identitet om du känner dig osäker på hur du ska göra.
• Bedöm behov av somatisk eller psykiatrisk vård
• Remittera till kvinnoklinik/gyn, kirurg eller barnklinik vid sexuellt våld/spårsäkring beroende på ålder och könstillhörighet.
• Erbjud kontakt med kurator för uppföljning (om kliniken saknar samtalsstöd, remittera/hänvisa till vårdcentralernas samtalsmottagningar) läs även om Behandlings- och samtalsmottagningen, en verksamhet för våldsutsatta
• Finns det barn i familjen? Barn som bevittnar våld är också utsatta för våld och vi har en skyldighet att anmäla oro till socialtjänsten om barn far illa. Se fliken anmälningsskyldighet.
• Lyssna, stötta, respektera och ta hjälp av andra
  

Om situationen inte är akut

• Erbjud förnyad kontakt, (gärna återbesök till dig själv) för remiss till kurator, psykolog (se ovan) eller erbjud hjälp med kontakt till andra som socialtjänst, kvinnojourer etc.
• Dela ut regionens broschyr om våld i nära relationer eller informationskortet till kvinnofridslinjen
• Berätta att både hot om och våld i nära relationer är brottsligt
• Påtala sambandet mellan våld och ohälsa
  

Dokumentation (nås via regionens intranät)

• Skador, symtom samt patientens berättelse ska dokumenteras. OBS! Dokumentation om våld i nära relationer ska göras i mallen våldsutsatthet se instruktion om våldsutsatthet INS-09246 och RUT-07162 (Vida)
• Vid fysiska skador dokumenteras typ av skada skadans storlek, färg och form samt lokalisation
• Observera om patienten har skyddad identitet, se patienter med skyddad identitet RUT-06670
• Dokumentationen kan bli till ett forensiskt underlag vid en eventuell polisutredning

*Se till exempel "Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen", utgiven av Nationellt centrum för kvinnofrid.