Till startsidan
Rapportmall bild

Miljöredovisning 2023

uppföljning av Miljöplan 2021–2025

1. Sammanfattning

Region Värmlands miljöredovisning för 2023 har sin utgångspunkt i Miljöplan 2021–2025, antagen av regionfullmäktige. Miljöplanen innehåller tre övergripande mål och sju målområden för miljöarbetet. Till varje målområde finns en långsiktig målsättning som visar framtidsvisionen. Respektive målområde har också kortsiktiga mål med ambitionen att de ska uppnås under planperioden.

Under 2023 lades vikt på det övergripande målet och fokusåret ”Vi minimerar vårt klimatavtryck”. Särskilda insatser gjordes utifrån målsättningen att Region Värmland ska bli en fossilfri välfärdsregion till senast 2045. Bland annat genomfördes åtgärder för att öka andelen som cyklar, går, åker buss eller tåg såväl inom tjänsten som till och från arbetet. Insatser påbörjades även för att öka möjligheten till samordnade godstransporter och hållbara patient- och besöksresor. En första uppföljning av klimatarbetet, Klimatbokslut 2022, genomfördes under våren. Klimatbokslutet visade att Region Värmlands totala klimatavtryck minskar men inte tillräckligt snabbt för att ligga i linje med Parisavtalet.

Miljöplanens arbets- och avstämningsgrupper fortsatte spela en viktig roll under året i arbetet med att nå uppsatta miljömål. Det mycket allvarliga ekonomiska läget med personalförändringar och resursprioriteringar inom såväl avdelningen hållbar utveckling som deltagande verksamheter i arbetsgrupperna bromsade till viss del arbetet med att uppnå målen. För att öka förutsättningarna att arbeta med och nå målen tog regionfullmäktige i höstas beslut om att förlänga miljöplanen med ett år, till och med 2025.

Vid en bedömning av uppnådda resultat inom respektive målområde redovisas både en förbättring och en liten försämring jämfört med förra året. Enligt bedömningen utvecklas målområdet Resor och transporter till stor del enligt plan. Förra året uppnådde även målområdena Finansförvaltning och Bidrag, medel och stöd den bedömningen. Resterande målområden anses utvecklas till viss del enligt plan. En viss förbättring ses för Inköp och resursförbrukning samt Måltidsförsörjning jämfört med förra året, då målområdena inte alls ansågs utvecklas enligt plan.

För att det ska vara möjligt att närma sig eller nå målen i miljöplanen är det avgörande att respektive verksamhets ledning har engagemang och förutsättningar att verka för att målen nås. Flera av målen i miljöplanen kräver dessutom prioriterade ekonomiska resurser för att en uppfyllelse ska vara möjlig till 2025. I det mycket allvarliga ekonomiska läge som Region Värmland befinner sig i kan det konstateras att dessa inte kommer uppnås. Fokus kommer i stället riktas på att nå mål där miljöåtgärder kan genomföras som även är positiva för ekonomin eller inte kräver en ekonomisk investering.

2. Inledning

Region Värmlands miljöredovisning för 2023 har sin utgångspunkt i Miljöplan 2021–2025 som antogs av regionfullmäktige i juni 2021. Miljöplanen innehåller tre övergripande mål och sju målområden för miljöarbetet. Till varje målområde finns en långsiktig målsättning som visar framtidsvisionen. Respektive målområde har också kortsiktiga mål med ambitionen att de ska uppnås under planperioden.

Miljöplan 2021-2025

Miljöplanen innehåller tre övergripande mål och sju målområden för miljöarbetet. Till varje målområde finns en långsiktig målsättning som visar framtidsvisionen. Respektive målområde har också kortsiktiga mål med ambitionen att de ska uppnås under planperioden.

Övergripande mål

  • Vi minimerar vårt klimatavtryck
  • Vi använder våra resurser klokt
  • Vi bidrar till hälsosamma miljöer

Målområden

  • Resor och transport
  • Inköp och resursförbrukning
  • Fastighetsdrift och byggnation
  • Måltidsförsörjning
  • Finansförvaltning
  • Läkemedel
  • Bidrag, medel och stöd

Miljöplan 2021-2025

Under planperioden riktas varje år fokus mot ett specifikt område kopplat till de övergripande målen. Syftet är att genom olika riktade insatser medvetandegöra miljöplanen och dess innehåll internt samt initiera olika åtgärder med anknytning till målen. Under 2023 var det övergripande målet Vi minimerar vårt klimatavtryck i fokus.

En handlingsplan finns framtagen som ett underlag och stöd för arbetet med miljöplanen. Handlingsplanen innehåller åtgärder utifrån varje målområdes långsiktiga målsättning respektive kortsiktiga mål. Åtgärderna bryts ner till aktiviteter för genomförande inom miljöplanens arbets- och avstämningsgrupper under perioden 2022 till 2024. [1] Uppföljning av åtgärderna sker i dokumentet Redovisning av status 2023 för Handlingsplan Miljöplan 2021–2024 och i form av kommentarer till resultatet för varje mål.

Status för miljöområden

Miljöplanens mål redovisas genom kvalitativa och kvantitativa resultat. Varje målområde redovisas med en status för hur det utvecklas enligt de tre punkterna nedan. En motsvarande statusmarkering av respektive mål ligger till grund för bedömningen av målområdets utveckling. Till varje målområde finns också en kortfattad beskrivning av utvecklingen. I en kommentar till resultatet för respektive mål presenteras också en sammanställning av genomförda och pågående åtgärder och aktiviteter kopplat till målet. Även åtgärder och aktiviteter i linje med miljöplanens långsiktiga målsättningar redovisas.

Målområdet utvecklas till stor del enligt plan.

Målområdet utvecklas till viss del enligt plan.

Målområdet utvecklas inte alls enligt plan.

[1] Handlingsplanen för miljöplanen kommer revideras under 2024 för att inkludera även 2025, då miljöplanen förlängts med ett år.

3. Resor och transporter

Långsiktig målsättning: De resor och transporter som vår verksamhet genererar är resurseffektiva, fossilbränslefria och påverkar miljön och klimatet minimalt.

Tåg har stannat vid en hållplats.

Målområdet utvecklas till stor del enligt plan.

Utvecklingen inom målområdet var till största del positiv. Marknadsandelarna för hållbart resande ökade för andra året i rad efter pandemiåren. Klimatpåverkan från tjänsteresor låg kvar på ungefär samma nivå som föregående år. Tjänsteresor med flyg fortsatte att öka för andra året i rad. Ett långsiktigt avtal skrevs med en helhetsleverantör av publik laddning, vilket kommer stödja utvecklingen av infrastruktur för fossilfria bränslen och elladdning av fordon i länet.

3.1 Mål: Klimatavtrycket från tjänsteresor ska minska med 45 procent jämfört med 2019

Resultat

Klimatpåverkan från tjänsteresor per anställd låg kvar på ungefär samma nivå som föregående år.

Tabell 3.1

Mått

2019

2020

2021

2022

2023

2025


Klimatpåverkan från tjänsteresor per medarbetare (kg CO2-ekv/medarbetare)

159,7


76,2

98,4

98,5

88

 

Gäller resor med tjänstebil, egen bil, flyg och kollektivtrafik (där statistik finns tillgänglig).

Kommentarer till resultatet

Tjänsteresor med flyg fortsatte att öka för andra året i rad efter pandemiåren 2020–2021. Det totala utsläppet från flygresorna ökade med nästan 18 procent jämfört med förra året. Tjänsteresor med bil låg kvar på ungefär samma nivå. Under hösten informerades det om nya skärpta regler för nyttjande av hyrbil från 1 januari 2024, som förhoppningsvis kommer få positiv effekt på målet nästa år.

Tjänsteresandet med buss och tåg med Värmlandstrafiks betalsätt företagskonto fortsatte att öka. Företagskonto förenklar resandet med kollektivtrafik genom köp av biljett i mobilen och efterfakturering till Region Värmland. Det totala antalet tjänsteresor med företagskonto var drygt 30 procent fler jämfört med föregående år. Nu är antalet nästan tillbaka på samma nivå som innan pandemin, vilket är positivt. Informationsinsatser kring Värmlandstrafiks företagskonto och andra förmåner kopplat till hållbart resande fortsatte under 2023 genom digitala husmöten vid sjukhusen i Torsby och i Arvika samt Vårdcentralen Säffle Nysäter. Det informerades också om aktiviteter som pågår generellt för att minska miljöpåverkan från våra tjänsteresor.

För att öka det hållbara resandet uppdaterades webbutbildningen för hälsofrämjande arbetsplats med information om det. HR-avdelningen informerade också hälsoinspiratörerna kring cykling och hållbart resande vid två nätverksträffsdagar i april. Medarbetare och chefer fick även information från Värmlandstrafik genom intranätet om fördelarna med att åka kollektivt och utvecklingen av så kallad anropsstyrd trafik för att öka flexibiliteten i resandet.

Under året startade en arbetsgrupp ”Kategoriprojekt – Personbilar i tjänsten”, ledd av Regioninköp. Gruppens mål är att ta fram ett bra underlag inför den kommande tjänstebilsupphandlingen 2024. En viktig del är att få till ett resebokningssystem där hela resan ska kunna bokas på ett enkelt sätt och kostnaden oavsett färdsätt hamnar på respektive verksamhet. Idag ser inte verksamheterna vad deras resor kostar, vilket inte skapar incitament för förändring samt försvårar uppföljning. Omvärldspaning pågår och hittills har tre potentiella leverantörer presenterat sina lösningar. Justeringen av interndebitering lyftes till regionledningen. Idag ligger budgeten för tjänsteresor med bil på Regionservice medan kostnaderna för kollektivtrafiken hamnar på respektive verksamhet. Justeringen är av stor vikt att få till i det nya tjänstebilsavtalet.

För att underlätta cyklande i tjänsten köptes nya cyklar in till cykelpoolen som Regionservice ansvarar för. Cyklarna placerades vid Centralsjukhuset Karlstad, Torsby sjukhus och Regionens hus. Region Värmlands klimatväxlingsmodell stod för kostnaden. Från och med 2023 bokas cyklarna i samma system som tjänstebilarna, vilket ska underlätta valet av cykel men också ge bättre statistik på hur cyklarna används. Avdelningen hållbar utveckling, Regionservice och kommunikationsavdelningen genomförde även en informationsinsats kring cykling och de nya rutinerna.

3.2 Mål: Andelen medarbetare och förtroendevalda som reser hållbart till och från arbetet, respektive uppdraget ska öka

Resultat

Andelen medarbetare och förtroendevalda som reser hållbart till och från arbetet respektive uppdraget under 2021 var 47,9 procent för medarbetare och 23,1 procent för förtroendevalda. Målet mäts genom en uppföljande resvaneundersökning 2025. Under 2023 genomfördes och påbörjades flera insatser för att få medarbetare och förtroendevalda att välja gång, cykel eller kollektivtrafik framför bil.

Tabell 3.2

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

Mål 2025


Andelen medarbetare som reser hållbart till och från arbetet (%)



47,9



Ökning jämfört med 2021


Andel förtroendevalda som reser hållbart till och från uppdraget (%)



23,1



Ökning jämfört med 2021


Hållbart resande definieras här som att gå, cykla, åka buss eller tåg.

Kommentarer till resultatet

Under året genomföres miljö- och hälsoutmaningen ”Vi rullar och går” med syftet att få fler medarbetare och förtroendevalda att välja hållbara färdsätt som gång, cykel och kollektivtrafik. Utmaningen pågick i sex veckor, under maj och juni, och gick ut på att som lag få så många poäng som möjligt genom att välja hållbara färdsätt till och från arbetet eller uppdraget, men också i tjänsten. Intresset var stort med över 600 deltagare och enligt utvärderingen kommer fler fortsätta eller börja att cykla till arbetet. Dessutom visade utvärderingen på att hälsan påverkades positivt med bland annat bättre sömn.

Arbetet med fler förmåner för att främja ökat resande med buss och tåg fortsatte. Diskussioner pågick mellan hållbarhetsenheten, löneenheten HR och kollektivtrafiken kring administrationen och kostnaden för att införa periodkortet Värmlandstrafik Flex 10/60 för anställda. Det ekonomiska läget och den manuella hanteringen av förmåner gjorde dock att aktiviteten inte kunde genomföras.

Att få fler att cykla till och från sitt arbete men också i tjänsten är en viktig pusselbit för att minska Region Värmlands klimatavtryck från transporter. Det ger också en bättre hälsa hos medarbetarna och kan spara pengar. Under året gjordes ett omtag kring cykelfrågan. En arbetsgrupp bildades med syftet att arbeta brett med frågan, både på en övergripande nivå och med att ta fram faktiska åtgärder. Arbetsgruppsmöten påbörjas i början av 2024.

3.3 Mål: Region Värmland ska stödja utvecklingen av infrastruktur för fossilfria bränslen samt elladdning av fordon i länet

Resultat

För att stödja etableringen av elladdning av fordon i länet upphandlade Region Värmland under året en helhetsleverantör som ska ansvara för den publika laddningen runt om i länet.

Tabell 3.3

Mått



Kvalitativ redovisning

För att stödja etableringen av elladdning av fordon i länet upphandlade Region Värmland under året en helhetsleverantör som ska ansvara för den publika laddningen i länet. Publik laddning kommer att sättas upp vid de större sjukhusen samt vid ett antal vårdcentraler. Region Värmland hade dessutom en dialog med de värmländska kommunerna vilket resulterade i att leverantören även skrivit avtal med Eda, Kil och Hagfors kommuner.


Kommentarer till resultatet

Arbetet med att skapa förutsättningar för en publik laddinfrastruktur vid Region Värmlands fastigheter fortsatte under året. Arbetsgruppen som bestod av representanter från Regioninköp, Regionfastigheter och avdelningen hållbar utveckling hade under 2023 kontinuerliga arbetsmöten inför en upphandling som genomfördes i slutet av året. En dialog fördes även med samtliga värmländska kommuner genom bland annat Länsstyrelsen Värmlands miljöstrategiska nätverk. Kommunerna Kil, Eda och Hagfors anslöt sig till upphandlingen. En helhetsleverantör, Milepost AB, signerade ett 10+5 årigt avtal med Region Värmland och de tre kommunerna. Enligt projektplanen ska arbetet påbörjas första kvartalet 2024. Projektet kommer skapa möjlighet för publik laddning inte bara vid de stora sjukhusen, utan även vid mindre vårdcentraler runt om i länet. En fördel med bara en leverantör är att det blir en homogen lösning med tanke på utseende och betallösning.

För den egna fordonsflottan och dess laddinfrastruktur fokuserades arbetet på att ge ekonomiska förutsättningar för utbyggnaden av laddpunkter vid våra egna fastigheter. En förflyttning av ekonomiska medel gjordes från underhålls- till investeringsbudgeten. Det innebär att laddinfrastrukturen inte behöver prioriteras med övriga underhållsåtgärder hos Regionfastigheter. Som det ser ut i det ekonomiska läget så kommer endast Centralsjukhuset i Karlstad prioriteras för utveckling av laddpunkter under 2024, medan Torsby och Arvika får skjutas på framtiden. När det gäller Region Värmlands inhyrda lokaler är det svårare att skapa laddmöjligheter då andra aktörer äger marken. Här behöver Region Värmland arbeta vidare med alternativa lösningar tillsammans med fastighetsägaren.

3.4 Mål: Allmän kollektivtrafik, buss samt servicelinjer ska drivas med 100 procent förnybara drivmedel där det är möjligt

Resultat

Andelen förnybart bränsle i allmän kollektivtrafik buss samt servicelinjer låg kvar på samma nivå som föregående år, 94 procent.

Tabell 3.4

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

Mål 2025


Andel förnybart bränsle i allmän kollektivtrafik buss samt servicelinjer (%)


88

94

94

94

100


Kommentarer till resultatet

Det är långa ledtider och komplexa frågor när det gäller fordon och förnybara bränslen för tätortstrafiken och den regionala trafiken. Servicetrafiken på de längre sträckorna gick fortsatt på HVO och en tredje buss började trafikera sträckan Karlstad-Uppsala. I övrigt gick servicetrafiken på diesel då 75–80 procent av all servicetrafik är specialfordon. Det är svårt för Region Värmland att påverka utvecklingen av specialfordon och det kräver att större regioner som exempelvis Region Stockholm och Västra Götalandsregionen trycker på från sitt håll gällande färdtjänstfordon.

En arbetsgrupp startades upp under året inför den stora upphandlingen 2027 för bussar som gäller den tätortsnära och regionala trafiken samt skolskjuts. Det är idag svårt att veta hur marknaden kommer se ut i framtiden på fordonsidan och utvecklingen med förnybara bränslen och elektrifiering.

3.5 Mål: Marknadsandelarna för hållbart resande (kollektivtrafik, gång och cykel) ska öka enligt gällande trafikförsörjningsprogram för Region Värmland

Resultat

Marknadsandelarna för hållbart resande i Värmland ökade från 22 procent 2022 till 26 procent 2023, vilket innebär att målet om en positiv trend mot 26 procent till 2026 uppnås.

Tabell 3.5

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

Mål 2025


Marknadsandelar för hållbart resande (%)


20

18

22

26

Positiv trend mot 26 procent till 2026


Kommentarer till resultatet

Det hållbara resandet fortsatte i rätt riktning och ökade med fyra procentenheter från föregående år. Det är det uppsatta målet, att ha en positiv trend mot 26 procent fram till 2026. Nu gäller det att behålla resultatet eller överträffa målet. Värmlandstrafik arbetade vidare för att stötta en fortsatt positiv trend, exempelvis genom den så kallade X-linjen. I Säffle har den sedan tidigare blivit en succé och under sommaren genomfördes ett liknande test med X-linjen i Sunne för besöks- och turistnäringen. Även här blev det ett positivt utfall med cirka tusen resor under två månader. Dessutom testades i flera kommuner, bland annat i Sunne, mix-trafik där allmänheten kan boka och åka med skolbussar.

Den 1 januari 2023 infördes kostnadsfria sjukresor med allmän kollektivtrafik i Värmland, för att öka incitamenten att resa hållbart till sitt vårdbesök. Ingen analys har hittills gjorts när det gäller användandet, men resandet med tåg och buss till och från vården har generellt ökat den senaste tiden. Det kan också vara en effekt av att beställningscentralen på Värmlandstrafik styr allt fler patienter till kollektivtrafiken och servicelinjer för att i sista hand boka servicetrafik med specialfordon när behov finns hos patienten.

4. Inköp och resursförbrukning

Långsiktig målsättning: Genom våra upphandlingar, avtalstrohet och en effektiv resurshantering i vår verksamhet, bidrar vi till en hållbar konsumtion och produktion och en övergång till en cirkulär och biobaserad ekonomi.

En kvinna pekar på en whiteboard. 

Målområdet utvecklas till viss del enligt plan.

Målen om en ökad miljönytta i upphandling och uppföljning av ställda miljökrav visar en positiv trend. Flera miljökrav utvecklades och andelen upphandlingar där kraven ställdes ökade. Samtidigt ökade antalet uppföljda avtal med miljökrav. Arbetet med målet om cirkulära materialflöden gick framåt men långsamt. Ett första cirkulärt materialflöde kartlades och utvecklades under året. Kartläggning och utveckling av ytterligare sju cirkulära materialflöden påbörjades. För en snabbare utveckling krävs en tydlig och målmedveten styrning samt att mål och insatser är implementerade ute i verksamheterna. Detsamma gäller materialåtervinningen som minskade från 24,2 procent 2022 till 22,3 procent 2023. För att nå målet om en materialåtervinningsgrad på 55 procent behöver mängden brännbart avfall minska radikalt.

4.1 Mål: Miljönyttan av genomförda upphandlingar ska öka

Resultat

Under 2023 fortsatte arbetet med att förbättra Region Värmlands avtal gällande miljönytta. Flera miljökrav utvecklades och andelen upphandlingar där kraven ställdes ökade.

Tabell 4.1

Mått



Kvalitativ redovisning

Arbetet fortsatte med att förbättra Region Värmlands avtal gällande miljönytta. Flera miljökrav utvecklades för att höja miljöprestandan på en produkt eller tjänst. Antalet upphandlingar där utökade miljökrav ställdes ökade från 26 stycken 2022 till 35 stycken 2023.


Kommentarer till resultatet

Inför varje nytt år ses kommande upphandlingar över och en prioritering görs av dem som anses vara av särskild vikt att ställa utökade miljökrav i. Miljöprioriterade upphandlingar under 2023 var bland annat inkontinenshjälpmedel, profilprodukter och eldrivna rullstolar. Antalet upphandlingar där utökade miljökrav ställdes ökade från 26 stycken 2022 till 35 stycken 2023.

För att skapa ökad miljönytta genom upphandlingar utvecklas befintliga krav för att höja miljöprestandan på en produkt eller tjänst. Det finns flera exempel på upphandlingar 2023 där kraven på leverantören utvecklades för att bidra till en ökad miljönytta. Genom exempelvis upphandlingen av Take away- produkter (förpackningar för mat) ökade andelen biobaserade produkter på avtal, men avvägningar behövde göras för att maximera miljönyttan utan att göra avkall på användarvänligheten. Under året gjordes även skärpningar i kraven på drivmedel vid transport av avtalade produkter.

För att implementera ett mer cirkulärt tänk vid upphandling togs expertstöd in från RISE (Research Institutes of Sweden) i början på året. Inkontinensupphandlingen identifierades ha störst potential med fokus på att minska mängden avfall, det visade sig dock vara svårt att ställa krav med ökad cirkularitet som önskad effekt.

Under våren utreddes förutsättningarna att få en märkning i Region Värmlands inköpssystem för att göra det enkelt för medarbetare att göra rätt miljöval av produkt vid avrop. Miljömärkningar finns redan idag i inköpssystemet på produkter där leverantören frivilligt lagt in information. För att öka antalet produkter där miljöprestandan framgår finns förslag om ett texttillägg i upphandlingsmallen som tydliggör leverantörens ansvar.

Under årets sista månader utsågs miljöprioriterade upphandlingar för 2024 och i rutinen Miljökrav vid upphandling uppdaterades miljökrav och ansvarsfördelning.

4.2 Mål: Antalet uppföljda avtal där miljökrav ställts ska öka

Resultat

Under 2023 följdes 18 av Region Värmlands avtal upp där miljökrav ställts, en ökning med fyra avtal jämfört med föregående år.

Tabell 4.2

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

År 2025


Uppföljda avtal (antal)




14

18

Årlig ökning


Kommentarer till resultatet

Uppföljningar är en viktig komponent för att säkerställa att Region Värmland får det som avtalats om. Det ger också en trovärdighet för Region Värmland som kund och kan bidra till att sätta press på leverantörernas miljöarbete när de vet att det kommer följas upp. Under 2023 ökade antalet genomförda uppföljningar avseende miljökrav från 14 till 18. Bland annat genomfördes en uppföljning av Region Värmlands läkemedelsavtal med 44 leverantörer genom att dokumentation som styrkte att de uppfyllde miljökraven skickades in. Uppföljningarna ger en bra inblick i leverantörernas miljöarbete och bidrar till att Region Värmland kan utveckla framtida avtal.

4.3 Mål: Minst 20 unika cirkulära materialflöden ska kartläggas och utvecklas

Resultat

Ett cirkulärt materialflöde kartlades och utvecklades under året. Det var återanvändningen av tegelstenar vid byggnationen av Mottagningshuset på Nya CSK. Kartläggning och utveckling av ytterligare sju cirkulära materialflöden påbörjades under året.

Tabell 4.3

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

År 2025


Unika cirkulära materialflöden (antal)


0

0

0

1

≥20


Med cirkulära materialflöden avses materialets flöde genom hela livscykeln, det vill säga från råmaterial, tillverkning och användning till avfall. Exempel på ett cirkulärt flöde som kan utvecklas är återanvändning av möbler och materialåtervinning av plastförkläden.

Kommentarer till resultatet

Arbetsgruppen som jobbar med cirkulära materialflöden hade svårt att komma framåt under 2023. Arbetet bromsades av långa beslutsprocesser, svårigheter med att få gehör från verksamheterna samt avsaknad av mandat att genomföra åtgärder.

Flera nya cirkulära flöden identifierades ändå och började kartläggas under 2023. För att räknas som ett cirkulärt flöde ska materialet återanvändas eller materialåtervinnas. Även en övergång från produkter av fossila material till produkter med förnybara och återvunna material kan räknas. Bland annat pågick arbete med att hitta ett system för att enhetligt kunna hantera och ta vara på sekretesspapper inom Region Värmland, där sekretesspapper ska materialåtervinnas efter destruktion. Endast en mindre del av verksamheterna kunde detta tidigare. En undersökning påbörjades också av om boxar för skärande och stickande avfall i fossil plast skulle kunna ersättas av en box i biokompositmaterial och återvunnen plast.

I slutet på året lyftes frågan om det är möjligt att infusionspåsar med slang, utan kvarvarande toxiskt innehåll, kan sorteras som plastförpackning. Insatser fortgick även för att utreda om kryckor, som är en engångsprodukt inom Region Värmland, kan återanvändas eller materialåtervinnas. Ett förslag till rutin togs fram och ska stämmas av med Hjälpmedelsservice i början av 2024.Ytterligare en insats påbörjades gällande steriliserbart material, om det går att öka mängden så fler engångsartiklar kan bytas till flergångsalternativ.

Tankar och diskussioner om återbruk av möbler och utrustning inom Region Värmland pågick i olika konstellationer under året. Regional utveckling initierade en samverkan mellan flera verksamheter och ett förslag till uppdrag arbetades fram under hösten för att få till ett internt återbruk av möbler. Regionfastigheter började ta fram återbruksrutiner vid ombyggnation och renovering. Ett cirkulärt materialflöde som både kartlades och utvecklades under året var återanvändningen av tegelstenar vid byggnationen av Mottagningshuset på Nya CSK. Läs mer i redovisningen av målet Klimatpåverkan från byggnation ska minska genom hållbara materialval och byggprocesser. Trä ska vara förstahandsval vid nyproduktion när så är möjligt (avsnitt 5.4). Insatser med att identifiera, kartlägga och utveckla de olika cirkulära materialflödena fortsätter under 2024. Som en del i arbetet initieras åtgärden att genomföra behovs- och materialflödesanalyser.

Arbetet fortsatte med att ta fram en minskningslista för utfasning av produktgrupper med stor miljöpåverkan, antingen genom att de tas bort eller ersätts av en likvärdig produkt i ett mer hållbart material. Med minskningslistan finns det potential att kartlägga och utveckla ytterligare cirkulära materialflöden. Listan ska också ge stöd till verksamheter att minska användningen av förbrukningsvaror, vilket i sin tur minskar resursförbrukning, avfallsmängder och klimatpåverkan. Förslaget om en minskningslista togs upp på hälso- och sjukvårdsledningen för information och stöd i det fortsatta arbetet. I väntan på återkoppling om minskningslistan påbörjades arbetet med nudgingåtgärder för val av mer cirkulära material och visualisering av hög förbrukning.

En motion om utredning av engångsprodukter besvarades under året av en tillsatt arbetsgrupp och godkändes av regionstyrelsen. Utifrån motionssvaret ska ett förslag tas fram om fortsatt arbete med implementering av åtgärder kopplat till byte från engångs- till flergångsprodukter. Även utmaningar i arbetet kommer synliggöras. I motionssvaret lyfts bland annat beredskapsperspektivet, omvärldsbevakning och rekommendationer. Det behöver till exempel göras en fördjupad kartläggning och beräkning av vad en reell omställning till flergångsinstrument skulle innebära för olika verksamheter. Vidare behövs bland annat en tydlig styrning, mod och engagemang, ett målinriktat arbetssätt, kunskapshöjande insatser och kommunikation.

4.4 Mål: Materialåtervinningsgraden ska vara minst 55 procent

Resultat

Materialåtervinningsgraden minskade från 24,2 procent 2022 till 22,3 procent 2023.

Tabell 4.4

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

År 2025


Materialåtervinningsgrad (viktsprocent)


26,3

23,1

24,2

22,3

≥55


Målet ligger i linje med EU:s avfallsdirektiv och målet om att minst 55 procent av det kommunala avfallet ska återvinnas till nya material år 2025.

Kommentarer till resultatet

Materialåtervinningsgraden minskade 2023 och låg på 22,3 procent, långt ifrån målet på 55 procent 2025. En av orsakerna till den lägre nivån är att mängden matavfall från produktionsköket på Centralsjukhuset i Karlstad minskade med 40 ton, till följd av ett systematiskt arbete med att minska produktionssvinnet. Utvecklingen är positiv i sig, men det minskade matsvinnet får konsekvens för siffrorna och gör att materialåtervinningsgraden blir något missvisande.

Även mängden brännbart avfall var något lägre 2023 jämfört med föregående år. För att nå en materialåtervinningsgrad på 55 procent behöver mängden brännbart avfall minska radikalt. Under våren biföll regionfullmäktige en motion om avfallshantering som ska förtydliga ansvar och förenkla hanteringen av avfall i alla verksamheter. Arbete för att verkställa beslutet fördröjdes men kommer påbörjas under 2024.

Ytterligare ett beslut som kan få god effekt på materialåtervinningsgraden är åtgärden om förändrad städfrekvens som införs från januari 2024 för att bidra till Region Värmlands ekonomi i balans. Det innebär bland annat att kontor kommer städas varannan vecka i stället för en gång i veckan. Papperskorgar på kontoren tas bort och den som använder arbetsplatsen ansvarar för att avfall hanteras. Gemensamma sorteringskärl placeras ut på vissa ställen för central avfallshantering, annars hänvisas till papperskorgar i exempelvis kök och toaletter.

Under 2023 genomfördes några platsbesök på vårdcentraler och administrativa enheter för att öka möjligheten för verksamheterna att källsortera sitt avfall. Platsbesök gjordes bland annat på vårdcentralerna i Kil och Sunne samt i regional utvecklings lokaler. Lokalerna sågs över med chef och medarbetare för att ge exempel på möjliga förbättringar. Viss uppföljning kvarstår. En vårdcentral fick också stöd i att utföra åtgärder utifrån en avfallskartläggning som genomfördes 2022.

Region Värmland och avfallsentreprenören Stena Recycling AB fortsatte sin samverkan för att arbeta mer strukturerat och följa upp gemensamma aktiviteter, till exempel vilka verksamheter som kan vara i behov av ett platsbesök för en utökad källsortering eller andra åtgärder.

Miljöplanens arbetsgrupp för avfallshantering låg vilande första halvåret och tappade därefter flera medlemmar på grund av andra prioriteringar i det ekonomiska läget. Flera planerade åtgärder och aktiviteter kunde därför inte genomföras till exempel åtgärden att utveckla statistik för uppföljning av återvinning och återanvändning.

5. Fastighetsdrift och byggnation

Långsiktig målsättning: Vår fastighetsdrift och byggnation är resurseffektiv, utnyttjar förnybara byggnadsmaterial så långt möjligt, bidrar med hälsosamma miljöer, ökar självförsörjningsgraden av energi och ger upphov till ett minimalt miljö- och klimatavtryck.

Målområdet utvecklas till viss del enligt plan.

På energiområdet var utvecklingen god under året. Energianvändningen såväl som klimatavtrycket från fastighetsdriften minskade jämfört med föregående år. Insatser för att spara el hade liksom tidigare en negativ effekt på målet om egenproducerad energi. Inom målen som rör byggnation, inne- och utemiljöer gick arbetet långsamt framåt, delvis på grund av det ekonomiska läget. Inom projektet för Nya CSK har en hållbarhetsplan tagits fram för Mottagningshuset som bland annat kommer att byggas med återbrukat tegel och stomme i trä, något som kommer att ge en minskad klimatpåverkan i byggskedet.

5.1 Mål: Klimatavtrycket från fastighetsdriften ska minska med 4 procent jämfört med 2019

Resultat

Klimatpåverkan från fastighetsdriften minskade med 6,5 procent 2023 jämfört med referensåret 2019. År 2022 var minskningen 4,1 procent jämfört med referensåret. Målet uppnåddes därför både 2022 och 2023. Detta trots att kriget i Europa fortfarande påverkar energimarknaden och att den klimatbelastningsfaktor som ligger till grund för målsättningen inte längre kan anses gälla.

Tabell 5.1

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

År 2025


Klimatpåverkan från fastighetsdriften (ton CO2-ekv)

2975


2939

2854

2781

2856


Avser utsläpp av växthusgaser från el, värme, ånga och köldmedier.

Kommentarer till resultatet

Arbetet med styrning av system fortsatte under året. Bland annat arbetade fem driftsingenjörer och -optimerare under en kort period med en justering i befintligt styr- och övervakningssystem. Insatsen gav en besparing om cirka 500 000 kWh till ett ekonomiskt värde om cirka 700 000 kronor och är ett exempel på att relativt små men välprioriterade insatser kan ge stor effekt på energiområdet.

Köldmedieanalys för köldmedier och värmepump följdes upp kontinuerligt och enligt plan under året. Inga stora utbyten gjordes under 2023.

5.2 Mål: Mängden köpt energi ska ligga under 135 kWh per kvadratmeter BRA och år, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med 2019

Resultat

Utvecklingen det senaste året var positiv. Mängden köpt energi minskade från 139 kWh/kvm BRA 2022 till 138 kWh/kvm BRA 2023. Ett bra resultat med tanke på att flera av värmepumparna var avstängda för att fortsatt spara energi. Fjärrvärme användes i stället mer än normalt.

Tabell 5.2

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

Mål 2025


Mängd köpt energi (kWh/kvm BRA)

143


146,2

139,2

138

<135


Kommentarer till resultatet

Under året byttes ljuskällor i nyare armaturer. På flera andra ställen kommer även armatur behöva bytas, kostnaden för detta ska utredas.

Energiinventeringar gjordes där ett antal åtgärder identifierades och till viss del genomfördes, exempelvis:

  • Nya frekvensomformare till ventilationen i Vårdcentralen Västerstrand Karlstad. Åtgärden kommer att minska både el- och värmeförbrukningen.
  • Ny ventilation och ny fjärrvärmeindragning till två elevhem på Molkoms folkhögskola kommer att minska el- och värmeanvändningen.
  • Ny ventilation till Centralsjukhuset Karlstad hus 51 (byggnaden där huvudentrén ligger). Åtgärden kommer att ge stora besparingar på främst el men även en del på värme.
  • Ambulansstationen i Hagfors har inventerats, energideklarerats och driftoptimerats under hösten med stora elbesparingar som följd.

5.3 Mål: Andelen egenproducerad energi ska utgöra minst 14 procent av den totala mängden använd energi, vilket är en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med 2019

Resultat

Andelen egenproducerad energi minskade från 7,4 procent 2022 till 7,1 procent 2023.

Tabell 5.3

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

Mål 2025


Andel egenproducerad energi (%)

12,6


9,3

7,4

7,1

≥14


Avser egenproducerad värme samt el från solceller.

Kommentarer till resultatet

Under januari till april hade Sverige en elkris. På uppmaning av såväl regeringen som Region Värmlands ledning var huvudfokus under krisen att spara el. Regionfastigheter stängde av flertalet värmepumpar och prioriterade fjärrvärme, vilket omöjliggjorde arbete med att nå målet om egenproducerad energi under denna period (värmepumpar räknas som egenproducerad energi i redovisningen). Dessutom var det en mycket regnig sommar med rekordlåg solelsproduktion. Vid en normalanvändning av värmepumparna igen ligger målet nära.

Regionfastigheter, i samarbete med Karlstads Energi, gjorde det också möjligt att mer el producerades med biobränsle (flis) i Värmland. Detta gav en lägre måluppfyllelse för Region Värmlands del, men bidrog positivt till arbetet med biobränsle i länet.

En utredning kring lösningar för lagring av energi från geolager pågick till viss del under 2023. Installering av solenergi enligt utredningen kring solenergi gjordes inte under året, men arbetet kommer att gå vidare under 2024 med Molkoms folkhögskola.

5.4 Mål: Klimatpåverkan från byggnation ska minska genom hållbara materialval och byggprocesser. Trä ska vara förstahandsval vid nyproduktion när så är möjligt

Resultat

Av stor betydelse för målområdet är Nya CSK-projektet där positiv effekt för måluppfyllelsen kan ses först efter byggstart. Bland annat kommer Mottagningshuset, med byggstart 2024, byggas med trästomme och fasad i återbrukat tegel vilket kommer minska klimatpåverkan jämfört med liknande projekt.

Tabell 5.4

Mått



Kvalitativ redovisning

Under 2023 togs bland annat en hållbarhetsplan för Mottagningshuset (Nya CSK-projektet) fram. Mottagningshuset kommer byggas med trästomme och fasaden bestå av återbrukat tegel vilket kommer att minska klimatpåverkan jämfört med jämförbart projekt.


Målet definieras utifrån två aspekter och uppfylls endast om båda aspekter uppnås.

  1. Att trä används när möjligt. Följs upp kvalitativt genom att utvärdera för samtliga byggprojekt om trä var möjligt att användas. Målet kan endast betraktas som uppnått om samtliga byggprojekt som varit lämpliga för träbyggnation faktiskt har använt trä till sin fulla potential.
  2. Att klimatpåverkan från byggnation ska minska. Följs upp genom att beräkna klimatpåverkan från ett business-as-usual-alternativ för nya byggprojekt som jämförs med utfallet av det faktiska byggprojektet där åtgärder kopplat till minskad klimatpåverkan har genomförts. Är klimatpåverkan från nya byggprojekt lägre än för ett business-as-usual-alternativ anses målet uppnått.

Kommentarer till resultatet

Av stor betydelse för målområdet är Nya CSK-projektet. Förberedande markarbeten för Mottagningshuset påbörjades under året och en hållbarhetsplan för byggnationen togs fram. Bland annat kommer huset ha trästomme (med vissa stomstabiliserande element av andra material) och hela fasaden kommer bestå av återbrukat tegel, vilket kommer att minska klimatpåverkan jämfört med ett motsvarande mer konventionellt projekt. Byggstart är planerad våren 2024.

Regionfastigheter beviljades internt miljöbidrag för köp av en tilläggsmodul till byggvarudatabasen Sunda Hus i form av en klimatmodul. Tilläggsmodulen möjliggör klimatberäkningar för byggskedet på byggprojekt, något som bland annat kommer att underlätta uppföljning, prioriteringar och materialval för att nå målet att klimatpåverkan från byggnation ska minska. Dessutom kan klimatberäkningarna användas i samband med lagkravet (2022) på klimatdeklaration för uppförande av nya byggnader.

Regionfastigheter startade också upp ett arbete med att ta fram återbruksrutiner för ombyggnation och renovering. Bland annat för att utreda vilka produkter som kan och bör återbrukas för att arbetssättet vid ombyggnationer ska bli mer material- och resurseffektivt och minska klimatavtrycket.

5.5 Mål: Nybyggnationer och större ombyggnationer ska, så långt det är möjligt, minst uppfylla kraven motsvarande Miljöbyggnad (silver)

Resultat

Under 2023 påbörjades en revidering av Regionfastigheters generella miljöstandard. Miljöstandarden används vid byggprojekt och täcker in många av Miljöbyggnads parametrar.

Tabell 5.5

Mått



Kvalitativ redovisning

En revidering av Regionfastigheters generella miljöstandard påbörjades under året. Miljöstandarden används bland annat vid byggprojekt och täcker in många av Miljöbyggnads indikatorer och parametrar.


Kommentarer till resultatet

Miljöbyggnad är ett svenskt system för miljöcertifiering inom byggnation. Kriterier finns inom exempelvis energianvändning, utfasning av farliga ämnen och klimatpåverkan. Generellt ligger Region Värmlands byggprojekt bra till i jämförelse med Miljöbyggnads parametrar. Men efter en revidering av Miljöbyggnadsmanualen omfattas fler aspekter än tidigare, och kravbilden till exempel inom områdena utomhusmiljö och cirkularitet nås inte längre fullt ut. I nuläget är det inte aktuellt att certifiera enligt Miljöbyggnad och inte heller att använda samtliga parametrar för Miljöbyggnad silver eller guld vid byggprojekt. Under 2023 påbörjades emellertid en revidering av Regionfastigheters generella miljöstandard. Miljöstandarden används vid byggprojekt och täcker in många av Miljöbyggnads parametrar.

5.6 Mål: Inne- och utemiljöer i egenägda fastigheter ska bidra positivt till miljö och hälsa

Resultat

Ett arbete med att utveckla Regionfastigheters generella miljöstandard påbörjades, liksom ett arbete kring ekosystemtjänster. Att hitta kopplingar mellan konst och miljö var fortsatt pausat av prioriteringsskäl.

Tabell 5.6

Mått

 


Kvalitativ redovisning

Ett arbete med att utveckla Regionfastigheters generella miljöstandard påbörjades, liksom ett arbete kring ekosystemtjänster. Att hitta kopplingar mellan konst och miljö var fortsatt pausat av prioriteringsskäl.


Målet definieras utifrån tre aspekter och uppfylls endast om samtliga aspekter uppnås.

  1. Att byggmaterial vid ny- och ombyggnation samt större renoveringar ska ha högsta möjliga betyg. Följs upp kvalitativt genom Region Värmlands byggvarudatabas där olika ämnesinnehåll i byggmaterial kan jämföras. Om byggmaterial med högsta möjliga betyg har använts anses delmålet uppnått.
  2. Att antal platser som bidrar med ekosystemtjänster ska öka. Följs upp kvantitativt genom att från och med 2022 beräkna tillskott eller bortfall av platser som bidrar med ekosystemtjänster. Delmålet anses uppnått om tillskottet är större än bortfallet.
  3. Att hållbarhet och god kvalitet inte ska underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden vid gestaltning. Följs upp kvalitativt genom en aktivitetsredovisning för gestaltning av inne- och utemiljöer och vilka överväganden som har gjorts. Om aktivitetsredovisningen pekar på att gestaltning i huvudsak har baserats på hållbarhet och kvalitet anses delmålet uppnått.

Kommentarer till resultatet

Under året påbörjades ett arbete med att revidera Regionfastigheters generella miljöstandard (se även ovan Mål: Nybyggnationer och större ombyggnationer ska, så långt det är möjligt, minst uppfylla kraven motsvarande Miljöbyggnad (silver)). Standarden innehåller riktlinjer för en mängd miljö- och klimatparametrar och används inom ny-, ombyggnation och renovering. Att använda standarden är ett sätt att systematisera klimat- och miljöarbetet. Standarden förväntas fastställas under 2024.

Inventering av träd gjordes tillsammans med Länsstyrelsen Värmland i samband med Nya CSK-projektet, för att prioritera vilka träd som behöver sparas respektive kan fällas vid de förarbeten som pågår. Merparten av de träd som fälldes i samband med projektet lades på faunadepå. (En faunadepå är utplacerade stockar, stubbar eller grenar som skapas med syftet att stärka den biologiska mångfalden när arter som är beroende av död ved får en chans att överleva.)

Som ett steg i arbetet med att öka antalet platser som bidrar med ekosystemtjänster vid egenägda fastigheter handlades konsulter upp för att föreslå hur ekosystemtjänster kan ökas på Arvika sjukhusområde. Projektet avslutas under våren 2024. Om det faller väl ut finns förhoppningar att använda resultaten även på andra områden.

Region Värmlands konstenhet arbetar kontinuerligt med gestaltning för att bidra till en god, berikad och hälsofrämjande miljö för personal, patienter och besökare. Av prioriteringsskäl var arbetet med att koppla samman miljö och konst fortsatt pausat.

6. Måltidsförsörjning

Långsiktig målsättning: Vår måltidsförsörjning främjar en biologisk mångfald, ett hållbart klimatavtryck, en god hälsa hos såväl människor som djur och en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel inom regionen.

En kock i häller upp mat.

Målområdet utvecklas till viss del enligt plan.

Utvecklingen inom området var både positiv och negativ. Goda resultat uppnåddes för målen om minskat matsvinn, klimatpåverkan från livsmedelsinköp och livsmedel som uppfyller svensk lagstiftning. Höga livsmedelspriser och en ansträngd ekonomi med besparingskrav innebar dock försämrade möjligheter att prioritera närproducerade respektive ekologiska livsmedel.

6.1 Mål: Mängden matsvinn ska minska med 50 procent i jämförelse med 2019

Resultat

Mängden matsvinn från produktionsköket på Centralsjukhuset Karlstad minskade vid mättillfället våren 2023 jämfört med motsvarande mätning våren 2022. Jämfört med 2019 är det en minskning med 38 procent.

Tabell 6.1

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

Mål 2025


Mängd matsvinn (g/portion)

207


167

190

129

103,5


Avser produktions- och beställningssvinn exklusive det som slängs på vårdavdelningar. För mätning av matsvinn används Best Service-metoden där enbart lunch och middag till patienter ingår (ej restauranger).

Kommentarer till resultatet

På grund av det ekonomiskt ansträngda läget blev åtgärder för minskat matsvinn naturligt prioriterat inom arbetsgruppen Måltidsförsörjning under året. Matsvinnsmätningar gjordes under vår och höst i Region Värmlands restauranger Solsidan, Treklövern, Guldkornet (Patienthotellet) och på de fem folkhögskolorna. Insatser för att minska matsvinnet pågår kontinuerligt i kök och restauranger, men resultatet från mättillfällena 2022 och 2023 visar på stora skillnader. En översyn av mätresultaten och diskussion om lämpliga insatser för minskat matsvinn påbörjades därför i två parallella arbetsgrupper utifrån restaurangernas storlek och förutsättningar.

Under hösten påbörjades en insats för att minska beställningssvinnet från vårdavdelningar på Centralsjukhuset Karlstad. Verksamhetsbesök och samtal genomfördes för att se över rutiner och förutsättningar kring måltider och beställningar och för att lyssna in medarbetarnas tankar och idéer. Arbetet fortsätter under 2024.

Sedan 2022 pågår ett arbete med att införa flexibla måltidslösningar för inneliggande patienter (fleximat) med syftet att bland annat förbättra näringsintaget. I stället för att beställa brickdukade måltider lagerförs matlådor på avdelningen i nära anslutning till patienten. På så vis kan även matsvinn och ekonomiska förluster minskas. Arbetssättet fleximat är hittills infört på tre avdelningar och visar på positiva resultat för beställningssvinnet. Det nya arbetssättet ska införas i samband med nybyggnationer, renoveringar etcetera.

Produktionsköket på Centralsjukhuset Karlstad mäter sedan flera år tillbaka matsvinnet för bricklevererade måltider till patienter. Matsvinnet delas upp i produktionssvinn respektive beställningssvinn. Mat som slängs på vårdavdelningar räknas inte in. Mätningen under våren visade på ett betydligt minskat matsvinn jämfört med tidigare mätningar. Det totala matsvinnet (medelsvinn för en vecka) låg på 129 gram per portion 2023 jämfört med 190 gram per portion 2022. Det är framför allt produktionssvinnet som minskat, från 44 gram per portion 2022 till 16 gram per portion 2023. En stor bidragande orsak till resultatet är den nya menystrukturen som infördes hösten 2022 för brickdukade måltider på sjukhusen i Karlstad och Arvika.

En minskning ses även när det gäller beställningssvinnet från vårdavdelningarna som låg på 113 gram per portion 2023 jämfört med 140 gram per portion 2022. Under våren och hösten mättes också antalet orörda brickor och matlådor från patienter. Andelen orörda brickdukade måltider och matlådor minskade från 17 till 12 procent mellan de två mätningarna. Antalet beställda måltider minskade samtidigt med 15 procent. Antingen var avdelningarna bättre på att avbeställa måltider eller så var antalet inlagda färre.

6.2 Mål: Livsmedelsinköp ska så långt möjligt uppfylla krav motsvarande svensk lagstiftning inom livsmedelsproduktion och djuromsorg. Samma krav ska tillämpas av upphandlade leverantörer där produktion eller servering av måltider ingår

Resultat

Inköpsandelen svensk kött- och kycklingråvara ökade något under året, från 92,2 procent 2022 till 92,6 procent 2023. Även inköpsandelen svenska livsmedel ökade, från 68,7 procent 2022 till 69,4 procent 2023.

Tabell 6.2

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

Mål 2025


Inköpsandel svensk kött- och kycklingråvara (%)


98,4

97,1

92,2

92,6

Så nära 100 procent som möjligt


Inköpsandel svenska livsmedel (%)


68,9

70,4

68,7

69,4

Positiv trend


Följs upp genom inköpsandelen svensk kött- och kycklingråvara, samt inköpsandelen svenska produkter. Svensk kött- och kycklingråvara avser endast inköp till Regionservice (ej Patienthotellet och folkhögskolor).

Kommentarer till resultatet

Region Värmland arbetar aktivt med att öka andelen svenska livsmedel, i synnerhet svensk råvara av kött och kyckling. När det gäller inköpsandelen svenska livsmedel är det tillverkningslandet som avses. Om till exempel råvarorna i en produkt kommer från Sverige men själva sluttillverkningen sker i Danmark räknas produkten som dansk.

En översyn av vilka produkter som idag inte är inköpta från Sverige, men skulle kunna vara det, påbörjades i samband med att arbetet med den kommande livsmedelsupphandlingen startade under hösten. En diskussion fördes samtidigt med en del av kökens kockar, som lyfte kravet på kvalitet. Oavsett ursprung på ett livsmedel så måste det ha bra kvalitet och vara anpassat för storhushåll. Det blir därför en prioritering vid varje produktval.

En åtgärd för att öka inköpsandelen svenska livsmedel är att samverka i nätverk för att påverka livsmedelsindustrin och grossister. Region Värmland deltar bland annat i det nationella nätverket Kost och näring där arbete pågår med att till exempel få till bättre statistik utifrån råvarans ursprung och att utreda behovet av beredskapslager. Under året deltog Region Värmland i en gemensam upphandling av livsmedel till beredskapslager som det nu går att avropa från.

6.3 Mål: Inköpsandelen närproducerade livsmedel ska öka under perioden med en strävan om att uppnå minst 30 procent

Resultat

Inköpsandelen närproducerade livsmedel minskade till 22,4 procent 2023 jämfört med 23,1 procent föregående år.

Tabell 6.3

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

Mål 2025


Inköpsandel närproducerade livsmedel (%)



25

23,1

22,4

≥30


Närproducerat är produkter producerade i Värmland eller i angränsning till länet.

Kommentarer till resultatet

Höga livsmedelspriser och en ansträngd ekonomi med besparingskrav innebar försämrade möjligheter att öka inköpsandelen närproducerade livsmedel. Samtidigt är tillgången på närproducerade livsmedel begränsad, med de krav som storhushåll har på till exempel förpackningsstorlekar och prefabricering (tvättat, skalat, skivat, strimlat). I de fall närproducerade produkter anpassade för storhushåll finns är de också generellt dyrare jämfört med konventionella produkter.

Närproducerade livsmedel är enligt Region Värmlands definition produkter som producerats i Värmland eller i angränsning till länet. Det som räknas är produktionen av slutprodukten vilket innebär att livsmedel som exempelvis kaffe inkluderas. Av de livsmedel som räknas som närproducerade stod kaffe från Löfbergs för cirka 50 procent av inköpskostnaden 2023.

För att kunna öka inköpsandelen närproducerat och bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel i Värmland deltar Region Värmland i regionala och lokala nätverk och projekt. Under 2023 medverkade representanter i två olika nätverk för livsmedelskedjan, det ena organiserat av Nifa (branschföreningen för värmländska företag) och det andra av Länsstyrelsen Värmland.

Flera aktiviteter genomfördes för en ökad samverkan med värmländska matproducenter och för utveckling av produkter, bland annat inom Karlstads kommuns projekt Nära Mat där Region Värmland sedan våren 2023 deltar med två representanter från de egna köken. De ska fungera som ambassadörer för olika varugrupper, till exempel gryn och mjöl, och kunna lyfta behov av exempelvis större förpackningar. Besök hos producenter gjordes bland annat hos Gustavalax, Torfolks gård och Hemgården. Även aktiviteter anordnades inom projektet, exempelvis surdegsbak på lokalt mjöl på Molkoms folkhögskola.

Under året deltog också representanter från Region Värmland i en aktivitet på Lindås lamm arrangerad av Ekologiska Lantbrukarna i Värmland med det lokala och ekologiska i fokus. Syftet var att inspirera och skapa engagemang för den lokala ekomaten, utifrån den regionala och den nationella livsmedelsstrategin. Deltagande skedde även inom projektet Nya Grödor, ett projekt som syftar till att få mer kunskap om grödor som gråärta, linser, sötlupin och quinoa. Förhoppningen är att den värmländska produktionen av dessa grödor ska kunna öka. Ett tiotal gårdar deltar i projektet i samarbete med Hushållningssällskapet, Lantbrukarnas Riksförbund, Nifa och Länsstyrelsen.

Strateger på Region Värmland inom regional utveckling, hållbarhetsenheten och måltidsservice (Regionservice) startade en samverkan under året för att delge varandra information och vad respektive verksamhet gör inom livsmedelsområdet ur ett regionalt perspektiv.

Region Värmland deltog i september på Smaka på Värmland i offentlig sektor, ett nytt gemensamt initiativ av Värmlands kostchefer. Syftet med dagen var att synliggöra användning av värmländska produkter och möjligheten att välja dessa i offentliga kök och restauranger.

Arbete inleddes under våren med att ta fram en rutin för närproducerat utifrån Riktlinjen Hållbara och hälsosamma matval och det politiska initiativet Mer Värmland på tallriken. Syftet med rutinen är att öka det närproducerade och kommunicera arbetet med det. För att komma vidare med rutinen behöver det klargöras vilka möjligheter det finns att öka det närproducerade, något som görs i samband med livsmedelsupphandlingen som påbörjades under hösten. För kommunikationen behövs en lämplig märkning. I slutet på året fick Region Värmland tillåtelse att använda märkningen Nära Mat som Karlstads kommun tagit fram inom projektet med samma namn. Märkningen får endast användas vid arbete med lokala råvaror och det ska finnas ett aktivt arbete med producenten. Råvaror som är hitfraktade och förädlade räknas inte in, till exempel kaffe från Löfbergs. Arbetet fortsätter under 2024.

6.4 Mål: Inköpsandelen ekologiska livsmedel ska vara minst 50 procent

Resultat

Inköpsandelen ekologiska livsmedel fortsatte minska, från 33,1 procent 2022 till 30,6 procent 2023.

Tabell 6.4

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

Mål 2025


Inköpsandel ekologiska livsmedel (%)


37,7

38,1

33,1

30,6

≥50


Enligt regeringens handlingsplan för en nationell livsmedelsstrategi ska livsmedelskonsumtionen inom offentlig sektor utgöras av 60 procent ekologiskt till år 2030.

Kommentarer till resultatet

Höga livsmedelspriser och en ansträngd ekonomi med besparingskrav innebar försämrade möjligheter att prioritera inköp av ekologiska livsmedel. I kombination med ett försämrat utbud av ekologiska produkter minskade inköpsandelen ytterligare under året. Klarälvdalens folkhögskola är enda enheten som ökade sitt inköp av ekologiskt 2023, från 23,7 procent till 26,3 procent.

Det fanns ingen möjlighet att genomföra den planerade åtgärden "Skapa ekonomiska förutsättningar att öka inköpsandelen ekologiskt". En översyn skulle ha genomförts av vilka livsmedel som är möjliga att konvertera till ekologiska och göra tilläggsanbud på.

6.5 Mål: Klimatpåverkan från producerade måltider i regionens tillagningskök ska minska årligen under perioden

Resultat

Klimatpåverkan från regionens inköpta livsmedel minskade från 2,2 kg koldioxidekvivalenter per kg inköpta livsmedel 2022 till 2,1 kg koldioxidekvivalenter per kg inköpta livsmedel 2023.

Tabell 6.5

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

Mål 2025


Klimatpåverkan från inköpta livsmedel (kg CO2-ekv/kg inköpt livsmedel)



2

2,2

2,1

Årlig minsknin


Kommentarer till resultatet

Under året fortsatte implementeringen av inköpssystemet Hantera som bland annat möjliggör en uppföljning av klimatpåverkan från Region Värmlands livsmedelsinköp ner på enhetsnivå. Från systemet kan även övrig inköpsstatistik för livsmedel hämtas. Sedan i somras får berörda enheter nyckeltalsutskick kvartalsvis för att enkelt kunna följa utvecklingen av sitt inköp i förhållande till uppsatta mål. Klimatavtrycket per kilogram livsmedel skiljde sig en del mellan enheterna 2023, vilket visar på att det finns god potential till bättring genom att lära av varandra. Målet kommer vara prioriterat för arbetsgruppen Måltidsförsörjning att arbeta med under 2024.

För en minskad klimatpåverkan från måltidsförsörjningen pågick 2023 bland annat arbete med att hitta ersättningsprodukter till livsmedel med hög klimatpåverkan. Det upplevdes dock svårt bland medarbetare i köken att testa nya produkter på grund av osäkerhet i leveransen av redan avtalade produkter. Att få med lämpliga ersättningsprodukter i kommande livsmedelsavtal är prioriterat.

6.6 Mål: Aktiviteter utifrån åtgärder med syfte att bidra till målområdets långsiktiga målsättning

Riktlinjen Hållbara och hälsosamma matval antogs av Regionstyrelsen i början på året och kommunicerades senare internt. Utifrån riktlinjen med dess instruktioner påbörjades ett arbete tillsammans med kommunikatör att se över de regiongemensamma sidorna för beställning av mat och fika.

En utvärdering gjordes av utbildningsinsatsen inom hållbara och hälsosamma matval som 2022 genomfördes för Restaurang Solsidan i samverkan med avdelningen hållbar utveckling. Förändringar i Solsidans menystruktur planerades utifrån lärdomar under utbildningen och genomfördes också. Bland annat infördes Klimatmålet för att tillvarata rester. De förändrade också linjen genom att gå från rotation av medarbetare på olika stationer på Solsidan till att medarbetare får ansvara för en station. På så vis får de ett större ansvar och kan engagera sig mer och samarbeta med andra för att till exempel minska matsvinnet.

Under hösten intensifierades arbetet med kommande livsmedelsupphandling. Dialog med leverantörer och politiken påbörjades för att få en tydligare riktning i vilka mål som ska prioriteras.

7. Finansförvaltning

Långsiktig målsättning: Vår finansförvaltning bidrar till ett minskat fossilberoende och främjar en biologisk mångfald.

Stockar i skogsmiljö.

Målområdet utvecklas till viss del enligt plan.

Koldioxidintensiteten för aktieinnehavet minskade under året och var lägre än för jämförbara index. En ny placeringspolicy antogs 2023 men utan att fler miljöaspekter inkluderades.

7.1 Mål: Koldioxidintensiteten för aktieinnehavet ska minska årligen och klimatbelastningen i innehavet ska vara lägre än för jämförbara index

Resultat

Koldioxidintensiteten för aktieinnehavet 2023 minskade med 1,9 ton koldioxidekvivalenter per miljoner kronor intäkt jämfört med 2022 och klimatbelastningen var lägre än för jämförbara index.

Tabell 7.1

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

Mål 2025


Koldioxidintensitet för aktieinnehavet (ton CO2-ekv/mnkr intäkt)


9,4

9,1

5,9

4,0

Årlig minskning


Kvalitativ redovisning

Region Värmlands klimatbelastning var 4,0 ton CO2-ekv/mnkr intäkt. Jämförbara index för 2023 mot en bred marknad var 8,9 ton CO2-ekv/mnkr intäkt och för en jämförelsegrupp var indexet 4,8 ton CO2-ekv/mnkr intäkt.







Redovisas i koldioxidekvivalenter per miljon kronor intäkt. Koldioxidintensitet mäts som ett portföljbolags koldioxidekvivalenter i förhållande till portföljbolagets intäkter. En fonds koldioxidintensitet beräknas som det vägda genomsnittet av koldioxidintensiteten hos respektive portföljbolag i fonden.

Kommentarer till resultatet

Omvärldsspaningen fortsätter och en nystart skedde i arbetsgruppen inför 2024. Nästa år är tanken att det ska bli ett tydligare fokus på en utökad dialog kring hållbarhetsfrågorna med fondförvaltaren, då arbetet med mål och uppföljning är en långsiktig mognadsprocess.

Resultatet 2023 förklaras med att underliggande fonder i förvaltningen minskade sina koldioxidavtryck något, vilket delvis beror på ett kontinuerligt förbättringsarbete mellan Region Värmland och fondförvaltaren Agenta i att minska klimatpåverkan från kapitalplaceringar. En faktor i förklaringen är också att Region Värmland i sin portfölj viktat upp svenska aktier och globala aktier sedan 2021 på bekostnad av tillväxtmarknader. Det påverkar koldioxidintensiteteten positivt då svenska aktier ligger på en lägre nivå än tillväxtmarknader och globala aktier. Även relationen mellan valutorna SEK och USD påverkar resultatet och jämförelsen mellan åren.

Med jämförbara index menas att klimatbelastningen från Region Värmlands kapitalplaceringar jämförs med marknaden. Nuvarande index är dels en bred marknad som Region Värmland investerar i enligt placeringspolicyn, dels en specifik jämförelsegrupp som består av liknande fonder på marknaden. Under 2023 var Region Värmlands koldioxidintensitet lägre än för jämförbara index, vilket innebär att regionens aktieinnehav orsakade låg klimatpåverkan jämfört med marknaden.

7.2 Mål: Placeringspolicyn ska revideras för att om möjligt inkludera fler miljöaspekter

Resultat

En ny placeringspolicy antogs 2023 men utan att fler miljöaspekter inkluderades.

Tabell 7.2

Mått



Kvalitativ redovisning

Regionfullmäktige antog en ny placeringspolicy men utan att fler miljöaspekter inkluderades. Arbetet med att ta fram lämpliga miljöaspekter kunde tyvärr inte prioriteras på grund av resursbrist.


Kommentarer till resultatet

En ny finanspolicy och placeringspolicy antogs av Regionfullmäktige. Inga större förändringar gällande miljöaspekter ingår, då arbetet i arbetsgruppen Finansförvaltning prioriterades ner på grund av resursbrist. Det som diskuterades i Regionfullmäktige var olika formuleringar kring vapen och hållbarhet.

Region Värmlands placeringspolicy innehåller sedan tidigare formuleringar som syftar till att minska främst klimatpåverkan från finansiella placeringar. Exempelvis ska Region Värmland inte investera i företag vars huvudverksamhet är utvinning, raffinering, distribution och försäljning av icke förnybara energibärare.

En intern dialog är påbörjad för att framöver få med fler miljöaspekter i placeringspolicyn. Utgångspunkten är Region Värmlands definition av hållbarhet. En aspekt som diskuteras är en ökad hänsyn till biologisk mångfald, men där finns i dagsläget svårigheter med uppföljning. Arbetsgruppen följer utvecklingen.

Region Värmland lämnade 2021 ett remissvar på en utredning från Statens offentliga utredningar, kallad ”En god kommunal hushållning”, om en effektiv ekonomisk styrning i kommuner och regioner. Beslutet har fastställts av Riksdagen och gäller från 1 januari 2024. Det finns dock inga särskilda föreskrifter och inget krav på vad en placeringspolicy ska innehålla.

Omvärldsspaningen fortsätter för att exempelvis ha koll på hur Region Värmland kan komma att beröras av olika direktiv och förordningar som exempelvis taxonomiförordningen, disclosureförordningen och nya hållbarhetsdirektivet (CSRD).

8. Läkemedel

Långsiktig målsättning: Vi arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och vår läkemedelsanvändning medför en minimal negativ påverkan på miljö och hälsa.

Målområdet utvecklas till viss del enligt plan.

Antibiotikaförskrivningen fortsatte öka under året, men i en lägre takt jämfört med fjolåret. Klimatutsläppet från medicinska gaser ökade något jämfört med 2022 men låg fortfarande på en nivå där målet uppfylls. Aktiviteter pågick för att uppnå målet om att öka kunskapen inom sjukvården om läkemedels miljöpåverkan och hur den kan minskas. Insatser gjordes också för att optimera förskrivningen av läkemedel och för ökad samverkan med andra interna och externa aktörer, men arbetet går långsamt.

8.1 Mål: Antibiotikaförskrivningen ska inte överstiga 250 recept per 1000 invånare och år

Resultat

Antibiotikaförskrivningen ökade under 2023 och låg på 284 recept per 1 000 invånare och år.

Tabell 8.1

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

Mål 2025


Antibiotikaförskrivning (antal recept/1 000 invånare)

298

248

247

276

284

≤250


Överensstämmer med det nationella målet framtaget av Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (Strama).

Kommentarer till resultatet

Antibiotikaresistenta bakterier utgör ett hot mot både folkhälsan och miljön. Coronapandemins positiva effekt på antibiotikaförskrivningen fortsatte avta under 2023. En generell ökning av antibiotikaförskrivningen under året fanns i samtliga regioner. För Värmlands del ses ändå en positiv utveckling. Vid en nationell jämförelse är Värmland inte längre en av de regioner som skriver ut mest antibiotika, utan en förflyttning gjordes under året närmare riksgenomsnittet på 270 recept per invånare och år.

Inom Strama Värmland pågår ett ständigt arbete mot antibiotikaresistens. Enligt dem kan ett första delmål vara att nå riksgenomsnittet. Med tanke på Värmlands demografi ska inte Värmland vara den region som skriver ut minst antibiotika men det borde vara fullt möjligt att nå målet på 250 recept per invånare och år, vilket flera jämförbara regioner gjort.

Uppföljning och analys av förskrivningsmönster genomförs regelbundet på alla vårdvalsenheter. En Antibiotikablomma används för grafisk framställning av hur vårdvalsenheten följer framtagna rekommendationer. Det finns stora skillnader i antibiotikaförskrivning mellan enskilda vårdvalsenheter, som inte går att förklara enbart med skillnader i vårdtyngd. De vårdvalsenheter med högst förskrivning uppmanas göra en analys av sina förskrivningsmönster och titta på förbättringsmöjligheter. Att förbättring är möjligt är Filipstads och Vintergatans vårdcentraler exempel på. Till exempel hade Vårdcentralen Filipstad näst högst antibiotikaförskrivning i Värmland 2022 men minskade påtagligt sin förskrivning 2023. Eda och Molkoms vårdcentraler minskade också sin förskrivning markant.

Ett innovationsarbete som fått namnet Antibiotikasmart Sverige pågick nationellt under året under ledning av Folkhälsomyndigheten och RISE. Antibiotikasmart Sverige ska inspirera och engagera hela samhället att bli antibiotikasmarta, från kommuner och regioner till enskilda invånare. Region Värmland deltog i en pilot för antibiotikasmarta sjukhus och påbörjade även ett deltagande i en pilot för antibiotikasmarta vårdcentraler, genom Jösse vårdcentral och Vårdcentralen Verkstaden i Arvika.

8.2 Mål: Klimatavtrycket från användningen av medicinska gaser ska vara högst 2,0 kg CO2-e/invånare

Resultat

Klimatpåverkan från medicinska gaser ökade något jämfört med föregående år och låg på 1,07 kg koldioxidekvivalenter per invånare. Utsläppet ligger ändå lågt i förhållande till uppsatt mål.

Tabell 8.2

Mått

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

Mål 2025


Klimatpåverkan från medicinska gaser (kg CO2-ekv/invånare)


1,27

1,11

1,0

1,07

≤2,0


Kommentarer till resultatet

Sedan flera år tillbaka är förlossningen på Centralsjukhuset Karlstad kopplad till en destruktionsanläggning för lustgas, vilket bidrar till både en minskad klimatpåverkan och en förbättrad arbetsmiljö. All lustgas som samlas in och når destruktorn blir till kväve och syrgas som inte är klimatbelastande. En allt lägre förbrukning av lustgas de senaste åren har reducerat klimatavtrycket ytterligare. Minskningen beror bland annat på förlossningens arbete med FUR (föda utan rädsla)-metoden, akupunktur och TENS (smärtlindring i form av svag ström).

Inom vården används även den kraftigt klimatpåverkande anestesigasen sevofluran. För att minska åtgången av gas används bland annat lågflödesanestesi. Anestesisjukvården följer kontinuerligt forskning och utveckling av nya metoder för smärtlindring med lägre klimatpåverkan jämfört med medicinska gaser.

Under 2023 påbörjades ett arbete med att identifiera aktiviteter för att öka insamlingen och effektivisera användningen av lustgas. Som exempel planeras information gå ut till medarbetare på förlossningen. En uppföljning av vilka verksamheter som använder lustgas och hur mycket behöver också göras. Behovet av mobila lustgasdestruktionsanläggningar behöver även lyftas för att kunna begränsa klimatavtrycket från mobila lustgassystem.

8.3 Mål: Kunskapen ska öka hos förskrivare och annan vårdpersonal om läkemedels miljöpåverkan och hur de kan bidra till att minska den

Resultat

Kunskapshöjande utbildningar och föredrag genomfördes för ST-läkare på temat läkemedels miljöpåverkan respektive medikaliseringens miljöpåverkan.

Tabell 8.3

Mått



Kvalitativ redovisning

Kunskapshöjande utbildningar och föredrag genomfördes för ST-läkare på temat läkemedels miljöpåverkan respektive medikaliseringens miljöpåverkan. Ett arbete påbörjades också med att sammanställa nationellt framtagna och öppet tillgängliga utbildningar, webbinarier etcetera för spridning internt.


Kommentarer till resultatet

Arbetsgruppen genomförde under hösten den årligt återkommande utbildningen om läkemedels miljöpåverkan för ST-läkare och föredrog även på en utbildningsdag för ST-läkare i början på året. Den senare utbildningen hade ett hälsoförebyggande fokus och återkommer också den årligen. Arbetsgruppens inspel var att lyfta hållbarhetsperspektivet och helhetstänket kring medikaliseringens miljöpåverkan.

Det fanns en åtgärd och ambition om att under året införa regelbunden utbildning om läkemedel och miljö till förskrivare inklusive barnmorskor och sjuksköterskor. I stället påbörjades ett arbete med att sammanställa nationellt framtagna och öppet tillgängliga kunskapshöjande utbildningar, webbinarier och filmer om läkemedel och miljö, för spridning internt.

8.4 Mål: Aktiviteter utifrån åtgärder med syfte att bidra till målområdets långsiktiga målsättning

Under året pågick insatser för att få till en miljöbedömning av läkemedel i REK-listan (rekommenderade läkemedel). Resultatet blev att motiveringen miljö för första gången fanns med i den totala bedömningen av de läkemedel som rekommenderas, under höstens revidering av REK-listan. Avsnittet i REK-listan om läkemedel och miljö uppdaterades också med bland annat länkar för mer information då listan blir digital 2024.

Arbetsgruppen Läkemedel deltog på årets samverkansmöten med apoteksaktörerna och informerade om läkemedels miljöpåverkan och om Region Värmlands arbete inom området. Vikten av att minska överkonsumtionen av receptfria läkemedel och vilken roll apoteken kan ha lyftes också. Apoteksaktörerna uppmuntras att ta kontakt med arbetsgruppen för ökad samverkan.

På grund av bristen på läkemedel under året blev det än svårare att genomföra den planerade åtgärden om en insats för ökad förskrivning av startförpackningar och små förpackningar. En samverkan med apoteken ses som en framgång när åtgärden väl kan genomföras.

För att förenkla för förskrivare att ge rätt råd till patienter för en optimerad läkemedelsbehandling fortsatte arbetsgruppen att lyfta behovet av att fler standardbrev tas fram för information till patienter om till exempel utsättning av läkemedel och att standardbreven görs lättillgängliga via 1177 och Cosmic. Att optimera läkemedelsbehandlingar kan bidra till en minskad överförskrivning, vilket är positivt för miljön då både onödig produktion, distribution och avfall från läkemedel undviks. Arbetsgruppen nådde dock inte så långt som önskat med åtgärden.

För en optimerad läkemedelsbehandling ligger också stort fokus på det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Regelbundna avstämningar genomfördes under året med kunskapsstyrningsenheten och område levnadsvanor för att bevaka potentiell samverkan. Under året fortgick deras arbete med GAP-analys och införandeplan för implementering av det nationella vårdprogrammet för levnadsvanor. Vårdprogrammet ger stöd i hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga och behandla sjukdom vid ohälsosamma levnadsvanor.

9. Bidrag, medel och stöd

Långsiktig målsättning: Vi bidrar till att värmländska aktörer uppnår en hög nivå av hållbarhet genom att ställa krav på mottagare av bidrag, medel och stöd att ständigt utveckla sitt arbete inom området.

Målområdet utvecklas till viss del enligt plan.

Utvecklingen inom området var både positiv och negativ under året. Separata processer pågick för att utveckla grundläggande anpassade miljö- och hållbarhetskriterier för respektive ansökningsprocess för de bidrag, projektmedel och företagsstöd som Region Värmland ger till organisationer och företag. Processerna gick dock långsamt eller stoppades helt.

9.1 Mål: Miljökrav ska utvecklas och inarbetas i verktyg i syfte att säkerställa att beviljade bidrag, medel och stöd medverkar till en ökad ekologisk hållbarhet

Resultat

Separata processer pågick under året för att utveckla grundläggande anpassade miljö- och hållbarhetskriterier för respektive ansökningsprocess. Processerna gick dock långsamt eller stoppades helt.

Tabell 9.1

Mått

År 2019, 2020,2021, 2022, 2023 och 2025


Kvalitativ redovisning

Separata processer pågick under året för att utveckla grundläggande anpassade miljö- och hållbarhetskriterier för respektive ansökningsprocess för Region Värmlands bidrag, medel och stöd. Processerna gick dock långsamt eller stoppades helt, bland annat till följd av personalförändringar inom hållbarhetsenheten.


Kommentarer till resultatet

Separata processer pågick under året för att utveckla grundläggande anpassade miljö- och hållbarhetskriterier för respektive ansökningsprocess för Region Värmlands bidrag, medel och stöd till organisationer och företag. Ett arbete påbörjades 2022 inom kultur och bildnings projekt- och arrangemangsbidrag. Där togs frågor kopplat till samtliga hållbarhetsdimensioner fram och skulle testas skarpt under våren men fick pausas. Verksamheten identifierade att det i ett första skede behövs stödmaterial och kompetenshöjande insatser till de som söker bidrag, snarare än hållbarhetskriterier.

Vid ansökan om företagsstöd och projektmedel ur de regionalpolitiska medlen är rubriker och frågor i systemet Nyps ("2) fasta, men kompletteringar kan begäras in av handläggaren. Under våren togs därför relevanta frågor ur ett hållbarhetsperspektiv fram för ansökan om och uppföljning av projektmedel. Frågorna testades och gav bra svar, men behöver prövas och utvecklas ytterligare för ett positivt resultat på sikt. Inom företagsstöd föddes en idé om att genomföra en workshop för att hitta en nivå på frågor i ansökan som är relevanta för regionen och företagen. Underlaget skulle därefter kunna lyftas till Nyps för diskussion om hur de fasta frågorna kan utvecklas.

Utifrån beloppsstorlek är verksamhetsbidragen och basfinansieringen av kluster störst. Bedömningen är också att det finns störst möjlighet att påverka dessa områden, genom att ställa tydligare och skarpare hållbarhetskriterier. Under hösten påbörjades en insats med att utvärdera basfinansieringen som Region Värmland ger till flera aktörer. Önskemål finns från regional utveckling om att förändra kravställningen eller uppdragen för klustren på en rad olika områden, däribland krav gällande hållbarhet.

Aktiviteten i arbetsgruppen var låg under hösten i väntan på rekrytering av en hållbarhetsstrateg till hållbarhetsenheten. Respektive deltagare i arbetsgruppen uppmuntrades att bevaka och testa olika möjligheter att utveckla grundläggande miljö- och hållbarhetskriterier inom sitt område. Åtgärderna om att utveckla metoder för uppföljning samt att ta fram checklistor som stöd för mottagare av bidrag, medel och stöd kunde inte prioriteras under året.

10. Nationell jämförelse

Årligen gör Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en nationell jämförelse av regionernas miljöarbete i rapporten Öppna jämförelser.

Den senaste rapporten (3), som jämför regionernas miljöarbete under 2022, släpptes i juni 2023. Rapporten Öppna jämförelser och dess sex miljöindikatorer speglar i huvudsak utvecklingen inom minskad klimatpåverkan, giftfri miljö, biologisk mångfald och resurseffektivitet. Det övergripande syftet med Öppna jämförelser är att stimulera regionernas lärande och verksamhetsutveckling.

Jämförelsen görs genom att den tredjedel av regionerna som uppvisar bäst resultat grönmarkeras, den tredjedel som uppvisar sämst resultat rödmarkeras och den tredjedel som återfinns i mitten gulmarkeras.

Bäst resultat placering 1-7

Placering 8-13

Sämst resultat placering 14-21

Resultat för Region Värmland

De förändringar som skedde 2022 jämfört med föregående år eller tidigare inom respektive område för Region Värmland sammanfattas nedan.

Antibiotika per 1 000 invånare

Placering 20 av 21 regioner.

Sedan 2017 har Region Värmlands placering inom antibiotika dalat från att ligga på plats 6 av 21 till plats 20 av 21. Jämfört med den region som placerar sig först 2022 förskriver Region Värmland 61 fler antibiotikarecept per 1 000 invånare.

Ekologiska livsmedel

Placering 14 av 21 regioner.

Inom ekologiska livsmedel tappar Region Värmland två placeringar jämfört med 2021 och ligger nu på plats 14, på gränsen till en röd placering. Inköpsandelen ekologiska livsmedel minskade i flertalet regioner under 2022, men samtidigt fanns det några regioner där inköpsandelen ökade.

Energiförbrukning

Placering 1 av 21 regioner.

Region Värmland har haft en topplacering inom energianvändning i lokaler länge, det vill säga att Värmland varit en av de regioner som använt minst energi per kvadratmeter. Under 2022 delar Region Värmland en förstaplacering med Region Jönköping.

Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken

Placering 13 av 21 regioner.

Inom förnybara drivmedel i kollektivtrafiken ligger Region Värmland på en snarlik placering jämfört med de senaste åren och följer trenden med en ökad andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken. Topplacerade regioner ligger på 100 procent jämfört med Region Värmlands 97,9 procent.

Materialåtervinning inklusive matavfall

Placering 17 av 21.

Inom materialåtervinning har ett stort tapp skett för Region Värmland de senaste åren. Från att ha legat på grön placering (6 av 21) 2016 har Värmland fallit till ner till plats 17.

Klimatpåverkan

Placering 5 av 21 regioner.

Jämfört med föregående år har Region Värmland minskat sin klimatpåverkan ytterligare inom medicinska gaser och hamnar på en delad femteplats med Region Västernorrland.

Region Värmland och Länsstyrelsen Värmland samarbetar även inom ett mindre nätverk där representanter från Länsstyrelsen och Region Värmlands avdelningar för regional utveckling och hållbar utveckling ingår. I detta mindre nätverk diskuteras regionala utvecklingsfrågor med fokus på energi och klimat. Nätverket sammanträder en gång per termin för kunskapsöverföring och dialog.

11. Övriga insatser under året

11.1 Förutsättningar för genomförande av miljöplanen

Arbets- och avstämningsgrupperna som bildades 2021 för genomförande av miljöplanen fortsatte spela en viktig roll i arbetet med att nå miljöplanens mål. Grupperna har till uppgift att genomföra olika aktiviteter baserade på åtgärder i miljöplanens handlingsplan. Den ökade samverkan mellan olika verksamheter som arbetsgrupperna skapar, är en förutsättning för ett framgångsrikt miljöarbete inom Region Värmland. Arbetsgruppernas form, arbetssätt och mötesintervall är under ständig förändring utifrån de behov och förutsättningar som finns för respektive målområde och grupp.

En förutsättning för att målen i miljöplanen ska nås är att det finns personalresurser prioriterade för arbetet. Arbetsgrupperna drivs av miljöteamet på hållbarhetsenheten inom avdelningen hållbar utveckling. Personalförändringar under året medförde att tempot i arbetsgrupperna finansförvaltning och byggnation, inne- och utemiljöer samt bidrag, medel och stöd saktades ner. Det hade också en negativ påverkan på andra delar av det strategiska miljöarbetet på grund av en omprioritering av uppdrag. Även personalförändringar och resursprioriteringar inom verksamheter som ingår i arbetsgrupperna bromsade till viss del arbetet med att uppnå målen i miljöplanen. För att öka förutsättningarna att arbeta med och nå målen tog regionfullmäktige i höstas beslut om att förlänga miljöplanen med ett år, till och med 2025.

Stöd och engagemang för miljöarbetet är avgörande för genomförandet av miljöplanen, inte minst från Region Värmlands förtroendevalda. Miljöteamet hade därför under hösten en informationsdragning om regionens interna miljöarbete för regionfullmäktige. Presentationen fokuserade på kopplingen mellan miljö, hälsa och ekonomi samt förmedlade tydliga budskap till den politiska församlingen om att våga vara modiga och gå före, att deras beslut har betydelse och vikten av att efterfråga resultat.

11.2 Åtgärder inom fokusår 2023 ”Vi minimerar vårt klimatavtryck”

Under 2023 var miljöplanens övergripande mål "Vi minimerar vårt klimatavtryck" i fokus. Syftet med fokusåren är att kunna rikta insatser och medvetandegöra miljöplanen och dess innehåll internt. Det görs bland annat genom att fokusåret lyfts i samband med att olika åtgärder kommuniceras. 2023 inriktades arbetet till stor del på insatser utifrån målsättningen att Region Värmland ska bli en fossilfri välfärdsregion till senast 2045. Bland annat gjordes åtgärder för att öka andelen som cyklar, går, åker buss eller tåg såväl inom tjänsten som till och från arbetet. En första uppföljning av klimatarbetet, Klimatbokslut 20224, genomfördes under våren. Klimatbokslutet visade att Region Värmlands totala klimatavtryck minskar men inte tillräckligt snabbt för att ligga i linje med Parisavtalet.

Under våren utlystes möjligheten att söka internt miljöbidrag för insatser inom fokusåret. Totalt kom nio ansökningar in, varav sex beviljades. Bidrag gavs bland annat till Regionfastigheter för framtagande av återbruksrutiner vid ombyggnation och renovering. Klarälvdalens folkhögskola beviljades bidrag för att klä om fåtöljer i stället för att köpa nya. Miljöbidrag gick även till Regionservice för tillfällig leasingkostnad av en eldriven transportbil och för inköp av mobila källsorteringsvagnar för utplacering i administrativa verksamhetslokaler. Under 2024 kommer en ny ansökningsperiod utlysas, denna gång inom fokusåret Vi bidrar till hälsosamma miljöer.

Under hösten påbörjades två utredningar med syftet att minska Region Värmlands klimatpåverkan från transporter. Den ena utredningen har fokus på att se över möjligheter till mer samordnade godstransporter till verksamheterna. Utredningen genomförs av en upphandlad konsult, SWECO, tillsammans med hållbarhetsenheten och Regionservice. Arbetet sker genom kontinuerliga avstämningar, platsbesök på Centralsjukhuset Karlstad, dialog med medarbetare som tar emot gods och genomgång av befintliga avtal. Målet med utredningen är att ta fram en nulägesanalys kring Region Värmlands godstransporter och ta fram vilka förutsättningar som behövs för att kunna samordna transporterna. Det kommer också tas fram en bruttolista på åtgärdsförslag och eventuellt göras en fördjupning på någon åtgärd att kunna gå vidare med. Rapporten kommer att levereras första kvartalet 2024.

I den andra utredningen studeras förutsättningar för att öka andelen hållbara patient- och besöksresor till Region Värmlands verksamheter. Med hjälp av konsulten Attityd tas ett nuläge fram genom en resvanundersökning där resor till och från vårdcentralerna i Värmland ingår. Undersökningen genomfördes i slutet på året genom en webbenkät via en webbpanel. Syftet med resvaneundersökningen var att kartlägga patienters och besökares resmönster till vårdcentraler i Värmland, samt att förstå vilka som väljer bilen som färdsätt och vad som påverkar patienternas val av färdsätt. I förlängningen ska underlaget kunna användas för att ta fram relevanta metoder och insatser med målet att öka andelen hållbara patient- och besöksresor till och från länets vårdcentraler.

En revidering påbörjades av riktlinjen Hållbara resor och möten som gäller medarbetare, chefer och förtroendevalda. En dialog har också förts med HR, som ansvarar för rutinen Hållbara resor och möten. För att kunna färdigställa det sista i riktlinjen behöver först en rutin för laddning och förvaring av batterier (för elcyklar) tas fram, utifrån ett brand- och säkerhetsperspektiv.

11.3 Samarbeten, projektdeltagande och nätverk

Region Värmland deltar i flera olika nätverk med koppling till miljöplanens målområden, men också i nätverk på en mer övergripande nivå. Ett exempel är regionernas nätverk för klimatberäkningar. Nätverket arbetar framför allt med att utveckla ett klimatberäkningsverktyg i samarbete med företaget 2050 Consulting AB och SKR. Verktyget hjälper till att jämföra regionernas klimatpåverkan, vilket kan bidra till bättre förståelse och samarbeten samt att beräkningar kvalitetssäkras. Under 2023 utvecklades verktyget ytterligare, främst kring miljöspendanalyser för regionernas inköp. Det är nu även möjligt att beräkna klimatutsläppen från ny- och ombyggnation. Dessutom genomfördes en utbildning av verktyget.

Forshaga och Munkfors kommuner driver tillsammans nätverket Hållbar agenda där företag, föreningar, myndigheter och universitet möts och samarbetar för att minska klimatpåverkan i samband med att stärka det lokala näringslivets konkurrenskraft. Under året deltog Region Värmland i en nätverksträff arrangerad tillsammans med Karlstads universitet, där fokus låg på social hållbarhet.

Från och med 2023 deltar en representant från Region Värmland i Miljömålsberedningen. Beredningens uppgift är att föreslå hur miljökvalitetsmålen ska nås genom politiskt förankrade förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder. Deltagandet gäller beredningens tilläggsuppdrag om biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn. Arbetet förväntas intensifieras under 2024.

Länsstyrelsen Värmland håller sedan flera år tillbaka i det miljöstrategiska nätverket där miljöstrateger från kommunerna och regionen möts. Arbetet inom nätverket utgår från det regionala åtgärdsprogrammet för att nå Sveriges nationella miljömål. För att öka takten i åtgärdsarbetet och underlätta samverkan mellan länets aktörer finns miljööverenskommelser mellan länsstyrelsen och kommunerna respektive regionen. Region Värmland åtar sig i miljööverenskommelsen att genomföra åtgärder inom de prioriterade områdena Infrastruktur för förnybara drivmedel och laddbara fordon, Fysisk planering för förnybar energi, Giftfri vardag och Ökad dialog kring målbilder i skogen. Miljööverenskommelsen gäller för perioden 2022–2025 och åtgärdsarbetet följs upp årligen. Region Värmlands bidrog under 2023 framför allt med åtgärder inom området Infrastruktur för förnybara drivmedel och laddbara fordon. Se redovisningen av målet Region Värmland ska stödja utvecklingen av infrastruktur för fossilfria bränslen samt elladdning av fordon i länet (avsnitt 3.3).

Region Värmland ingår som partner i Karlstads kommuns projekt Klimatneutrala Karlstad inom Viable Cities, där kommunen siktar på att bli klimatneutral till 2030. En kontinuerlig samverkan sker även med Karlstads kommun utanför projektet. Under 2023 hämtades bland annat inspiration och kunskap från kommunen kring cykelfrågor, delvis kopplat till Nya CSK-projektet.

Två miljöfrukostar anordnades av Region Värmland under 2023. Miljöfrukost är ett tillfälle där olika aktörer främst från Värmland bidrar med sina erfarenheter. Syftet med träffarna är att i ett öppet klimat lyfta goda exempel och inspirera till utvecklingsarbete i huvudsak inom Värmlands län. Temat för en miljöfrukost utgår från FN:s agenda 2030 och varje träff fokuserar på ett mål och dess koppling till miljön. Teman för de två tillfällena under 2023 var mål 7 Hållbar energi för alla och mål 12 Hållbar produktion och konsumtion med fokus på miljönytta i upphandling. Målgruppen är miljöintresserade och berörda inom respektive mål hos lokala och regionala aktörer i Värmland.

12. Slutsatser och förväntad utveckling

Miljöplanens arbets- och avstämningsgrupper fortsatte spela en viktig roll under året i arbetet med att nå uppsatta miljömål. Det mycket allvarliga ekonomiska läget, med personalförändringar och resursprioriteringar inom såväl avdelningen hållbar utveckling som deltagande verksamheter i arbetsgrupperna, bromsade till viss del arbetet med att uppnå målen. Förlängningen av miljöplanen med ett år ger ändå ökade förutsättningar att komma i kapp.

Vid en bedömning av uppnådda resultat inom respektive målområde redovisas både en förbättring och en liten försämring jämfört med förra året. Enligt bedömningen utvecklas målområdet Resor och transporter till stor del enligt plan. Förra året uppnådde även målområdena Finansförvaltning och Bidrag, medel och stöd den bedömningen. Resterande målområden anses utvecklas till viss del enligt plan. En viss förbättring ses för Inköp och resursförbrukning samt Måltidsförsörjning jämfört med förra året, då målområdena inte alls ansågs utvecklas enligt plan.

För att det ska vara möjligt att närma sig eller nå målen i den politiskt beslutade miljöplanen är det avgörande att respektive verksamhets ledning har engagemang och förutsättningar att verka för att målen nås. Då miljöarbetet främst sker ute i verksamheterna är det av största vikt att de har möjlighet att genomföra de åtgärder som kan krävas. Att uppfylla miljöplanens mål är ett gemensamt ansvar och ligger inte på en enskild enhet eller roll. En god och konstruktiv samverkan är därför nödvändig. Förutom mål i miljöplanen behöver verksamheterna anpassa sig till ny lagstiftning inom miljöområdet. Till exempel är det från och med 1 januari 2024 enligt lag obligatoriskt att sortera ut matavfall, vilket idag endast görs till viss del inom Region Värmland. För att leva upp till lagen krävs insatser som möjliggör sortering och hantering av matavfall inom samtliga verksamheter.

Något som blivit tydligt under året är hur väl ekonomiska och miljömässiga aspekter kan hänga ihop, och hur smarta prioriteringar som gynnar ekonomin också kan gynna miljön och vice versa. Minskat matsvinn och effektivare tjänsteresor är exempel på det. För flera av målen i miljöplanen krävs prioriterade ekonomiska resurser för att en uppfyllelse ska vara möjlig till 2025. I det mycket allvarliga ekonomiska läge som Region Värmland befinner sig i kan det konstateras att dessa inte kommer uppnås. Fokus kommer i stället riktas på att nå mål där miljöåtgärder kan genomföras som även är positiva för ekonomin eller inte kräver en ekonomisk investering. Beslutade åtgärder för en ekonomi i balans om förändrad städfrekvens och restriktioner för hyrbilar som börjar gälla 1 januari 2024, kommer med stor sannolikhet bidra positivt till målen.

Men även de miljöåtgärder som kan tyckas kostnadsdrivande är av vikt för regionerna och ligger i Region Värmlands eget intresse. Trycket på regionerna kommer att bli allt högre i ett förändrat klimat. Enligt bland andra Socialstyrelsen kommer en högre medeltemperatur att ge upphov till ett antal konsekvenser för människors hälsa och påverka vård och omsorgssektorn stort. Några exempel de lyfter är att värme i kombination med luftföroreningar ökar flera hälsorisker, en ökad nederbörd från höst till vår och fler skyfall kan leda till att viktiga samhällsfunktioner som ambulanstransport, vattenrening, energitillförsel och uppvärmning slås ut om inte anpassningsåtgärder vidtas. Vegetationsperiodens längd kommer att bli längre vilket påverkar pollenproducerande arter och risken för sjukdomar som TBE och borrelia. Att arbeta förebyggande och mer långsiktigt med miljö och klimat kommer att vara avgörande för att regionerna ska klara framtida utmaningar, såväl miljömässiga som ekonomiska.