Levnadsvanor

Tobaksbruk, ohälsosamma matvanor, riskkonsumtion av alkohol och otillräcklig fysisk aktivitet utgör fyra av de största riskfaktorerna för ohälsa. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan majoriteten av all kardiovaskulär sjukdom och en tredjedel av all cancer i världen förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Det finns även god evidens att hälsosamma levnadsvanor kan förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2-diabetes. Den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol, lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor. De fyra levnadsvanorna utgör bland de största bidragande orsakerna till den samlande sjukdomsbördan i Sverige.

Även den som redan har drabbats av sjukdom kan snabbt göra hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. Exempelvis kan en person som slutar röka, börjar äta hälsosamt och motionera regelbundet efter ett akut kranskärlssyndrom redan efter sex månader minska risken för nya hjärt-kärlhändelser med 74 procent, i jämförelse med den som fortsätter att röka, vara fysiskt inaktiv och inte förbättrar sina levnadsvanor. Förändrade levnadsvanor kan förbättra läkemedelsbehandlingens effekt och på så vis minska behovet av medicinering.

Nationella riktlinjer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor 2018 ger rekommendationer om åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor. Rekommendationerna omfattar evidensbaserade samtalsbaserade åtgärder för att stödja personer att förändra levnadsvanor som tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet, i syfte att förbättra hälsa samt förebygga och behandla sjukdom. Om en procent förändrar sina levnadsvanor livslångt bedöms samtalsrådgivningen vara kostnadseffektiv. Själva frågan från hälso- och sjukvårdspersonalen till patienten om levnadsvanor ger effekt i sig.

Riskgrupper

För vissa grupper är ohälsosamma levnadsvanor mer riskfyllda än för andra. I de nationella behandlingsriktlinjerna Prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor benämns dessa personer för riskgrupper.

Riskgrupper enligt riktlinjen är:

• vuxna som ska genomgå en operation
• gravida och ammande
• barn och unga under 18 år
• vuxna med särskild risk

Personer med särskild risk har ett redan sårbart tillstånd (sjukdom eller andra riskfaktorer) som kan vara en följd av eller förvärras av ohälsosamma levnadsvanor. Det är därför särskilt angeläget att hälso- och sjukvården stödjer dessa grupper att förändra sina levnadsvanor till det bättre, för att minska riskerna för ytterligare ohälsa och förtida död.

Exempel på sådana grupper är personer som har:

• en sjukdom (till exempel diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni eller depression)
• fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning
• social sårbarhet (till exempel låg socioekonomisk ställning)
• biologiska riskmarkörer (till exempel högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt eller fetma)
• andra riskfaktorer (till exempel flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt).

Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor
– prevention och behandling

Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor-prevention och behandling har som målgrupp hälso- och sjukvårdspersonal som möter patienter och chefer från och med första linjens vård. Vårdprogrammet ger stöd i hälso-och sjukvårdens arbete med att förebygga och behandla sjukdom vid ohälsosamma levnadsvanor. Där finns information om hur ohälsosamma levnadsvanor identifieras och vilka åtgärderna är. I början av vårdprogrammet finns flera användbara kortversioner.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har bevisad sjukdomsförebyggande och behandlande effekt.

Regelbunden fysisk aktivitet förebygger kronisk sjukdom och minskar risken för förtida död oavsett sjukdomsorsak.

FYSS

FYSS 2021, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, är en handbok med den vetenskapliga evidensen för fysisk aktivitet både i preventivt och behandlande syfte.

FYSS 2021 omfattar olika sjukdomar och tillstånd där fysisk aktivitet har en bevisad effekt, ensamt eller tillsammans med läkemedel.

På FYSS hittar du flera fritt tillgängliga kapitel och på eFyss finns även diagnosspecifika rekommendationer i kortversion.

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod som utgår från hälso- och sjukvården för att främja, förebygga eller behandla med fysisk aktivitet.

Metoden bygger på ett patientcentrerat förhållningssätt och innebär att patienten får en individanpassad ordination på fysisk aktivitet utifrån tillstånd och förmåga där själva aktiviteten utförs utanför vården.

FaR innebär ett systematiskt arbetssätt som inkluderar motiverande samtal, skriftlig ordination och planerad uppföljning. En skriftlig ordination förstärker följsamheten jämfört med ett muntligt råd.

All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal kan ordinera fysisk aktivitet. På regionvarmland.se/far hittar du mer riktad information om FaR till förskrivare. Ordinationsblanketten ligger i blankettförrådet i Cosmic, sök på alla blanketter.

Riskkonsumtion av alkohol

Riskkonsumtion av alkohol bör särskiljas från missbruk eller beroende. Risk av alkohol innebär ett bruk som medför förhöjd risk för fysiska, psykiska och sociala skadliga konsekvenser. Alkoholbruk påverkar behandling och rehabilitering.

Ungefär 17 procent av befolkningen i Sverige har ett riskbruk av alkohol. De uppdaterade rekommendationerna från 2023 riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Vid behov av läkemedelsbehandling se Beroendetillstånd.

Tobaksbruk

Tobaksbruk, och i synnerhet rökning, bedöms vara en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död. Hjärt-kärlsjukdomar, olika cancerformer och KOL är några av de sjukdomar som drabbar rökare som direkt eller indirekt resultat av rökningen.

Att sluta röka har mycket positiva effekter på hälsan, såsom lägre blodtryck och puls, förbättrad blodcirkulation samt ökad syreupptagningsförmåga.

För behandling se Beroendetillstånd.

Ohälsosamma matvanor

WHO rankar ohälsosamma matvanor, högt blodtryck och högt BMI till de främsta riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i Sverige.

Ohälsosamma matvanor ger en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. I Sverige har cirka 20 procent av befolkningen ohälsosamma matvanor.