På tal om ungdomar

På tal om Ungdomar är en pilotundersökning om vad skolungdomar tycker, tänker och vet om jämställdhet och sina rättigheter.

Om undersökningen

Under vårterminen 2024 genomfördes På tal om ungdomar som en pilotundersökning på några av länets gymnasieskolor. Den ger kunskap om ungas livssituation med fokus på upplevelse, erfarenheter och kännedom om jämställdhet, barnrätt och folkhälsa. Undersökningen är ett sätt för att unga ska komma till tals i frågor som rör dem.

Målet är att undersökningen ska ge underlag för aktörer inom olika sektorer och på olika nivåer att arbeta med jämställdhet, barnrätt och folkhälsa – för bättre förutsättningar och uppväxtvillkor för barn och unga i Värmland.

Skolor, Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland genomför undersökningen i samverkan.

I samband med resultatsammanställning har tjänstepersoner besökt en av gymnasieskolorna i Karlstad och haft fokusgruppsamtal med två klasser. Fokusgrupperna behandlade samma teman som lyfts i rapporten. Citaten i rapporten kommer från dessa samtal och är värdefulla eftersom de ger oss exempel på ungas erfarenheter och tankar bakom siffrorna. De ska däremot inte ses som vad alla unga i undersökningen tycker och tänker.

Ladda ner resultatet (PDF) Pdf, 376 kB.

Sammanfattning av På tal om ungdomar

Frågeformuläret besvarades på lektionstid av 548 elever i årskurs 2 på gymnasieskolor i Arvika, Filipstad, Hagfors, Karlstad och Säffle under vårterminen 2024.

• 60 procent studerade vid högskoleförberedande program och 40 procent vid yrkesprogram.
• 22 procent av eleverna hade fyllt 18 år vid mättillfället.
• 51 procent tjejer och 49 procent killar.

Hälsa

• 6 av 10 tjejer och drygt 7 av 10 killar svarar att de mår bra eller mycket bra.
• Tjejer uppvisar i högre grad än killar olika hälsobesvär. Till exempel svarar cirka 3 av 10 tjejer och 1 av 10 killar att de har huvudvärk flera gånger i veckan eller i stort sett varje dag. Cirka 4 av 10 tjejer och 2 av 10 killar har känt sig nedstämda flera gånger i veckan eller i stort sett varje dag.
• Cirka 2 av 10 elever uppger att de har en funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan till exempel vara hörselnedsättning, läs- eller skrivsvårigheter, ADHD, autism eller rörelsehinder. 4 av 10 elever med funktionsnedsättning uppger att den påverkar skolarbetet ganska mycket eller väldigt mycket.
• De flesta elever har någon att prata med om sådant som bekymrar dem.

Skola

• Drygt 3 av 4 elever trivs bra eller mycket bra i skolan.
• 3 av 10 elever svarar att de har möjligheten att vara med och påverka hur de arbetar i skolan.
• Cirka 6 av 10 tjejer och 4 av 10 killar upplever skolstress.

Fritid

• Majoriteten av eleverna har möjlighet att delta i de fritidsaktiviteter de vill.
• Mer än hälften av eleverna är inte medlem i en förening. Att inte ha tid, inte ha råd eller att inte ha möjlighet att ta sig till en aktivitet är olika anledningar till att inte delta i fritidsaktiviteter.
• Det är vanligare bland killar än tjejer att se porr på nätet. 25 procent av killarna och 2 procent av tjejerna har sett porr på nätet minst en gång i veckan under det senaste året.

Trygghet

• Mer än hälften av eleverna tycker inte att det går att lita på människor i allmänhet.
• Killar känner sig tryggare än tjejer i olika vardagsmiljöer som i skolan, på internet, på fritidsaktivitet eller i kollektivtrafiken.
• Både tjejer och killar uppger att de blivit utsatta för brott eller hot om brott. En stor del av brotten sker på sociala medier. Att bli utsatt för sexuellt våld är vanligare bland tjejer än bland killar som i högre utsträckning blir utsatta för hot och stöld.

Samhälle och demokrati

• Kännedom om ens rättigheter enligt barnkonventionen är högre bland tjejer än killar.
• Ungefär var tredje elev vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen.
• Betydligt fler killar än tjejer tycker det är viktigt att tjejer är kvinnliga och killar är manliga.

Framtid

• En majoritet av både tjejer och killar ser ljust på sin egen framtid, men färre ser ljust på framtiden för världen i stort.
• 9 av 10 ungdomar får bestämma vem de vill gifta sig med.