Region Värmland logga

Samverkan utveckling föräldraskap, SUF

Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter är en riskgrupp och har som sådan rätt till särskild uppmärksamhet. Barnets rätt till hälsa, utveckling, stöd och trygghet måste alltid säkerställas och sättas i främsta rummet.

Föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar behöver särskilt uppmärksammas och ges ett anpassat stöd för att få möjlighet att utöva sitt föräldraskap på bästa möjliga sätt.

I mötet med familjer där någon förälder eller vuxen har kognitiva funktionsnedsättningar ska vi ställa oss frågor som:

  • Hur säkerställer vi barnets rätt?
  • Vilka signaler bör vi vara uppmärksamma på?
  • Vilka riskfaktorer finns?
  • Var kan stöd erbjudas så att föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning får möjlighet att vara goda föräldrar?

Föräldraskap och kognitiva svårigheter

Att vara förälder är alltid en utmaning. Allmänt sett förväntas att föräldrar har kunskap om och kan uppfatta sina barns behov, att de har förmågan att tillgodose deras behov och prioritera dem framför sina egna. Om föräldern har betydande kognitiva svårigheter som exempelvis vid en intellektuell funktionsnedsättning, är föräldraskapet i regel förknippat med svårigheter och därmed följer ett behov av stöd från omgivningen.

De flesta personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver stöd under hela sitt liv för att klara sin vardag och sitt föräldraskap bra. Även en person med intellektuell funktionsnedsättning utvecklas under hela livet, får nya erfarenheter och behoven förändras. Därför måste det stöd som ges omprövas och anpassas till personens utveckling och behov för att fungera på bästa sätt.

Även stödja personer som funderar på föräldraskap

Utöver stöd till blivande föräldrar eller föräldrar är det viktigt att ge tidiga och förebyggande insatser innehållande information och stöd till personer som funderar på föräldraskap. Personer med kognitiva svårigheter behöver erbjudas möjligheten till ett informativt val kring föräldraskap.

En babysimulator är en verklighetstrogen datorstyrd docka som kan användas för att ge patienten en upplevelse av vad det innebär att ta hand om ett litet barn. En babysimulator efterliknar en verklig baby. Patienten som ansvarar för ”babyn” måste tolka och svara på babyns behov av mat, rapning, ny blöja och tröst. Babyn registrerar även ovarsamt hanterande, så som ej stöd för nacken, skakningar, eller annan hårdhänt behandling. Nivån av omvårdnad registreras och efter en avslutad session över ett antal timmar eller dygn kan man få ut en rapport över hur väl patienten svarat på babyns behov.

Erfarenheter har visat att arbetet med babysimulator skapar ett bra underlag inför samtal med patienten om olika komplexa företeelser som ett föräldraskap innebär.

  • Vilka behov har ett barn?
  • Hur påverkas barnet av hemmamiljön?
  • Vilket ansvar har man som förälder?

Dessa frågeställningar kan vara svåra att relatera till för personer som har begräsningar i sitt abstrakta tänkande. En självupplevd erfarenhet där man fått sköta en babysimulator bidrar till att patienten får en ”verklighet” att relatera till. Arbetet med babysimulatorn kan bli en viktig del i en process som kan bidra till ett informerat val om föräldraskap.

Låneförbindelse

Babysimulator - låneförbindelse (formulär i Vida)

Handbok och instruktioner

Uppföljning

Babysimulator - uppföljande samtal (checklista i Vida)

Insatsen babysimulator kan med fördel kombineras med lämpligt material i Toolkit.

Ta kontakt med vuxenhabiliteringen om du behöver låna en babysimulator till en patient i er verksamhet.

Kontaktuppgifter till vuxenhabiliteringen

Toolkit är ett arbetsmaterial som är anpassat till patienter med kognitiva svårigheter. Materialet tar upp olika frågor kring föräldraskap bland annat utifrån tid, pengar, relation, bostad. Materialet syftar till att ge patienten en ökad kunskap om vilka färdigheter som krävs för att kunna ta hand om ett barn.

Toolkit (regionuppsala.se)

Informations- och samtalsmaterial från SUF‑Kunskapscentrum Region Uppsala

SUF-Kunskapscentrum i Region Uppsala utvecklar, samlar och sprider kunskap om stöd till familjer där någon förälder har intellektuell funktionsnedsättning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan.

SUF-Kunskapscentrum (regionuppsala.se)

Utbildningsfilmer

Filmer från SUF-dagen 11 november 2020 finns i i Utbildningsplattformen:

Samverkan, utveckling, föräldraskap (SUF) – utbildningsdag från 2020 (internt nätverk)

Konventioner och föräldrabalken

Barnkonventionen anger att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet i alla angelägenheter som berör barnet. Barn har rätt till omsorg och skydd och rätt till delaktighet i alla frågor och beslut som rör dem. Barnkonventionen tydliggör också att föräldrar har rätt att få stöd i sitt föräldraskap.

Barnkonventionen (unicef.se)

I Föräldrabalken regleras barnets rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran samt vårdnadshavarens skyldighet att se till att barnets behov blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren ska också bevaka barnets rättigheter i förhållande till skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst.

Föräldrabalken (riksdagen.se)

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av Sveriges riksdag 2008. Enligt konventionen ska staten motverka diskriminering och negativa attityder, främja jämlikhet och delaktighet samt ge möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att bilda familj och få ändamålsenligt stöd.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (mfd.se)

Sidan uppdaterad 15 augusti 2024