Region Värmlands
Årsredovisning 2023

1. Innehåll och läsanvisningar

Region Värmlands uppdrag

Region Värmlands främsta uppgift är att ansvara för att alla värmlänningar, och alla som vistas i länet, får tillgång till en väl fungerande hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Region Värmland arbetar också för ett tillgängligt och brett kulturliv, regionala utvecklingsfrågor, folkhälsa och driver fem av länets folkhögskolor.

Regionfullmäktige har i regionplanen 2023 beslutat om årets mål, inriktningen, strategier och ekonomiska ramar. I årsredovisningens redovisas hur måluppfyllnad för dessa mål ser ut.

Region Värmlands effektmål för 2023 var:

• Trygga och nöjda invånare
• Attraktivt och hållbart Värmland
• God, jämlik och jämställd hälsa
• Hållbar organisation

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsen innehåller sammanställningen av effektmålen och aktiviteter. Under varje mål kan du läsa om genomförda aktiviteter som ligger till grund för måluppfyllnaden.

I redovisningen av målen visas även vilka Agenda 2030-mål som respektive mål bidragit till under perioden. Agenda 2030 är en global handlingsplan med 17 mål som alla världens länder har skrivit under.

Effektmålen bryts ner i resultatmål för nämnderna, och resultatmålen i sin tur bryts ner i aktiviteter och indikatorer.

Bedömningen av indikatorer görs enligt nedan:

• Ej uppnåtts (röd färgmarkering)
• Delvis uppnåtts (gul färgmarkering)
• Uppnåtts (grön färgmarkering)

Könsuppdelad statistik

För att kunna arbeta med jämställdhet i enlighet med regionfullmäktiges intentioner, är det grundläggande att ta del av fakta och synliggöra kvinnors och mäns, flickor och pojkars olika villkor inom Region Värmlands ansvarsområden. Genom tillgång till könsuppdelad statistik kan Region Värmland göra jämställdhetsanalyser och belysa insatsområden. Därför redovisas indikatorerna under varje effektmål uppdelat på man och kvinna där det är möjligt och relevant. Denna information kommer användas för att kontinuerligt förbättra vår region och främja jämställdheten.

Finansiella rapporter

Här redogörs för det ekonomiska utfallet av Region Värmlands verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning).

Avsnittet kring noter ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade rapporter och en beskrivning av vilka redovisningsprinciper som gäller.

Därefter redovisas nämndernas utfall under avsnittet nämndanalyser, där budgetavvikelser beskrivs kortfattat.

Målgrupp

Region Värmlands årsredovisning är regionstyrelsens rapport till regionfullmäktige om den samlade verksamheten och ekonomin 2023. Årsredovisningen vänder sig också till alla som bor i Värmland, medarbetare, övriga förtroendevalda, övriga intressenter, leverantörer och andra som verkar i länet.

Dokumentet granskas av regionens revisorer. Årsredovisningen är anpassad till digitala plattformar och finns även i en utskriftsvänlig version på regionvarmland.se. Detta är ett led i organisationens arbete med att göra dokument tillgängliga för alla samt en del i organisationens miljöarbete.

Vill du veta mer?

Ytterligare information kring specifik verksamhet eller nämnd finns i respektive nämnds årsredovisning.

Nämnder

Fördjupad information och en bredare analys av Region Värmlands officiella personalstatistik:

Medarbetarstatistik 2023

Uppföljning av miljöplanen, Miljöplan 2021 - 2025:

Miljöredovisning 2023

2. Året i korthet

2.1 Värmland i siffror

2.2 Hållbarhetsåret i korthet

Region Värmland har kommit en bra bit i hållbarhetsarbetet, men vi har lång väg kvar. Framtida utmaningar kommer allt närmare och vi vet att vi behöver fortsätta arbeta smart och långsiktigt för att förebygga problem och ökade kostnader som ett förändrat klimat kan leda till. Att främja social, ekonomisk såväl som miljömässig hållbarhet är inte bara viktigt för att det på sikt är ekonomiskt hållbart, det är avgörande för att kunna nå en livskvalitet i världsklass.

3. Regionstyrelsens ordförande har ordet

Ännu ett år ska nu sammanfattas och läggas till handlingarna. Det första hela året för mig som regionstyrelsens ordförande.

Det ekonomiska läget i Sverige och därmed i Region Värmland har medfört behov av ekonomiska åtgärder som påverkat hela verksamheten. Det säkerhetspolitiska läget som är det allvarligaste sedan andra världskriget har lett till att beredskapsförberedelserna och förmågan inom hela totalförsvaret måste ökas skyndsamt. Det civila försvaret, där regionen ingår, är en förutsättning för att det militära försvaret ska kunna fullgöra sin huvuduppgift; att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.

Energikrisen och det ökande behovet av el till den gröna omställningen inom industrin är ytterligare ett område som har lett till ökat fokus på insatser inom el- och energiförsörjning i Värmland.

Mycket kraft har lagts på att långsiktigt komma tillrätta med ekonomin, en viktig insats i det arbetet är Digital agenda 2028 som är en struktur för arbetssätt som gör att samsyn, prioritering och synergieffekter skapas mellan Region Värmlands verksamheter. Det ger förutsättningar för att fokusera på de digitaliseringsaktiviteter som ger störst effekt, vilket krävs i detta ekonomiska läge. En annan insats är att göra digital faktura tillgängligt för invånarna via digital brevlåda, vilket har ökat den digitala mängden fakturor från 9 procent till 65 procent.

Några andra positiva och viktiga händelser under året är att småföretagscheck infördes som en del i Region Värmlands företagsstöd, vi har återöppnat hematologin, antal väntande på operation är lägsta siffran sedan 2017, 76 procent av alla värmlänningar som är 65 år och äldre vaccinerade sig mot säsongsinfluensa vilket placerar Region Värmland i topp i Folkhälsomyndighetens nationella statistik och de värmländska kollektivtrafikresenärerna är nöjdast i landet.

Vi jobbar också för ökad samverkan med Värmlands kommuner, närliggande regioner, näringslivet, ideella sektorn, staten och EU, vilket är en förutsättning för att vi ska leverera livskvalitet i världsklass för alla i Värmland.

Region Värmlands värdefullaste resurs är våra medarbetare. Därför är det extra roligt att resultaten i vår medarbetarundersökning är positiva och att sjukskrivningarna på årsbasis är lägre än föregående år.

Åsa Johansson (S)
Regionstyrelsens ordförande

4. Förvaltningsberättelse

4.1 Översikt över verksamhetens utveckling

4.2 Händelser av väsentlig betydelse

Det ekonomiska läget i Sverige och därmed i Region Värmland har medfört behov av ekonomiska åtgärder som påverkat hela verksamheten.

Med anledning av regionens mycket allvarliga ekonomiska läge infördes ett totalt anställningsstopp inom Region Värmland från och med december 2023.

Energikrisen​ och det ökande behovet av el till den gröna omställningen inom industrin har lett till ökat fokus på insatser inom el- och energiförsörjning i Värmland.

Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Beredskapsförberedelserna och förmågan inom hela totalförsvaret måste ökas skyndsamt. Det civila försvaret, där regionen ingår, är en förutsättning för att det militära försvaret ska kunna fullgöra sin huvuduppgift; att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.

4.3 Samlad bedömning av Region Värmlands effektmål 2023

4.4 Region Värmlands effektmål

4.4.1 Trygga och nöjda invånare

Region Värmland arbetar varje dag, året om för att invånarna ska leva ett gott liv, må bra, vara trygga och känna sig nöjda. Alla i Värmland ska ha möjlighet att uppleva, delta i och utöva olika former av konst och kultur. Ett brett och inkluderande kulturutbud av hög kvalitet ska erbjudas. Kollektivtrafiken i länet ska erbjuda resor som underlättar och berikar människors liv och ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt. Region Värmlands verksamhet ska präglas av en användarvänlig och inkluderande digital infrastruktur samt arbeta för att minska det digitala utanförskapet.

Det ska finnas en god och tillgänglig vård med hög kvalitet för värmlänningarna och de som vistas i länet.

Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet trygga och nöjda invånare bidrar till flera av Agenda 2030-målen.

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Nedan redovisas regionstyrelsens bedömning av Region Värmlands del av måluppfyllelsen, det vill säga den del av effektmålet som Region Värmland ansvarar för att bidra med.

Blandade bedömningar av nämndernas resultatmål och de centrala delarna inom effektmålet gör att effektmålet bedöms delvis uppnås 2023. Hälso- och sjukvården har haft utmaningar med tillgängligheten och vårdköer under året. Kollektivtrafiknämndens resultatmål god tillgänglighet och service uppnås delvis.

• Regionstyrelsen bedömer att målet fler och utvecklade e-tjänster har uppnåtts.
• Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer att målet bästa vårdkvalitet har delvis uppnåtts och att målet tillgänglig vård inte har uppnåtts.
• Kollektivtrafiknämnden bedömer att målet god tillgänglighet och service delvis har uppnåtts.
• Regionala utvecklingsnämnden bedömer att målet stärkt hållbar tillväxt och utveckling i hela Värmland delvis har uppnåtts.
• Kultur- och bildningsnämnden bedömer att målet ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället samt målet ett varierat kulturutbud av hög kvalitet och fokus på ökad kulturell delaktighet och eget skapande har uppnåtts. Målet stärkt folkhälsa och folkhälsoarbete med fokus på förutsättningar för hälsa delvis har uppnåtts.
• Hjälpmedelsnämnden bedömer att målet god hjälpmedelsförsörjning utifrån individens behov har uppnåtts.
• Patientnämnden bedömer att målen stödja patienter har uppnåtts.
• Kost- och servicenämnden bedömer att målet kostnadseffektiv hållbar måltidsverksamhet med hög kvalitet, för god, jämlik och jämställd hälsa har delvis uppnåtts.

Förtroende

Förtroendet för hälso- och sjukvården är starkt kopplat till invånarnas uppfattning om väntetider och i vilken utsträckning invånarna upplever sig ha tillgång till den vård de behöver. Befolkningens förtroende är också en förutsättning för ett väl fungerande hälso- och sjukvårdssystem. Den svenska befolkningen har generellt ett stort förtroende för hälso- och sjukvården.

Ett område som tydligt speglar förtroendet för hälso- och sjukvården är befolkningens följsamhet till rekommendationer, bland annat gällande rekommendationer om vaccination för att förebygga sjukdom och smittspridning i befolkningen. De nationella vaccinationsinsatserna mot säsongsinfluensa sker i samverkan mellan regionerna som utförare och Folkhälsomyndigheten, som tar fram de nationella rekommendationerna.

Nöjdhet

Patientnämnden i Region Värmland har i uppdrag att hjälpa patienter och närstående att ta emot klagomål och få dem besvarade av vården. Patienternas klagomål ger inte en övergripande bild av hur vården fungerar, men varje klagomål är i sig en berättelse om något som en enskild patient har upplevt. De bär därför på viktig kunskap om patienternas upplevelse av vården i Värmland. Många klagomål handlar om brister i kommunikationen, information och delaktighet. God kommunikation, empati och ett professionellt omhändertagande ger tillit och förutsättningar för ett möte där patienten känner sig välkommen och viktig, skapar förutsättning för förståelse och ömsesidig respekt samt ger delaktighet och ägarskap. Vinsterna blir ett ökat förtroendekapital för vården, hälsovinster, egenansvar och egenkontroll och en väg mot personcentrerad vård.

Genom kollektivtrafikbarometern mäts invånarnas samt resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken i Värmland. Både invånarnöjdhet och kundnöjdhet med den allmänna kollektivtrafiken bedöms som hög om jämförelse görs med resten av landet. Betyget för den sammanfattande nöjdheten (NKI) blir 72 procent från kunderna för 2023, vilket är klart över det nationella snittet på 57 procent. Utfallet för invånarna 2023 är 61 procent, vilket även det är över det nationella snittet på 52 procent.

Sysselsättning i Värmland

Ett fokusområde under året har varit att lyfta fram folkhögskolorna som betydelsefull aktör för att få fler människor att nå arbetsmarknaden. Folkhögskolornas inkluderande pedagogik syftar till att stödja elevernas personliga och professionella utveckling med tonvikt på individanpassat lärande.

Folkhögskolorna upprätthåller en nära och kontinuerlig dialog och samarbetar med länets kommuner, Arbetsförmedlingen och andra externa aktörer för att på ett bra sätt svara upp mot regionala och lokala utbildningsbehov. Folkhögskolorna samarbetar med merparten av länets kommuner kring till exempel kultursamverkan och utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden eller saknar grundskole- eller gymnasiebehörighet samt personer med funktionsvariation.

Ett arbete har påbörjats för att ta fram en kvalitativ och hållbar struktur för bedömning av arbetsmarknadens behov i privat och offentlig sektor på kort och lång sikt. Region Värmland har bistått Skolverkets underlag om den regionala arbetsmarknaden utifrån dimensionerings- och planeringsuppdraget för gymnasial utbildning. Region Värmland har även bistått Myndigheten för yrkeshögskola (MYH) med underlag utifrån en ny och mer omfattande modell från myndigheten.

Utifrån ett politiskt initiativ har Karlstads universitet på uppdrag av Region Värmland i samverkan med länets kommuner genomfört studien “Orsaker till arbetslöshet i Värmland”. Resultaten har delgetts politiker och tjänstepersoner i kommunerna och Region Värmland samt presenterats på Sveriges kommuner och regioners (SKR) arbetsmarknads- och näringslivsdagar. Utifrån resultaten har en handlingsplan med konkreta åtgärder för olika verksamheter i Region Värmland påbörjats.

Utbildning

Folkhögskolan är en utbildningsform med stor frihet och självständighet. Den är en del av utbildningssektorn tillsammans med grund- och gymnasieskolan, universitet och yrkeshögskolan. Region Värmlands fem folkhögskolor har verksamhet på elva platser i tio orter runt om i Värmland. Under 2023 studerade 2 266 personer på någon av skolornas cirka 60 kurser. Av de studerande på kurserna var 62 procent kvinnor och 38 procent män.

Kursutbudet består av allmänkurser inriktade på grundskole- och gymnasiestudier samt studie-, yrkes- och intresseinriktade kurser inom skolornas specifika profiler. Folkhögskolornas Allmän kurs ger deltagarna möjlighet att studera och få behörighet till högskole- eller yrkeshögskolestudier. Av Region Värmlands folkhögskolors totala antal elever som var planerade att få grundläggande behörighet, till högskola eller yrkeshögskola var det totalt 81,7 procent som fick det. Av dem var 50 procent kvinnor och 50 procent män.

Kultur

Region Värmland fördelar statens bidrag till regional kulturverksamhet inom ramen för samverkansmodellen. Totalt fördelades 63,8 miljoner kronor 2023. Bidragen syftar till att Region Värmland i samverkan med staten och kommunerna ska säkra en väl fungerande kulturell infrastruktur i regionen. Region Värmland fördelar även egna verksamhetsbidrag, 2023 fördelades 55 miljoner kronor till 34 olika verksamheter, varav åtta inom samverkansmodellen. Tillsammans syftar dessa bidrag till att skapa en god infrastruktur, med ett brett och mångfasetterat kulturutbud i hela Värmland. En viktig pusselbit för delaktighet i hela Värmland är även studieförbundens kultur- och cirkelverksamhet.

Arbetet med kulturplanen fortgår. Särskilda satsningar för att stärka barn och ungas delaktighet och tillgång till kultur har gjorts under flera år. Arbetet med att ta fram en modell för subventionssystem som långsiktigt kan öka barn och ungas jämlika förutsättningar för tillgång och deltagande har fortsatt under 2023.

Sedan pandemirestriktionerna upphävdes har kulturlivet kunnat återuppta sin ordinarie verksamhet. Tendensen är att publiken visserligen återkommit i hög utsträckning men att många kulturverksamheter fortfarande inte har återfått publik på samma nivåer som före pandemin. För kultur- och bildningsnämndens mål innebär restriktionernas upphörande att kulturavdelningen kan arbeta med full kraft för att stötta ett varierat kulturutbud av hög kvalitet och fokus på kulturell delaktighet och eget skapande.

God krisberedskap, civilt försvar och systematiskt säkerhetsarbete

Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Beredskapsförberedelserna och förmågan inom hela totalförsvaret måste ökas skyndsamt. Terrorhotnivån har höjts under året från nivå 3 till nivå 4, vilket innebär att Sverige har gått ifrån att vara ett legitimt till ett prioriterat mål för terrorattentat.

Handlingsplanen Handlingskraft, utarbetad av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), utgör stöd i regionens planeringsarbete för att tillsammans med övriga aktörer i totalförsvaret öka den samlade förmågan i försvaret av Sverige.

Region Värmlands arbete med krisberedskap och civilt försvar sker även i enlighet med överenskommelsen mellan Socialdepartementet och Sveriges kommuner och regioner (SKR) gällande hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar samt överenskommelsen mellan MSB och SKR för regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar.

Digital infrastruktur

Samtliga etapper av de bredbandsprojekt för utbyggnad av ortssammanbindande nät som har finansierats av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) har slutförts som planerat.

Region Värmland gjorde en kraftsamling kring det statliga bredbandsstödet 2023 med att mobilisera aktörer, arbeta med kvalitetssäkring av Post- och telestyrelsens (PTS) data samt regional prioritering. Kraftsamlingen gav positivt resultat då PTS i slutet av år 2023 beviljade stöd till projekt i Värmland om totalt 107 miljoner kronor, vilket är cirka 10 procent av de tillgängliga statliga medlen år 2023.

Digitalisering länsövergripande

En kartläggning om digital delaktighet hos individer har genomförts. Denna följdes upp av en workshop och konferens under hösten. Kartläggningens fokus är de aktiviteter och insatser som genomförs i länet och ska leda till ökat medvetande och tydligare styrning av finansiering och insatser.

Digitalisering Region Värmland

Digitalisering i Region Värmland definieras som en metod för verksamhetsutveckling där digitala lösningar används för automatisering eller innovation. En ökad grad av automatisering frigör tid och resurser, så att mer tid finns till värdeskapande och nya lösningar till invånare. Under 2023 har Region Värmlands digitaliseringsarbete intensifierats.

Ett strategiskt material har tagits fram för att stödja den digitala omställningen i Region Värmland, Digital agenda 2028. Etableringen av ett strukturerat arbetssätt gör att samsyn, prioritering och synergieffekter skapas mellan Region Värmlands verksamheter. Det ger förutsättningar för att fokusera på de digitaliseringsaktiviteter som ger störst effekt vilket krävs i det ekonomiska läget.

Ett stort arbete som slutförts under året är licensoptimeringsprojektet för Office 365 vilket kommer att minska kostnaderna för Region Värmland. Effekten på tio år beräknas bli 190 miljoner kronor.

Region Värmland har gjort det tillgängligt för invånare att få digital faktura via digital brevlåda, vilket har ökat den totala mängden digitala fakturor från 9 procent till 65 procent.

Utveckling av Region Värmlands webbplatser

Fokusområden för Region Värmlands webbplatser under året har varit tillgänglighet, fler webbaserade rapporter och ständig användarcentrerad utveckling.

Två nya webbplatser, Värmlandstrafik och Smittskydd Värmland, har lanserats under året.

Under hela 2023 låg stort fokus på Vårdgivarwebben, som vänder sig till personal i hälso- och sjukvården både inom och utanför Region Värmland. Webbplatsen arbetas igenom från grunden för att bättre möta användarnas behov.

Handboken Rekommenderade läkemedel digitaliserades genom att ersättas av en helt ny webbplats. Den gör det enklare att hålla rekommendationerna aktuella och tillgänglighetsanpassade.

4.4.2 Attraktivt och hållbart Värmland

Region Värmland ska sträva efter att ha en kollektivtrafik som är klimatsmart och bidrar till att skapa ett attraktivt och hållbart Värmland med möjlighet att bo och leva i hela länet. Region Värmland ska bedriva ett samordnat, inkluderande regionalt utvecklingsarbete och en hållbar regional utveckling med fler och framgångsrika företag, nya jobbmöjligheter och ett rikt kulturliv.

Under 2023 har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet attraktivt och hållbart Värmland bidragit till flera av Agenda 2030-målen.

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 17: Genomförande och partnerskap

Nedan redovisas regionstyrelsens bedömning av Region Värmlands del av måluppfyllelsen, det vill säga den del av effektmålet som Region Värmland ansvarar för att bidra med.

Regionstyrelsen bedömer att effektmålet attraktivt och hållbart Värmland delvis uppnås för 2023. Analysen vilar på nämndernas egen bedömning av måluppfyllnaden av sina resultatmål kopplade till effektmålet samt av indikatorerna i regionfullmäktiges uppföljningsplan.

• Regionstyrelsen bedömer att målet aktivt klimat- och miljöarbete inte har uppnåtts.
• Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer att målet bästa vårdkvalitet har delvis uppnåtts och att målet tillgänglig vård inte har uppnåtts.
• Kollektivtrafiknämnden bedömer att målet minskad miljö- och klimatpåverkan har uppnåtts.
• Regionala utvecklingsnämnden bedömer att målet stärkt hållbar tillväxt och utveckling i hela Värmland har delvis uppnåtts.
• Kultur- och bildningsnämnden bedömer att målen ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället samt målet ett varierat kulturutbud av hög kvalitet och fokus på ökad kulturell delaktighet och eget skapande har uppnåtts. Målet stärkt folkhälsa och folkhälsoarbete med fokus på förutsättningar för hälsa har delvis uppnåtts.

Forskning och innovation

Begreppet ”smart specialisering” introducerades av EU-kommissionen i samband med regionalfondsprogrammen 2014–2020. Det är både en strategi och en metod för regional utveckling med syfte att öka regioners ekonomiska konkurrenskraft. Syftet är att kraftsamla investeringar och innovationsåtgärder för att skapa långsiktig konkurrenskraft, en hållbar och jämställd arbetsmarknad med fler jobb samt bättre utvecklingsmöjligheter för regionens invånare. Smart specialisering är ett viktigt verktyg inom EU:s sammanhållningspolitik.

Under 2023 fattade Region Värmland beslut om att finansiera 27 projekt inom smart specialisering. Totalt var 67 smart specialisering projekt aktiva under någon del av året.

Ett samarbete har inletts med Vinnova för att stärka samordningen av innovationssystemet i Värmland. Insatser för att stärka den interna samordningen inom smart specialisering görs.

Näringsliv

Region Värmland har beviljat medel till ett antal projekt som delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Interreg och som syftar till att stärka det värmländska näringslivet genom bland annat utveckling av produkter, tjänster och att öka lönsamheten.

Småföretagscheck infördes som en del i Region Värmlands företagsstöd, där företag i hela länet kan ta del av medel i syfte att utveckla sitt företag inom en rad områden.

Infrastruktur till och från länet

Arbetet med Karlstad resecentrum fortgår. Region Värmland är delaktig både i egenskap av kollektivtrafikmyndighet och delfinansiär via länsplanens medel. Efter påverkansarbete, bland annat genom Region Värmlands Brysselkontor, har Sveriges och Norges regeringar prioriterat stråket Oslo-Stockholm som nu föreslås ingå i EU:s stomnätskorridor.

Värmland som varumärke

Under året har dialogen med de värmländska kommunerna och andra externa parter kring varumärkesarbetet intensifierats i syfte att öka delaktigheten när det gäller bilden av Värmland.

I nära samarbete med Business Region Värmland har Region Värmland under året deltagit i det nationella projektet Lyskraft. Projektet syftade till att skapa förutsättningar för att kunna positionera och synliggöra våra styrkeområden i Värmland med fokus på investeringar, företagsetableringar och talangattraktion.

Klimat och energi

Region Värmland genomför en samlad utredning om Värmlands gröna omställning. Detta ska mynna ut i en handlingsplan för Region Värmlands utvecklingsarbete i linje med Värmlandsstrategin.

Ett slutseminarium för projektet Hållbara Värmland hölls i mars där arbetet med att utveckla en metod för hållbarhetsstyrning demonstrerades. Det uppmärksammades av Sveriges kommuner och Regioner (SKR), vilket ledde till att Grums kommun tillsammans med medarbetare från Region Värmland medverkade i FN:s politiska forum för uppföljning av de globala målen i New York och redovisade arbetet.

Internationellt arbete

Region Värmlands brysselkontor har bevakat, följt upp och stöttat tjänstepersoner och politiker i prioriterade EU-frågor kopplat till utveckling av grön och digital omställning, psykisk hälsa och transportnätverk med mera.

Värmlandsstrategin

Under 2023 genomfördes hela det första årshjulet för Värmlandsstrategin, med totalt tre träffar. Alla planerades i samarbete med Länsstyrelsen Värmland och samordnare för kommundirektörsnätverket. Arrangemangen har samlat cirka 400 deltagare ur det regionala ledarskapet och lett fram till en samskapad nulägesanalys för 2023, samt ringat in områden att fortsätta utforska tillsammans för att stärka genomförandet av strategin. Ett resultat av det första årshjulet och analysen var intresset för att testa nya arbetsformer, samt trycket på att arbeta mot utanförskap.

Ett område som identifierades i analysen, men också i andra dialoger under året, var ett ökat behov av implementering av Värmlandsstrategin i flera organisationer. För detta ändamål har övningar för att arbeta med strategin i olika ledningsgrupper utvecklats, och därefter vidareutvecklats efter att ha genomförts i tre av Region Värmlands ledningsgrupper.

Jämställdhetsarbete i Region Värmland

Inom projektet Gender Readiness - jämställdhetsplattformen inom smart specialisering, har fokus varit att ta fram färdplaner till varje specialisering. Projektet har koncentrerat sig på upphandlingar och avtal så att man inför 2024 är redo att påbörja olika insatser gentemot specialiseringarna.

Konferensen Genius genomfördes i maj med 500 deltagare. Några teman för dagen var positiva exempel från jämställdhetsarbetet i det värmländska näringslivet, den gröna omställningen, näthat, människohandel och prostitution och kvinnor i revolution och krig. Sist men inte minst så korades årets vinnare av Geniuspriset - Värmlands Innebandyförbund och RF-SISU Värmland för satsningen Fifty/Fifty.

Region Värmland har tillsammans med Karlstads kommun under året ansökt om och beviljats värdskapet för den nationella konferensen Forum Jämställdhet som ska genomföras i Karlstad 2024. Värdskapet är ett bevis på ett långsiktigt och framgångsrikt arbete för jämställdhet i Värmland, då konferensen enbart förläggs i kommuner eller regioner som haft ett framstående jämställdhetsarbete. Region Värmland och Karlstads kommun är de enda organisationer som har beviljats värdskapet två gånger (2018 och 2024).

4.4.3 God, jämlik och jämställd hälsa

Region Värmland ska erbjuda en tillgänglig, samordnad och välfungerande hälso- och sjukvård och tandvård som utgår från patientens behov. Hälsoläget i regionen ska vara jämlikt och invånarna ska uppleva att de har en fullgod fysisk och psykisk hälsa. Region Värmland ska genom effektmålet vara drivande mot en förbättrad folkhälsa och ökad medellivslängd i länet.

Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet god, jämlik och jämställd hälsa bidragit till flera av Agenda 2030-målen.

Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Nedan redovisas regionstyrelsens bedömning av Region Värmlands del av måluppfyllelsen, det vill säga den del av effektmålet som Region Värmland ansvarar för att bidra med.

Regionstyrelsen bedömer att effektmålet god, jämlik och jämställd hälsa delvis uppnås 2023. I måluppfyllelseanalysen ingår blandade bedömningar av nämndernas resultatmål. Flera resultatmål uppvisar goda resultat, men centrala delar uppnås inte eller enbart delvis för 2023. Låg tillgänglighet och utmaningar inom hälso- och sjukvården bidrar starkt till den samlade bedömningen.

• Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer att målet bästa vårdkvalitet delvis har uppnåtts och målet tillgänglig vård inte har uppnåtts.
• Regionala utvecklingsnämnden bedömer att målet stärkt hållbar tillväxt och utveckling i hela Värmland delvis har uppnåtts.
• Kultur- och bildningsnämnden bedömer att målen ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället och målet ett varierat kulturutbud av hög kvalitet och fokus på ökad kulturell delaktighet och eget skapande har uppnåtts. Målet stärkt folkhälsa och folkhälsoarbete med fokus på förutsättningar för hälsa har delvis uppnåtts.
• Patientnämnden bedömer att målet bidra till kvalitetsutvecklingen har uppnåtts.
• Hjälpmedelsnämnden bedömer att målet god hjälpmedelsförsörjning utifrån individens behov har uppnåtts.

Tillgänglig vård

Förutsättningarna till förbättringar inom hälso- och sjukvårdens tillgänglighet påverkas fortlöpande av ett antal begränsande faktorer, vårdköer samt rekryteringssvårigheter inom vissa personalkategorier. Hälso- och sjukvården arbetar kontinuerligt med strategier i strävan att nå målen och den tidigare påbörjade satsningen på översyn av väntelistor till undersökning och behandling. Den egna operationsproduktionen ligger nu på en nivå som gör att väntelistorna inte längre ökar. Positivt är att barn- och ungdomspsykiatrin uppnår måluppfyllelse gällande andel fördjupade utredningar och påbörjade behandlingar.

Genom den fortsatta utvecklingen av arbetssätt är målsättningen att öka den faktiska och upplevda tillgängligheten till vård. Detta sker bland annat genom fortsatt utveckling av digitala tjänster och möten, utveckling av sjukvårdens kontaktsystem, produktions- och kapacitetsstyrning, bättre samverkan och nyttjande av privata vårdgivare, fortsatt arbetsväxling och arbetsfördelning mellan professioner och genom medskapande patienter. Med bakgrund av att det ekonomiska läget kräver effektiviseringar och besparingar aktualiseras arbetet med utveckling av digitala vårdmöten än mer.

Vårdkvalitet

Begreppet vårdkvalitet kan beröra bland annat omvårdnadskvalitet, bemötande och medicinsk kvalitet.

Fler av verksamheterna frågar patienterna om levnadsvanor, vid exempelvis inskrivningssamtal med sjuksköterska eller genom bilaga i kallelser. Uppföljning sker vid patientbesöket, där det diskuteras och dokumenteras i journalen. Det sker också förebyggande vård i form av olika screeningprogram som exempelvis mammografi, bukaortascreening och diabetes.

Hälso- och sjukvården har inför och under sommaren anställt vårdbiträden, omvårdnadsassistenter, sjukvårdsassistenter samt läkarassistenter. Detta med ambitionen att tillgodose grundläggande behov samt hålla patienten informerad om planerade händelser för att skapa ökad trygghet och känsla av delaktighet.

Folkhälsomyndighetens årliga sammanställning av vaccinationstäckningen mot säsongsinfluensa visade att 76 procent av alla värmlänningar som är 65 år och äldre vaccinerade sig mot säsongsinfluensa den senaste säsongen. Det placerar Region Värmland i topp i Folkhälsomyndighetens nationella statistik. Det innebär också att Region Värmland denna säsong är den enda region i Sverige som når Världshälsoorganisationen WHO:s mål på 75 procents vaccinationstäckning.

Patientens perspektiv

Region Värmland har via patientnämnden tagit emot 1638 klagomål på hälso – och sjukvård och folktandvård i Värmland under 2023, en minskning i förhållande till 2022. Klagomålen ger Region Värmland en bild av vården ur patientens och deras närståendes perspektiv. Deras upplevelse och erfarenheter av vården, såväl positiva som negativa, är av betydelse för att hög kvalitet och hög patientsäkerhet ska uppnås. Det är också ett viktigt underlag i arbetet att utveckla hälso - och sjukvård samt folktandvården i Region Värmland.

Folkhälsa

Inom folkhälsouppdraget pågår samverkan med kommuner och civilsamhället som syftar till fortsatt utveckling av det gemensamma arbetet. Genom detta arbete ökar kunskapen om aktörernas betydelse för hälsans utveckling. Utvecklingsarbetet jämlik barnhälsa tillsammans med några av länets kommuner och civilsamhällets organisationer har också lett till att beslutfattare fått ökad kunskap om förutsättningar för hälsa.

Behov hos länets aktörer undersöks för att bygga en hållbar och behovsanpassad stödstruktur för det strategiska folkhälsoarbetet. Fortsatt utveckling av samverkan sker med idéburen sektor genom Överenskommelsen Värmland, projekt- och verksamhetsbidrag till idéburen sektor samt samverkan genom idéburet offentligt partnerskap (IOP) och samverkansavtal.

Nya CSK

Projektet Nya CSK kommer att pågå under en lång tid framåt. I projektet har arbetet under året med huvudentreprenören Skanska gått in i en intensivare fas och flera av delprojekten är nu aktiva i olika skeden. I utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården har bland annat arbete för att effektivisera flöden och arbetssätt samt utveckla digitaliseringen pågått.

Under våren tog regionfullmäktige genomförandebeslut på hela etapp 1 av Nya CSK, 5,2 miljarder kronor i 2020 års penningvärde, fördelat på fem stora delprojekt och med hälso- och sjukvårdens olika styrande principer.

Arbetet med att projektera och ta fram underlag för mottagningshuset som möter de ekonomiska förutsättningarna pågick i början av året. Det handlade bland annat om utformningen av huset för att minska kostnaderna i nära samarbete med verksamheten som slutligen ska använda sig av de färdigställda ytorna. Hälso- och sjukvården har varit delaktiga i arbetet under hela processen för att projektet ska tillgodose att vårdens behov och funktioner prioriterats. Under hösten tecknades entreprenadkontrakt med Skanska för mottagningshuset och förberedelser för byggnationen pågår. Mottagningshuset blir den första sjukhusbyggnaden i Sverige med trästomme. Parallellt har arbetet med de olika ombyggnationerna på centralsjukhuset påbörjats under året.

I Nya CSK projektet har även arbete genomfört med att ställa i ordning västra paviljongen. Under år 2024 kommer inflyttning ske i byggnaden. Inventering av befintlig utrustning har genomförts och utrustning som uppfyller Region Värmlands krav på utrustning kommer återbrukas enligt gällande riktlinjer.

Arbete med vård och insatser för våldsutsatta

Arbetet mot våld i nära relationer pågår på såväl strategisk som operativ nivå enligt Socialstyrelsens riktlinjer och föreskrifter. Behandlings- och samtalsmottagningen är här ett komplement till övriga verksamheter inom sjukvården. Mottagningen som invigdes hösten 2022 erbjuder samtalsbehandling från 18 års ålder (oavsett kön eller könstillhörighet) till den som är eller varit utsatt för våld i nära relation och som därefter lider av lindrig/måttlig psykisk ohälsa. Även patienter som har utsatts för hedersrelaterat våld, förtryck, prostitution eller människohandel har sökt och fått hjälp.

Personalen har under första året färdigbehandlat cirka 110 patienter och har nu fortsatt ungefär lika många kvar i pågående insats. De flesta är i åldern 36–45 år, spannet är mellan 18–75 år. Vanligast är våld i parrelation och 92 procent av patienterna har varit kvinnor. Pågående utvärderingar visar mycket nöjda patienter.

4.4.4 Hållbar organisation

Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet hållbar organisation bidragit till flera av Agenda 2030-målen.

Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Regionstyrelsen bedömer att effektmålet hållbar organisation inte har uppnåtts 2023.

• Regionstyrelsen gör bedömningen att målet ekonomi i balans ej har uppnåtts.
• Regionstyrelsen gör bedömningen att målet hållbart arbetsliv har uppnåtts.
• Regionstyrelsen gör bedömningen att målet minskat miljöavtryck delvis har uppnåtts.
• Regionstyrelsen gör bedömningen att målet respektfulla möten delvis har uppnåtts.

Här följer en redovisning av målets ingående delar och underlaget till regionstyrelsens måluppfyllelseanalys.

Hållbar organisation - hållbart arbetsliv

God arbetsmiljö med fokus på hälsofrämjande aktiviteter

Det aktiva arbetsmiljöarbete som Region Värmland bedriver främjar hälsan samt förhindrar arbetsrelaterade olycksfall och sjukdomar. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) handlar om att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön. En god och hälsofrämjande arbetsmiljö är en förutsättning för Region Värmlands attraktivitet som arbetsgivare och en väl fungerande kompetensförsörjning.

För att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Region Värmland så har bland annat en e-utbildning i arbetsmiljö arbetats fram för chefer och skyddsombud.

Region Värmlands årliga medarbetar- och säkerhetskulturenkät genomfördes under september månad och har en svarsfrekvens på 81 procent. Enkäten innehöll frågor om hållbart medarbetarengagemang (HME), hållbart säkerhetsengagemang (HSE) och utsatthet. Totalindex för HME uppgick till 80 vilket är ett förbättrat resultat jämfört med 2022 då index uppgick till 79. Resultatet för ledarskapet visade ett särskilt positivt resultat med en ökning från 81 i index 2022 till 84 i index 2023. Index för HSE- frågorna uppgick till 77. Resultatet av utsatthetsfrågorna visade på behov av fortsatta insatser att förebygga kränkande särbehandling, hot och våld och sexuella trakasserier.

Jämställdhetsindex (JÄMIX) följs årligen på en regionövergripande nivå. Indexet består av ett antal nyckeltal som belyser viktiga aspekter inom jämställdhetsområdet. Resultat för 2023 års JÄMIX-mätning uppgick till 123 poäng vilket är en ökning jämfört med föregående år då resultatet var 117 poäng.

Attraktionskraft Värmland är en gemensam satsning där Region Värmland tillsammans med klusterorganisationer, kommuner och näringsliv arbetar för att säkra den framtida kompetensförsörjningen och aktivt arbeta med olika jämställdhetsfrågor. Projekt Attraktionskraft Värmland har pågått under året och ett antal utbildningar inom jämställdhet har genomförts under hösten.

Anställda

I december 2023 fanns det 8 595 tillsvidareanställda inom Region Värmland, av dessa var 80,4 procent kvinnor och 19,6 procent män. Antalet tillsvidareanställda ökade under 2023 med 335 personer jämfört med 2022, då antalet tillsvidareanställda uppgick till 8 260 personer. En stor del av ökningen är undersköterskor.

I november 2022 infördes anställningsstopp för administrativ personal, effekter av anställningsstoppet kunde noteras under 2023 då trenden med ökande antal anställda inom de berörda personalgrupperna bröts under våren och fortsatte avta under resten av året.

Med anledning av regionens mycket allvarliga ekonomiska läge infördes ett totalt anställningsstopp inom Region Värmland från och med december 2023. Beslutet ersatte tidigare beslut kring anställningsstopp för administrativ personal samt prövning av övrig personal. Beslutet gäller till och med 31 december 2024. Under vissa förutsättningar kan beslut fattas om avsteg från anställningsstoppet.

Antalet visstidsanställda uppgick till 489 personer i december 2023, vilket är en minskning jämfört med motsvarande månad 2022 då antalet visstidsanställda var 584 personer. 2023 var 69,7 procent av de visstidsanställda var kvinnor och 30,3 procent var män.

Strategisk kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning är ett prioriterat område för Region Värmland som arbetsgivare. Strategisk kompetensförsörjning handlar om att arbeta långsiktigt, strukturerat och målmedvetet med insatser som syftar till att Region Värmland kan attrahera, rekrytera utveckla och behålla medarbetare.

Aktiviteter för att främja kompetensförsörjning genomfördes på övergripande nivå för Region Värmland som helhet samt inom enskilda verksamheter baserat på specifika kompetensbehov. Ett utvecklingsarbete för att strukturera och stödja verksamheternas kompetensförsörjning och handlingsplaner har fortsatt under 2023 och har innefattat en integrering av kompetensförsörjningsprocessen i den ordinarie processen med verksamhetsplanering.

En aktivitetsplan finns för att stärka arbetsgivarvarumärket och vara en attraktiv arbetsgivare. Planen innehåller olika aktiviteter som är riktade mot målgrupper inom grundskola, gymnasium, högskola och universitet samt yrkesverksamma. Region Värmland har tagit emot praktikanter bland annat via Tekniksprånget samt deltagit i ett traineeprogram.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron under 2023 uppgick till 6,6 procent, vilket var lägre jämfört med motsvarande period 2022 då sjukfrånvaron uppgick till 7,2 procent. För kvinnor var sjukfrånvaron 7,2 procent och för män 4,2 procent.

Tidiga insatser och ett aktivt rehabiliteringsarbete är viktiga åtgärder för att sänka sjukfrånvaron. Aktuellt hälsoläge är en modell som används för att tidigt kunna sätta in åtgärder för att minska sjukfrånvaro och förebygga ohälsa. Ny processkarta för att göra rehabiliteringsprocessen tydlig har tagits fram.

Ett digitaliserat arbetssätt inom anpassning och rehabilitering är klart och under året har en succesiv implementering av systemet påbörjats.

Ledar- och medarbetarskap

Insatser inom området ledarskap och medarbetarskap handlar bland annat om stöd till chefer och ledare i utvecklings- och förändringsprocesser. Dessa görs genom handledning till individer och grupper samt ledningsgruppsutveckling. Genom olika utbildningsinsatser ges också chefer möjlighet till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i syfte att få kunskap, kompetens och träning i färdigheterna i att vara chef. Insatser till chef- och medarbetargrupper är bland annat Ledare och Medarbetardeklaration (LoM) eller stöd till chefer i olika situationer och tillfällen som de ställs inför. Det kan vara långsiktiga insatser eller av kortare karaktär som stöd inför aktiviteter eller värdegrundsarbete.

Enhetlig arbetsgivarpolitik

Löneöversyn har genomförts med viss fördröjning under året på grund av att vissa avtalsområden inväntade resultat av industrisektorns löneförhandlingar. En tydlig prioritering av yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård gjordes för att underlätta kompetensförsörjning. Inför löneöversyn togs också en digitalutbildning fram för att stärka kunskapen om processen med löneöversyn samt helhetserbjudandet.

Det personalpolitiska programmet beslutades under året och insatser har gjorts för att informera om innehållet i programmet.

Året har präglats av stora ekonomiska utmaningar. En process för att arbeta med omställning på ett gemensamt sätt inom Region Värmland har tagits fram.

Samverkansavtal

För att samverkan ska fungera och verksamheten utvecklas behöver det finnas möjlighet till att ha en god dialog mellan arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer. Samverkan ska vara en naturlig del av den löpande verksamheten och göra det möjligt för arbetsgivaren att fatta välgrundade beslut. Utgångspunkten för samverkan är att så många frågor som möjligt behandlas direkt av den som berörs av frågan i sitt arbete. Samverkansavtalet som styr vilka samverkansformer som ska finnas i Region Värmland och hanterar både medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor.

Alla arbetsgivarrepresentanter, medarbetare, skyddsombud och fackliga företrädare i Region Värmland är ansvariga för att följa samverkansavtalet. Alla ansvarar för att lyfta frågor som behövs om verksamhetens utveckling, arbetsmiljö och hälsa.

Region Värmland har under året hanterat ett antal tvister kring grunderna i samverkan. I samband med det har parterna planerat för utveckling och dialog kring grunderna, i syfte att skapa en gemensam syn och bra förutsättningar. Framöver kommer fokus att ligga på punktinsatser för verksamheter där parterna behöver utveckla samarbete och samverkan.

Hållbar organisation - Ekonomi i balans

För mer information om ekonomiska utfallet se Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning.

Hållbar organisation - Minskat miljöavtryck

Agenda 2030

Genom Region Värmlands hållbarhetsarbete bidrar organisationens verksamheter gemensamt till flertalet av de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Värmlandsstrategin tar avstamp i de tre hållbarhetsdimensionerna som utgör grunden i Agenda 2030 och kopplingen till de globala hållbarhetsmålen beskrivs i bland annat Miljöplanen (2021-2025) och i den Folkhälsostrategiska planen (2022-2030). Flera viktiga insatser har gjorts för att integrera Agenda 2030 och hållbarhetsperspektiv i styr- och ledningssystem under året.

Agenda 2030-index

Miljöplan 2021-2025 och fossilfri välfärdsregion

Region Värmlands interna miljöarbete utgår från Miljöplan 2021–2025, beslutad av regionfullmäktige. I planen finns tre övergripande mål om att Region Värmland ska minimera klimatavtrycket, använda resurser klokt och bidra till hälsosamma miljöer. Sju målområden är identifierade som viktiga att arbeta med för att nå de övergripande målen. Under hösten förlängde regionfullmäktige miljöplanens genomförande med ett år, till och med 2025, för att öka förutsättningarna att arbeta med och nå målen. Genomförandet av miljöplanen sker via interna arbetsgrupper där samverkan mellan olika verksamheter är en nyckelfaktor för framgång.

Under 2023 var det övergripande målet Vi minimerar vårt klimatavtryck i fokus. Arbetet inriktades till stor del på insatser utifrån målsättningen att Region Värmland ska bli en fossilfri välfärdsregion till senast 2045. Bland annat gjordes åtgärder för att öka andelen som cyklar, går, åker buss eller tåg såväl inom tjänsten som till och från arbetet. En första uppföljning av klimatarbetet, Klimatbokslut 2022, genomfördes under våren. Klimatbokslutet visade att det totala klimatavtrycket minskar men inte tillräckligt snabbt för att ligga i linje med Parisavtalet.

Hållbar organisation - Respektfulla möten

Varje dag sker inom Region Värmland många möten mellan enskilda personer och grupper, direkt och indirekt, personligt, digitalt och via text och bild. Alla möten är olika, beroende på vilka som möts och hur man möts. Alla medarbetare har ett ansvar för att varje möte upplevs som respektfullt.

Under 2023 beslutades det personalpolitiska programmet. En del i programmet är en personalpolicy för Region Värmland. Policyn bygger på Region Värmlands värdegrund och konkretiserar förväntningar på chefer och medarbetare. Arbete med att implementera och integrera policyn i verksamheten och styrande dokument har påbörjats och kommer att fortsätta under 2024.

4.5 Den regionala koncernen

Den politiska organisationen

Region Värmland är en demokratiskt styrd organisation, vilket innebär att det är förtroendevalda politiker som beslutar om vad som ska göras, och förvaltningen ansvarar för hur det ska göras.

Regionfullmäktige

Regionfullmäktige är Region Värmlands högsta beslutande organ med 81 direktvalda ledamöter, 39 kvinnor och 42 män. Fullmäktige beslutar bland annat om Region Värmlands övergripande mål, budget och skattesats. Fullmäktige ansvarar även för att följa upp de uppsatta målen och hur pengarna används.

Regionfullmäktiges mandatfördelning

Verksamhetsorganisationen och förvaltning

Region Värmlands verksamhet ligger under en gemensam förvaltning som leds av en regiondirektör. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att förvaltningen utför sina uppgifter enligt de beslut som fattas av eller som ska verkställas av styrelse och nämnder. Från och med den 7 april 2020 är Peter Bäckstrand regiondirektör.

Förvaltningen består av följande förvaltningsområden:

• Hälso- och sjukvård inklusive tandvård och regionservice
• Kollektivtrafik
• Regional utveckling
• Kultur och bildning med utvecklingsstöd för hållbarhet och folkhälsa
• Regionledningskontor

Region Värmlands nämnder

Regionfullmäktige tillsätter de nämnder som utöver regionstyrelsen behövs för att fullgöra regionens uppgifter enligt lag eller annan författning och för övrig verksamhet inom regionen. 2023 fanns nio nämnder som tillsammans ansvarar för regionens olika verksamheter. Nämnderna följs upp av fullmäktige.

Två av nämnderna, hjälpmedelsnämnden och kost- och servicenämnden, är gemensamma nämnder med vissa av länets kommuner.

• Regionstyrelsen
• Hälso- och sjukvårdsnämnden
• Kollektivtrafiknämnden
• Regionala utvecklingsnämnden
• Kultur- och bildningsnämnden
• Patientnämnden
• Hjälpmedelsnämnden
• Kost- och servicenämnden
• Krisledningsnämnden

Bolag som Region Värmland äger helt eller delvis

• ALMI Företagspartner Värmland AB (ägarandel 49 procent).
• ALMI invest.
• Värmlandstrafik AB (VTAB) - helägt bolag.
• Bussfastigheter i Kristinehamn AB – helägt dotterbolag till VTAB.
• Gångjärnet i Karlstad AB – helägt dotterbolag till VTAB.
• AB Transitio (ägarandel 5 procent).
• Tågfastigheter AB (ägarandel VTAB 0,1 procent).
• BIMS AB (biljettsamverkan i Mellansverige AB) (ägarandel VTAB 15,8 procent).
• Kommuninvest i Sverige AB ett kreditmarknadsbolag - helägt av Kommuninvest
  ekonomisk förening.
• Samtrafiken i Sverige AB (ägarandel 2 procent).
• Vänertåg AB.
• Oslo-Stockholm 2.55 AB (ägarandel 16,6 procent).
• Inera AB, sålt till SKL Företag AB 2017 (Region Värmland har dock kvar fem
  aktier i bolaget, alla regioner äger tillsammans tre procent av bolaget).
• LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag).

Stiftelser, kommunalförbund och samordningsförbund

• Stiftelsen Dalslands kanal, Region Värmland är en av flera huvudmän.
• Stiftelsen Värmlandsoperan (Wermland Opera) Region Värmland är huvudman.
  tillsammans med Karlstads kommun.
• Stiftelsen Värmlands museum, Region Värmland är huvudman tillsammans
  med bland annat Karlstads kommun.
• Stiftelsen Gammelkroppa skogsskola, Region Värmland är en av flera
  huvudmän.
• Stiftelsen Inova, Region Värmland är en av flera finansiärer.
• Stiftelsen Erlandergården. Region Värmland är en av flera huvudmän.
• Kommunalförbundet Svensk Luftambulans (SLA).
• Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA).
• Samspelet (Karlstad, Hammarö, Grums och Kristinehamns kommuner).
• Arvika/ Eda samordningsförbund (Arvika och Eda kommuner).
• Klarälvdalens samordningsförbund (Hagfors, Munkfors och Forshaga
  kommuner).
• Fryksdalens samordningsförbund (Torsby, Sunne och Kils kommuner).
• Samordningsförbundet Östra Värmland (Filipstad och Storfors kommuner).
• BÅDESÅ (Bengtsfors, Årjäng, Dals-Ed, Säffle och Åmåls kommuner).

4.6 Förväntad utveckling

Konjunkturen har fortsatt varit bättre än vad som förväntades i både lokala och nationella prognoser inför året. Som en följd av detta har Region Värmland haft högre skatteintäkter än vad som väntades när budgeten för året beslutades.

Förändringarna i ekonomin efter krigsutbrottet i Ukraina 2022 fortsatte under 2023 med högre inflation än tidigare år. Den höga kostnadsökningen har gjort att Region Värmland beslutat om åtgärder för att reducera vår kostnadsnivå och nå en ekonomi i balans. Region Värmlands arbete med effektiviseringar och kostnadsbesparingar behöver fortsätta under de kommande åren för att nå en ekonomi i balans och för att klara framtidens ekonomiska utmaningar.

Region Värmland har behov av att framtidssäkra sitt fastighetsbestånd för framtidens sjukvård och har därför fattat beslut om att investera 7 miljarder kronor i lokaler för att möta framtidens behov. Projektet Nya CSK är uppdelad på flera delprojekt och beräknas pågå i mer än 10 år.

4.7 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Verksamhetsrisk

Demografin är en av de avgörande faktorerna för Region Värmlands verksamhet och länets välfärd. Den förväntade demografiska utvecklingen är att andelen äldre och unga ökar snabbare än andelen personer i arbetande ålder. Detta innebär att färre ska försörja fler och att skatteintäkterna inte ökar i samma takt som kostnaderna för det önskade utbudet av välfärdstjänster i länet. Detta innebär även ett tryck på Region Värmlands ekonomi och är något som många av Sveriges regioner behöver förhålla sig till. Att Värmland har färre i arbetsför ålder innebär även ett glapp på arbetsmarknaden. Region Värmland har svårt att hitta rätt kompetens och detta leder till utmaningar inom kompetensförsörjningen, främst inom hälso- och sjukvården men även inom andra delar av Region Värmlands verksamhet.

Under de kommande åren går många av Region Värmlands medarbetare i pension. Detta kan komma att innebära en kompetensförlust för organisationen. Åtgärder för att möta denna risk är att fortsatt arbeta för att attrahera personer i den arbetsföra åldern att stanna kvar i Värmland och få nya invånare att flytta till Värmland. Region Värmland måste arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare där människor vill arbeta och där medarbetare vill stanna kvar. Detta ska balanseras mot det behov av personalminskning och andra kostnadssänkande åtgärder som behöver genomföras på grund av det ekonomiska läget.

En av åtgärderna för att möta detta riskområde är införandet av ett kompetensförsörjningsråd med aktörer ute i länet. Syftet är att generellt höja utbildningsnivån i samhället och minska gapet mellan olika grupper i samhället, samt att arbeta mer med validering av yrkeskunskaper hos personer i arbetsför ålder som står utanför arbetsmarknaden för att öka matchningen mot de arbetstillfällen som finns.

Omvärldsrisk

Region Värmland har under det gångna året påverkats i hög grad av händelser i omvärlden. Den höga inflationen har resulterat i kraftigt ökade pensionskostnader och prisökningar för verksamheterna. Samtidigt har de riktade statsbidrag som tillfälligt ökades under coronapandemin sänkts till mer normala nivåer, vilket innebär minskade intäkter till regionerna. Detta har gjort det nödvändigt att planera för att minska på personal och andra kostnadsreducerande åtgärder.

En trolig risk som följer med hög inflation är ökad arbetslöshet. Det skulle i sin tur kunna leda till minskade skatteintäkter, försämrad folkhälsa, ökad ojämställdhet och högre kostnader.

Händelserna i omvärlden har även medfört en ökad risknivå. Krigshot i Europa och osäker utveckling i omvärlden medför ett behov av ökat fokus på beredskaps- och säkerhetsfrågor.

En annan potentiell risk som följer med en osäker omvärld är att utrikeshandeln som Sverige och regionerna är beroende av kan påverkas negativt. Detta blev kännbart redan under pandemin när det rådde brist på varor och tjänster.

Finansiell risk

Region Värmlands finansförvaltning har att beakta valuta-, finansierings- och ränterisker. Region Värmland har under 2023 inte haft någon upplåning i utländsk valuta.

Finansieringsrisken, det vill säga förutsättningen att tillgodose Region Värmlands kapitalbehov, har lösts på ett tillfredställande sätt. Region Värmland har sedan 2004 ett medlemskap i Kommuninvest Ekonomisk förening och därmed fått möjlighet till lån genom Kommuninvest i Sverige AB. Utöver detta hade Region Värmland en beviljad checkkredit om 300 miljoner kronor.

Med ränterisk avses risken för att en förändring av marknadsräntorna negativt skulle påverka Region Värmlands finansiella kostnader. Region Värmlands finanspolicy anger att den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen långsiktigt ska vara 2,5 år, men att den tillåts variera mellan 1,5 och 5 år. Skuldportföljens andel av upplåning med rörlig ränta ska långsiktigt vara 40 procent men den tillåts variera mellan 30 och 50 procent. I en uppbyggnads- eller avvecklingsfas av skuldportföljen kan avsteg från dessa riktlinjer ske. Region Värmlands upplåning hade vid årsskiftet en genomsnittlig räntebindningstid på 2,3 år och 42 procent av upplåningen med rörlig ränta.

4.8 Styrning och uppföljning av den regionala koncernen

Vision och värdegrund

Vision

Region Värmlands vision är ”Livskvalitet i världsklass”. Med utgångspunkt från invånarnas behov medverkar Region Värmland till att främja en hållbar utveckling i hela Värmland och göra länet ännu mer attraktivt att bo, verka i och besöka. Genom att alla medarbetare arbetar för att nå de beslutade effektmålen styr Region Värmland i rätt riktning för att nå visionen och mot en långsiktig utveckling för värmlänningarna.

Värdegrund

Region Värmlands värdegrund ”För alla i Värmland” syftar till att alla i länet ska må bra och att regionen ska vara både attraktiv och konkurrenskraftig. Genom värdegrunden skapas en gemensam kultur som ska vara alla medarbetares kompass i det dagliga arbetet i en lärande process med mål och uppföljning. Värdegrunden skapar ett underlag till diskussion, dialog och engagemang.

Mål och uppdrag

Region Värmlands övergripande mål för organisationen återfinns i regionplanen. Målen är nedbrutna i, och följs upp genom inrapporteringsområden och indikatorer.

I regionplanen står vilka mål som varje nämnd ska styra mot och följas upp mot. Nämnderna gavs i uppgift att fastställa egna mål som bidrar till regionfullmäktiges effektmål och möjlighet att besluta om egna lokala mål och indikatorer. Fullmäktige beslutar om verksamhetens inriktning, ekonomiska förutsättningar, mål och prioriteringar samt ger nämnder uppdrag kring implementering, utredningar och analyser. Uppdragen är ett av fullmäktiges sätt att styra verksamheten för att nå Region Värmlands mål.

Regionfullmäktige följer i årsredovisning och delårsrapport upp hur regionstyrelsen och övriga nämnder fullgjort sina uppdrag, och säkerställer att de verkställt fullmäktiges beslut. Regionstyrelsen ska ansvara för att beslut om ägardirektiv till bolagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade genom att vid behov samordna, bereda och lämna förslag till regionfullmäktige. I de fall ärendet om ägardirektiv inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, ska styrelsen besluta om ägardirektivet.

Centrala styrdokument

Region Värmlands uppdrag regleras av regeringsformen, kommunallagen, förvaltningslagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om kollektivtrafik, lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och annan lagstiftning som är relevant för verksamheten.

Regionplan med budget och ekonomisk flerårsplan är organisationens viktigaste styrdokument och innehåller övergripande mål för hela Region Värmland. Planen fokuserar på kommande verksamhetsår och flerårsplanen på de kommande tre åren. Denna inriktning är även grunden till nämndernas planering som återfinns i respektive nämndplan. Nämndernas mål med underliggande indikatorer beslutas årsvis och följs upp enligt respektive mätplan samt rapporteras till regionfullmäktige i delårsrapporten och årsredovisningen.

Region Värmlands styrmodell

En styrmodell beskriver övergripande hur en organisation leds och styrs. Modellen beskriver vägen från politisk styrning till operativ verkställighet.

Syftet med Region Värmlands styrmodell är: ​

• Att säkerställa att den politiska viljan får genomslag i verksamheterna.
• Att Region Värmlands ekonomiska medel hanteras på ett effektivt sätt.
• Att mål uppnås.

Internkontroll och uppsiktsplikt

Regionstyrelsen ska årligen informera fullmäktige om organisationens samlade arbete med internkontroll enligt Region Värmlands reglemente för internkontroll. Årsredovisningen är en del av denna rapportering och redovisar regionstyrelsens samlade bild av Region Värmlands måluppfyllelse för 2023. Syftet med internkontroll är att säkerställa att organisationen når sina uppsatta mål. Internkontrollen stöttar genom att identifiera risker och utifrån det utforma kontrollåtgärder. På så sätt ges möjlighet att i ett tidigt skede vidta åtgärder som syftar till att uppnå målen. För att inte skapa parallella system för internkontroll och övrig uppföljning, såsom månadsuppföljning, delårsrapporter och andra lägesrapporteringar, omfattar internkontrollen all uppföljning, vilket underlättar ledning och styrning då helhetsbilden blir tydligare. Inom Region Värmland definieras internkontroll som samlingsbegreppet för:

• Mätplaner som beskriver vad som bidrar till målen, hur dessa följs upp och med vilken frekvens.
• Lägesrapporter som beskriver helheten och som kompletterar mätplanerna.
• Fördjupningar inom de områden som riskbedömning resulterat i.
• Summering från regiondirektörens tertialdialoger.
• Åtgärder som genomförts, alternativt krävs när målen inte nås eller om lagar, regler eller riktlinjer inte följs.

Enligt kommunallagen (2017:725), ska nämnder, även styrelsen inom sitt område, se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt enligt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.

De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Region Värmlands system för internkontroll inkluderar även regionstyrelsens uppsiktsplikt. Enligt kommunallagen 6 kap 1§ har regionstyrelsen uppsiktsplikt över övriga nämnder, helägda och delägda bolag samt stiftelser. Detta rapporteras i regionstyrelsens ordinarie rapportering till regionfullmäktige. Regionstyrelsens uppsiktsplikt säkerställs genom att regionstyrelsen för dialog med företrädare för respektive nämnd och andra organisationer samt tar del av protokoll, verksamhetsplaner, delårsrapporter och årsredovisningar från de verksamheter som regionstyrelsen har uppsiktsplikt över.

För Region Värmlands nämnder säkerställs dessutom uppsiktsplikten genom rapportering till regionstyrelsen. I utövandet av uppsiktsplikten har regionstyrelsen löpande tagit del av samtliga månadsrapporteringar i Region Värmlands nämnder. För övriga nämnder, bolag och stiftelser har regionstyrelsen begärt in årsredovisningar.

4.9 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Enligt kommunallagen ska en region ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Därför planerar Region Värmland långsiktigt för att skapa en ekonomisk stabilitet över flera budgetperioder samtidigt som värmlänningarna får en tillgänglig vård med god kvalitet samt en tillförlitlig och trygg kollektivtrafik. Begreppet god ekonomisk hushållning har enligt kommunallagen både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det fleråriga perspektivet är viktigare än det enskilda räkenskapsåret.

Det så kallade balanskravet innebär att om balanskravsresultatet för ett räkenskapsår är negativt så ska det enligt kommunallagen regleras under de närmast följande tre åren. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det dessutom krävs ett positivt ekonomiskt resultat som är tillräckligt för att klara av kommande investeringar, återbetala lån, klara av pensionsåtagandet och inte skjuta kostnader till kommande generationer.

God ekonomisk hushållning för Region Värmland innebär:

• Att Region Värmlands finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås.
• Att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt.
• Att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer.

Utvärdering av god ekonomisk hushållning

Efter analys av utfallet för helåret 2023 kan det ur ett finansiellt perspektiv konstateras att ekonomi i balans, som är en del av effektmålet hållbar organisation, inte uppnås.

God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv utgår från Region Värmlands förmåga att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.

För att säkerställa en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resurser, insatser och resultat. Se kapitlet Region Värmlands effektmål för en redovisning av verksamheten och dess måluppfyllnad, samt respektive nämnds årsredovisning.

God handlingsberedskap på kort sikt

Det finansiella målet på kort sikt är att Region Värmland ska ha en god handlingsberedskap. Med god handlingsberedskap kan Region Värmland på ett bra sätt möta konjunktursvängningar med förändrade skatteintäkter och fortfarande klara av att sina åtaganden och planerade investeringar. För 2023 uppnås inte målet.

Regionfullmäktige har i regionplan 2023 beslutat att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag högst får uppgå till 98,7 procent och att 674 miljoner kronor skulle avsättas till pensionsfonden, under december 2023 justerade fullmäktige beloppet till 506 miljoner kronor. Utöver dessa två beslut pekar regionfullmäktige i sitt reglemente för god ekonomisk hushållning även ut likviditet som ytterligare en indikator för att mäta det finansiella målet på kort sikt.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 104,2 procent, 506 miljoner kronor har avsatts till pensionsfonden och likviditeten har under året försämrats.

En långsiktigt stark ekonomi

Det finansiella målet på lång sikt är för Region Värmland en långsiktigt stark ekonomi. Med en långsiktigt stark ekonomi ges handlingsberedskap för att klara morgondagens utmaningar med både framtida befolkningsutveckling, demografi, förändrad försörjningskvot, framtida förändringsarbeten samt olika projekt och satsningar. För 2023 uppnås inte målet.

I regionfullmäktiges reglemente för god ekonomisk hushållning anges att en långsiktigt stark ekonomi indikeras bland annat av att årets resultat i Region Värmland uppgår till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag sett över en längre tidsperiod. Andra indikatorer som är lämpliga är självfinansieringsgrad för investeringar och soliditet.

Årets resultat efter finansiella poster uppgick till minus 272,2 miljoner kronor och når därmed inte upp till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag medan 5-årssnittet av årets resultat överstiger 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Självfinansieringsgraden för investeringar och soliditeten har försämrats under året.

Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning

Genomgång av resultat

Verksamhetens resultat uppgick till minus 478,0 miljoner kronor, vilket var 613,1 miljoner kronor sämre än budget. Detta berodde på högre personalkostnader och högre kostnader för inhyrd personal än budgeterat. Verksamhetens resultat föregående år var 319,8 miljoner kronor.

Resultat efter finansiella poster uppgick till minus 272,2 miljoner kronor, vilket var 5,8 miljoner kronor bättre än budget. Resultat efter finansiella poster föregående år uppgick till minus 247,0 miljoner kronor. Orealiserade värdeförändringar på finansiella omsättningstillgångar påverkar Region Värmlands resultat med 602,9 miljoner kronor och berodde på uppgång på de finansiella marknaderna. Utfallet för föregående år var minus 427,2 miljoner kronor.

Se vidare avsnitt 4.10 Balanskravsresultat.

Verksamhetens nettokostnader

Verksamhetens nettokostnader uppgick till 11 776,4 miljoner kronor, vilket var 1 298,6 miljoner kronor (12,4 procent) högre än föregående år.

Nettokostnaderna var 947,5 miljoner kronor högre än budget.

4.10 Balanskravsresultat

Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om kostnaderna är större än intäkterna ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas.

Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till minus 876,4 miljoner kronor.

Region Värmland förfogar över en resultatutjämningsreserv (RUR) som efter regionfullmäktiges beslut kan nyttjas enligt Region Värmlands reglemente för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv. Resultatutjämningsreserven uppgick vid årets ingång till 843,3 miljoner kronor.

478,0 miljoner kronor från resultatutjämningsreserven nyttjas för att återställa del av negativt balanskravsresultat hänförligt till verksamhetens resultat. I användandet av resultatutjämningsreserven ingår även regionstyrelsens beslut om satsningar utöver budget för kollektivtrafiknämnden med 16,3 miljoner kronor.

Årets balanskravsresultat, efter användning av medel från resultatutjämningsreserven, uppgår till minus 398,4 miljoner kronor och ska återställas senast 2030.

Resultatutjämningsreserven uppgick 2023-12-31 till 365,3 miljoner kronor.

Inget negativt balanskrav från tidigare år finns att återställa.

4.11 Väsentliga personalförhållanden

5. Finansiella rapporter

5.1 Resultaträkning

5.2 Balansräkning

5.3 Noter

Not 1 Redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR).

Ändring av redovisningsprinciper

Samtliga leasingavtal har tidigare redovisats som operationella leasingavtal utifrån omfattning och väsentlighet. Leasingavtal avseende hyra av vissa lokaler/fastigheter, som tidigare klassificerats som operationell leasing, har utifrån ny bedömning omklassificerats som finansiella leasingavtal under 2022. Översynen av avtalen har ytterligare setts över under 2023. Den nya bedömningen uppfyller kraven i RKR R5.

Förändringen under 2023, avseende omklassificering av hyresavtal till finansiell leasing, innebär att skillnaden mellan bokfört värde och verkligt värde vid ingången av räkenskapsåret redovisas direkt mot eget kapital som en följd av byte av redovisningsprincip. Belopp som redovisats via eget kapital uppgår till 0,4 miljoner kronor.

Under 2022 har amortering skett med 1,1 miljoner kronor. Avskrivningar har skett med 1,5 miljoner kronor och ränta 0,8 miljoner kronor som påverkar resultatet.

De finansiella leasingavtalen är i balansräkningen upplagda som anläggningstillgång och skuld.

Jämförelsetalen för föregående år har omräknats enligt den nya principen.

Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 miljoner kronor.

Periodisering

Periodiseringar har skett för att ge en rättvisande bild av Region Värmlands resultat och finansiella ställning. Det innebär att utgifter kostnadsförs det år förbrukningen skett och inkomster intäktsförs det år intäkterna genererats. Riktlinje för periodisering vid bokslutet är att endast belopp över ett prisbasbelopp periodiseras. Väsentlighets- och försiktighetsprincipen är vägledande. Redovisning av löner avseende OB, timlön, jour och beredskap som rapporteras i januari men avser december, har Region Värmland valt att inte periodisera eftersom storleken på posten i allt väsentligt bedöms vara densamma från år till år.

Skatteintäkter

Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter innevarande räkenskapsår baseras på Sveriges kommuner och regioners (SKR) decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR R2.

Statsbidrag

Riktade statsbidrag och kostnadsersättningar redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. Beloppet enligt beslut för ett visst statsbidrag kan avvika från utfall i redovisningen med anledning av periodiseringsdifferens och justeringspost mellan redovisningsår.

Leasing

Omfattning och väsentlighetsprincipen har varit vägledande vid bedömning om ett avtal redovisas som operationella leasingavtal eller finansiella leasingavtal.

Objekt som innehas enligt ett finansiellt leasingavtal redovisas som en anläggningstillgång i balansräkningen. Förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som en skuld i balansräkningen.

Anläggningstillgångar

Materiella och immateriella anläggningstillgångar är i balansräkningen upptagna till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader.

Avskrivning anläggningstillgångar

Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. Linjär avskrivning innebär lika stora avskrivningsbelopp varje år. Avskrivning påbörjas samma månad som investeringen tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstiden är i regel tre, fem, sju, tio eller femton år för utrustning, inventarier och fordon beroende på nyttjandeperiod och trettio år för byggnader. Ombyggda eller funktionsanpassade lokaler kan ha kortare avskrivningstid. Modellen för komponentindelning innehåller tolv olika komponenter med avskrivningstider mellan 3 och 40 år. Komponentavskrivning tillämpas på under året aktiverade nybyggnationer samt aktiverade nybyggnationer före 2016 med ett betydande värde och ett bokfört värde överstigande 50 procent av anskaffningsvärdet. Medicintekniska informationssystem klassificeras som immateriella anläggningstillgångar och skrivs av på högst fem år.

Omprövning av nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt och att det rör sig om väsentliga belopp.

Gränsdragning mellan kostnad och investering

Som materiell anläggningstillgång klassificeras tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år och ett anskaffningsvärde som överstiger ett helt prisbasbelopp. När det gäller immateriella anläggningstillgångar bör en viss försiktighet tillämpas och Region Värmland har därför valt att tillämpa en beloppsgräns överstigande tolv prisbasbelopp.

Finansiella tillgångar

Region Värmlands pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång och redovisas som en kortfristig placering. Från och med 2019 värderas vissa finansiella instrument till verkligt värde istället för som tidigare, det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Tillgångar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Lager

Material i lager värderas enligt lägsta värdets princip. Lager som redovisas som en tillgång i balansräkningen finns inom kostverksamheten, kiosk och restauranger, vaccinationscentrum samt hjälpmedelsservice.

Personalskulder

Skuld till personalen i form av semester-, övertids och jourskuld redovisas som en kortfristig skuld och värderas i årets löneläge samt årets personalomkostnadspålägg enligt SKR.

Pensioner

Pensionsskulden har beräknats av KPA Pension och redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda är beräknade enligt RIPS. Pensionsåtaganden intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.

Säkringsredovisning

Region Värmland använder ränteswappar för att hantera ränterisken i skuldförvaltningen. Enligt god redovisningssed bokförs inte marknadsvärdet. Region Värmland har för avsikt att inneha ränteswapparna till avtalstidens slut. Värdet kommer då att uppgå till noll. Användandet av ränteswappar i skuldförvaltningen, i jämförelse med ett fasträntelån med motsvarande löptid hade gett Region Värmland samma räntekostnad och snittränta. Fördelen med att använda ränteswappar i skuldförvaltningen, till skillnad mot fasträntelån, är att dessa kan förändras över löptiden om förutsättningarna i skuldförvaltningen ändras.

Sammanställd redovisning

Omfattningen och väsentlighetsprincipen har varit vägledande för bedömning att inte upprätta sammanställd redovisning.

*Se not 1.

Kostnaden för räkenskapsrevision avser kostnad för granskning av bokföring, delårsrapport samt årsredovisning.

* Se not 1.

* Se not 1.

* Justering av belopp med 0,4 miljoner kronor, jämfört med Årsredovisning 2022, till följd av ändrad redovisningsprincip. Leasingavtal som tidigare klassificerats som operationella leasingavtal har nu omklassificerats till finansiella leasingavtal.

* Se not 1

* Se not 1.

* Avsättningen avser avetableringskostnad för modulbyggnad. Avetableringen beräknas ske 2037.

** Avsättningen avser folkhögskolornas återbetalning av yrkeskurser och beräknas falla ut 2024.

* Se not 1.

AB Transitio

Region Värmland har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon uppgående till maximalt 8 miljarder kronor. Region Värmlands del uppgår till 491,0 miljoner kronor, till beloppet tillkommer en bedömd termineringskostnad (skadestånd vid en eventuell obeståndssituation) med 11,3 miljoner kronor. Ett avtal om regressrätt har träffats mellan samtliga regioner, vilka har ett direkt eller indirekt ägande i AB Transitio, vilket begränsar Region Värmlands åtagande till att borga för de fordon Region Värmland förfogar över.

Kommuninvest i Sverige AB

Region Värmland ingick 2004 en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 294 kommuner och regioner som per 2023-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem har lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Region Värmlands ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2023-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 551 907,4 miljoner kronor och totala tillgångar till 562 022,7 miljoner kronor. Region Värmlands andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 167,9 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 176,6 miljoner kronor.

Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf)

Region Värmland ansvarar som delägare i Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande 10 gånger den premie som Region Värmland har att erlägga för vart år som förlust har uppkommit i patientförsäkringen. År 2023 uppgick premien till 37,1 miljoner kronor.

Upplysning om upprättade särredovisningar

Samtliga regioner redovisar tandvårdsverksamheten enligt en modell för öppen redovisning. Resultatet för Region Värmland finns tillgängligt hos Region Värmlands diarium.

5.4 Kassaflödesanalys

6. Drift- och investeringsredovisning

6.1 Driftredovisning

Regionfullmäktige har beslutat om budgetramar för Region Värmlands nämnder. Budgetramarna avser nettokostnader. Nettokostnaden består av verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader och avskrivningar.

Redovisningsprinciper internredovisning

Driftsredovisningen är upprättad med ett pålägg för kollektivavtalad pension och avtalsförsäkringar utifrån den anställdes ålder samt bokförd internränta för kapitalkostnader. Pålägget och internräntan följer SKR:s rekommendationer.

6.2 Nämndanalyser

För djupare analys se nämndernas egna årsredovisningar.

Regionstyrelsen

Nämnden visade ett överskott på 105,9 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på att medel avsatta för regiondirektörens förfogande och medel avsatta för regionstyrelsens förfogande inte nyttjats fullt ut på grund av uppskjutna eller kommande satsningar med hänsyn till det ekonomiska läget. Överskottet kunde också härledas till högre riktade statsbidrag än budgeterat samt vakanser inom regionledningskontoret.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Nämnden visade ett underskott på 932,5 miljoner kronor. Underskottet berodde främst på ej fullt finansierade kostnader för bemanning, det vill säga egen och inhyrd personal. Under året har hälso-och sjukvården ökat antalet omräknade heltider med 278. Därutöver tillkommer arbetet med att korta köer för vård och behandling som anstått under pandemin.

Regional utvecklingsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 7,0 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på överskott i avslutade projekt och lägre personalkostnader.

Nämnden hanterar även statliga medel som inte ingår inom nämndens nettokostnadsram. Regionala tillväxtmedel (155 miljoner kronor), medel eller anslag från Tillväxtverket och andra myndigheter, samt medel kopplat till länstransportsplanen (planeringsramen för perioden 2018-2029 uppgår till 1 miljard kronor).

Kultur- och bildningsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 7,9 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på minskad bemanning som ett led i planerad kostnadsreduktion på grund av det ekonomiska läget samt ofördelade statsbidrag.

Kollektivtrafiknämnd

Kollektivtrafiknämnden visade ett underskott på 141,2 miljoner kronor. Intäkterna blev 25,6 miljoner kronor lägre än budget. Kostnader för trafik och övriga kostnader blev 120,1 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen berodde främst på kollektivtrafikens ökade indexkostnader för entreprenadavtal, orsakade av hög inflation.

Regionstyrelsens beviljande att nämnden fick överskrida nettokostnadsramen med upp till 16,3 miljoner kronor 2023 för att hantera återställnings- och omställningsåtgärder för ett långsiktigt säkerställande av tågtrafiken på Fryksdalsbanan och särskilda satsningar på priser inom kollektivtrafiken.

Hjälpmedelsnämnd

Region Värmlands del av nämndens resultat visade ett överskott på 1,2 miljoner kronor. Överskottet beror på tillförda medel som inte nyttjas under året.

Hjälpmedelsnämnden är gemensam med länets 16 kommuner och dess över- eller underskott regleras årligen och fördelas proportionellt utifrån respektive huvudmans andel av den totala årsvolymen. Därutöver tillkommer kostnader för service och administration, men exklusive politikerkostnaderna. Varje huvudman står för sina kostnader för respektive ledamot och ersättare.

Patientnämnd

Nämnden visade ett överskott på 0,5 miljoner kronor.

Kost- och servicenämnd

Nämnden visade ett underskott på 0,1 miljoner kronor.

Över- och underskott regleras årligen och fördelas proportionellt utifrån respektive huvudmans andel av den totala årsvolymen. Varje huvudman står för sina kostnader för respektive ledamot och ersättare.

6.3 Investeringsredovisning

Under året har Region Värmland investerat för 450,3 miljoner kronor, under 2022 var investeringarna 293,9 miljoner kronor.

Som pågående investeringar redovisas de investeringar som har ett ekonomiskt utfall men ännu inte har avslutats.

I nedanstående tabell redovisas avslutade politiskt beslutade investeringar.

Antalet avslutade investeringar är lågt vilket beror på eftersläpningar på grund av pandemin samt viss undanträngningseffekt orsakat av projekt Nya CSK.

I nedanstående diagram redovisas Region Värmlands totala investeringar per år.

Investeringsvolym per år

7. Budgetväxlingar

8. Ekonomisk ordlista

Anläggningstillgångar
Tillgångar avsedda för stadigvarande innehav såsom byggnader och inventarier.

Avskrivning
Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd.

Avsättning
Förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Ett exempel är avsättningar för pensioner.

Balanskrav
Region Värmlands intäkter ska överstiga dess kostnader.

Balansräkning
Redovisning av tillgångar och skulder samt eget kapital. Visar den ekonomiska ställningen och hur den har förändrats under året. Tillgångarna visar hur regionen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) samt hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital).

Diskonteringsränta (kalkylränta)
Används för att nuvärdesberäkna framtida betalningar.

Driftbudget/driftredovisning
Budget och redovisning av kostnader och intäkter som tillhör den löpande verksamheten.

Eget kapital
Skillnaden mellan redovisade tillgångar och redovisade avsättningar/skulder enligt balansräkningen.

Extraordinära kostnader/intäkter
Tre kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som extraordinär:

• Händelsen saknar samband med ordinarie verksamhet.
• Inte inträffar ofta eller regelbundet.
• Uppgår till väsentligt belopp.

Finansnetto
Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen.

Finansiella intäkter och kostnader
Exempel på finansiella intäkter och kostnader är räntor på fordringar och skulder, kursvinster och kursförluster samt utdelning på aktier och andelar, både realiserade och orealiserade.

Internränta
Kalkylmässig beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Regionen använder sig av SKR:s förslag på internräntesats.

Investeringsbudget/redovisning
Budget och redovisning av investeringar i anläggningstillgångar till exempel fastigheter, utrustning.

Jämförelsestörande post
Intäkter eller kostnader som påverkar jämförbarheten med föregående år.

Kapitalkostnad
Benämning för internränta och avskrivning.

Kassaflödesanalys
Analys som redovisar tillförda medel, använda medel samt förändring av rörelsekapital och likvida medel.

Kortfristiga fordringar och skulder
Förfaller till betalning inom ett år från balansdagen.

Likvida medel
Medel i kassa, disponibla tillgodohavanden hos banker eller motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar.

Likviditet
Betalningsförmåga på kort sikt.

Nettokostnader
Skillnaden mellan verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Finansieras med skattemedel och generella statsbidrag.

Nettokostnadsutveckling
Procentuell jämförelse av nettokostnad med motsvarande period förgående år.

Omsättningstillgång
Tillgångar som innehas kortare tid.

Pensionsskuld
Upptas i balansräkningen endast till den del av pensionsskulden som upparbetats från och med 1998. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse.

Periodisering
Kostnader och intäkter ska relateras till den period de uppstår (månad och år) så att ett rättvisande resultat redovisas

9. Agenda 2030-index

Detta index och beskrivning av årsredovisningens koppling till Agenda 2030 ska inte ses som en analys om Region Värmland når målen inom Agenda 2030 eller ej. Indexeringen är en hänvisning till vilka aktiviteter som genomförts inom perioden inom respektive effektmål.

Det är inte heller en heltäckande bild av alla aktiviteter som genomförts utan utgår från årsredovisningens rapporterade aktiviteter.

Om årsredovisningen

Läs om årsredovisningen.