Ordnat mottagande av nationella kunskapsstöd

Arbetssättet för ordnat mottagande av nationella kunskapsstöd handlar om att använda bästa tillgängliga kunskap i varje möte mellan patienten och professionen, och att systematiskt utveckla, dela och omsätta ny kunskap.

Nationella kunskapsstöd framställs nationellt, samordnas sjukvårdsregionalt och tas emot regionalt. Region Värmlands åtagande är att ta emot och implementera nationella kunskapsstöd för att säkerställa god och jämlik vård i Värmland. Genom processen ordnat mottagande av nationella kunskapsstöd arbetar Region Värmland systematiskt för en jämlik och högkvalitativ vård för alla invånare.

Remissfas

Kunskapsstöden tas fram i nationella arbetsgrupper bestående av medarbetare från regioner och kommuner och skickas ut på remiss för inhämtande av synpunkter. Remissförfarandet är öppet vilket innebär att alla som är intresserade är välkomna att lämna synpunkter.

Inom Region Värmland har sakkunnig och utvecklingsledare inom aktuellt programområde ansvar för att samla in synpunkter från medarbetare och sammanställa ett regiongemensamt remissvar.

Remissvar skickas in och behandlas sedan i arbetsgrupper på nationell nivå. När ett kunskapsstöd är bearbetat och godkänt publiceras det på 1177 för vårdpersonal.

Kartläggnings- och prioriteringsfas

En arbetsgrupp bestående av medarbetare i vården formas när berörda verksamheter har behov av stöd för att införa ett nytt kunskapsstöd.

En kartläggning av nuläget görs med hjälp av tillgängligt underlag (till exempel statistik och styrande dokument) innan arbetsgruppen genomför en gapanalys. Gapanalysen syftar till att identifiera eventuell skillnad mellan nuläge och det evidensbaserade kunskapsstödet samt belysa vilka åtgärder som skulle krävas för att arbeta enligt bästa tillgängliga kunskap. I gapanalysen tydliggörs styrkor och förbättringsmöjligheter i nuvarande arbetssätt och i denna fas kan även lågvärdevård (vård utan patientvärde) identifieras.

Gapanalysen är också ett underlag för prioritering.

Genomförande- och uppföljningsfas

Utifrån gapanalys och prioriterade områden gör medarbetarna i arbetsgruppen en handlingsplan för de åtgärder som behöver vidtas för att införa kunskapsstödet. Handlingsplanen syftar till att beskriva aktiviteter för införande för att överbrygga gapen.

Med stöd av sakkunnig och utvecklingsledare arbetar arbetsgruppen utifrån handlingsplanen. Andra befintliga arbetsgrupper och nätverk kan kopplas in i arbetet.

Deltagare i arbetsgruppen ansvarar också för att arbetet förankras hos berörda chefer, om de inte deltar i arbetsgruppen. Uppföljning av handlingsplanen sker tillsammans med berörda chefer.

Vid behov tas separat kommunikationsplan fram för hur dialog och information ska ske.

Förvaltning och ständig förbättring

När införandet av kunskapsstödet är klart så övergår arbetet till förvaltning och fortsatt utveckling hos medarbetare i berörda verksamheter och den tillfälliga arbetsgruppen som stöttat verksamheten i införandefasen avslutas. Medarbetare och chefer i berörda verksamheter ansvarar för att följa upp och säkerställa att arbete sker enligt bästa tillgängliga kunskap.

Sex till tolv månader efter avstämningsmötet med arbetsgruppen erbjuder sakkunnig och utvecklingsledare stöd för uppföljning.