Hälsofrämjande och förebyggande arbete
På den här sidan beskrivs varför och på vilket sätt som man kan arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser.
Ett ökat fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser kan:
- Ge ökad livskvalitet, livslängd och minska mänskligt lidande hos enskilda individer (etiskt och rättighetsbaserat perspektiv).
- Minska behovet av och trycket på välfärdsverksamheter såsom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och polisen (organisations- och samhällsperspektiv).
Det handlar således om både social och ekonomisk hållbarhet.
För att minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper lyfts proportionell universalism fram som strategi. Det innebär att nivån och intensiteten i stödet ska motsvara nivån på utsatthet*. Det betyder att det bör finnas både generella och riktade insatser men att mer ska ges till de områden och grupper som behöver det.
Några exempel på främjande insatser: att tillhandahålla näringsriktigt utbud i cafeterior, att förmedla rättighetsbaserad information (såsom barnets rättigheter eller sexuella och reproduktiva rättigheter), att erbjuda föräldraskapsstöd för goda relationer mellan barn-vårdnadshavare, eller att lära alla att simma.
Några exempel på förebyggande insatser: att verka för minskad langning av alkohol till minderåriga, att erbjuda motiverande samtal för livsstilsförändringar, att tillhandahålla flytvästar och livräddningsbåtar, att prata med ungdomar om skadliga maskulinitetsnormer.
Det finns olika sätta att illustrera dessa perspektiv och det önskade perspektivskiftet - ett exempel är nedanstående "trappmodell".
- Nedersta trappsteget "Hälsofrämjande insatser":
Förstärka det friska och fungerande. Salutogent förhållningssätt.
Vad skapar hälsa? - Mellersta trappsteget "Förebyggande insatser":
Förhindra att problem uppstår. Utgångspunkt i risker som ska undvikas. Patogent förhllningssätt.
Vad skapar ohälsa? - Översta trappsteget "Vådande eller behandlande insatser":
Problemet har uppstått och ska åtgärdas eller dämpas.
Hur kan ohälsa minimeras?
De två nedersta trappstegen gäller generellt till alla eller riktat till vissa grupper. Översta trappsteget gäller riktat till vissa grupper, utifrån behov.
* Det vill säga att hänsyn tas till den sociala gradienten för hälsa: ju lägre social position desto sämre hälsa.
