Utlysningar

Region Värmland följer upp genomförandet av Värmlandsstrategin 2040 genom dialog och delat lärande i Värmlandsstrategins årshjul. Fokus i den senaste analysen Nulägesanalys 2024 (varumarketvarmland.se) var att skapa förutsättningar för välmående barn och unga samt att skapa kraft i den gröna och digitala omställningen. De utgör hävstångsområden. Frågorna ligger nära till de missioner som pekats ut i Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för hållbar smart specialisering.

Några områden som identifierades i årets nulägesanalys och som Värmlands aktörer kan behöva utveckla sina förmågor inom var:

• Missionsorienterat och främjande arbetssätt (att arbeta med kraftsamlingar som enar många aktörer mot ett specifikt mål).
• Främjande arbete.
• Målgruppsinvolvering.
• Förbättrad samverkan och samordning.
• Motverkande av utanförskap och ökat innanförskap.
• Normförändringar.
• Scenariometodik, livscykelanalys och kontrafaktisk analys.

De olika områdena finns vidare förklarade i årets nulägesanalys och kan också knytas till utpekade insatser i Värmlandsstrategin.

Följande insatser ska förstudien fokusera på:

• Arbeta för tillgänglighet till relevanta samhällsinstitutioner och verka för välfungerande och jämlika strukturer, organisationer och ramverk.
• Möjliggöra effektivisering och nya metoder utifrån behov och förutsättningar för att motverka utanförskap. För att lyckas behöver vi vara öppna för ny kunskap, möjliggöra digital delaktighet och studera lokala och regionala förutsättningar, drivkrafter och utmaningar.
• Stärka möjligheterna för samhandling mellan kommunal, regional, nationell och internationell nivå, genom att hitta former för formaliserad samverkan och finansiering.
• Arbeta för ett öppet Värmland där vi välkomnar nya människor med olika bakgrunder och erfarenheter in i grupper, arbetsplatser och nätverk. Att stärka samarbetet med fokus på inkludering och integration är en grund.

Följande insatser ska förstudien fokusera på:

• Skapa likvärdiga villkor för människor i hela Värmland att kunna bidra till den egna hälsan och utvecklingen. Det kräver att vi arbetar hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och att vi kan säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård i hela Värmland.
• Vi ska samverka med olika aktörer, nyttja våra resurser klokt och gemensamt säkerställa en god och nära vård. Det krävs en omställning till en sammanhållen vårdkedja och att individen är medskapare.
• Stärka vår dialog om gemensamma utmaningar, om ansvar och roller mellan organisationer, men också om ansvarsfördelningen mellan individ och samhälle, det så kallade samhällskontraktet.
• Arbeta för att organisationer på alla nivåer blir medvetna om strukturer och mönster som kan påverka individens möjligheter till hälsa och med det som underlag utveckla hur vi arbetar. Att sätta barn och ungas uppväxtvillkor i fokus är en grund men insatserna behöver spänna över hela livet, inte minst för att se och skapa möjligheter för äldre.

Följande insatser ska förstudien fokusera på:

• Främja nytänkande genom att ta tillvara individer och entreprenörers drivkrafter för ett bättre samhälle tillsammans med teknikens möjligheter.
• Skapa förutsättningar för innovativa lösningar på gemensamma utmaningar. Det kräver bred samverkan mellan såväl offentliga verksamheter som andra regionala aktörer.
• Tillvarata digitaliseringens möjligheter för omställning till en hållbar utveckling och förändrade välfärds- och samhällstjänster för invånarna.
• Stärka befintliga och nya initiativ till innovationsmiljöer, testbäddar och andra arenor för samverkan där vi kan inkludera dem det berör samt gynna etablerade och blivande entreprenörer.

Följande insatser ska förstudien fokusera på:

• Arbeta för att fler barn och unga ska intressera sig för lärande i olika former. Detta kan ske genom exempelvis strategiskt påverkansarbete och samverkan som sträcker sig bortom utbildnings- och arbetsgivarperspektiv.
• Verka för att fler arbetsgivare engagerar sig i olika utbildningsformer för att bidra med kunskap om kompetenser och förmågor som behövs på framtida arbetsplatser.
• Få fler i utbildning genom att utveckla olika typer av vuxen- och yrkesutbildningar som utgår från individuella förutsättningar och regionala behov.
• Satsa på digitaliserade utbildningar för att bidra till att människor och arbetsgivare kan ta del av ett behovsanpassat utbildningsutbud oavsett bostadsort.

Följande insatser ska förstudien fokusera på:

• Arbeta för att kulturen i högre grad blir en del av social innovation, socialt företagande och samhällsentreprenörskap.
• Stärka möjligheterna till internationellt kulturbyte och samarbete. På så vis kan vi utveckla såväl utbud som kulturverksamheternas och utövarnas nyskapande.
• Värna kulturens egenvärde, men också se till att kulturlivet kan samspela med och bidra till utveckling inom många andra områden. Här är samhällsplanering, integration, landsbygdsutveckling, besöksnäring, utbildning och digitalisering några exempel.

Följande insatser ska förstudien fokusera på:

• Utveckla fossilfria och effektiva transportmöjligheter samt nya logistikkedjor för att erbjuda tillgänglighet och samtidigt bidra till klimatomställningen. För att lyckas behöver vårt synsätt förändras med fokus på effektivitet, delade resurser och kombinerade transportslag – med stöd för mer godstransporter via sjö och järnväg.
• Arbeta för att både organisationer och individer bidrar till en omställning och ökar sin andel av hållbara resor. Samhällsplaneringens roll är viktig för att stärka möjligheterna till hållbar tillgänglighet.
• Arbeta för att säkra Vänersjöfarten. Sjöfarten är viktig för att bibehålla och utveckla delar av vårt näringsliv som är beroende av sjöfart. Den är också viktig för klimatsmarta och effektiva transporter och för att avlasta och minska sårbarheten i transportsystemet som helhet.

Följande insatser ska förstudien fokusera på:

• Arbeta för att människor och verksamheter har tillgång till god och fungerade kommunal, statlig och kommersiell service i hela Värmland.
• Arbeta för snabb, säker, tillförlitlig och platsoberoende digital infrastruktur inklusive förbättrad mobiltäckning. Då stärker vi såväl tillväxt som jämlikhet.
• Satsa på en ökad digital kompetens inom alla sektorer och hos användare. Alltmer digitala service- och välfärdstjänster växer fram. För att våra verksamheter i framtiden ska kunna erbjuda tjänsterna till alla behöver vi stärka möjligheterna, intresset och kunskapen för att använda dem.

Följande insatser ska förstudien fokusera på:

• Utveckla arbetet med smart specialisering genom att samla aktörer, resurser och investeringar kring de branscher och kunskapsområden där vi har eller kan få stark utveckling. Vi ska tillsammans utveckla befintliga regionala tillgångar och genom synergierna dem emellan skapa innovationer för att möta samhällsutmaningarna.
• Verka för en branschbredd, det vill säga att företag finns representerade inom många olika branscher och marknader. För att lyckas ska vi utveckla det sektorsövergripande samarbetet och bygga relationer som möjliggör nya samverkansformer på regional, nationell och internationell nivå.
• Arbeta för ett diversifierat och jämställt näringsliv genom ett aktivt jämställdhetsarbete samt öppenhet för nya branscher och innovationer. Detta är viktigt för att ta tillvara möjligheterna med sociala entreprenörer och kulturella, kreativa näringar och deras positiva inverkan på attraktionskraften och innovationsklimatet. Med dessa branschers affärsidéer och affärsmodeller bidrar de även till förnyelse inom andra områden. Detta möjliggör dessutom en stärkt utveckling i Värmlands landsbygder.

Vem kan söka?

Kommuner, statliga myndigheter, branschinstitut, intresseorganisationer, ekonomiska och ideella föreningar, stiftelser, forskningsinstitut och universitet/högskolor.

Vad kan ni söka för?

Samtliga insatser ska bidra till att Värmlandsstrategin 2040 uppnås. Er förstudie ska bidra till ett insatsområde med tillhörande prioriterat område.

Hur mycket kan ni få i stöd? Maximalt från Region Värmland, 300 000 kronor. För att genomföra er förstudie kan ni få högst 50 procent i medfinansiering från Region Värmland. Resterande 50 procent av budget ska vara offentliga och/eller privata medel.

När kan ni söka?

Ansökan öppnar 16 september 2024 och stänger 31 oktober 2024. Beslut förväntas komma i slutet av december 2024.

Hur länge kan förstudien pågå?

Den rekommenderade tiden är på 1 år. Men det finns möjlighet till dialog kring förstudiens längd.

Vilka krav, villkor och regler gäller?

• Stark koppling till Värmlandsstrategin 2040 och motivering kring sökt insatsområde och prioriterat område.
• Koppling till Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för hållbar smart specialisering 2022–2028.
• Region Värmland ställer krav på jämställdhetsintegrering.
• Bidrag för förstudien för ej utgöra driftstöd.
• Ansökan sker via Min ansökan (minansokan.se) där ni väljer önskad utlysning.

Finansiering

Medfinansiering ska komma från offentliga och/eller privata aktörer och bestå av kontanta medel eller bidrag i annat än pengar. Med bidrag i annat än pengar menas att ett projekt tillförs ett värde (ej kontanta medel) från någon annan aktör än projektägaren. För att arbetad tid ska kunna räknas som bidrag i annat än pengar ska det tydligt tillföra projektet något.

• Arbetat tid som ska utgöras av projektägarens egen personal eller personal hos en projektpartner ska inte redovisas som bidrag i annat än pengar. Den ska redovisas som kontant medfinansiering och i kostnadsslaget personal.
• Medfinansiären ska aktivt bidra till projektets genomförande. Ett aktivt bidrag kan till exempel vara ett arbete som projektet annars hade varit tvungna att köpa in som en tjänst till projektet.
• Värdet av bidrag i annat än pengar i form av arbetat tid ska anges till 409 kr/timme och inkluderar lönebikostnader.

Ansökan sker via

Ansök via Min ansökan (minansokan.se) där ni väljer önskad utlysning.

Planera er ansökan

Ta hänsyn till kraven för respektive utlysning

Förstudien ska ha ett regionalt mervärde och en tydlig utvecklingsinriktning.

Förstudien ska aktivt arbeta med hållbarhetsaspekterna (miljö, jämställdhet och mångfald) i planering och genomförandet. I ansökan ska det framgå hur förstudien förhåller sig till hållbarhetsaspekterna. Alla förstudier som beviljas från Region Värmland ska vara jämställdhetsintegrerade.

Budget, faktiska kostnader

Ni planerar er budget ifrån faktiska kostnader. Faktiska kostnader är de kostnader som leder till en betalning för projektet. I den faktiska kostnaden kan både personal och material ingå. Exempel på faktiska kostnader kan vara en köpt entreprenadtjänst eller inköpt material. Du styrker dina faktiska kostnader genom att bifoga kopior av fakturor, betalningsbevis, följe - sedlar, avtal med mera.

Genomförandet

• Redovisning och utbetalning av beviljat stöd sker i enlighet med våra Allmänna villkor för Region Värmlands finansiering.
• Projektets kostnader ska särredovisas i stödmottagarens ekonomisystem, på ett särskilt projektkonto/ansvarsenhet/verksamhetskod. Om egen personal/lönekostnader ingår i projektet budget ska dessa omfördelas till projekts separata konto.
• Den godkända perioden med start- och slutdatum framgår av Region Värmlands beslut om medel.
• Förstudier som pågår under 1 års tid gör enbart en slutrapportering av genomförda aktiviteter.
• Förstudier som pågår mer än 1 års tid gör en lägesrapportering efter halva perioden.
• Samtliga förändringar som kan påverka projektet ska kommuniceras till Region Värmland för att tillförsäkra att förstudien kan genomföras enligt intentionerna och att de uppsatta målen kan nås.

Avsluta

En slutrapport ska bifogad i Min ansökan senast en månad efter förstudiens slut, enligt datum i beslut om stöd. Slutrapporten ska beskriva hur förstudien har genomförts under hela perioden.

Projektets kostnader ska särredovisas i stödmottagarens ekonomisystem, på ett särskilt projektkonto/ansvarsenhet/verksamhetskod. Om egen personal/lönekostnader ingår i projektet budget ska dessa omfördelas till projekts separata konto.

En låg utgifts- och investeringsnivå i forskning och innovation är en utmaning i Norra Mellansverige. För att få till stånd innovationer som möter sociala och gröna behov är innovationskapaciteten avgörande. Små och medelstora företag och lärosäten behöver öka sin forsknings- och innovationskapacitet och det innovationsstödjande systemet behöver stärkas. Det finns behov av ökat samarbete mellan företag och lärosäten och uppbyggnad av innovationsmiljöer. Insatser i specifikt mål 1.1 Forskning ska möta dessa behov.

Insatserna inom specifikt mål 1.1 samt 1.4 ska vara kopplade till Norra Mellansveriges tre regionala innovationsstrategier för smart specialisering.

Sista ansökningsdag: 17 februari 2025.

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Utlysningar Tillväxtverket.

Insatser i specifikt mål 1.2 handlar om att möta utmaningar i näringsliv och offentlig sektor att använda digitaliseringens möjligheter. Det finns behov av att utveckla den digitala mognaden i näringslivet och inom främjarsystemet för att bland annat bidra till att skapa nya affärsmodeller.

Sista ansökningsdag: 17 februari 2025.

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Utlysningar Tillväxtverket.

Specifikt mål 1.3 fokuserar på att stärka entreprenörskap och omställningsförmåga hos företagen i Norra Mellansverige. Det kan handla om insatser som stimulerar företagare i hela regionen till nyetablering, expansion

och innovation. Detta bidrar till ekonomisk utveckling och en minskad ojämlikhet inom regionen. Strukturer för att utveckla nya typer av affärsmodeller behövs, likaså finns behov av ett samverkande företagsfrämjande system som har förmåga att erbjuda avancerade stödtjänster.

Sista ansökningsdag: 17 februari 2025.

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen:Utlysningar Tillväxtverket.

Det specifika målet 1.4 ska möta utmaningar kring kompetensförsörjning inom regionens styrkeområden. Insatserna kan handla om att få näringslivet att arbeta mer strategiskt med kompetensförsörjning. Det kan också handla om insatser som bidrar till ökad kompetens i det företags- och innovationsstödjande systemet om metod för smart specialisering.

Insatserna inom specifikt mål 1.1 samt 1.4 ska vara kopplade till Norra Mellansveriges tre regionala innovationsstrategier för smart specialisering.

Sista ansökningsdag: 17 februari 2025.

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Utlysningar Tillväxtverket.

Insatserna inom detta särskilda mål ska leda till ett mer hållbart energisystem i Norra Mellansverige. Aktörer i Norra Mellansverige ska öka sin kunskap och förmåga att ta en mer aktiv roll i värdekedjan för energi till exempel som användare, producent, distributör, eller av energi. Möjligheter till investeringar och potential för utveckling av energisystemet i regionen ska ha blivit undersökta. Det är viktigt att insatserna är inkluderande och att projekten är öppna för en bredd av aktörer, branscher och grupper.

Sista ansökningsdag: 17 februari 2025.

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Utlysningar Tillväxtverket.

Omställningen till en cirkulär ekonomi innebär en omvandling av samhället och är nödvändig för att Norra Mellansverige ska uppnå sina klimatmål och bibehålla näringslivets globala konkurrenskraft. Insatser i det specifika målet ska leda till att resurser i Norra Mellansverige används mer cirkulärt, resurseffektivt och koldioxidsnålt

Sista ansökningsdag: 17 februari 2025.

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Utlysningar Tillväxtverket.

Denna utlysning har fokus på behovet av att etablera regionala plattformar eller kompetenscenter för att stötta och stärka social innovation. Syftet är att stärka regioners kapacitet att med socialt innovativa mål och medel bättre och tidigare möta komplexa samhällsutmaningar.

Första ansökningsdag: 3 juni 2024.

Sista ansökningsdag: 25 oktober 2024 klockan 16.00.

Läs mer om utlysningen (esf.se)

Svenska ESF-rådet utlyser medel för att möjliggöra utlandspraktik för unga vuxna kvinnor och män, 18-29 år. Syftet är att främja ungdomars integration på arbetsmarknaden samt i utbildning och samhället. 5 (10) Erfarenheter från projektet MOVES visar hur en projektägare kan samla ett antal aktörer nationellt för att genomföra projektet och att genom att engagera aktörer från olika sektorer och målgruppen ligga i linje med definitioner för social innovation inom ESF+.

Första ansökningsdag: 3 juni 2024.

Sista ansökningsdag: 18 oktober 2024 klockan 16.00.

Läs mer om utlysningen (esf.se)

Frågor kring ansökningsprocessen hos Region Värmland, kontakta Emma Andersson.

E-post: emma.andersson4@regionvarmland.se

Frågor kring budget, kontakta Emma Mattsson.

E-post: emma.mattsson2@regionvarmland.se

Insatser inom detta specifika mål kan finanseria initiativ som stärker den gränsöverskridande regionala innovationssystemet. Projektet kan bidra till att stärka forskning och innovation. Forskning i detta sammanhang handlar främst om tillämpad forskning riktad mot praktiska användningsområden. För att främja programmet mål definieras innovationsbegreppet brett, i linje med OECDs definition i Oslomanualen (1997). Definitionen är att en innovation är en utveckling av en nya eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst), nya processer eller marknadsutveckling, en ny organisationsmetod inom företagsutveckling, arbetsorganisation eller nya externa relationer.

Projekten måste synliggöra det gränsregionala mervärdet vilket innebär att projekten ska kunna påverka hur de bidrar till att lösa gemensamma utmaningar och/eller hur de nyttjar de gemensamma möjligheterna och resurserna. Vidare ska projekten, där det är relevant, leta till att företag och näringslivsorganisationer efterfrågar projektets resultat, att resultaten ska kommuniceras och synliggöras hur näringslivet deltar i projektimplementeringen.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning

Konkurrenskraften och innovationsförmåga hos de små och medelstora företagen är avgörande för gränsregionens utveckling. Där det råder brist på efterfrågad kompetens vill programmet bidra till ökad tillgång till relevant kompetens, kunskap och teknologi. Programmet vill underlätta kommersialiseringen av innovativa lösningar och öka internationaliseringen av det regionala näringslivet. Förutom hållbart utvecklingsarbete inom gränsområdets styrkeområden behövs ökat samarbete mellan akademin, näringsliv, civilsamhälle och offentlig sektor.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning

För att möta klimatförändringarna behöver offentliga aktörer, näringsliv, turistföretag, intresseföreningar, forskningsinstitutioner och offentlig förvaltning analyser hur deras verksamheter påverkas av ett förändrat klimat. Nästa steg blir att ta fram gränsöverskridande risk- och handlingsplaner för hur deras verksamheter ska kunna bli mer robusta och identifiera vilka nya möjligheter som kan skapas av dessa förändrade förutsättningar.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning

Cirkulär ekonomi bryter det linjära tänkandet och går bortom sektorbaserade åtgärder mot mer integrerade tillvägagångssätt och handlingar. För att ställa om behöver fokus vara att vidta åtgärder som ökar företagens incitament och förmåga till innovativa cirkulära affärsmodeller som bland annat innebär att sälja både funktioner och tjänster. I en cirkulär ekonomi kan företagen producera produkter med längre livslängd som går att återanvända. Det finns ett betydande gränsöverskridande mervärde i att se till att cirkulär ekonomi kan stödja och utveckla bioekonomi, inklusive olika aspekter av digitalisering för att upptäcka nya produkter och förbättra logistik och tjänster.

Cirkulär ekonomi uppmuntrar projektutveckling genom ekologisk och social hållbarhet och kräver att projekt bygger på varandra och ansluter till varandra på nya sätt. Det behövs projekt vars syfte är att påverka attityder, regler och riktlinjerna för den offentliga upphandlingen i rätt riktning, vilket ger det gröna näringslivet en konkurrensfördel och stärker den inhemska marknaden för cirkulär ekonomi. Privat och offentlig konsumtion och efterfrågan på cirkulära material, produkter, tjänster och digitala alternativ kan bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning

Trots att den fria rörligheten sedan länge är en självklarhet mellan Sverige och Norge kvarstår vissa hinder för att obehindrat kunna söka arbete över landsgränsen. Det kan vara juridiska, ekonomiska och administrativa gränshinder, dyra och omständliga transportvägar, skillnader i utbildningssystem och validering av kompetens.

Covid-19 pandemin har inneburit ytterligare utmaningar för den gränsöverskridande arbetsmarknaden och det är osäkert hur länge effekterna av nedstängningen kommer vara kännbara. Pandemin har medfört socioekonomiska effekter i hela det gränsöverskridande programområdet och har också avslöjat ojämlikheter i samhället, då invandrare och etniska minoritetsgrupper har drabbats.

I de delar av programgeografin, där arbetsmarknaden är mer begränsad, är ökad tillgång på arbete avgörande för att individer ska vilja bosätta sig där. Detta gäller speciellt för personer som precis är på väg att etablera sig på bostads- och arbetsmarknaden. Till år 2030 vill programmet bidra till att arbetsmarknaden på bägge sidor gränsen tydligare kopplats samman. En sådan utveckling kommer att leda till ökad trygghet och stabilitet för invånarna i hela programområdet.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning

Gränsregionen står inför ett antal utmaningar. Den relativt låga utbildningsnivån, den låga sysselsättningsgraden och bristen på arbetskraft med relevant kompetens, liksom svårigheterna avseende kompetensmatchning, indikerar att det kan finnas utmaningar i fråga om framtida kompetensförsörjning. Den snabbt föränderliga arbetsmarknaden är också en tydlig utmaning. Kartläggning behövs för att tydliggöra vilken kompetens det är brist på, vilken utbildning det finns potential/behov av och i vilka demografiska grupper det är möjligt att öka sysselsättningsgraden.

Gemensamma regelverk och metoder, till exempel för certifiering, matchning och validering, behövs för att främja den gränsöverskridande arbetsmarknaden. I vissa enskilda regioner är befolkningsunderlaget alltför litet, särskilt de rurala områdena, för att kunna tillhandahålla ett välfungerande och livslångt utbildningssystem för alla.

Kravet på utbildning för gymnasieelever blir allt högre och det blir därmed svårare för lärare att bedriva undervisning inom flera ämnesområden. I skolor där det finns få elever och få lärare blir det en utmaning att upprätthålla en hållbar och tillfredsställande undervisning. Det resulterar också i mindre flexibilitet för frånvaro av enskilda lärare. Det kan dessutom leda till en svag kompetensmiljö inom ämnesområden, vilket leder till att lärare ges få möjligheter att utvecklas.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning

Programmets primära avsikt med Ett mer socialt Europa, är att minska skillnaderna mellan stad och landsbygd inom programområdet, vars geografi präglas av stora landsbygdsområden som i vissa fall karaktäriseras av en svag näringslivsstruktur. Flera av dessa områden besitter stora natur-och kulturresurser som har ett viktigt värde för kultur-och besöksnäringen. En utmaning är att på ett hållbart sätt nyttja dessa resurser i syfte att stärka näringslivsstrukturen på landsbygden med miljömässighet i fokus.

En direkt konsekvens av pandemin är den stora nedgången av internationell turism. Restriktionerna har i perioder även inneburit hinder för nationella och regionala besök. Begränsningar i möjlighet till övernattning, servering och annan ordnad besöksnäring har drabbat näringslivet hårt. Flera områden i programmets geografi har turism som en väsentlig del av näringslivsstukrutren och har såldes ett stort behov av återhämtning efter pandemin. Kulturnäringen har också drabbats hårt då möjligheten att anordna publika evenemang varit nästintill obefintlig.

Besöksnäringen på landsbygden är ofta kopplad till naturtillgångar som fjäll, skog och vatten. Många har sökt sig ut till naturen då tillgången till museum, nöjesparker, skidanläggningar och liknande har begränsats av restriktioner. Pandemin har utifrån detta resulterat i nya resetrender inom naturturismen, vilket ökat belastningen på vissa besöksmål. Även om pandemin avtar ser denna trend ut att hålla i sig och den ökade belastningen på dessa naturresurser belyser behovet av fokus på hållbarhet. “Orörd” natur är nu i ännu högre utsträckning än tidigare utgångspunkten för turismen, det är viktigt att denna tas om hand på ett hållbart sätt. Trenden med en ökad publik tillströmning till programgeografins naturområden förutsätter innovativa arbetssätt som kopplar samman näringslivet och turismen. Hotell, restauranger, pubar och köpcentrum är inte nödvändigtvis belägna där framtida turister vill spendera sina pengar. Detta innebär att kultur-och besöksnäringen måste utveckla sina samarbetsformer för att det lokala näringslivet och lokalsamhällena ska kunna utvecklas ytterligare.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning

Andra aktiviteter för att stödja bättre styrning genom samarbete

Förväntningarna på projekt inom detta specifika mål är att öka samarbetet mellan privata och offentliga arbetsgivare. En annan förväntning är att projekten verkar för en mer jämställd och jämlik arbetsmarknad.

Detta skapar gränsöverskridande flexibilitet, stärker gränsöverskridande rådgivande organ och utvecklar och bevarar rätt kompetens. Det kan innebära projekt som fokuserar på företagsrådgivning, insatser för gränsöverskridande affärs- och industrinätverk och gränsöverskridande samarbete mellan skola och arbetsmarknad.

Sista ansökningsdag: 15 februari 2025

Ansök via: minansökan.se

Läs mer om utlysningen: Interreg utlysning

Med det här erbjudandet vill Vinnova stödja svenska aktörers internationella aktiviteter inom området hållbar transportinfrastruktur. Projekt som söker ska handla om framtagning av internationella projektansökningar, till exempel inom Horisont Europa, eller etablering av internationella samarbeten.

Läs mer om utlysningen (vinnova.se)

Första ansökningsdag hos Vinnova: 13 februari 2023

Sista ansökningsdag hos Vinnova: 15 december 2024

Stöd hos Region Värmland går inte att söka inom denna utlysning.

Utlysningen vänder sig till arbetsgivare med ett identifierat behov av internationell spetskompetens, där ett ekonomiskt rekryteringsstöd kan göra skillnad. Aktörer utanför akademin kan söka, det vill säga stora, små och medelstora företag, forskningsinstitut och offentliga organisationer.

Läs mer om utlysningen (vinnova.se)

Första ansökningsdag: 29 mars 2024

Sista ansökningsdag: 25 oktober 2024

Stöd hos Region Värmland går inte att söka inom denna utlysning.

Utlysningen är inriktad mot projekt som syftar till att bana väg för innovationer inom social hållbarhet och som har potential att bidra till programmets mission. Erbjudandet avser genomförbarhetsstudier alternativt forskningsprojekt av karaktären industriell forskning.

Läs mer om utlysningen (vinnova.se)

Första ansökningsdag: 31 maj 2024

Sista ansökningsdag: 31 oktober 2024

Stöd hos Region Värmland går inte att söka inom denna utlysning.