Vid ulcus duodeni bedöms alla vara orsakade av HP. En veckas behandling är tillräcklig.

Ulcus ventriculi är upp till 70% HP-orsakade. Eradikering av HP skall ske hos dessa. PPI-behandling skall fortgå hos alla med ulcus ventriculi tills endoskopisk läkning.

Eradikering av Helicobacter pylori

Eradikering av Helicobacter pylori vid pc-allergi

Andra linjens behandling om kvarvarande Helicobacter pylori-infektion

Profylax mot ulcus/magblödning med PPI

Primärprofylax med PPI vid samtidig behandling med ASA/NSAID/selektiva
COX 2-hämmare bör undvikas till patienter utan riskfaktorer.

Hos patienter utan tidigare magsår men med riskfaktorer för magsår ska profylax med PPI övervägas vid samtidig behandling med ASA/NSAID/selektiva COX 2-hämmare.

Riskfaktorer för magsår är: behandling med SSRI, antikoagulantia, kortikosteroider och ålder över 60 år. Risken ökar med stigande ålder, antal riskfaktorer och ökande steroiddos.

Patienter med tidigare magsår ska behandlas profylaktiskt med PPI vid samtidig behandling med ASA/NSAID/selektiva COX2-hämmare.

Eradikering av Helicobacter pylori infektion har en viss skyddande effekt men inte så stark att man kan avstå från behandling med PPI.

Patienter med dubbel trombocythämning med eller utan antikoagulantia har en kraftigt ökad risk för magtarmblödning. För indikation för PPI hos dessa patienter se vårdrutin Kranskärlssjukdom: antitrombotisk behandling - VÅR 26111 (vida, internt nätverk).

Enbart behandling med kortikosteroider är inte indikation för profylaktisk behandling med PPI.

Utsättning PPI

Vid kortare behandling (mindre än 4 veckor) med PPI kan behandlingen normalt avslutas direkt. Vid längre tids behandling kan detta resultera i en tillfällig ökad produktion av saltsyra från magsäcken. Det kan misstolkas som att grundsjukdomen har kommit tillbaka men är endast ett naturligt svar av kroppen. Av detta skäl rekommenderas nedtrappning av PPI vid längre tids behandling.

Om startdosen är mycket hög (över 40 mg omeprazol) kan ytterligare ett steg behöva införas mellan 1 och 2.

Om besvär uppkommer under nedtrappningen kan lokalt verkande läkemedel som till exempel Gaviscon eller Novaluzid användas.

Information finns att ge till patienten: Information till dig som använder
protonpumpshämmare där det kan vara aktuellt att
avsluta behandlingen

Förstoppning är ett mycket vanligt symtom i befolkningen och är sällan ett uttryck för allvarlig sjukdom. Dock bör alltid en värdering om bakomliggande sjukdom göras innan behandling sätts in. Man ska också värdera om förstoppningen är ett uttryck för biverkan av annat läkemedel.

Icke-farmakologisk behandling bör rekommenderas till alla där det är möjligt.

Vid IBS och funktionell förstoppning rekommenderas i första hand kostbehandling i form av fibertillskott. Lösliga fibrer, till exempel psyllium, ispaghulaskal eller loppfrön föredras framför olösliga fibrer så som korn och vetekli, eftersom de har mindre tendens att förstärka knip och gaser. Det är viktigt att patienten intar tillräckligt mycket vätska i samband med fibrer. En dosrekommendation kan vara att blanda en matsked psylliumfrö i ett glas vatten, dricka direkt och dricka ett glas vatten därefter. Intaget kan ökas till 3 matskedar per dygn.

Förstahandsval

Om läkemedelsbehandling mot förstoppning behöver sättas in rekommenderas bulkmedel i första hand, till exempel

Andrahandsval

Osmotiska laxermedel

Makrogol och Laktulos har likartad verkningsmekanism och jämförbar effekt. Laktulos orsakar mer gasproduktion.

Tillägg om otillräcklig effekt

Tarmirriterande medel

IBS-patienter kan få ökade buksmärtor av tarmirriterande medel. Tarmirriterande laxantia medför ofysiologiskt stora tarmtömningar. Patienter med svår IBS kan drivas till ett bruk som innebär enbart laxantia-inducerad tarmtömning.

Övriga läkemedel

Prukaloprid (Resolor) kan prövas till patienter med kronisk förstoppning där annan genes uteslutits. Utvärdering sker efter 28 dagar. Resolor är endast subventionerat till patienter som inte svarat på konventionell behandling.

För IBS-patienter med svår förstoppning där ovanstående behandlingar inte har gett resultat kan Linaklotid (Constella) övervägas. Behandlingen utvärderas efter 28 dagar.

Opioidinducerad förstoppning

Vid opioidinducerad förstoppning rekommenderas Makrogol, eventuellt i kombination med tarmstimulerande medel. Bulkmedel skall undvikas.

Se också terapiområde smärta.

Diarré är ett mycket vanligt symtom. Långvariga besvär (över 3 veckor) bör utredas.

Bulkmedel kan användas, framför allt vid IBS med växlande diarré och förstoppning. Psylliumfrö kan vara ett alternativ till läkemedel, se avsnittet förstoppning.

Bulkmedel

Propulsionshämmande medel

Vid behandling med loperamid ska dygnsdosen inte överstiga åtta tabletter per dygn. Högre doser kan ge centralnervösa effekter och kan missbrukas.

Irritable Bowel Syndrome (IBS) är ett mycket vanligt tillstånd, prevalens 5-15 procent. Diagnosen ställs genom Rome IV-kriterierna och att andra sjukdomar uteslutits. Den första och viktigaste behandlingen är ett tydligt och informativt diagnosbesked.

Många patienter upplever att matintag förvärrar besvären. De råd som kan ges är regelbundna måltider och att dessa intas långsamt. Hellre små än stora portioner. Hos en del patienter ökar fettrik mat besvären. Fiberrik mat minskar besvären hos en del men ökar symtom för andra. LOW-FODMAP kan vara positivt för vissa (reduktion av fermenterbara oligo-, di- och monosackarider samt sockeralkoholer (Polyoler). Dietistkontakt kan övervägas.

För patienter med svåra symtom kan läkemedelsbehandling vara ett alternativ. Man bör behandla utifrån det dominerande symtomet. För behandling av förstoppning eller diarré se respektive kapitel. Viktigt att behandlingen utvärderas systematiskt. Man bör också komma ihåg att för de flesta varierar symtomen över tid varvid behandlingen ofta kan ske intermittent.

Spasmolytika

Kan användas vid behov mot episodisk buksmärta eller förebyggande när patienten kan förutsäga tillfällen med buksmärta.

Centralt nervmodulerande

Rekommenderas för patienter med dagliga besvär. Behöver användas kontinuerligt för att få effekt.

Inflammatorisk tarmsjukdom

Patienter med inflammatorisk tarmsjukdom inklusive proktit ska skötas av specialiserad enhet och ej i primärvården. Patienter med dessa sjukdomar ska uppmanas att ta kontakt med sin behandlande enhet.

Förebyggande behandling vid åksjuka

Övriga antiemetika

Andrahandsval

Rekto- och proktoskopi ska utföras vid misstänkt hemorrojdsjukdom. Vid fastställda hemorrojder är det i första hand viktigt med avföringsreglering. Avföringen ska vara mjukt formad. Se behandlingsrekommendationer vid förstoppning. Pall under fötterna och att sitta på huk vid defekation underlättar bäckenbottenfunktionen. Vid besvärande retning i anus kan lokala preparat användas.

Vid fastställd analfissur består behandlingen av avföringsreglering och lokal läkemedelsbehandling. Avföringskonsistensen får inte ens enstaka gånger vara för hård, annars orsakas en förnyad fissur i det nyss läkta området. Å andra sidan medför diarré ökad lokal retning. Det rekommenderas en kombination av bulkmedel och makrogol.

Som tillägg rekommenderas Rectogesic som läkemedelsbehandling. Observera att det måste appliceras med fingerskydd för att undvika resorption via fingret och därmed huvudvärk som biverkning.

Alternativ

Uppföljande rekto-proktoskopi är viktig i fallen där misstanke om cancer eller Crohns sjukom inte kan uteslutas.

Det är viktigt med livslång substitutionsbehandling efter obesitaskirurgi.

Efter operation med gastric sleeve eller gastric bypass

Som tillägg rekommenderas det receptfria preparatet MittVal Kvinna 1x2.

Efter operation med duodenal switch

Som tillägg rekommenderas det receptfria preparatet MittVal Kvinna 2x2