Region Värmlands
Årsredovisning 2022

1. Innehåll och läsanvisningar

Region Värmlands uppdrag

Region Värmlands främsta uppgift är att ansvara för att alla värmlänningar, och alla som vistas i länet, får tillgång till en väl fungerande hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Region Värmland arbetar också för ett tillgängligt och brett kulturliv, länets regionala utvecklingsfrågor, med folkhälsa och driver fem av länets folkhögskolor.

Regionfullmäktige har i regionplanen 2022 beslutat om årets mål, inriktningen, strategier och ekonomiska ramar. I årsredovisningens redovisas hur måluppfyllnad för dessa mål ser ut.

Region Värmlands effektmål för 2022 var:

• Trygga och nöjda invånare
• Attraktivt och hållbart Värmland
• God, jämlik och jämställd hälsa
• Hållbar organisation

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsen innehåller sammanställningen av effektmålen och aktiviteter. Under varje mål kommer du att kunna läsa om genomförda aktiviteter som ligger till grund för måluppfyllnaden.

Förvaltningsberättelsen

I samband med redovisningen av målen visas även vilka Agenda 2030-mål som respektive mål bidragit till under perioden. Agenda 2030 är en global handlingsplan med 17 mål som alla världens länder har skrivit under. I slutet hittar du en sammanfattning med hänvisningar till Agenda 2030-målen i Region Värmlands verksamhet under året.

Agenda 2030-index

Effektmålen bryts ner i resultatmål för nämnderna som i sin tur bryts ner i indikatorer.

Bedömningen av dessa görs enligt färgerna nedan:

• Ej uppfyllt (röd färgmarkering)
• Delvis uppfyllt (gul färgmarkering, enligt individuell bedömning)
• Uppfyllt (grön färgmarkering)

Könsuppdelad statistik

För att kunna arbeta med jämställdhet i enlighet med regionfullmäktiges intentioner, är det grundläggande att ta del av fakta och synliggöra kvinnors och mäns, flickor och pojkars olika villkor inom regionens ansvarsområden. Genom tillgång till könsuppdelad statistik kan Region Värmland göra jämställdhetsanalyser och emfasera insatsområden. Därför redovisas indikatorerna under varje effektmål uppdelat på man och kvinna där det är möjligt och relevant.

Finansiella rapporter

Här redogörs för det ekonomiska utfallet av Region Värmlands verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning).

Avsnittet kring noter ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade rapporter och en beskrivning av vilka redovisningsprinciper som gäller.

Därefter redovisas nämndernas utfall under avsnittet nämndanalyser, där budgetavvikelser beskrivs kortfattat.

Målgrupp

Region Värmlands årsredovisningen är regionstyrelsens rapport till regionfullmäktige om den samlade verksamheten och ekonomin under 2022. Årsredovisningen vänder sig också till de som bor i Värmland, medarbetare, övriga förtroendevalda, övriga intressenter, leverantörer och andra som verkar i länet.

Dokumentet granskas av Region Värmlands revisorer. Årsredovisning är anpassad till digitala plattformar och finns främst i digital version med endast ett fåtal tryckta versioner, detta i led med organisationens arbete med att göra dokumenten tillgängliga för alla och organisationens miljöarbete.

Vill du veta mer?

Ytterligare information kring specifik verksamhet eller nämnd finns i respektive nämnds årsredovisning, vilka är bilagor till detta dokument.

Bilagor

Fördjupad information och en bredare analys av Region Värmlands officiella personalstatistik återfinns i dokumentet Medarbetarstatistik som är ett komplement till årsredovisningen.

Medarbetarstatistik 2022 (pdf) Pdf, 2 MB.

Uppföljning av Miljöplan 2021- 2024 finns även den som en fristående komplement till detta dokument.

Miljöredovisning 2022

2. Regionstyrelsens ordförande har ordet

Året startade med att krig utbröt i Europa, då Ryssland invaderade Ukraina. Detta har framför allt orsakat ett stort mänskligt lidande i Ukraina, men också påverkat omvärlden till exempel i form av höjda priser på varor och tjänster. Region Värmlands krisberedskapsarbete har med anledning av osäkerheten i vår omvärld stärkts.

Regionen ska verka för jämlikhet i alla våra verksamheter, ett hållbart arbetsliv, minskat miljöavtryck, en ekonomi i balans och respektfulla möten. Invånare och personal ska känna sig trygga och välkomna i Region Värmlands verksamheter.

2022 var ett valår, regionvalet slutade i ett maktskifte och Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet bildade ett majoritetsstyre för Region Värmland, detta innebar en ny Regionstyrelse och jag tillträdde som regionstyrelsens ordförande i början av november. Det är ett hedersamt uppdrag och jag ska göra mitt bästa för att leda Region Värmland mot en positiv utveckling.

En god hälso-och sjukvård, tandvård, tillgänglig kollektivtrafik, kulturutbud och regional utveckling är viktigt för att öka länets konkurrens- och attraktionskraft. Region Värmland vill bidra till att flytta fram Värmlands positioner. Verktyg för detta är bland annat samordnande av arbetet med Värmlandsstrategin 2040, och ökad samverkan med Värmlands kommuner, näringslivet, ideella sektorn, staten och EU.

Som länets största arbetsgivare med över 8 000 medarbetare kommer majoritetsstyre att jobba för en god arbetsmiljö. En god personalpolitik, nya arbetssätt och utvecklande ledarskap kommer än mer att uppmuntras för att stärka kompetensförsörjningen och ge ökad trivsel på våra arbetsplatser.

Åsa Johansson (S)
Regionstyrelsens ordförande

3. Förvaltningsberättelse

3.1 Översikt över verksamhetens utveckling

3.2 Händelser av väsentlig betydelse

Coronapandemins grepp lättade under året

Coronapandemin har fortsatt påverkat Region Värmlands verksamhet under året. Fram till 1 april var sjukdomen covid-19 fortsatt klassad som samhällsfarlig med restriktioner som begränsade regionens verksamhet. Efter omklassificeringen upphävdes landets pandemilagar.

Coronapandemin har under året påverkat Region Värmlands verksamheter genom förlorade intäkter på grund av minskat resande, ansträngt läge i vården och vårdköer samt distanslösningar för utbildningar och kulturutbud som effekter.

Det fortsatta arbetet med vaccination mot covid-19 har fortsatt under året. 91 procent av värmlänningarna var den 31 december vaccinerade med dos 1 mot covid-19. (90 procent har fått dos 2 och 75 procent dos 3.)

Kriget i Ukraina

Den 24 februari invaderades Ukraina av sitt grannland Ryssland. I och med att freden i Europa bröts påverkades även Värmland och resten av världen av efterdyningarna av kriget. Invasionen satte ljus på vikten av beredskap i inom Region Värmlands verksamheter. Kriget i Ukraina har även lett till brist på varor och stigande råvarupriser med stigande inflation som följd.

3.3 Samlad bedömning av Region Värmlands effektmål 2022

3.4 Region Värmlands effektmål

3.4.1 Trygga och nöjda invånare

Region Värmland

Region Värmland arbetar varje dag, året om för att invånarna ska leva ett gott liv, må bra, vara trygga och känna sig nöjda. Alla i Värmland ska ha möjlighet att uppleva, delta i och utöva olika former av konst och kultur, och ett brett och inkluderande kulturutbud av hög kvalitet ska erbjudas. Kollektivtrafiken i länet ska erbjuda resor som underlättar och berikar människors liv och ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt.

Det ska finnas en god och tillgänglig vård med hög kvalitet för värmlänningarna och de som vistas i länet.

Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet trygga och nöjda invånare bidrar till flera av Agenda 2030-målen.

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Nedan redovisas regionstyrelsens bedömning av Region Värmlands del av måluppfyllelsen, det vill säga den del av effektmålet som Region Värmland ansvarar för att bidra med.

Effektmålet bedöms delvis uppnås för helåret 2022. Blandade bedömningar av de centrala delarna inom effektmålet gör att målet delvis uppnås för helåret 2022. Trots att flera nämnders resultatmål uppnås är det en låg måluppfyllelse för tillgänglighet och minskat förtroende inom hälso- och sjukvården som är en bidragande faktor till bedömningen. Även kollektivtrafikens mål är en central del som inte uppnåtts.

• Regionstyrelsen bedömer att målet effektivt genomförande har uppnåtts
• Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer att målet bästa vårdkvalitet har delvis uppnåtts och att målet tillgänglig vård inte har uppnåtts.
• Kollektivtrafiknämnden bedömer att målet god tillgänglighet och service inte har uppnåtts
• Kultur- och bildningsnämnden bedömer att målen ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället, ett varierat kulturutbud av hög kvalitet och fokus på ökad kulturell delaktighet och eget skapande har uppnåtts.
• Hjälpmedelsnämnden bedömer att målet god hjälpmedelsförsörjning utifrån individens behov har uppnåtts
• Patientnämnden bedömer att målen stödja patienter och bidra till kvalitetsutvecklingen har uppnåtts
• Kost- och servicenämnden bedömer att målet kostnadseffektiv hållbar måltidsverksamhet med hög kvalitet, för god, jämlik och jämställd hälsa delvis har uppnåtts.

Lärande skapar nya möjligheter

Att skapa ökad motivation och möjlighet till studier som resulterar i ökad kunskap är avgörande för Värmlands utveckling. Region Värmlands fem folkhögskolor har på ett bra sätt kunnat fullfölja sin verksamhet under året genom ett stort omställningsarbete och snabba förändringar för att anpassa verksamheten till riktlinjer kopplade till coronapandemin. Under året har skolorna aktivt arbetat med jämställdhetsintegrering för att bidra till det övergripande jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Skolornas kurser på ordinarie folkbildningsanslag hade fördelningen 59 procent kvinnor och 41 procent män.

Under året har 81 procent av deltagare på folkhögskolorna nått sin målsättning att få grundläggande behörighet till högskolestudier eller yrkeshögskolestudier. Av dem som fick behörighet var 54 procent kvinnor och 46 procent män.

Inom hälso- och sjukvården har cirka 45 sjuksköterskor har erhållit specialistutbildningstjänster inom flera olika områden såsom ambulans, akut, barn och ungdom, psykiatri, barnmorskor med mera.

Sysselsättning

Arbetslösheten steg periodvis under coronapandemin, men ligger nu lägre än i januari 2020 innan pandemin startade. Denna utveckling gäller både riket och Värmland.

Digital infrastruktur

Handlingsplan för digital infrastruktur fastställdes i december. Handlingsplanen har fokus på år 2030 med delmål till år 2025. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i Värmlandsstrategin.

Bredbandsutbyggnaden på övergripande regional nivå visar en positiv utveckling, där Värmland har satsat stort på bredbandsutbyggnad på landsbygden. Utbyggnadsgraden ser dock olika ut beroende på var i länet man befinner sig.

Kulturlänet Värmland

Region Värmland har under året fördelat statsbidrag på drygt 62 miljoner kronor till regional kulturverksamhet inom ramen för samverkansmodellen. Bidragsgivningen syftar till att Region Värmland i samverkan med staten och kommunerna ska säkra en väl fungerande kulturell infrastruktur i regionen. Region Värmland fick även 1,4 miljoner kronor i tillfällig förstärkning från Kulturrådet att fördela till verksamheterna inom samverkansmodellen mot bakgrund av förlängningen av pandemirestriktionerna under första kvartalet 2022.

Sedan pandemirestriktionerna upphävdes har det värmländska kulturlivet kunnat återgå till dess ordinarie verksamhet. Tendensen är att publiken visserligen återkommit i hög utsträckning men att många kulturverksamheter fortfarande inte har återfått publik på samma nivåer som före pandemin. Region Värmlands satsningar på ökat ekonomiskt stöd har bidragit till att kulturlivet i Värmland gavs möjlighet att överleva, förmåga att fortsätta utvecklas och återstarta efter pandemin. Den särskilda satsningen på barn och ungas tillgång till kultur bidrar till ökad kulturell delaktighet. Bidrag till projekt har beviljats i alla länets 16 kommuner.

Nöjdhet

Patientnämnden i Region Värmland har i uppdrag att hjälpa patienter och närstående att ta emot klagomål och få dem besvarade av vården. Patienternas klagomål ger inte en övergripande bild av hur vården fungerar, men varje klagomål är i sig en berättelse om något som en enskild patient har upplevt och de bär därför på viktig kunskap om patienternas upplevelse av vården i Värmland. Många klagomål handlar om brister i kommunikationen, information och delaktighet.

Genom undersökningen Kollektivtrafikbarometern mäts invånarnas och kundernas nöjdhet med kollektivtrafiken i Värmland (till kunder räknas de som reser med den samhällsorganiserade kollektivtrafiken minst en gång per månad). Både invånarnöjdhet och kundnöjdhet med den allmänna kollektivtrafiken bedöms som hög jämfört med resten av landet. Kunderna ger kollektivtrafiken i Värmland ett betyg på 72 procent i nöjdhet för 2022, vilket är klart över det nationella snittet på 60 procent. Resultatet gällande invånarnöjdheten 2022 var 58 procent, vilket även det ligger över det nationella snittet på 52 procent.

Förtroende

Hälso- och sjukvårdsbarometern görs varje år av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att undersöka befolkningens uppfattningar om och förtroende för vården. Den visar att gällande förtroendet för hanteringen av coronapandemin sticker Region Värmland ut som en av de regioner där förtroendet är som allra högst – 80 procent, vilket är fjärde högsta i landet.

Ett område som tydligt speglar förtroendet för hälso- och sjukvården är befolkningens följsamhet till rekommendationer, bland annat gällande rekommendationer om vaccination för att att förebygga sjukdom och smittspridning i populationen. De övergripande resultaten för vaccinationstäckning visar under den senaste influensasäsongen 2021–2022 att Region Värmland nådde klart högst andel vaccinerade i landet i 65 år eller äldre med 81 procent, jämfört med genomsnittet för riket som var 70 procent.

Region Värmland deltog i Wermland Pride i både Museiparken och Prideparaden i Karlstad. Detta för att visa att Region Värmland är en region för alla.

Kollektivtrafik

Året 2022 kantades fortfarande av coronapandemin, men nu med fokus på att återfå resenärerna och att finna nya. Att många människor förändrat sitt sätt att resa har varit både en utmaning och samtidigt en möjlighet.

Utifrån ett nationellt perspektiv har kollektivtrafiken i Värmland bra värden i mätningar.

Under sommaren har en ny linje mellan Karlstad - Grums - Värmskog - Glaskogen - Arvika trafikerats i båda riktningar fyra dagar per vecka. Detta har genomförts i samråd med Glaskogens naturreservat för att hitta det utbud och tider där det är flest besökare. Cirka 300 resor har genomförts, vilket betraktas som ett positivt resultat för en nystartad linje.

Hyrpersonal

Kostnaderna för hyrpersonal uppgår till 5,1 procent av den totala personalkostnaden. Orsakerna är bland annat en ökad ersättningsnivå för hyrbarnmorskor och hyrläkare inom primärvården under våren 2022. Upphoven till det ökade behovet av hyrläkare under 2022, jämfört med föregående år, var bland annat svårigheter att rekrytera kompetensen, hantering av uppskjuten vård och högre sjukskrivningstal. En annan viktig parameter var behovet av att kunna erbjuda medarbetarna återhämtning, vilket ökade behovet av hyrpersonal under året.

3.4.2 Attraktivt och hållbart Värmland

Region Värmland ska bedriva ett samordnat, inkluderande regionalt utvecklingsarbete och sträva efter att ha en kollektivtrafik som drivs av fossilfritt bränsle, en hållbar regional utveckling med fler och framgångsrika företag, nya jobbmöjligheter, förbättrade kommunikationer och ett rikt kulturliv. Regionen ska öka attraktiviteten och konkurrenskraften i Värmland genom att koppla samman länets ekonomi med en global marknad där värmländska företag kan konkurrera med varor och tjänster. Under 2022 har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet attraktivt och hållbart Värmland bidragit till flera av Agenda 2030-målen.

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 17: Genomförande och partnerskap

Effektmålet bedöms delvis uppnås för helåret 2022. Många positiva insatser görs och bland regionens verksamhet ser man att återgången till ordinarie verksamhet efter pandemin bidrar till genomslag i resultat och effekter. Bland nämndernas mål som ligger till grund för målbedömningen och i inrapporteringsområden ses dock blandade bedömningar, och likaså för de centrala delarna för effektmålets bedömning.

• Regionstyrelsen bedömer att målet effektivt genomförande har uppnåtts.
• Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer att målet bästa vårdkvalitet har delvis uppnåtts och att målet tillgänglig vård inte har uppnåtts.
• Kollektivtrafiknämnden bedömer att målet minskad miljö och klimatpåverkan har uppnåtts.
• Regionala utvecklingsnämnden bedömer att målet stärkt hållbar tillväxt och utveckling i hela Värmland delvis har uppnåtts.
• Kultur- och bildningsnämnden bedömer att målen ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället, ett varierat kulturutbud av hög kvalitet och fokus på ökad kulturell delaktighet och eget skapande har uppnåtts. Vidare bedömer nämnden att målet stärkt folkhälsa och folkhälsoarbete med fokus på förutsättningar för hälsa har delvis uppnåtts.

Inrikes flyttnetto

Värmlands befolkning uppgick till 283 976 personer sista december 2022. Det är en ökning från 2021 med 780 personer. Fler flyttar till Värmland från andra delar av Sverige än från – det så kallade inrikes flyttnettot ökar – och det för tredje året i rad. Fem av kommunerna visar upp positiva inrikes flyttningsnetton för 2022, där Karlstad har det högsta nettot med 298 personer.

Innovations- och konkurrenskraft

Etableringsarbete och arbetet med att starta upp Business Region Värmland (BRV) har pågått under året. BRV ska stärka Värmlands attraktionskraft för att fler företag ska välja att etablera sig i länet. Ju fler etableringar som landar i Värmland, desto fler anledningar får företag som redan finns här att stanna kvar och utveckla sina verksamheter

Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för hållbar smart specialisering 2022 – 2028 färdigställdes under 2022. Smart specialisering är ett sätt att kraftsamla för innovation och hållbar utveckling inom de områden där det finns störst potential. Det är både en strategi och ett verktyg där syftet är att bidra till ett Värmland som är en ännu bättre plats att bo, leva och verka i.

Jämställd tillväxt ger ökad tillväxt

Det fyraåringa projektet Attraktionskraft Värmland har pågått under året. Projektet är den satsning för att säkra den framtida kompetensförsörjningen, bidra till att minska de könsstereotypa utbildningsvalen, bryta den könssegregerade arbetsmarknaden i Värmland och genom detta stärka näringslivet och attraktionskraften i länet.

Under 2022 var Region Värmland mentor för Region Östergötlands jämställdhetsintegrering inom Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) modellkoncept. Politiker, chefer och tjänstepersoner har deltagit med syfte att stödja Region Östergötland samt vidareutveckla Region Värmlands eget arbete, i samverkan med det centrala arbetet kring jämställdhetsintegrering.

Infrastruktur till och från länet

Länstransportplanen anger målen för utvecklingen av den regionala transportinfrastrukturen i Värmland. Länstransportplanen fastställdes i regionfullmäktige i oktober 2022 efter remissförfarande och regeringens godkännande i april.

Arbetet med Karlstad resecentrum fortgår. Region Värmland är delaktig både i egenskap av kollektivtrafikmyndighet och delfinansiär via länsplanens medel.

Flyg- och tågtrafik till och från länet

För flygtrafiken finns fortfarande ingen reguljärtrafik från Karlstad. Fem charterdestinationer med veckovisa avgångar finns med tyngdpunkt under höst och vinter. För flygplatserna i Torsby och Hagfors finns upphandlad trafik till Arlanda med dagliga avgångar på morgon och kväll. För den som vill ta tåget finns åtta avgångar per dag och riktning mellan Karlstad och Stockholm, detta att jämföra med sex under 2021 och fyra under 2020.

Under 2022 återupptogs direkttågen mellan Oslo och Karlstad, först med tre avgångar per dag och i december utökades de till fem avgångar per dag.

Den regionala och skattefinansierade tågtrafiken har i princip haft samma resandeutbud som tidigare. Resandet har ökat under 2022 jämfört med 2021 och 2020 och var under hösten nästan i nivå med 2019.

Varumärket Värmland

En varumärkesmätning, Bilden av Värmland inom Värmland, har genomförts under året för att få en bild av vad värmlänningarna själva tycker om sin plats. Undersökningen visar att 93 procent av alla som svarade angav att de har en positiv eller mycket positiv bild av Värmland. 89 procent svarade även ja på frågan om de skulle rekommendera någon att flytta hit. Bland de spontana associationerna till Värmland finns; vacker natur, lugnt, tryggt och trevliga människor. Bland negativa associationer förekommer ord som; glesbygd, inskränkthet och bristande kommunikationer. Dock uppgav 41 procent att de inte kunde ange något negativt alls om Värmland. Sämst resultat i undersökningen får attityderna till konkurrenskraftigt näringsliv och intressanta jobbmöjligheter. Här svarar färre än hälften att man i hög grad förknippar Värmland med detta. Mer än var tionde är negativt inställd och ungefär lika många uppger sig inte veta alls. Här ser vi därmed en möjlighet att förbättra värmlänningarnas kunskap och attityder framöver.

Ett större projekt har påbörjats för att ta fram en ny långsiktig externwebb för Värmland på varmland.se. Webbplatsen utvecklas med ny funktionalitet, innehåll och design för att ytterligare stärka bilden av Värmland som en attraktiv plats att leva, bo och arbeta.

Kultursektorns återställning efter pandemiåren

Coronapandemin innebar nya utmaningar för kulturområdet. För att möta de ekonomiska behoven, och som ett komplement till statliga kris- och återstartsstöd, tillfördes Region Värmlands pott för bidrag till projekt och arrangemang inom kulturområdet, 2,5 miljoner kronor extra. Dessa öronmärktes för pandemirelaterade insatser.

Internationellt arbete

Region Värmlands brysselkontor har bevakat, följt upp och stöttat tjänstepersoner och politiker i prioriterade EU-frågor kopplat till utveckling av sammanhållningspolitiken, skogsstrategin, klimatlagstiftning med mera.

Värmlandsstrategin

Under perioden har en process (årshjul) utformats för det delade lärandet runt Värmlandsstrategin; ett upplägg med återkommande dialogtillfällen om Värmlandsstrategins genomförande och uppföljning. Dialogen ska utgöra ett underlag för Region Värmlands nulägesanalys och den strategiöversyn som ska ske minst en gång per mandatperiod. Dialogen, och den nulägesanalys den bidrar till, kan sedan vara underlag till det regionala ledarskapet och de olika samverkansformer aktörerna ingår i.

En konferens med cirka 300 deltagare från det regionala ledarskapet har arrangerats; det första steget inför kommande års årshjul och i processen för ett delat lärande.

3.4.3 God, jämlik och jämställd hälsa

Region Värmland

Region Värmland ska erbjuda en tillgänglig, samordnad och välfungerande hälso- och sjukvård och tandvård som utgår från patientens behov. Hälsoläget i regionen ska vara jämlikt och invånarna ska uppleva att de har en fullgod fysisk och psykisk hälsa. Vidare ska Region Värmland vara drivande i det länsgemensamma folkhälsoarbetet.

Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet god, jämlik och jämställd hälsa bidragit till flera av Agenda 2030-målen.

Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Nedan redovisas regionstyrelsens bedömning av Region Värmlands del av måluppfyllelsen, det vill säga den del av effektmålet som Region Värmland ansvarar för att bidra med.

Regionstyrelsen bedömer att effektmålet god, jämlik och jämställd hälsa delvis har uppnåtts. I måluppfyllelseanalysen ingår blandade prognoser från nämndernas bedömningar. Flera resultatmål uppvisar goda resultat, men centrala delar uppnås inte eller enbart delvis för helåret 2022. Många goda insatser har genomförts, men flera av dessa har ej hunnit få genomslag. Låg tillgänglighet och utmaningar inom hälso- och sjukvården bidrar starkt till den samlade bedömningen. Coronapandemins efterdyningar påverkar fortfarande hälso- och sjukvården i länet vilket är en central del av målet.

• Regionstyrelsen bedömer att målet effektivt genomförande har uppnåtts.

• Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer att målet bästa vårdkvalitet delvis har uppnåtts och att målet tillgänglig vård inte har uppnåtts.
• Kultur och bildningsnämnden bedömer att målet stärkt folkhälsa och folkhälsoarbete med fokus på förutsättningar för hälsa har delvis uppnåtts.
• Hjälpmedelsnämnden bedömer att målet god hjälpmedelsförsörjning utifrån individens behov har uppnåtts.
• Patientnämnden bedömer att målen stödja patienter och bidra till kvalitetsutvecklingen har uppnåtts.

Tillgänglighet inom hälso- och sjukvården

Tillgänglighet till hälso- och sjukvård förknippas ofta med väntetider, korta eller längre, men begreppet kan vara bredare än så. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys menar att vården anses vara tillgänglig om den är följsam gentemot patienternas och befolkningens behov och efterfrågan. Andra aspekter av tillgänglighet kan till exempel vara fysisk tillgänglighet såsom öppettider och avstånd till vårdenheter, kostnader i form av egenavgifter, tillgång till vårdpersonal med rätt kompetens, tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar när det gäller gator, trappor och toaletter, tillgänglighet till information och dokumentation samt tillgång till nya effektiva behandlingsmetoder.

Den patientupplevda tillgängligheten, alltså den andel av befolkningen i Värmland som svarar att de hade tillgång till den hälso- och sjukvård de behövde, har sjunkit från 88 procent 2021 till 83 procent 2022, en sänkning som ses i övriga riket också. Sannolikt är åren 2020 och 2021 påverkade av pandemin då invånarna visade en förståelse för att läget i vården var mycket ansträngt och att många ändå hade tillgång till hälso- och sjukvården i hög utsträckning. Det senaste resultatet är mer jämförbart med resultatet år 2019, som mer kan betraktas som ett normalår, som då låg på 84 procent.

Hälso- och sjukvården i Värmland har under året fortsatt präglats av coronapandemin, omprioriteringar av vård och rekryteringssvårigheter inom flertalet personalkategorier vilket har påverkat möjligheten att kunna öka tillgängligheten. Region Värmland har fortsatt utveckla digitala tjänster och möten, sjukvårdens kontaktsystem med mera med syfte att öka den faktiska och upplevda tillgängligheten till vård.

Väntetider och vårdgaranti

För att hantera väntelistorna har samtliga verksamheter inom somatisk slutenvård som haft möjlighet remitterat vård till extern vårdgivare för åtgärd inom vårdgarantin. För en del verksamheter har det varit utmanande då övriga regioner inom landet befunnit sig i samma situation och konkurrens hos privata vårdgivare uppstått.

Under året har vårdcentralernas telefontillgänglighet ökat betydligt. Andelen besvarade telefonsamtal samma dag var under 2022 81 procent, att jämföra med 2021 då siffran låg på 72 procent.

Vårdkvalitet

Begreppet kan beröra bland annat omvårdnadskvalitet, bemötande och medicinsk kvalitet. Som fokusområde under Region Värmlands effektmål god och jämlik hälsa avses främst den medicinska kvaliteten. I arbetet med stärkt vårdkvalitet ingår en fortsatt implementering av det nationella systemet för kunskapsstyrning och ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, vilka båda utgör grunden i att minska antalet undvikbara vårdskador och dess konsekvenser.

Gröna korset är en enkel visuell metod för medarbetare i sjukvården. Det används för att identifiera risker och undvikbara vårdskador i realtid och skapa en kultur som präglas av förbättringar inom vården. Under året har konceptet börjat användas inom många verksamhetsområden och metodarbetet kommer implementeras vidare.

Patientens delaktighet bidrar till bättre vård

Region Värmland har via patientnämnden tagit emot 1 710 klagomål och synpunkter på hälso – och sjukvård och folktandvård i Värmland under 2022, en ökning i förhållande till 2021. Klagomålen och synpunkterna ger Region Värmland en bild av vården ur patientens och deras närståendes perspektiv. Deras upplevelse och erfarenheter av vården, såväl positiva som negativa och deras förbättringsförslag ger en viktig kunskap till vården i arbetet att utveckla hälso - och sjukvård samt folktandvården. Patienter och närstående framför flest klagomål och synpunkter på vård och behandling, kommunikation samt tillgänglighet, en trend som hållit i sig under många år.

Barns synpunkter på hälso- och sjukvården i Värmland

Under hösten 2022 har ett arbete påbörjats för att förbättra och förenkla barns möjligheter att lämna klagomål och synpunkter på den värmländska hälso- och sjukvården. Först ut är en blankett att lämna klagomål på som är mer anpassad för barn.

Folkhälsa

För första gången delades Region Värmlands folkhälsopris ut och detta gjordes på regionfullmäktiges sammanträde i april. Syftet med utmärkelsen är att premiera en organisation som gjort en insats av särskild betydelse för folkhälsan i Värmland. En årligt återkommande folkhälsovecka initierades under året med syftet att tillsammans med andra aktörer som har betydelse för folkhälsans utveckling i länet få tillfälle att gemensamt samlas kring folkhälsostrategiskt viktiga frågor.

Befolkningsundersökningen Liv och Hälsa genomfördes under året och resultat från undersökningen visar på hälsoläge och hälsoutveckling i Värmland. Resultatet visade bland annat att de flesta i Värmland (68 procent) angett att de har bra hälsa, andelen som röker dagligen har minskat från 15 procent år 2000 till 6 procent år 2022 och andelen riskkonsumenter av alkohol har minskat i åldersgruppen 18–49 år, men ökat bland personer 70 år eller äldre. Det finns fortfarande stora skillnader i hälsa och dess bestämningsfaktorer mellan män och kvinnor, socioekonomiska grupper och kommuner.

Digitala vårdmöten och e-tjänster

Under 2022 har ett stort antal digitala vårdmöten genomförts via appen Vård i Värmland, även om användningsgraden har minskat jämfört med 2021. Detta kan bero på att pandemirestriktionerna lättade under våren. I början av 2022 utvecklades den digitala vården ytterligare genom att appen Ung i Värmland som används i vissa fall när det handlar om vård som riktas till unga. Denna används främst av Första linjen unga och ungdomsmottagningarna. Målsättningen med en egen app för unga är att den ska vara mer målgruppsanpassad och motivera unga att söka vård inte minst mot psykisk ohälsa.

Under hösten 2022 startade breddinförandet av Boka tid för provtagning via 1177 efter tidigare genomförd pilotdrift på några verksamheter i Karlstad. Målet med förändringen är att minska väntetid och för att undvika trängsel i lokalerna. Under 2022 har användningen av 1177 e-tjänster ökat markant.

Viljan att använda e-tjänster via 1177.se är hög i Värmland. Hälso- och sjukvårdsbarometern visar att 82 procent anger att de är positiva till att exempelvis boka vårdbesök och läsa journaler på det sättet. Samtidigt är det färre än genomsnittet som säger att de är positiva till vård och behandling med hjälp av digital teknik.

Nya Centralsjukhuset

Under 2022 har arbetet med projektet Nya CSK utvecklats enligt plan. I början av året genomfördes en uppdatering av det tidigare programarbetet tillsammans med hälso- och sjukvården och entreprenören Skanska. Under försommaren upphandlade Skanska sin organisation för den inledande fasen av projektarbetet, och under hösten har projektet arbetat sig ner ytterligare en detaljnivå i de olika delprojekten. Regionstyrelsen har fattat beslut om ett antal relaterade planer och utredningar som processats fram inom projektet, exempelvis en hållbarhetsplan och en plan för det interna mål- och uppföljningsarbetet, samt en utredning kring att bygga det första huset, Mottagningshuset, med trästomme.

En första evakueringsbyggnad, kallad Östra paviljongen uppfördes under våren och driftsattes efter sommaren. Tre vårdavdelningar återfinns i huset där nya arbetssätt prövas, exempelvis läkemedelsautomat, ny kosthantering, rörelselarm på alla rum för att förebygga fall och monitorer för övervakning av vitala parametrar som mäts kontinuerligt. För de tre vårdavdelningarna är den största skillnaden att så gott som samtliga 78 vårdplatser är enpatientrum. I tidigare lokaler delade flera patienter på både salar och toaletter. De nya enpatientrummen är både mer smittsäkra och har ökad patientintegritet.

God och nära vård

Region Värmland och länets 16 kommuner enades under 2022 om en gemensam målbild för framtidens Värmland - tillsammans utvecklar vi god och nära vård, hälsa och omsorg. Målbilden är ett underlag för gemensamma beslut och aktiviteter, den är också länets gemensamma riktning och beskriver de förflyttningar som behöver göras för att nå målet. Målbilden visar värden som är viktiga för invånarna i Värmland och de gemensamma principer som ska vara ledstjärnor i arbetet.

3.4.4 Hållbar organisation

Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet hållbar organisation bidragit till flera av Agenda 2030-målen.

Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Regionstyrelsen bedömer att effektmålet hållbar organisation delvis har uppnåtts för 2022

• Regionstyrelsen gör bedömningen att målet ekonomi i balans delvis har uppnåtts.
• Regionstyrelsen gör bedömningen att målet hållbart arbetsliv delvis har uppnåtts.
• Regionstyrelsen gör bedömningen att målet minskat miljöavtryck delvis har uppnåtts.
• Regionstyrelsen gör bedömningen att målet respektfulla möten delvis har uppnåtts.

Här följer en redovisning av målets ingående delar och underlaget till regionstyrelsens måluppfyllelseanalys.

3.4.4.1.1 Hållbar organisation - Hållbart arbetsliv

God arbetsmiljö med fokus på hälsofrämjande aktiviteter

Det aktiva arbetsmiljöarbete som Region Värmland bedriver främjar hälsan samt förhindrar arbetsrelaterade olycksfall och sjukdomar. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) handlar om att undersöka, riskbedöma och åtgärda arbetsmiljön. En god och hälsofrämjande arbetsmiljö är en förutsättning för Region Värmlands attraktivitet som arbetsgivare och en väl fungerande kompetensförsörjning.

Arbetsmiljöverket genomförde en större inspektionsinsats gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet. Inspektionen visade i stort på att verksamheter inom Region Värmland har en god följsamhet till riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete. Det finns rutiner, arbetssätt och verktyg som stöd men att det ändå kan göras förbättringar i arbetet. Utifrån det har regionen fått krav på åtgärder för att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Rutiner, verktyg och arbetssätt har setts över och stödmaterial har tagits fram och förankrats i verksamheterna under hösten och en handlingsplan för att förtydliga åtgärderna har tagits fram.

Antalet deltagare till Region Värmlands arbetsmiljöutbildningar, för chefer och skyddsombud, ökade under året.

Anställda

I december 2022 fanns det 8 267 tillsvidareanställda inom Region Värmland, av dessa var 80,5 procent kvinnor och 19,5 procent män. Antalet tillsvidareanställda ökade under 2022 jämfört med 2021, då antalet tillsvidareanställda uppgick till 8 012 personer.

Antalet visstidsanställda uppgick till 585 personer i december 2022, varav 71,3 procent var kvinnor och 28,7 procent var män. Antalet visstidsanställda är i samma nivå som motsvarande månad föregående år då antalet visstidsanställda var 583 personer.

Strategisk kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning är ett prioriterat område för Region Värmland som arbetsgivare och strategisk kompetensförsörjning handlar om att arbeta långsiktigt, strukturerat och målmedvetet med insatser som syftar till att Region Värmland kan attrahera och rekrytera nya medarbetare, utveckla och behålla befintliga medarbetare och kunna skapa bra avslut när medarbetare slutar sin anställning. En strategisk kompetensförsörjningsplan för Region Värmland togs fram under året. Planen beskriver kompetensförsörjningsutmaningar och viktiga strategier för att klara kompetensförsörjningen.

Ett flertal kompetensförsörjningsaktiviteter har genomförts under 2022 men det råder en fortsatt brist inom flera yrken, främst inom hälso- och sjukvården inklusive folktandvården. Rekryteringssvårigheter, pensionsavgångar, personalomsättning och en ökad efterfrågan på arbetsmarknaden är några av orsakerna till detta. Det råder även svårigheter att rekrytera till enheter som inte finns belägna i Karlstad med omnejd.

Region Värmlands verksamhet kännetecknas av kunskap och kvalitet, och ska ständigt ha som ambition att utveckla kompetens och arbetssätt. Att kunna erbjuda medarbetarna en strukturerad karriär- och kompetensutveckling är ett prioriterat område.

En professionell, kvalitetssäkrad och icke-diskriminerande rekryteringsprocess är viktig för att attrahera nya medarbetare med rätt kompetens. Under året har därför fortsatta implementeringsinsatser gjort av nytt rekryteringsverktyg. Verktyget stöder arbetet med kompetensbaserad rekrytering genom hela processen. Genom kompetensbaserad rekrytering uppnås en träffsäker och effektiv rekrytering som inte diskriminerar.

Sjukfrånvaro sjönk under årets sista månader

Sjukfrånvaron för perioden januari - december 2022 uppgick till 7,2 procent, vilket var högre jämfört med motsvarande period 2021. För kvinnor var sjukfrånvaron 7,8 procent och för män 4,9 procent. Den höga sjukfrånvaron är främst korttidsfrånvaro. Sjukfrånvaron var som högst under årets inledande månader och har därefter succesivt börjat att återgå till lägre nivåer.

Ledarskap och medarbetarskap

Insatser inom området ledarskap och medarbetarskap handlar bland annat om stöd till chefer och ledare i utvecklings- och förändringsprocesser. Dessa görs genom individuell och/eller grupphandledning och ledningsgruppsutveckling. Genom olika utbildningsinsatser, bland annat utvecklande ledarskap (UL) har chefer getts möjlighet till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i syfte att erhålla kompetens och träning i färdigheterna i att vara chef. Insatser till chefs- och medarbetargrupper innefattar bland annat Ledare och Medarbetardeklaration (LoM) eller stöd till chefer i olika situationer som de ställs inför. Det kan vara långsiktiga insatser eller av kortare karaktär som stöd inför aktiviteter eller värdegrundsarbete. Ett arbete med att ta fram en ny modell för chefsutbildningar inom Region Värmland har pågått under perioden

Enhetlig arbetsgivarpolitik

För att uppfattas som en enhetlig arbetsgivare med en känd arbetsgivarpolitik har arbetet med att ta fram ett förslag på personalpolitiskt program genomförts under perioden. Programmet innehåller en personalpolitisk plan med övergripande mål och långsiktiga strategier inom personalområden, som är särskilt viktiga att arbeta med för att klara verksamheternas uppdrag och mål. Programmet innehåller också en personalpolicy som beskriver värderingar och förhållningssätt som är viktiga inom Region Värmland samt en arbetsmiljöpolicy, som är upprättad sedan tidigare. Beslut om programmet förväntas beslutas under första delen av 2023.

Under året påbörjades en övergång från fyraåriga chefsförordnanden till
tillsvidareanställningar för chefer inom Region Värmland. Syftet med denna förändring var att stärka attraktiviteten som arbetsgivare, tydliggöra chefs- och ledarskapet som profession och säkerställa att samma villkor gäller för chefskapet inom alla delar av organisationen.

Samverkansavtal

Samverkan ska bidra till utveckling i våra verksamheter och att detta kan ske i samverkan med fackliga parter. Samverkansavtalet hanterar både medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor och arbetet ska årligen utvärderas av samverkansgrupperna. Under 2022 har ett arbete pågått med att ta fram en fortsättningsutbildning inom samverkan med inriktning på aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen.

3.4.4.1.2 Hållbar organisation - Ekonomi i balans

Regionstyrelsen har under 2022 beviljat hälso- och sjukvårdsnämnden, kultur- och bildningsnämnden och kollektivtrafiknämnden att överskrida sina beslutade nettokostnadsramar med totalt 288 miljoner kronor, från Region Värmlands resultatutjämningsreserv, för åtgärder som relaterar till återställning och omställning efter coronapandemin.

3.4.4.1.3 Hållbar organisation - Minskat miljöavtryck

Miljöplan

Region Värmlands interna miljöarbete utgår från Miljöplan 2021–2024, beslutad av regionfullmäktige. I planen finns tre övergripande mål om att regionen ska minimera klimatavtrycket, använda resurser klokt och bidra till hälsosamma miljöer. Sju målområden är identifierade som viktiga att arbeta med för att nå de övergripande målen. Genomförandet av miljöplanen sker via interna arbetsgrupper där samverkan mellan olika verksamheter är en nyckelfaktor för framgång.

För att se vidare redovisning av uppföljningen av miljöplanens mål, se bilaga Uppföljning miljöplan 2021–2024.

Som en del av miljöplanens genomförande ges möjlighet för verksamheterna att söka miljöbidrag för insatser inom miljöplanens olika fokusår. Under fokusåret 2022 ”Vi använder våra resurser klokt” inkom och beviljades fem ansökningar. Flertalet bidrag syftade till att öka källsorteringen av avfall.

Miljöplanen följs upp i den årliga miljöredovisningen. Läs mer om målresultat och genomförda insatser i Miljöredovisning 2022 vilken ligger som komplement till årsredovisningen.

Fossilfri välfärdsregion

I april antog regionfullmäktige nya klimatmål för Region Värmland. Bland annat antogs ett långsiktigt mål om att organisationen ska ha minskat sin klimatpåverkan med 85 procent år 2045 jämfört med år 2019. Åtgärder för att nå målet ingår som en del i genomförandet av Region Värmlands Miljöplan 2021–2024.

Agenda 2030

Som en reaktion på återgång till fysiska event väcktes frågan om hållbarhet vid konferenser och event. I samband med Genius konferensen tog Region Värmland och Länsstyrelsen i Värmland fram en checklista utifrån Agenda 2030 som sedan pilottestades på konferensen. En uppföljning av piloten genomfördes under hösten visade att initiativet var uppskattat. I utvärderingen av konferensen fick deltagarna ge för förslag till utveckling av hållbarhetsaspekter, bland annat lyftes önskan om vegetarisk kost. Checklistan ska utökas med bland annat säkerhetsaspekter under 2023.

Under 2022 har regionfastigheter och sakkunniga inom olika hållbarhetsområden tillsammans med Skanska arbetat fram ett hållbarhetsprogram för byggnationen av nya CSK. Hållbarhetsprogrammet utgår ifrån Agenda 2030 och hållbarhet och ska vara en vägvisare genom projektet för att bidra till miljömässiga, sociala och ekonomiskt hållbara val.

2022 års delårsredovisning kompletterades med ett Agenda 2030 index för att visualisera hur Region Värmlands aktiviteter relaterade till de globala målen.

Årsredovisningens Agenda 2030-index

3.4.4.1.4 Hållbar organisation - Respektfulla möten

Varje dag sker inom Region Värmland många möten mellan enskilda personer och grupper, direkt och indirekt, personligt, digitalt och via text och bild. Det sker till exempel möten mellan chef och medarbetare, mellan kollegor, mellan medarbetare och patienter eller anhöriga, mellan förtroendevalda, mellan förtroendevalda och invånare och mellan Region Värmland och de som bor, lever och vistas i Värmland. Alla möten är olika, beroende på vilka som möts och hur man möts. Alla medarbetare har ett ansvar för att varje möte upplevs som respektfullt.

Värdegrunden har implementerats och förankrats i organisationen. Arbetet har bland annat genomförts genom självinstruerande övningar som hjälpt verksamheterna att föra dialog kring värdegrundsfrågor i olika forum. En annan aktivitet har varit att justera i övriga styrande dokument för att harmoniera med Region Värmlands värdegrund.

3.5 Den regionala koncernen

Enligt 2 kap 5§ Lagen om kommunal redovisning ska årsredovisningens förvaltningsberättelse omfatta även sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Det kan avse till exempel stiftelser, bolag, ideell förening, samordningsförbund och kommunalförbund.

Bolag som Region Värmland äger helt eller delvis

• ALMI Företagspartner Värmland AB (ägarandel 49 procent).
• ALMI invest.
• Värmlandstrafik AB (VTAB) - helägt bolag.
• Bussfastigheter i Kristinehamn AB – helägt dotterbolag till VTAB.
• Gångjärnet i Karlstad AB – helägt dotterbolag till VTAB.
• AB Transitio (ägarandel 5 procent).
• Tågfastigheter AB (ägarandel VTAB 0,1 procent).
• BIMS AB (biljettsamverkan i Mellansverige AB) (ägarandel VTAB 15,8 procent).
• Kommuninvest i Sverige AB ett kreditmarknadsbolag - helägt av Kommuninvest
  ekonomisk förening.
• Samtrafiken i Sverige AB (ägarandel 2 procent).
• Vänertåg AB.
• Oslo-Stockholm 2.55 AB (ägarandel 16,6 procent).
• Inera AB, sålt till SKL Företag AB 2017 (Region Värmland har dock kvar fem
  aktier i bolaget, alla regioner äger tillsammans tre procent av bolaget).
• LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag).

Stiftelser, kommunalförbund och samordningsförbund

• Stiftelsen Dalslands kanal, Region Värmland är en av flera huvudmän.
• Stiftelsen Värmlandsoperan (Wermland Opera) Region Värmland är huvudman.
  tillsammans med Karlstads kommun.
• Stiftelsen Värmlands museum, Region Värmland är huvudman tillsammans
  med bland annat Karlstads kommun.
• Stiftelsen Gammelkroppa skogsskola, Region Värmland är en av flera
  huvudmän.
• Stiftelsen Inova, Region Värmland är en av flera finansiärer.
• Stiftelsen Erlandergården. Region Värmland är en av flera huvudmän.
• Kommunalförbundet Svensk Luftambulans (SLA).
• Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA).
• Samspelet (Karlstad, Hammarö, Grums och Kristinehamns kommuner).
• Arvika/ Eda samordningsförbund (Arvika och Eda kommuner).
• Klarälvdalens samordningsförbund (Hagfors, Munkfors och Forshaga
  kommuner).
• Fryksdalens samordningsförbund (Torsby, Sunne och Kils kommuner).
• Samordningsförbundet Östra Värmland (Filipstad och Storfors kommuner).
• BÅDESÅ (Bengtsfors, Årjäng, Dals-Ed, Säffle och Åmåls kommuner).

3.5.1 Den politiska organisationen

Region Värmland är en demokratiskt styrd organisation, vilket innebär att det är regionens förtroendevalda politiker som beslutar om vad som ska göras, och förvaltningen ansvarar för hur det ska göras.

3.5.1.1 Regionfullmäktige

Regionfullmäktige är Region Värmlands högsta beslutande organ med 81 direktvalda ledamöter. Fullmäktige beslutar bland annat om Region Värmlands övergripande mål, budget och skattesats. Fullmäktige ansvarar även för att följa upp de uppsatta målen och hur pengarna används.

3.5.1.2 Regionfullmäktiges mandatfördelning

Värmlandssamverkan var under mandatperioden 2018–2022 det största politiska blocket med sammanlagt 37 mandat och bestod av sex partier:

• Moderaterna (M)
• Centerpartiet (C)
• Sjukvårdspartiet i Värmland (SIV)
• Kristdemokraterna (KD)
• Liberalerna (L)
• Miljöpartiet (MP)

3.5.2 Verksamhetsorganisationen och förvaltning

Region Värmlands verksamheter och anställda organiseras i en förvaltning, med undantag för revisionen som har en egen förvaltning. Regiondirektören har den ledande ställningen bland de anställda och är chef för förvaltningen. Hen har det övergripande ansvaret för att förvaltningen utför sina uppgifter enligt de beslut som fattas av eller som ska verkställas av styrelse och nämnder. Från och med den 7 april 2020 är Peter Bäckstrand regiondirektör.

Förvaltningen består av:

• Hälso- och sjukvård inklusive tandvård och regionservice
• Kollektivtrafik
• Regional utveckling
• Kultur och bildning med utvecklingsstöd för hållbarhet och folkhälsa
• Regionledningskontoret

3.5.3 Region Värmlands nämnder

Regionfullmäktige tillsätter de nämnder som utöver regionstyrelsen behövs för att fullgöra Region Värmlands uppgifter enligt lag eller annan författning och för övrig verksamhet inom regionen.

Under mandatperioden 2018–2022 fanns nio nämnder. De har ansvar för verksamheter och följs upp av fullmäktige.

Två av nämnderna, hjälpmedelsnämnden och kost- och servicenämnden, är gemensamma nämnder med vissa av länets kommuner.

• Regionstyrelsen
• Hälso- och sjukvårdsnämnden
• Kollektivtrafiknämnden
• Regionala utvecklingsnämnden
• Kultur- och bildningsnämnden
• Patientnämnden
• Hjälpmedelsnämnden
• Kost- och servicenämnden
• Krisledningsnämnden

3.6 Förväntad utveckling

Konjunkturen har varit fortsatt god i Sverige och här i Värmland har många värmlänningar har varit i arbete. Som en följd av detta har Region Värmland haft högre skatteintäkter än vad som väntades när budgeten för året beslutades.

Förändringarna i ekonomin går snabbt och under 2022 har vi sett en stigande inflation och skenande energipriser vilket har påverkat vår verksamhet liksom övriga Sverige. Den höga kostnadsökningen gör att Region Värmland måste jobba än mer med effektiviseringar och kostnadskontroll för att klara framtidens ekonomiska utmaningar.

Under november 2022 infördes anställningsstopp för administrativ personal inom Region Värmland. Anställningsstoppet gäller i två år eller till dess att annat beslut fattas. Anställningsstoppet är en regionövergripande åtgärd för en ekonomi i balans och för att kunna genomföra den politiskt beslutade besparingen gällande effektivisering av administrationen i Region Värmland.

Region Värmland har behov av att framtidssäkra sitt fastighetsbestånd, främst på Centralsjukhuset i Karlstad där flera av lokalerna inte längre är anpassade till modern sjukvård vilket kommer att innebära stora investeringsbehov de närmsta åren. Att bygga om Centralsjukhuset är beräknat att bli den enskild största investeringen i Region Värmland under den kommande 10 årsperioden. Investeringsbehov för projektet är beräknat att uppgå till 7 miljarder kronor.

Region Värmland bedöms fortsatt att befinna sig i samma situation som många andra regioner gällande upplevd brist i kompetensförsörjningen för vissa yrkeskategorier.

3.7 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Verksamhetsrisk

Demografin är en av de avgörande faktorerna för Region Värmlands verksamhet och länets välfärd. Under den kommande mandatperioden förväntas andelen äldre och unga öka snabbare än andelen personer i arbetande ålder. Detta innebär att färre ska försörja fler och skatteintäkterna inte ökar i samma takt som kostnaderna för den önskade servicen/välfärden/utbud av tjänster i länet. Detta innebär även ett tryck på Region Värmlands ekonomi och något som många av Sveriges regioner behöver förhålla sig till. Att Värmland har färre i arbetsför ålder innebär även ett glapp på arbetsmarknaden. Arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens och detta leder till utmaningar inom kompetensförsörjningen, främst inom hälso- och sjukvården men även inom andra delar av Region Värmlands verksamhet.

Under de kommande åren går många av Region Värmlands medarbetare i pension. Detta kan komma att innebära en kompetensförlust för organisationen. Åtgärder för att möta denna risk är att fortsatt arbeta för att attrahera den arbetsföra åldern att stanna kvar i Värmland och få nya invånare utifrån Värmland. Region Värmland måste arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare där människor vill arbeta och där medarbetare vill stanna kvar.

En av åtgärderna för att möta detta riskområde är införandet av ett kompetensförsörjningsråd med aktörer ute i länet för att generellt höja utbildningsnivån och mellan olika grupper i samhället, samt att arbeta mer med validering av människors yrkeskunskaper för att bättra på matchningen mot de arbeten som finns.

En annan risk är att den digitala infrastrukturen med fortsatt utbyggnad av bredband inte lyckas. Detta riskerar att leda till ett ökat utanförskap, och sämre förutsättningar att kunna bo och verka i hela Värmland. En åtgärd för att möta denna risk är möjliggörande av finansiering av utbyggnad av bredband i samverkan med kommunerna.

Omvärldsrisk

I februari 2022 invaderade Ryssland sitt grannland Ukraina. Förutom det mänskliga lidandet kriget medfört så har även många instansers sårbarhet blottats. Priserna höjs inom många områden och inflationen ökar. Detta kan bidra till ökad arbetslöshet (vilket leder till minskade skatteintäkter, eventuellt en försämrad folkhälsa och ökad ojämställdhet) och högre kostnader.

Under 2022 togs klassificeringen som samhällsfarlig sjukdom bort för covid 19, men sjukdomen och dess efterdyningar har fortsatt prägla världen, Sverige och Värmland under 2022. Pandemin fortsätter att ha en negativ påverkan på världsekonomin, på folkhälsan och bidrar till ökade klyftor dels inom länder, dels mellan länder.

Nya pandemier är en potentiell framtida risk för Region Värmlands verksamhet. En annan risk är antibiotikaresistenta bakterier som är ett globalt hot mot hälso- och sjukvården.

Finansiell risk

Region Värmlands finansförvaltning har att beakta valuta-, finansierings- och ränterisker.

Regionen har under 2022 inte haft någon upplåning i utländsk valuta.

Finansieringsrisken, det vill säga förutsättningen att tillgodose Region Värmlands kapitalbehov, har lösts på ett tillfredställande sätt. Regionen har sedan 2004 ett medlemskap i Kommuninvest Ekonomisk förening och därmed fått möjlighet till lån genom Kommuninvest i Sverige AB. Utöver detta hade Region Värmland en beviljad checkkredit om 300 miljoner kronor och möjlighet att emittera kommuncertifikat, inom en ram (ej garanterad) om 800 miljoner kronor.

Med ränterisk avses risken för att en förändring av marknadsräntorna negativt skulle påverka regionens finansiella kostnader. Region Värmlands finanspolicy anger att den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen långsiktigt ska vara 2,5 år, men att den tillåts variera mellan 1,5 och 5 år. Skuldportföljens andel av upplåning med rörlig ränta ska långsiktigt vara 40 procent men den tillåts variera mellan 30 och 50 procent. I en uppbyggnads- eller avvecklingsfas av skuldportföljen kan avsteg från dessa riktlinjer ske. Region Värmlands upplåning hade vid årsskiftet en genomsnittlig räntebindningstid på 1,7 år och 42 procent av upplåningen med rörlig ränta.

3.8 Styrning och uppföljning av den regionala koncernen

3.8.1 Vision och värdegrund

Vision

Region Värmlands vision är ”Livskvalitet i världsklass”. Med utgångspunkt från invånarnas behov medverkar Region Värmland till att främja en hållbar utveckling i hela Värmland och göra länet ännu mer attraktivt att bo, verka i och besöka. Genom att alla medarbetare arbetar för att nå de beslutade effektmålen styr Region Värmland i rätt riktning för att nå visionen och, genom det, mot en långsiktig utveckling för värmlänningarna.

Värdegrund

Region Värmlands värdegrund För alla i Värmland syftar till att alla i länet ska må bra och att regionen ska vara både attraktiv och konkurrenskraftig. Genom värdegrunden skapas en gemensam kultur som ska vara alla medarbetares kompass i det dagliga arbetet i en lärande process med mål och uppföljning. Värdegrunden skapar ett underlag till diskussion, dialog och engagemang.

Läs mer om värdegrundsarbetet under stycket Respektfulla möten.

3.8.2 Mål och uppdrag

Region Värmlands vision, ”Livskvalitet i världsklass” återfinns i regionplanen för 2022 tillsammans med de övergripande målen för organisationen. Målen är nedbrutna i, och följs upp genom inrapporteringsområden och indikatorer. I regionplanen angavs vilka mål som varje nämnd ska styra mot och följas upp mot. Nämnderna gavs i uppgift att fastställa egna mål som bidrar till regionfullmäktiges effektmål och möjlighet att besluta om egna lokala mål och indikatorer.

Fullmäktige beslutar om verksamhetens inriktning, ekonomiska förutsättningar, mål och prioriteringar samt ger nämnder uppdrag kring implementering, utredningar och analyser. Uppdragen är ett av fullmäktiges sätt att styra verksamheten för att nå Region Värmlands mål.

Regionfullmäktige följer i årsredovisning och delårsrapport upp hur regionstyrelsen och övriga nämnder fullgjort sina uppdrag, och säkerställer att de verkställt fullmäktiges beslut. Regionstyrelsen ska ansvara för att beslut om ägardirektiv till bolagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade genom att vid behov samordna, bereda och lämna förslag till regionfullmäktige. I de fall ärendet om ägardirektiv inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, ska styrelsen besluta om ägardirektivet.

3.8.3 Centrala styrdokument

Region Värmlands uppdrag regleras av regeringsformen, kommunallagen, förvaltningslagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om kollektivtrafik, lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och annan lagstiftning som är relevant för verksamheten.

Regionplan med budget och ekonomisk flerårsplan är ett politiskt styrdokument som innehåller övergripande mål för hela Region Värmland. Planen fokuserar på kommande verksamhetsår och flerårsplanen på de kommande tre åren. Denna inriktning är även grunden till nämndernas planering som återfinns i respektive nämndplan. Nämndernas mål med underliggande indikatorer beslutas årsvis och följs upp enligt respektive mätplan samt rapporteras till regionfullmäktige i delårsrapporten och årsredovisningen.

Region Värmlands styrmodell

En styrmodell beskriver övergripande hur en organisation leds och styrs. Modellen beskriver vägen från politisk styrning till operativ verkställighet.

Syftet med Region Värmlands styrmodell är: ​

• att säkerställa att den politiska viljan får genomslag i verksamheterna, ​
• att Region Värmlands ekonomiska medel hanteras på ett effektivt sätt, ​
• att mål uppnås
  

3.8.4 Internkontroll och uppsiktsplikt

Regionstyrelsen informerar årligen fullmäktige om organisationens samlade arbete med internkontroll enligt Region Värmlands reglemente för internkontroll. Årsredovisningen är en del av denna rapportering och redovisar regionstyrelsens samlade bild av Region Värmlands måluppfyllelse för 2022. Inom Region Värmland definieras internkontroll som samlingsbegreppet för:

• Mätplaner som beskriver vad som bidrar till målen, hur dessa följs upp och med vilken frekvens.
• Lägesrapporter som beskriver helheten och som kompletterar mätplanerna.
• Fördjupningar inom de områden som riskbedömning resulterat i.
• Summering från regiondirektörens tertialdialoger.
• Åtgärder som genomförts, alternativt krävs när målen inte nås eller om lagar, regler eller riktlinjer inte följs.

Enligt kommunallagen (2017:725), ska nämnder, även styrelsen inom sitt område, se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt enligt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.

För Region Värmlands nämnder säkerställs dessutom uppsiktsplikten genom rapportering till regionstyrelsen. I utövandet av uppsiktsplikten har regionstyrelsen löpande tagit del av samtliga månadsrapporteringar i Region Värmlands nämnder. Regionstyrelsen beslutade den 24 april 2022 om riktlinje för utövande av regionstyrelsens uppsiktsplikt.

3.9 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Enligt kommunallagen ska en region ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Därför planerar Region Värmland långsiktigt för att skapa en ekonomisk stabilitet över flera budgetperioder samtidigt som värmlänningarna får en tillgänglig vård med god kvalitet samt en tillförlitlig och trygg kollektivtrafik. Begreppet god ekonomisk hushållning har enligt kommunallagen både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det fleråriga perspektivet är viktigare än det enskilda räkenskapsåret.

Det så kallade balanskravet innebär att om balanskravsresultatet för ett räkenskapsår är negativt så ska det enligt kommunallagen regleras under de närmast följande tre åren. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det dessutom krävs ett positivt ekonomiskt resultat som är tillräckligt för att klara av kommande investeringar, återbetala lån, klara av pensionsåtagandet och inte skjuta kostnader till kommande generationer.

God ekonomisk hushållning för Region Värmland innebär:

• Att regionens finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås.
• Att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt.
• Att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer.

3.9.1 Utvärdering av god ekonomisk hushållning

Efter analys av utfallet för helåret 2022 kan ur ett finansiellt perspektiv konstateras att ekonomi i balans, som är en del av effektmålet hållbar organisation, visar en blandad utveckling.

God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv utgår från Region Värmlands förmåga att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. För att säkerställa en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resurser, insatser och resultat. Se kapitlet Region Värmlands effektmål för en redovisning av verksamheten och dess måluppfyllnad, samt respektive nämnds årsredovisning.

3.9.1.1 God handlingsberedskap på kort sikt

Det finansiella målet på kort sikt är att Region Värmland ska ha en god handlingsberedskap. Med god handlingsberedskap kan regionen på ett bra sätt möta konjunktursvängningar med förändrade skatteintäkter och fortfarande klara av att sina åtaganden och planerade investeringar.

Regionfullmäktige har i regionplan 2022 beslutat att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag högst får uppgå till 99,5 procent och att 261 miljoner kronor skulle avsättas till pensionsfonden. Utöver dessa två beslut pekar regionfullmäktige i sitt reglemente för god ekonomisk hushållning även ut likviditet som ytterligare en indikator för att mäta det finansiella målet på kort sikt.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 97,0 procent, 272 miljoner kronor har avsatts till pensionsfonden och likviditeten har under året varit oförändrad på en hög nivå.

3.9.1.2 En långsiktigt stark ekonomi

Det finansiella målet på lång sikt är för Region Värmland en långsiktigt stark ekonomi. Med en långsiktigt stark ekonomi ges handlingsberedskap för att klara morgondagens utmaningar med både framtida befolkningsutveckling, demografi, förändrad försörjningskvot, framtida förändringsarbeten samt olika projekt och satsningar.

I regionfullmäktiges reglemente för god ekonomisk hushållning anges att en långsiktigt stark ekonomi indikeras bland annat av att årets resultat i regionen uppgår till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag sett över en längre tidsperiod. Andra indikatorer som är lämpliga är självfinansieringsgrad för investeringar och soliditet.

Årets resultat efter finansiella poster uppgick till minus 246,6 miljoner kronor och når därmed inte upp till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag medan 5-årssnittet av årets resultat överstiger 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Självfinansieringsgraden för investeringar har förbättrats men soliditeten har försämrats under året.

3.9.2 Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning

3.9.2.1 Genomgång av resultat

Verksamhetens resultat uppgick till 319,3 miljoner kronor, vilket var 265,3 miljoner kronor bättre än budget. Detta berodde på högre erhållna bidrag samt högre skatteintäkter och generella statsbidrag än budgeterat. Verksamhetens resultat föregående år var 487,5 miljoner kronor.

Jämförelsestörande poster

I verksamhetens resultat föregående år ingick extra pensionskostnader som var en följd av att SKR:s RIPS-kommitté fattade beslut om ett ändrat livslängdsantagande i Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS). Kostnaderna, inklusive särskild löneskatt, uppgick till 229,7 miljoner kronor.

Resultat efter finansiella poster uppgick till minus 246,6 miljoner kronor, vilket var 263,6 miljoner kronor sämre än budget. Resultat efter finansiella poster föregående år uppgick till 1 294,9 miljoner kronor.

Orealiserade värdeförändringar på finansiella omsättningstillgångar påverkar Region Värmlands resultat med minus 427,2 miljoner kronor och berodde på nedgång på de finansiella marknaderna. Utfallet för föregående år var 824,8 miljoner kronor.

3.9.2.2 Verksamhetens nettokostnader

Verksamhetens nettokostnader uppgick till 10 478,2 miljoner kronor, vilket var 656,9 miljoner kronor (6,7 procent) högre än föregående år.

Nettokostnaderna var 114,2 miljoner kronor högre än budget. Det beror främst på höga kostnader för egen samt inhyrd personal.

3.9.2.3 Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter uppgick till 2 384,4 miljoner kronor, vilket var 200,4 miljoner kronor lägre (7,8 procent) än föregående år och 412,2 miljoner kronor högre än budget.

Både förändringen mellan åren och avvikelsen mot budget berodde på riktade statsbidrag kopplade till coronapandemin. Det statliga stödet till regionerna ökade kraftigt under pandemin för att ge regionerna förutsättningar både att arbeta förebyggande, att vårda coronapatienter och att genomföra ordinarie verksamhet. Under 2022 avslutades det nationella pandemiläget och det statliga stödet till regionerna sänktes. Det fortsatta arbetet med förebyggande vård och återställning av vård som anstått under coronapandemin medförde dock högre statsbidragsintäkter än vad som var känt inför året.

Återgången efter pandemin medförde ett ökat resande inom kollektivtrafiken och fler vårdtillfällen inom hälso- och sjukvården vilket medförde högre intäkter för patient- och trafikantavgifter. Det dröjde dock något längre än förväntat innan återgången gav tydlig effekt hos verksamheterna och därför nådde inte intäkterna upp till budget.

3.9.2.4 Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader uppgick till 12 431,7 miljoner kronor, vilket var 454,0 miljoner kronor (3,8 procent) högre än föregående år. Kostnaderna var 548,3 miljoner kronor högre än budget.

3.9.2.4.1 Personalkostnader

Personalkostnaderna uppgick till 6 178,4 miljoner kronor, vilket var 81,0 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än föregående år. Detta berodde främst på att i kostnaderna föregående år ingick extra pensionskostnader som följd av att SKR:s RIPS kommitté fattade beslut om ett ändrat livslängdsantagande i Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS). Dessa kostnader uppgick sammantaget till 229,7 miljoner kronor där 184,8 miljoner kronor redovisades som pensionskostnader och 44,9 miljoner kronor som särskild löneskatt.

Personalkostnaderna var 148,8 miljoner kronor högre än budget. Den främsta orsaken var verksamhet kopplad till corona-pandemin, både förebyggande vaccinering och återställning av vård som skjutits upp under pandemin. Även den politiskt beslutade lönesatsningen på vårdpersonal i dygnet runt-verksamhet bidrog till att personalkostnaderna översteg budget.

Vid analys av personalkostnader bör även hänsyn tas till kostnader för inhyrd personal. Se vidare under avsnittet verksamhetsanknutna tjänster samt inhyrd personal.

3.9.2.4.2 Köp av verksamhet

Kostnaderna för köp av verksamhet uppgick till 2 237,3 miljoner kronor, vilket 201,2 miljoner kronor (9,9 procent) högre än föregående år. Kostnaderna var 161,7 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen berodde främst på kollektivtrafikens ökade indexkostnader för entreprenadavtal, orsakade av hög inflation och prisökningar på bland annat bränsle. Inom hälso- och sjukvård var kostnaden för köpt vård från andra vårdgivare högre än budget, främst beroende på kökortningsinsatser gällande vård som har anstått under coronapandemin.

3.9.2.4.3 Verksamhetsanknutna tjänster och inhyrd personal
Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster uppgick till 462,7 miljoner kronor, vilket var 92,9 miljoner kronor (25,1 procent) högre än föregående år. Ökningen berodde främst på inhyrd vårdpersonal. Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster var 271,1 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen berodde på hälso- och sjukvårdens budgeteringsmodell för inhyrd personal (se not 3 och stycket om hyrpersonal).

Hälso- och sjukvården budgeterar all sin bemanning inom kostnadsslaget personal, då avsikten är att sträva mot ett oberoende av hyrpersonal.

3.9.2.4.4 Läkemedel

Kostnaderna för läkemedel uppgick till 1 282,2 miljoner kronor, vilket var 114,4 miljoner kronor (9,8 procent) högre än föregående år. Kostnadsökningen återfinns främst inom förmåns- och rekvisitionsläkemedel. Kostnaderna för läkemedel var 72,7 miljoner kronor högre än budget. Det beror på högre kostnader för rekvisitionsläkemedel inom framför allt hematologi (blodsjukdomar) och onkologi, på grund av nya rekommendationer inom cancersjukvården.

3.9.2.4.5 Material och varor

Kostnaderna för material och varor uppgick till 628,4 miljoner kronor, vilket var 34,8 miljoner kronor (5,9 procent) högre än föregående år. Det berodde främst på ökad förskrivning av tekniska hjälpmedel inom hälso- och sjukvården samt ökade livsmedelskostnader orsakade av högre tillverkningskostnader (energi, råvaror, transport med mera).

Kostnader för material och varor var 61,0 miljoner kronor högre än budget. Det berodde främst på fortsatt höga kostnader för material för provtagning och analys av covid-19 samt ökad förskrivning av tekniska hjälpmedel.

3.9.2.4.6 Lämnade bidrag

Kostnaderna för lämnade bidrag uppgick till 301,8 miljoner kronor, vilket var 1,5 miljoner kronor (0,5 procent) högre än föregående år. Kostnaderna var 10,5 miljoner kronor högre än budget.

3.9.2.4.7 Övriga verksamhetskostnader

Övriga verksamhetskostnader består av lokal- och fastighetskostnader, reparation och underhåll, leasing av fordon, transporter, post – och telekostnader, försäkringar och övriga kostnader.

Kostnaderna uppgick till 1 340,9 miljoner kronor, vilket var 90,1 miljoner kronor (7,2 procent) högre än föregående år. De högre kostnaderna berodde främst på fler licenser och högre licensavgifter avseende IT samt etablerings- och konsultkostnader i samband med utbyggnationen av Centralsjukhuset i Karlstad.

Övriga verksamhetskostnader var 177,5 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen beror främst på att utvecklingsarbeten inte startat som planerat.

3.9.2.5 Avskrivningar

Kostnaderna för avskrivningar uppgick till 430,9 miljoner kronor vilket var 4,6 miljoner kronor (1,1 procent) högre än föregående år.

Kostnaderna var 21,9 miljoner lägre än budget.

3.9.2.6 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 4,8 procent högre än föregående år.

Skatteintäkterna uppgick till 7 469,8 miljoner kronor, vilket var 342,3 miljoner kronor (4,8 procent) högre än föregående år. Detta berodde på att Sveriges ekonomi och Värmlands arbetsmarknad har varit stark de senaste åren.

Skatteintäkterna var 232,8 miljoner kronor högre än budget.

Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 3 327,7 miljoner kronor, vilket var 148,4 miljoner kronor (4,7 procent) högre än föregående år. Ökningen berodde främst på högre intäkter i utjämningssystemet samt högre läkemedelsbidrag.

Generella statsbidrag och utjämning var 146,7 miljoner kronor högre än budget.

3.9.2.7 Finansiella intäkter och kostnader

Region Värmland redovisar ett finansnetto på minus 565,9 miljoner kronor, vilket var 1 373,3 miljoner kronor sämre än föregående år. Finansnettot var 528,9 miljoner kronor sämre än budget.

För att hantera Region Värmlands pensionsåtagande till våra nuvarande och tidigare anställda förvaltar regionen en långsiktig pensionsmedelsportfölj. Portföljens innehav marknadsvärderas löpande, enligt gällande lagstiftning, och påverkas av svängningarna på de finansiella marknaderna, vilket i sin tur påverkar de finansiella intäkterna och kostnaderna. Under 2022 gick portföljen ner med 9,1 procent och detta är den post som påverkar jämförelsen mot budget och mot föregående år allra mest. Förvaltningen av de placerade medlen har under året skett i enlighet med den placeringspolicy som fullmäktige antagit.

Finansiella intäkter uppgick till 21,8 miljoner kronor vilket var 857,3 miljoner kronor lägre än föregående år. De finansiella intäkterna var 31,2 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelserna beror på värdeförändringar i pensionsmedelsportföljen.

Finansiella kostnader uppgick till 587,7 miljoner kronor vilket var 516,0 miljoner högre än föregående år. Avvikelserna beror till största del på värdeförändringar i pensionsmedelsportföljen men även på högre kostnader för värdereglering av pensionsskulden. De finansiella kostnaderna var 497,7 miljoner kronor högre än budget.

3.9.2.8 Låneskuld och likviditet

Region Värmland hade en lånevolym vid årets slut på 520,0 miljoner kronor.

Region Värmlands upplåning sker till en genomsnittsränta på 1,6 procent och har idag räntebindningsavtal om totalt 300 miljoner kronor. Syftet med räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning när det gäller en ränteuppgångs påverkan på organisationens ekonomi och skapa ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar.

Region Värmlands utgående likvida medel uppgick till 682,8 miljoner kronor samt ytterligare 401,4 miljoner kronor i kortfristiga placeringar.

3.9.2.9 Soliditet

Soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med egna medel (eget kapital i förhållande till totala tillgångar). Måttet anger också en mer långsiktig betalningsförmåga. För Region Värmland är soliditeten 34,9 procent exklusive regionens del av pensionsåtagandet som redovisas som en ansvarsförbindelse. Inklusive ansvarsförbindelsen är soliditeten -6,8 procent. Vid bedömning av soliditeten är utvecklingen över tid viktigare än enskilda år.

3.10 Balanskravsresultat

Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om kostnaderna är större än intäkterna ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren.

Årets resultat efter balanskravsjusteringar är positivt och uppgår till 180,2 miljoner kronor vilket därmed lever upp till lagens krav. Inget negativt balanskrav från tidigare år finns att återställa. Region Värmland förfogar över en resultatutjämningsreserv (RUR) som efter regionfullmäktiges beslut kan nyttjas enligt regionens reglemente för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv. Reservering till RUR får göras om resultatet efter balanskravsjusteringar överstiger 2,0 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning.

Resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till 1,7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket inte medger en reservering av medel till resultatutjämningsreserven.

Resultatutjämningsreserven uppgick 2022-12-31 till 843,3 miljoner kronor.

Under 2022 reserverade styrelsen 2 miljoner kronor ur RUR som efter årets sammanfattning inte behövde nyttjas då årets resultat efter balanskravsjusteringar var positivt.

3.11 Väsentliga personalförhållanden

4. Finansiella rapporter

4.1 Resultaträkning

4.2 Balansräkning

4.3 Noter

Not 1 Redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR).

Ändring av redovisningsprinciper

Samtliga leasingavtal har tidigare redovisats som operationella leasingavtal utifrån omfattning och väsentlighet. Leasingavtal avseende hyra av vissa lokaler/fastigheter, som tidigare klassificerats som operationell leasing, har utifrån ny bedömning omklassificerats som finansiella leasingavtal. Den nya bedömningen uppfyller kraven i RKR R5. Avtalen kommer ytterligare att ses över under 2023.

Förändringen innebär att skillnaden mellan bokfört värde och verkligt värde vid ingången av räkenskapsåret redovisas direkt mot eget kapital som en följd av byte av redovisningsprincip. Belopp som redovisats via eget kapital uppgår till 2,0 miljoner kronor.

De finansiella leasingavtalen är i balansräkningen upplagda som anläggningstillgång och skuld. Under året har amortering skett med 8,2 miljoner kronor. Avskrivningar har skett med 9,6 miljoner kronor och ränta 3,8 miljoner kronor som påverkar årets resultat.

Jämförelsetalen för föregående år har omräknats enligt den nya principen.

Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 miljoner kronor

Periodisering

Periodiseringar har skett för att ge en rättvisande bild av Region Värmlands resultat och finansiella ställning. Det innebär att utgifter kostnadsförs det år förbrukningen skett och inkomster intäktsförs det år intäkterna genererats. Riktlinje för periodisering vid bokslutet är att endast belopp över ett prisbasbelopp periodiseras. Väsentlighets- och försiktighetsprincipen är vägledande. Redovisning av löner avseende OB, timlön, jour och beredskap som rapporteras i januari men avser december, har Region Värmland valt att inte periodisera eftersom storleken på posten i allt väsentligt bedöms vara densamma från år till år.

Skatteintäkter

Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter innevarande räkenskapsår baseras på SKR:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR R2. Slutavräkningen för skatteintäkter föregående räkenskapsår baseras på Skatteverkets redovisningsräkning avseende nästkommande utbetalningsår.

Statsbidrag

Riktade statsbidrag och kostnadsersättningar redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. Beloppet enligt beslut för ett visst statsbidrag kan avvika från utfall i redovisningen med anledning av periodiseringsdifferens och justeringspost mellan redovisningsår.

Leasing

Omfattning och väsentlighetsprincipen har varit vägledande vid bedömning om ett avtal redovisas som operationella leasingavtal eller finansiella leasingavtal.

Objekt som innehas enligt ett finansiellt leasingavtal redovisas som en anläggningstillgång i balansräkningen. Förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som en skuld i balansräkningen.

Anläggningstillgångar

Materiella och immateriella anläggningstillgångar är i balansräkningen upptagna till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader.

Avskrivning anläggningstillgångar

Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. Linjär avskrivning innebär lika stora avskrivningsbelopp varje år. Avskrivning påbörjas samma månad som investeringen tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar.

Avskrivningstiden är i regel tre, fem, sju, tio eller femton år för utrustning, inventarier och fordon beroende på nyttjandeperiod och trettio år för byggnader. Ombyggda eller funktionsanpassade lokaler kan ha kortare avskrivningstid. Modellen för komponentindelning innehåller tolv olika komponenter med avskrivningstider mellan 3 och 40 år.

Komponentavskrivning tillämpas på under året aktiverade nybyggnationer samt aktiverade nybyggnationer före 2016 med ett betydande värde och ett bokfört värde överstigande 50 procent av anskaffningsvärdet. Medicintekniska informationssystem klassificeras som immateriella anläggningstillgångar och skrivs av på högst fem år.

Omprövning av nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt och att det rör sig om väsentliga belopp.

Gränsdragning mellan kostnad och investering

Som materiell anläggningstillgång klassificeras tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år och ett anskaffningsvärde som överstiger ett helt prisbasbelopp. När det gäller immateriella anläggningstillgångar bör en viss försiktighet tillämpas och Region Värmland har därför valt att tillämpa en beloppsgräns överstigande tolv prisbasbelopp.

Finansiella tillgångar

Region Värmlands pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång och redovisas som en kortfristig placering. Från och med 2019 värderas vissa finansiella instrument till verkligt värde istället för som tidigare, det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Tillgångar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Lager

Material i lager värderas enligt lägsta värdets princip. Lager som redovisas som en tillgång i balansräkningen finns inom kostverksamheten, kiosk och restauranger, vaccinationscentrum samt hjälpmedelsservice.

Personalskulder

Skuld till personalen i form av semester-, övertids och jourskuld redovisas som en kortfristig skuld och värderas i årets löneläge samt årets personalomkostnadspålägg enligt SKR.

Pensioner

Pensionsskulden har beräknats av KPA Pension och redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda är beräknade enligt RIPS. Pensionsåtaganden intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.

Säkringsredovisning

Region Värmland använder ränteswappar för att hantera ränterisken i skuldförvaltningen. Enligt god redovisningssed bokförs inte marknadsvärdet. Regionen har för avsikt att inneha ränteswapparna till avtalstidens slut. Värdet kommer då att uppgå till noll. Användandet av ränteswappar i skuldförvaltningen, i jämförelse med ett fasträntelån med motsvarande löptid hade gett regionen samma räntekostnad och snittränta. Fördelen med att använda ränteswappar i skuldförvaltningen, till skillnad mot fasträntelån, är att dessa kan förändras över löptiden om förutsättningarna i skuldförvaltningen ändras

Sammanställd redovisning

Omfattningen och väsentlighetsprincipen har varit vägledande för bedömning att inte upprätta sammanställd redovisning.

Not 2

Not 3

* Justering av belopp med 11,8 mnkr till följd av ändrad redovisningsprincip. Se not 1.

Not 4

Kostnader för räkenskapsrevision avser kostnader för granskning av bokföring, delårsrapport samt årsredovisning.

Not 5

Jämförelsestörande posten 2021 avser att SKR:s RIPS-kommitté fattade beslut om ett ändrat livslängdsantagande i Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS).

Not 6

* Justering av belopp med 9,6 miljoner kronor till följd av ändrad redovisningsprincip. Se not 1.

Not 7

Not 8

Not 9

Not 10

* Justering av belopp med 3,9 miljoner kronor till följd av ändrad redovisningsprincip. Se not 1.

Not 11

* Justering av belopp med 2,0 miljoner kronor, jämfört med Årsredovisning 2021, till följd av ändrad redovisningsprincip. Se not 1.

Not 12

Not 13

* Leasingavtal avseende vissa lokaler, som tidigare klassificerats som operationell leasing, har nu klassificerats som finansiell leasing. Rättelsen innebär att anskaffningsvärdet för mark och byggnader ökat med 116,1 miljoner kronor och att avskrivningarna ökat med 9,6 miljoner kronor.

Not 14

Not 15

Not 16

Not 17

Not 18

Not 19

* Justering av belopp med 2,0 miljoner kronor till följd av ändrad redovisningsprincip. Se not 1.

Not 20

Not 21

Not 22

* Se not 1.

Not 23

Not 24

Not 25

Not 26

Övriga upplysningar om pensioner

Antalet visstidförordnanden uppgår till 10 och avser förtroendevalda. Förpliktelser för pensionsåtagande för anställda är beräknade enligt RIPS21. Beräkningarna är utförda av pensionsförvaltaren KPA Pension. Aktualiseringsgraden är 98,0 procent.

Not 27

AB Transitio

Region Värmland har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon uppgående till maximalt 8 miljarder kronor. Region Värmlands del uppgår till 587,1 miljoner kronor, till beloppet tillkommer en bedömd termineringskostnad (skadestånd vid en eventuell obeståndssituation) med 14,1 miljoner kronor. Ett avtal om regressrätt har träffats mellan samtliga regioner, vilka har ett direkt eller indirekt ägande i AB Transitio, vilket begränsar regionens åtagande till att borga för de fordon Region Värmland förfogar över.

Kommuninvest i Sverige AB

Region Värmland har i april 2004 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 294 kommuner och regioner som per 2022-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem har lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Region Värmlands ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2022-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 540 357,1 miljoner kronor och totala tillgångar till 537 006,8 miljoner kronor. Region Värmlands andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 363,5 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 280,4 miljoner kronor.

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF)

Region Värmland ansvarar som delägare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande 10 gånger den premie som Region Värmland har att erlägga för vart år som förlust har uppkommit i patientförsäkringen. År 2022 uppgick premien till 40,7 miljoner kronor.

Not 28

Not 29

Not 30

Not 31

Upplysning om upprättade särredovisningar

Samtliga regioner redovisar tandvårdsverksamheten enligt en modell för öppen redovisning. Resultatet för Region Värmland finns tillgängligt hos regionens diarium.

4.4 Kassaflödesanalys

5. Drift- och investeringsredovisning

5.1 Driftredovisning

Regionfullmäktige har beslutat om budgetramar för Region Värmlands nämnder. Budgetramarna avser nettokostnader. Nettokostnaden består av verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader och avskrivningar.

5.1.1 Redovisningsprinciper internredovisning

Driftsredovisningen är upprättad med ett pålägg för kollektivavtalad pension och avtalsförsäkringar utifrån den anställdes ålder samt bokförd internränta för kapitalkostnader. Pålägget och internräntan följer SKR:s rekommendationer.

5.2 Nämndanalyser

Se nämndernas egna årsredovisningar för en djupare analys.

Regionstyrelsen

Nämnden visade ett överskott på 218,5 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på att medel avsatta för regiondirektörens förfogande inte nyttjats fullt ut på grund av uppskjutna eller kommande satsningar exempelvis investeringsprojektet Nya CSK och digitaliseringssatsningar. Medel för satsningen på sjuksköterskor i 24/7-verksamhet finns under 2022 budgeterad hos regionstyrelsen men utfallet påverkar hälso- och sjukvårdsnämnden.

Hälso- och sjukvårdsnämnd

Nämnden visade ett underskott på 234,9 miljoner kronor. Året präglades i stor utsträckning av utmaningar kopplade till kompetensförsörjning och som påverkar de ekonomiska förutsättningarna för hälso- och sjukvården. Underskottet berodde främst på kostnader för anställd personal som inte varit fullt finansierade, satsningar på sjuksköterskor inom 24/7-verksamhet och ökade kostnader för inhyrd personal. Därutöver tillkommer arbetet med kökortningsinsatser för vård och behandling som anstått under pandemin.

Regionstyrelsens beviljande nämnden att överskrida 2022 års nettokostnadsram med upp till 225 miljoner kronor under för återställnings- och omställningsåtgärder efter coronapandemin samt omställning inom god och nära vård, vilket genomförts under året.

Regional utvecklingsnämnd

Nämnden visade ett underskott på 2,2 miljoner kronor. Underskottet berodde främst på att mer ERP-medel (egna regionala projektmedel) har utbetalats under 2022. Nämnden har under året betalat ut beviljade projektmedel, företagsstöd och stöd till kommersiell service motsvarande närmare 100 miljoner kronor.

Nämnden hanterar även statliga medel som inte ingår inom nämndens nettokostnadsram. Regionala tillväxtmedel (155 miljoner kronor), medel eller anslag från Tillväxtverket och andra myndigheter, samt medel kopplat till länstransportplanen. Planeringsramen för perioden 2018–2029 uppgår till 1 miljard kronor.

Kultur- och bildningsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 0,6 miljoner kronor. Överskott på personal inom samtliga verksamhetsdelar beror på vakanser under del av året. Intäkterna visar ett underskott på 2,5 miljoner kronor då medel reserverats för kommande återbetalning till Folkbildningsrådet. Lämnade bidrag visar ett underskott på 3,5 miljoner kronor, i enlighet med regionstyrelsens beviljande att nämnden fick överskrida 2022 års nettokostnadsram med upp till 3 miljoner kronor till projekt inom folkhälsoområdet som motverkar pandemins effekter samt för stöd till återstart och omställning inom kultursektorn.

Kollektivtrafiknämnd

Nämnden visade ett underskott på 98,2 miljoner kronor. Intäkterna blev 16,4 miljoner kronor lägre än budget. Kostnaderna för trafik och övriga kostnader inklusive personal blev 88,8 miljoner högre respektive 7,1 miljoner kronor lägre än budget. Coronapandemin har lett till lägre biljettförsäljning medan kostnaden för trafik ökade då inflationen steg under året.

Regionstyrelsens beviljande att nämnden fick överskrida nettokostnadsramen med upp till 60 miljoner kronor 2022 dels för att hantera återställnings- och omställningsåtgärder med anledning av coronapandemin, minskade intäkter (38 miljoner kronor) och tilläggsavtal i tågtrafiken (20 miljoner kronor) samt medel för ett långsiktigt säkerställande av tågtrafiken på Fryksdalsbanan (2 miljoner kronor), förutsättningar för ändamålet försenats och åtgärder har inte genomförts.

Hjälpmedelsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 1,2 miljoner kronor. Överskottet berodde på färre utbildningar och möten i samband med upphandlingar som ledde till minskade kostnader för resa och logi.

Den gemensamma nämndens över- och underskott regleras årligen och fördelas proportionellt utifrån respektive huvudmans andel av den totala årsvolymen. Därutöver tillkommer kostnader för service och administration, men exklusive politikerkostnaderna. Varje huvudman står för sina kostnader för respektive ledamot och ersättare.

Patientnämnd

Nämnden visade ett överskott på 0,9 miljoner kronor. Överskottet förklaras av förändrad inriktning gällande tjänsteresor och möten vilket har lett till minskade rese- och konferenskostnader som en effekt efter coronapandemin.

Kost- och servicenämnd

Nämnden visade ett underskott på 0,3 miljoner kronor. Som helhet ligger kostnaderna över budget med störst kostnadsökning av råvaror och material.

Över- och underskott regleras årligen och fördelas proportionellt utifrån respektive huvudmans andel av den totala årsvolymen. Varje huvudman står för sina kostnader för respektive ledamot och ersättare.

5.3 Investeringsredovisning

Nedan redovisas utgifter för årets investeringar. Återinvesteringarnas syfte är att bibehålla ursprunglig status på de investeringar som finns. Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas i respektive område eller motsvarande verksamhet. Nyinvesteringar är investeringar vilka innebär ny funktionalitet för olika verksamheter.

Under året har Region Värmlands investerat för 293,9 miljoner kronor, varav 154,1 miljoner kronor avsåg byggnader, mark och byggnadsinventarier till egna fastigheter. Resterande investeringar avsåg maskiner, inventarier och fordon med mera och uppgick till 139,8 miljoner kronor.

I nedanstående tabell redovisas endast politiskt beslutade investeringar.

Under pandemin har investeringsnivån varit lägre då framför allt fastighetsinvesteringar prioriterats bort till förmån för akuta ombyggnationer. Nu har fler investeringar för bevarande och utveckling av befintliga fastigheter startats upp trots att projektet Nya CSK binder upp en del av fastigheters resurser.

Investeringsnivån har ökat från 2021 års nivå på 264,2 miljoner kronor till 293,9 miljoner kronor år 2022.

6. Budgetväxlingar

7. Ekonomisk ordlista

Anläggningstillgångar
Tillgångar avsedda för stadigvarande innehav såsom byggnader och inventarier.

Avskrivning
Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd.

Avsättning
Förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Ett exempel är avsättningar för pensioner.

Balanskrav
Region Värmlands intäkter ska överstiga dess kostnader.

Balansräkning
Redovisning av tillgångar och skulder samt eget kapital. Visar den ekonomiska ställningen och hur den har förändrats under året. Tillgångarna visar hur regionen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) samt hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital).

Diskonteringsränta (kalkylränta)
Används för att nuvärdesberäkna framtida betalningar.

Driftbudget/driftredovisning
Budget och redovisning av kostnader och intäkter som tillhör den löpande verksamheten.

Eget kapital
Skillnaden mellan redovisade tillgångar och redovisade avsättningar/skulder enligt balansräkningen.

Extraordinära kostnader/intäkter
Tre kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som extraordinär:

• Händelsen saknar samband med ordinarie verksamhet.
• Inte inträffar ofta eller regelbundet.
• Uppgår till väsentligt belopp.

Finansnetto
Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen.

Finansiella intäkter och kostnader
Exempel på finansiella intäkter och kostnader är räntor på fordringar och skulder, kursvinster och kursförluster samt utdelning på aktier och andelar, både realiserade och orealiserade.

Internränta
Kalkylmässig beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Regionen använder sig av SKR:s förslag på internräntesats.

Investeringsbudget/redovisning
Budget och redovisning av investeringar i anläggningstillgångar till exempel fastigheter, utrustning.

Jämförelsestörande post
Intäkter eller kostnader som påverkar jämförbarheten med föregående år.

Kapitalkostnad
Benämning för internränta och avskrivning.

Kassaflödesanalys
Analys som redovisar tillförda medel, använda medel samt förändring av rörelsekapital och likvida medel.

Kortfristiga fordringar och skulder
Förfaller till betalning inom ett år från balansdagen.

Likvida medel
Medel i kassa, disponibla tillgodohavanden hos banker eller motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar.

Likviditet
Betalningsförmåga på kort sikt.

Nettokostnader
Skillnaden mellan verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Finansieras med skattemedel och generella statsbidrag.

Nettokostnadsutveckling
Procentuell jämförelse av nettokostnad med motsvarande period förgående år.

Omsättningstillgång
Tillgångar som innehas kortare tid.

Pensionsskuld
Upptas i balansräkningen endast till den del av pensionsskulden som upparbetats från och med 1998. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse.

Periodisering
Kostnader och intäkter ska relateras till den period de uppstår (månad och år) så att ett rättvisande resultat redovisas

8. Agenda 2030-index

Detta index och beskrivning av årsredovisningens koppling till Agenda 2030 ska inte ses som en analys om Region Värmland når målen inom Agenda 2030 eller ej. Indexeringen är en hänvisning till vilka aktiviteter som genomförts inom perioden inom respektive effektmål.

Det är inte heller en heltäckande bild av alla aktiviteter som genomförts utan utgår från årsredovisningens rapporterade aktiviteter.

9. Bilageförteckning

• Bilaga 1: Granskning av årsredovisningen 2022 - revisionsrapport 30-22 (pdf) Pdf, 321 kB.
• Bilaga 2: Regionstyrelsens årsredovisning (pdf) Pdf, 349 kB.
• Bilaga 2: Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning (pdf) Pdf, 2 MB.
• Bilaga 3: Kollektivtrafiknämndens årsredovisning (pdf) Pdf, 428 kB.
• Bilaga 4: Regionala utvecklingsnämndens årsredovisning (pdf) Pdf, 528 kB.
• Bilaga 5: Kultur- och bildningsnämndens årsredovisning (pdf) Pdf, 520 kB.
• Bilaga 6: Patientnämndens årsredovisning (pdf) Pdf, 571 kB.
• Bilaga 7: Kost- och servicenämndens årsredovisning (pdf) Pdf, 469 kB.
• Bilaga 8: Hjälpmedelsnämndens årsredovisning (pdf) Pdf, 155 kB.
• Bilaga 9: Revisorernas förvaltning under 2022 (pdf) Pdf, 315 kB.

Om årsredovisningen

Läs om årsredovisningen.