Schyst kommunikation

All kommunikation är överföring av information. Så fort vi pratar, skriver eller skickar en rolig kattbild till kompisen kommunicerar vi. Inkluderande kommunikation handlar om att uttrycka sig på ett sätt så att den som tar emot informationen känner sig inkluderad, värdefull och sedd.

Varför är det viktigt?

Om vi inte är medvetna om sättet vi kommunicerar på kan vi upprätthålla, eller till och med förstärka, olika stereotyper och fördomar. Det i sin tur kan hindra både människor och företag från att utvecklas. När det inte går att känna igen sig i det som kommuniceras, eller upplever att budskapet är riktat mot någon annan, är det svårt att ta till sig information. Kommunikation handlar om respekt och inkludering. Om vi inte känner oss inkluderade och respekterade kan det bli svårt att ta emot budskap. 

Ett par exempel

• Ett universitet som bara visar upp de manliga studenterna på webbutvecklarprogrammet kan signalera att kvinnor inte bör vara webbutvecklare.
• En reportageserie med vd:ar där kvinnorna får frågor om familjelivet och männen om själva jobbet antyder att kvinnor i första hand ska vara mammor och att männen ska sätta jobbet först.
  
• Könsspecifika uttryck som ”flygvärdinna” och ”riksdagsman” kan förstärka stereotypa uppfattningar om vem som passar till vilket jobb, medan jämlika uttryck som ”kabinpersonal” och ”riksdagsledamot” är mer inkluderande.
• Bilder från en arbetsplats där alla har samma etniska ursprung antyder att den med en annan hudfärg inte platsar in. Detsamma om personer med nedsatt funktionsförmåga, könsöverskridande uttryck eller en viss ålder aldrig blir representerade i bilder eller texter.
• Bilder där kvinnor är passiva och leende medan män är aktiva och bistra signalerar att kvinnor ska vara snälla och tillgängliga medan män ska vara handlingskraftiga och fokuserade.