Redovisning

Årsredovisning 2022

Rapportmall bild

Region Värmlands
Årsredovisning 2022

1. Innehåll och läsanvisningar

Region Värmlands uppdrag

Region Värmlands främsta uppgift är att ansvara för att alla värmlänningar, och alla som vistas i länet, får tillgång till en väl fungerande hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Region Värmland arbetar också för ett tillgängligt och brett kulturliv, länets regionala utvecklingsfrågor, med folkhälsa och driver fem av länets folkhögskolor.

Regionfullmäktige har i regionplanen 2022 beslutat om årets mål, inriktningen, strategier och ekonomiska ramar. I årsredovisningens redovisas hur måluppfyllnad för dessa mål ser ut.

Region Värmlands effektmål för 2022 var:

    • Trygga och nöjda invånare
    • Attraktivt och hållbart Värmland
    • God, jämlik och jämställd hälsa
    • Hållbar organisation

    Under en dag i Region Värmland

    • Får 7 barn hjälp till världen.
    • Besvarar vårdcentralerna 2 800 telefonsamtal.
    • Träffar 2 200 personer en läkare.
    • Görs 35 000 resor med buss och tåg.
    • Behandlas 1 600 personer hos folktandvården.
    • Lagas 2 600 patientmåltider.

    Förvaltningsberättelse

    Förvaltningsberättelsen innehåller sammanställningen av effektmålen och aktiviteter. Under varje mål kommer du att kunna läsa om genomförda aktiviteter som ligger till grund för måluppfyllnaden.

    Förvaltningsberättelsen

    I samband med redovisningen av målen visas även vilka Agenda 2030-mål som respektive mål bidragit till under perioden. Agenda 2030 är en global handlingsplan med 17 mål som alla världens länder har skrivit under. I slutet hittar du en sammanfattning med hänvisningar till Agenda 2030-målen i Region Värmlands verksamhet under året.

    Agenda 2030-index

    Effektmålen bryts ner i resultatmål för nämnderna som i sin tur bryts ner i indikatorer.

    Bedömningen av dessa görs enligt färgerna nedan:

    • Ej uppfyllt (röd färgmarkering)
    • Delvis uppfyllt (gul färgmarkering, enligt individuell bedömning)
    • Uppfyllt (grön färgmarkering)

    Könsuppdelad statistik

    För att kunna arbeta med jämställdhet i enlighet med regionfullmäktiges intentioner, är det grundläggande att ta del av fakta och synliggöra kvinnors och mäns, flickor och pojkars olika villkor inom regionens ansvarsområden. Genom tillgång till könsuppdelad statistik kan Region Värmland göra jämställdhetsanalyser och emfasera insatsområden. Därför redovisas indikatorerna under varje effektmål uppdelat på man och kvinna där det är möjligt och relevant.

    Finansiella rapporter

    Här redogörs för det ekonomiska utfallet av Region Värmlands verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning).

    Avsnittet kring noter ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade rapporter och en beskrivning av vilka redovisningsprinciper som gäller.

    Därefter redovisas nämndernas utfall under avsnittet nämndanalyser, där budgetavvikelser beskrivs kortfattat.

    intäkter 2022

    År 2022 (miljoner kronor)


    Skatteintäkter

    7 470

    Generella statsbidrag och utjämning

    3 328

    Patient- och trafikantavgifter

    480

    Såld verksamhet

    594

    Sålda varor och tjänster

    234

    Erhållna bidrag

    1 009

    Övriga intäkter

    67

    Totalt

    13 182

    Målgrupp

    Region Värmlands årsredovisningen är regionstyrelsens rapport till regionfullmäktige om den samlade verksamheten och ekonomin under 2022. Årsredovisningen vänder sig också till de som bor i Värmland, medarbetare, övriga förtroendevalda, övriga intressenter, leverantörer och andra som verkar i länet.

    Dokumentet granskas av Region Värmlands revisorer. Årsredovisning är anpassad till digitala plattformar och finns främst i digital version med endast ett fåtal tryckta versioner, detta i led med organisationens arbete med att göra dokumenten tillgängliga för alla och organisationens miljöarbete.

    Vill du veta mer?

    Ytterligare information kring specifik verksamhet eller nämnd finns i respektive nämnds årsredovisning, vilka är bilagor till detta dokument.

    Bilagor

    Fördjupad information och en bredare analys av Region Värmlands officiella personalstatistik återfinns i dokumentet Medarbetarstatistik som är ett komplement till årsredovisningen.

    Medarbetarstatistik 2022 (pdf) Pdf, 2 MB.

    Uppföljning av Miljöplan 2021- 2024 finns även den som en fristående komplement till detta dokument.

    Miljöredovisning 2022

    Värmland i siffror

    • Det är 283 196 invånare i Värmland.
    • Värmland har 17 519 kvadratkilometer i areal.
    • Det finns 16 kommuner.
    • Värmlänningen är i genomsnitt 44,1 år.
    • 93 procent av Värmlands befolkning har ett konto på 1177.se.
    • Regionen har 8 850 medarbetare.
    • Region Värmlands kollektivtrafik har Sveriges nöjdaste resenärer enligt Kollektivtrafikbarometern.
    • Av varje hundralapp som en invånare i Värmland tjänade år 2022 gick 11,68 kronor till regionskatt.
    Fyra kvinnor i ett möte.

    2. Regionstyrelsens ordförande har ordet

    Året startade med att krig utbröt i Europa, då Ryssland invaderade Ukraina. Detta har framför allt orsakat ett stort mänskligt lidande i Ukraina, men också påverkat omvärlden till exempel i form av höjda priser på varor och tjänster. Region Värmlands krisberedskapsarbete har med anledning av osäkerheten i vår omvärld stärkts.

    Regionen ska verka för jämlikhet i alla våra verksamheter, ett hållbart arbetsliv, minskat miljöavtryck, en ekonomi i balans och respektfulla möten. Invånare och personal ska känna sig trygga och välkomna i Region Värmlands verksamheter.

    2022 var ett valår, regionvalet slutade i ett maktskifte och Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet bildade ett majoritetsstyre för Region Värmland, detta innebar en ny Regionstyrelse och jag tillträdde som regionstyrelsens ordförande i början av november. Det är ett hedersamt uppdrag och jag ska göra mitt bästa för att leda Region Värmland mot en positiv utveckling.

    En god hälso-och sjukvård, tandvård, tillgänglig kollektivtrafik, kulturutbud och regional utveckling är viktigt för att öka länets konkurrens- och attraktionskraft. Region Värmland vill bidra till att flytta fram Värmlands positioner. Verktyg för detta är bland annat samordnande av arbetet med Värmlandsstrategin 2040, och ökad samverkan med Värmlands kommuner, näringslivet, ideella sektorn, staten och EU.

    Som länets största arbetsgivare med över 8 000 medarbetare kommer majoritetsstyre att jobba för en god arbetsmiljö. En god personalpolitik, nya arbetssätt och utvecklande ledarskap kommer än mer att uppmuntras för att stärka kompetensförsörjningen och ge ökad trivsel på våra arbetsplatser.

    Region Värmlands värdefullaste resurs är våra medarbetare. Det är av yttersta vikt att värna om vår personal, jag vill därför rikta ett stort varmt tack till alla medarbetare för era insatser under det gångna året och det fantastiska arbete ni utför! Även ett stort tack till alla samarbetspartners och förtroendevalda för ert arbete för Värmlands invånare under 2022.

    Åsa Johansson (S)
    Regionstyrelsens ordförande

    Tre vårdklädda personer i en korridor.

    3. Förvaltningsberättelse

    3.1 Översikt över verksamhetens utveckling

    Finansiell utveckling över fem år

    Finansiell utveckling över fem år


    2022

    2021

    2020

    2019

    2018

    Resultaträkning (mnkr)

    Verksamhetens nettokostnad

    -10 478

    -9 819*

    -9 180

    -9 118

    -8 611

    Skatteintäkter

    7 470

    7 128

    6 779

    6 794

    6 301

    Generella statsbidrag och utjämning

    3 328

    3 179

    3 074

    2 420

    2 241

    Finansiella kostnader och intäkter

    -566

    807*

    105

    441

    -200

    Årets resultat

    -247

    1 295*

    778

    538

    -269


    Balansräkning (mnkr)

    Anläggningstillgångar

    3 521

    3 548*

    3 574

    3 774

    3 885

    Förråd

    12

    8

    8

    8

    8

    Kortfristiga fordringar

    1 180

    943

    802

    1 301

    452

    Likvida medel och kortfristiga placeringar

    6 301

    6 523

    5 318

    4 095

    3 088

    Summa tillgångar

    11 014

    11 021

    9 702

    9 178

    7 432


    Eget kapital

    3 844

    4 090*

    2 795

    2 018

    1 480

    Avsättning för pensioner

    4 183

    3 946

    3 475

    3 226

    2 876

    Övriga avsättningar

    11

    0

    2

    8

    1

    Långfristiga skulder

    366

    639*

    543

    1 140

    1 092

    Kortfristiga skulder och kortfristig upplåning

    2 611

    2 347*

    2 887

    2 786

    1 983

    Summa eget kapital, avsättningar och skulder

    11 014

    11 021

    9 702

    9 178

    7 432


    Ansvarsförbindelse förpensionsförpliktelser och visstidspensioner inkl. löneskatt

    4 595

    4 805

    4 938

    4 938

    5 037


    Nyckeltal och statistik

    Rörelsekapital (mnkr)

    4 882

    5 127

    3 241

    2 617

    1 564

    Investeringar (mnkr)

    422

    264

    209

    262

    359

    Soliditet exklusive ansvarsförbindelse avseende pensionsförmåner (%)

    35

    37

    29

    22

    20

    Volymförändring (%)

    3,0

    4,4

    -0,1

    4,1

    1,3

    Nettokostnad i procent av skatter och statsbidrag

    97,0

    95,3

    93,2

    98,9

    100,8

    Skattesats (kr)

    11,68

    11,68

    11,68

    11,68

    11,20

    Skattesats riksgenomsnittet (kr)

    11,57

    11,56

    11,56

    11,49

    11,39

    Antal invånare per 31 december

    283 976

    283 196

    282 885

    282 414

    281 482

    Verksamhetens nettokostnad per invånare (kr)

    37 000

    34 673

    32 451

    32 286

    30 592

    * Justering av belopp till följd av ändrad redovisningsprincip. Leasingavtal avseende vissa lokaler, som tidigare klassificerats som operationell leasing, har nu omklassificerats till finansiell leasing.

    Nyckeltalsdefinitioner

    Rörelsekapital definieras som skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.

    Soliditet definieras som eget kapital dividerat med totala tillgångar.

    Volymförändring beskriver regionens kostnadsutveckling i fasta priser. Volymmåttet används för att beskriva real konsumtionsförändring. Volymförändring definieras som skillnaden mellan föregående års nettokostnad multiplicerat med LPIK och årets nettokostnad.

    Tåg i höstlandskap vid sjö.

    3.2 Händelser av väsentlig betydelse

    Coronapandemins grepp lättade under året

    Coronapandemin har fortsatt påverkat Region Värmlands verksamhet under året. Fram till 1 april var sjukdomen covid-19 fortsatt klassad som samhällsfarlig med restriktioner som begränsade regionens verksamhet. Efter omklassificeringen upphävdes landets pandemilagar.

    Coronapandemin har under året påverkat Region Värmlands verksamheter genom förlorade intäkter på grund av minskat resande, ansträngt läge i vården och vårdköer samt distanslösningar för utbildningar och kulturutbud som effekter.

    Det fortsatta arbetet med vaccination mot covid-19 har fortsatt under året. 91 procent av värmlänningarna var den 31 december vaccinerade med dos 1 mot covid-19. (90 procent har fått dos 2 och 75 procent dos 3.)

    Kriget i Ukraina

    Den 24 februari invaderades Ukraina av sitt grannland Ryssland. I och med att freden i Europa bröts påverkades även Värmland och resten av världen av efterdyningarna av kriget. Invasionen satte ljus på vikten av beredskap i inom Region Värmlands verksamheter. Kriget i Ukraina har även lett till brist på varor och stigande råvarupriser med stigande inflation som följd.

    3.3 Samlad bedömning av Region Värmlands effektmål 2022

    Samlad bedömning av Region Värmlands effektmål 2022

    Regionstyrelsens bedöming av effektmålen

    Trygga och nöjda invånare

    Har delvis uppnåtts


    Attraktivt och hållbart Värmland

    Har delvis uppnåtts


    God, jämlik och jämställd hälsa

    Har delvis uppnåtts


    Hållbar organisation

    Har delvis uppnåtts


    Samlad bedömning av Region Värmlands effektmål 2022

    Nämnd

    Resultatmål

    Måluppfyllnad helåret 2022


    Regionstyrelsen

    Effektivt genomförande

    Har uppnåtts


    Hälso- och sjukvårdsnämnden

    Bästa vårdkvalitet

    Har delvis uppnåtts


    Hälso- och sjukvårdsnämnden

    Tillgänglig vård

    Har inte uppnåtts


    Kollektivtrafiknämnden

    God tillgänglighet och service

    Har inte uppnåtts


    Kollektivtrafiknämnden

    Minskad miljö- och klimatpåverkan

    Har uppnåtts


    Regionala utvecklingsnämnden

    Stärkt hållbar tillväxt och utveckling i hela Värmland.

    Har delvis uppnåtts


    Kultur- och bildningsnämnden

    Ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

    Har uppnåtts


    Kultur- och bildningsnämnden

    Ett varierat kulturutbud av hög kvalitet och fokus på ökad kulturell delaktighet och eget skapande.

    Har uppnåtts


    Kultur- och bildningsnämnden

    Stärkt folkhälsa och folkhälsoarbete med fokus på förutsättningar för hälsa

    Har delvis uppnåtts


    Patientnämnden

    Stödja patienter

    Har uppnåtts


    Patientnämnden

    Bidra till kvalitetsutveckling

    Har uppnåtts


    Hjälpmedelsnämnden

    God hjälpmedelsförsörjning utifrån individens behov

    Har uppnåtts


    Kost- och servicenämnden

    Kostnadseffektiv hållbar måltidsverksamhet med hög kvalitet, för god, jämlik och jämställd hälsa

    Har delvis uppnåtts


    Kvinna springer på gräs.

    3.4 Region Värmlands effektmål

    3.4.1 Trygga och nöjda invånare

    Region Värmland

    Region Värmland arbetar varje dag, året om för att invånarna ska leva ett gott liv, må bra, vara trygga och känna sig nöjda. Alla i Värmland ska ha möjlighet att uppleva, delta i och utöva olika former av konst och kultur, och ett brett och inkluderande kulturutbud av hög kvalitet ska erbjudas. Kollektivtrafiken i länet ska erbjuda resor som underlättar och berikar människors liv och ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt.

    Det ska finnas en god och tillgänglig vård med hög kvalitet för värmlänningarna och de som vistas i länet.

    Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet trygga och nöjda invånare bidrar till flera av Agenda 2030-målen.

    Globala mål 3, 4, 5, 8, 9, 10, 11 och 16.

    Mål 3: God hälsa och välbefinnande
    Mål 4: God utbildning för alla
    Mål 5: Jämställdhet
    Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
    Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
    Mål 10: Minskad omjämlikhet
    Mål 11: Hållbara städer och samhällen
    Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

    Nedan redovisas regionstyrelsens bedömning av Region Värmlands del av måluppfyllelsen, det vill säga den del av effektmålet som Region Värmland ansvarar för att bidra med.

    Effektmålet bedöms delvis uppnås för helåret 2022. Blandade bedömningar av de centrala delarna inom effektmålet gör att målet delvis uppnås för helåret 2022. Trots att flera nämnders resultatmål uppnås är det en låg måluppfyllelse för tillgänglighet och minskat förtroende inom hälso- och sjukvården som är en bidragande faktor till bedömningen. Även kollektivtrafikens mål är en central del som inte uppnåtts.

    • Regionstyrelsen bedömer att målet effektivt genomförande har uppnåtts
    • Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer att målet bästa vårdkvalitet har delvis uppnåtts och att målet tillgänglig vård inte har uppnåtts.
    • Kollektivtrafiknämnden bedömer att målet god tillgänglighet och service inte har uppnåtts
    • Kultur- och bildningsnämnden bedömer att målen ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället, ett varierat kulturutbud av hög kvalitet och fokus på ökad kulturell delaktighet och eget skapande har uppnåtts.
    • Hjälpmedelsnämnden bedömer att målet god hjälpmedelsförsörjning utifrån individens behov har uppnåtts
    • Patientnämnden bedömer att målen stödja patienter och bidra till kvalitetsutvecklingen har uppnåtts
    • Kost- och servicenämnden bedömer att målet kostnadseffektiv hållbar måltidsverksamhet med hög kvalitet, för god, jämlik och jämställd hälsa delvis har uppnåtts.
    Trygga och nöjda invånare

    Indikatorer

    Utfall

    Mål

    Måluppfyllnad


    Andel i befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet

    60,9 %

    Ökande

    (2021, 69,3 %)

    Uppnås inte


    Kvinnor 58 %
    Män 64 %

    Under coronapandemin steg förtroendet för hälso- och sjukvården i Sverige och i Värmland vilket gör att jämförelse med dessa år inte är rättvisande. Utfallet för 2022 är ungefär som innan coronapandemin, och jämförbara med utfallet för riket (61 %).

    Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern

    Andel av allmänheten som instämmer i påståendet Det känns tryggt att resa med kollektivtrafiken i Värmland

    70 %

    Ökande

    (2021, 68 %)

    Uppnås


    Jämfört med andra regioner så ligger Region Värmland högt över det nationella snittet på 63 %. Kvinnor och män känner sig ungefär lika trygga, 71 % för kvinnor och 69 % för män. Tätortsbor känner sig mer trygga än boende på landsbygden.

    Det är framför allt att invånarna kan lita på att komma fram i tid och att det är enkelt att resa som har stor inverkan på deras upplevda trygghet. Även tillgången till information inför resan har stor betydelse.

    Källa: Kollektivtrafikbarometern

    Lärande skapar nya möjligheter

    Att skapa ökad motivation och möjlighet till studier som resulterar i ökad kunskap är avgörande för Värmlands utveckling. Region Värmlands fem folkhögskolor har på ett bra sätt kunnat fullfölja sin verksamhet under året genom ett stort omställningsarbete och snabba förändringar för att anpassa verksamheten till riktlinjer kopplade till coronapandemin. Under året har skolorna aktivt arbetat med jämställdhetsintegrering för att bidra till det övergripande jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Skolornas kurser på ordinarie folkbildningsanslag hade fördelningen 59 procent kvinnor och 41 procent män.

    Under året har 81 procent av deltagare på folkhögskolorna nått sin målsättning att få grundläggande behörighet till högskolestudier eller yrkeshögskolestudier. Av dem som fick behörighet var 54 procent kvinnor och 46 procent män.

    Inom hälso- och sjukvården har cirka 45 sjuksköterskor har erhållit specialistutbildningstjänster inom flera olika områden såsom ambulans, akut, barn och ungdom, psykiatri, barnmorskor med mera.

    Sysselsättning

    Arbetslösheten steg periodvis under coronapandemin, men ligger nu lägre än i januari 2020 innan pandemin startade. Denna utveckling gäller både riket och Värmland.

    Graf över arbetslösa som andel av den totala arbetskraften.
    Digital infrastruktur

    Handlingsplan för digital infrastruktur fastställdes i december. Handlingsplanen har fokus på år 2030 med delmål till år 2025. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i Värmlandsstrategin.

    Bredbandsutbyggnaden på övergripande regional nivå visar en positiv utveckling, där Värmland har satsat stort på bredbandsutbyggnad på landsbygden. Utbyggnadsgraden ser dock olika ut beroende på var i länet man befinner sig.

    Kulturlänet Värmland

    Region Värmland har under året fördelat statsbidrag på drygt 62 miljoner kronor till regional kulturverksamhet inom ramen för samverkansmodellen. Bidragsgivningen syftar till att Region Värmland i samverkan med staten och kommunerna ska säkra en väl fungerande kulturell infrastruktur i regionen. Region Värmland fick även 1,4 miljoner kronor i tillfällig förstärkning från Kulturrådet att fördela till verksamheterna inom samverkansmodellen mot bakgrund av förlängningen av pandemirestriktionerna under första kvartalet 2022.

    Sedan pandemirestriktionerna upphävdes har det värmländska kulturlivet kunnat återgå till dess ordinarie verksamhet. Tendensen är att publiken visserligen återkommit i hög utsträckning men att många kulturverksamheter fortfarande inte har återfått publik på samma nivåer som före pandemin. Region Värmlands satsningar på ökat ekonomiskt stöd har bidragit till att kulturlivet i Värmland gavs möjlighet att överleva, förmåga att fortsätta utvecklas och återstarta efter pandemin. Den särskilda satsningen på barn och ungas tillgång till kultur bidrar till ökad kulturell delaktighet. Bidrag till projekt har beviljats i alla länets 16 kommuner.

    Nöjdhet

    Patientnämnden i Region Värmland har i uppdrag att hjälpa patienter och närstående att ta emot klagomål och få dem besvarade av vården. Patienternas klagomål ger inte en övergripande bild av hur vården fungerar, men varje klagomål är i sig en berättelse om något som en enskild patient har upplevt och de bär därför på viktig kunskap om patienternas upplevelse av vården i Värmland. Många klagomål handlar om brister i kommunikationen, information och delaktighet.

    Genom undersökningen Kollektivtrafikbarometern mäts invånarnas och kundernas nöjdhet med kollektivtrafiken i Värmland (till kunder räknas de som reser med den samhällsorganiserade kollektivtrafiken minst en gång per månad). Både invånarnöjdhet och kundnöjdhet med den allmänna kollektivtrafiken bedöms som hög jämfört med resten av landet. Kunderna ger kollektivtrafiken i Värmland ett betyg på 72 procent i nöjdhet för 2022, vilket är klart över det nationella snittet på 60 procent. Resultatet gällande invånarnöjdheten 2022 var 58 procent, vilket även det ligger över det nationella snittet på 52 procent.

    Förtroende

    Hälso- och sjukvårdsbarometern görs varje år av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att undersöka befolkningens uppfattningar om och förtroende för vården. Den visar att gällande förtroendet för hanteringen av coronapandemin sticker Region Värmland ut som en av de regioner där förtroendet är som allra högst – 80 procent, vilket är fjärde högsta i landet.

    Ett område som tydligt speglar förtroendet för hälso- och sjukvården är befolkningens följsamhet till rekommendationer, bland annat gällande rekommendationer om vaccination för att att förebygga sjukdom och smittspridning i populationen. De övergripande resultaten för vaccinationstäckning visar under den senaste influensasäsongen 2021–2022 att Region Värmland nådde klart högst andel vaccinerade i landet i 65 år eller äldre med 81 procent, jämfört med genomsnittet för riket som var 70 procent.

    Region Värmland deltog i Wermland Pride i både Museiparken och Prideparaden i Karlstad. Detta för att visa att Region Värmland är en region för alla.

    Kollektivtrafik

    Året 2022 kantades fortfarande av coronapandemin, men nu med fokus på att återfå resenärerna och att finna nya. Att många människor förändrat sitt sätt att resa har varit både en utmaning och samtidigt en möjlighet.

    Utifrån ett nationellt perspektiv har kollektivtrafiken i Värmland bra värden i mätningar.

    Under sommaren har en ny linje mellan Karlstad - Grums - Värmskog - Glaskogen - Arvika trafikerats i båda riktningar fyra dagar per vecka. Detta har genomförts i samråd med Glaskogens naturreservat för att hitta det utbud och tider där det är flest besökare. Cirka 300 resor har genomförts, vilket betraktas som ett positivt resultat för en nystartad linje.

    Hyrpersonal

    Kostnaderna för hyrpersonal uppgår till 5,1 procent av den totala personalkostnaden. Orsakerna är bland annat en ökad ersättningsnivå för hyrbarnmorskor och hyrläkare inom primärvården under våren 2022. Upphoven till det ökade behovet av hyrläkare under 2022, jämfört med föregående år, var bland annat svårigheter att rekrytera kompetensen, hantering av uppskjuten vård och högre sjukskrivningstal. En annan viktig parameter var behovet av att kunna erbjuda medarbetarna återhämtning, vilket ökade behovet av hyrpersonal under året.

    Panelsamtal i soffa på en scen. Text på skärm bakom: Värmlands bokfestival.

    3.4.2 Attraktivt och hållbart Värmland

    Region Värmland ska bedriva ett samordnat, inkluderande regionalt utvecklingsarbete och sträva efter att ha en kollektivtrafik som drivs av fossilfritt bränsle, en hållbar regional utveckling med fler och framgångsrika företag, nya jobbmöjligheter, förbättrade kommunikationer och ett rikt kulturliv. Regionen ska öka attraktiviteten och konkurrenskraften i Värmland genom att koppla samman länets ekonomi med en global marknad där värmländska företag kan konkurrera med varor och tjänster. Under 2022 har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet attraktivt och hållbart Värmland bidragit till flera av Agenda 2030-målen.

    Globala mål 3,4,5,7,8,9,10,11,13 och 17.

    Mål 3: God hälsa och välbefinnande
    Mål 4: God utbildning för alla
    Mål 5: Jämställdhet
    Mål 7: Hållbar energi för alla
    Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
    Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
    Mål 10: Minskad omjämlikhet
    Mål 11: Hållbara städer och samhällen
    Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
    Mål 17: Genomförande och partnerskap

    Effektmålet bedöms delvis uppnås för helåret 2022. Många positiva insatser görs och bland regionens verksamhet ser man att återgången till ordinarie verksamhet efter pandemin bidrar till genomslag i resultat och effekter. Bland nämndernas mål som ligger till grund för målbedömningen och i inrapporteringsområden ses dock blandade bedömningar, och likaså för de centrala delarna för effektmålets bedömning.

    • Regionstyrelsen bedömer att målet effektivt genomförande har uppnåtts.
    • Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer att målet bästa vårdkvalitet har delvis uppnåtts och att målet tillgänglig vård inte har uppnåtts.
    • Kollektivtrafiknämnden bedömer att målet minskad miljö och klimatpåverkan har uppnåtts.
    • Regionala utvecklingsnämnden bedömer att målet stärkt hållbar tillväxt och utveckling i hela Värmland delvis har uppnåtts.
    • Kultur- och bildningsnämnden bedömer att målen ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället, ett varierat kulturutbud av hög kvalitet och fokus på ökad kulturell delaktighet och eget skapande har uppnåtts. Vidare bedömer nämnden att målet stärkt folkhälsa och folkhälsoarbete med fokus på förutsättningar för hälsa har delvis uppnåtts.
    Attraktivt och hållbart Värmland

    Indikatorer

    Utfall

    Mål

    Måluppfyllnad


    Inköpsandel närproducerade livsmedel

    23 %

    Ökande (mål 2024 = minst 30 %)

    (2021, 25 %)

    Uppnås inte


    Inköpsandelen närproducerade livsmedel minskade till 23 procent 2022 jämfört med 25 procent föregående år. Närproducerade livsmedel är enligt Region Värmlands definition produkter som producerats i Värmland eller i angränsning till länet. Det som inräknas är produktionen av slutprodukten vilket innebär att livsmedel som exempelvis kaffe inkluderas.

    De ökade priserna under året innebar försämrade möjligheter att öka inköpsandelen närproducerade livsmedel. Inköpsandelen påverkades också negativt av ett leverantörsbyte av färskt bröd på grund av konkurs.

    Källa: Egen uppföljning

    Inköpsandel ekologiska livsmedel

    34,2 %

    Ökande (mål 2024 = minst 50 %)

    (2021, 38,1 %)

    Uppnås inte


    De ökade livsmedelspriserna under året innebar försämrade möjligheter att öka andelen ekologiska livsmedel. Inköpsandelen minskade från 38 procent 2021 till 34 procent 2022. En bidragande orsak till minskningen är även användningen av mer laktosfria mejeriprodukter där det ekologiska utbudet är sämre.

    Källa: Egen uppföljning

    Inrikes flyttnetto

    99

    Ökande

    Då indikatorn inte fanns med i 2021 års planering saknas siffra att jämföra med.

    Kan ej mätas


    Under 2022 hade Värmland ett inrikes flyttnetto på 99 personer, två färre än året innan.

    Källa: SCB

    Inrikes flyttnetto

    Värmlands befolkning uppgick till 283 976 personer sista december 2022. Det är en ökning från 2021 med 780 personer. Fler flyttar till Värmland från andra delar av Sverige än från – det så kallade inrikes flyttnettot ökar – och det för tredje året i rad. Fem av kommunerna visar upp positiva inrikes flyttningsnetton för 2022, där Karlstad har det högsta nettot med 298 personer.

    Innovations- och konkurrenskraft

    Etableringsarbete och arbetet med att starta upp Business Region Värmland (BRV) har pågått under året. BRV ska stärka Värmlands attraktionskraft för att fler företag ska välja att etablera sig i länet. Ju fler etableringar som landar i Värmland, desto fler anledningar får företag som redan finns här att stanna kvar och utveckla sina verksamheter

    Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för hållbar smart specialisering 2022 – 2028 färdigställdes under 2022. Smart specialisering är ett sätt att kraftsamla för innovation och hållbar utveckling inom de områden där det finns störst potential. Det är både en strategi och ett verktyg där syftet är att bidra till ett Värmland som är en ännu bättre plats att bo, leva och verka i.

    Jämställd tillväxt ger ökad tillväxt

    Det fyraåringa projektet Attraktionskraft Värmland har pågått under året. Projektet är den satsning för att säkra den framtida kompetensförsörjningen, bidra till att minska de könsstereotypa utbildningsvalen, bryta den könssegregerade arbetsmarknaden i Värmland och genom detta stärka näringslivet och attraktionskraften i länet.

    Under 2022 var Region Värmland mentor för Region Östergötlands jämställdhetsintegrering inom Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) modellkoncept. Politiker, chefer och tjänstepersoner har deltagit med syfte att stödja Region Östergötland samt vidareutveckla Region Värmlands eget arbete, i samverkan med det centrala arbetet kring jämställdhetsintegrering.

    Infrastruktur till och från länet

    Länstransportplanen anger målen för utvecklingen av den regionala transportinfrastrukturen i Värmland. Länstransportplanen fastställdes i regionfullmäktige i oktober 2022 efter remissförfarande och regeringens godkännande i april.

    Arbetet med Karlstad resecentrum fortgår. Region Värmland är delaktig både i egenskap av kollektivtrafikmyndighet och delfinansiär via länsplanens medel.

    Flyg- och tågtrafik till och från länet

    För flygtrafiken finns fortfarande ingen reguljärtrafik från Karlstad. Fem charterdestinationer med veckovisa avgångar finns med tyngdpunkt under höst och vinter. För flygplatserna i Torsby och Hagfors finns upphandlad trafik till Arlanda med dagliga avgångar på morgon och kväll. För den som vill ta tåget finns åtta avgångar per dag och riktning mellan Karlstad och Stockholm, detta att jämföra med sex under 2021 och fyra under 2020.

    Under 2022 återupptogs direkttågen mellan Oslo och Karlstad, först med tre avgångar per dag och i december utökades de till fem avgångar per dag.

    Utanför entrén på Oslo Sentralstasjon. 

    Den regionala och skattefinansierade tågtrafiken har i princip haft samma resandeutbud som tidigare. Resandet har ökat under 2022 jämfört med 2021 och 2020 och var under hösten nästan i nivå med 2019.

    Varumärket Värmland

    En varumärkesmätning, Bilden av Värmland inom Värmland, har genomförts under året för att få en bild av vad värmlänningarna själva tycker om sin plats. Undersökningen visar att 93 procent av alla som svarade angav att de har en positiv eller mycket positiv bild av Värmland. 89 procent svarade även ja på frågan om de skulle rekommendera någon att flytta hit. Bland de spontana associationerna till Värmland finns; vacker natur, lugnt, tryggt och trevliga människor. Bland negativa associationer förekommer ord som; glesbygd, inskränkthet och bristande kommunikationer. Dock uppgav 41 procent att de inte kunde ange något negativt alls om Värmland. Sämst resultat i undersökningen får attityderna till konkurrenskraftigt näringsliv och intressanta jobbmöjligheter. Här svarar färre än hälften att man i hög grad förknippar Värmland med detta. Mer än var tionde är negativt inställd och ungefär lika många uppger sig inte veta alls. Här ser vi därmed en möjlighet att förbättra värmlänningarnas kunskap och attityder framöver.

    Ett större projekt har påbörjats för att ta fram en ny långsiktig externwebb för Värmland på varmland.se. Webbplatsen utvecklas med ny funktionalitet, innehåll och design för att ytterligare stärka bilden av Värmland som en attraktiv plats att leva, bo och arbeta.

    Kultursektorns återställning efter pandemiåren

    Coronapandemin innebar nya utmaningar för kulturområdet. För att möta de ekonomiska behoven, och som ett komplement till statliga kris- och återstartsstöd, tillfördes Region Värmlands pott för bidrag till projekt och arrangemang inom kulturområdet, 2,5 miljoner kronor extra. Dessa öronmärktes för pandemirelaterade insatser.

    Internationellt arbete

    Region Värmlands brysselkontor har bevakat, följt upp och stöttat tjänstepersoner och politiker i prioriterade EU-frågor kopplat till utveckling av sammanhållningspolitiken, skogsstrategin, klimatlagstiftning med mera.

    Värmlandsstrategin

    Under perioden har en process (årshjul) utformats för det delade lärandet runt Värmlandsstrategin; ett upplägg med återkommande dialogtillfällen om Värmlandsstrategins genomförande och uppföljning. Dialogen ska utgöra ett underlag för Region Värmlands nulägesanalys och den strategiöversyn som ska ske minst en gång per mandatperiod. Dialogen, och den nulägesanalys den bidrar till, kan sedan vara underlag till det regionala ledarskapet och de olika samverkansformer aktörerna ingår i.

    En konferens med cirka 300 deltagare från det regionala ledarskapet har arrangerats; det första steget inför kommande års årshjul och i processen för ett delat lärande.

    Två barn och två vuxna äter mat i naturen stående vid ett bord.

    3.4.3 God, jämlik och jämställd hälsa

    Region Värmland

    Region Värmland ska erbjuda en tillgänglig, samordnad och välfungerande hälso- och sjukvård och tandvård som utgår från patientens behov. Hälsoläget i regionen ska vara jämlikt och invånarna ska uppleva att de har en fullgod fysisk och psykisk hälsa. Vidare ska Region Värmland vara drivande i det länsgemensamma folkhälsoarbetet.

    Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet god, jämlik och jämställd hälsa bidragit till flera av Agenda 2030-målen.

    Globala mål 4,5,6,7,8,10, 12, 13 och 16.

    Mål 4: God utbildning för alla
    Mål 5: Jämställdhet
    Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
    Mål 7: Hållbar energi för alla
    Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
    Mål 10: Minskad omjämlikhet
    Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
    Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
    Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

    Nedan redovisas regionstyrelsens bedömning av Region Värmlands del av måluppfyllelsen, det vill säga den del av effektmålet som Region Värmland ansvarar för att bidra med.

    Regionstyrelsen bedömer att effektmålet god, jämlik och jämställd hälsa delvis har uppnåtts. I måluppfyllelseanalysen ingår blandade prognoser från nämndernas bedömningar. Flera resultatmål uppvisar goda resultat, men centrala delar uppnås inte eller enbart delvis för helåret 2022. Många goda insatser har genomförts, men flera av dessa har ej hunnit få genomslag. Låg tillgänglighet och utmaningar inom hälso- och sjukvården bidrar starkt till den samlade bedömningen. Coronapandemins efterdyningar påverkar fortfarande hälso- och sjukvården i länet vilket är en central del av målet.

    • Regionstyrelsen bedömer att målet effektivt genomförande har uppnåtts.
    • Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer att målet bästa vårdkvalitet delvis har uppnåtts och att målet tillgänglig vård inte har uppnåtts.
    • Kultur och bildningsnämnden bedömer att målet stärkt folkhälsa och folkhälsoarbete med fokus på förutsättningar för hälsa har delvis uppnåtts.
    • Hjälpmedelsnämnden bedömer att målet god hjälpmedelsförsörjning utifrån individens behov har uppnåtts.
    • Patientnämnden bedömer att målen stödja patienter och bidra till kvalitetsutvecklingen har uppnåtts.
    God, jämlik och jämställd hälsa

    Indikatorer

    Utfall

    Mål

    Måluppfyllnad


    Andel medicinska bedömningar i primärvård inom tre dagar.

    70 %

    Ökande

    (2021, 69 %)

    Uppnås


    Patienter som omfattas av vårdgarantin har sedan 2019 rätt att erhålla medicinsk bedömning av legitimerad personal i primärvården inom tre dagar. Under helår 2022 var det i genomsnitt 70 procent av besöken som genomfördes inom utsatt tidsgräns, vilket är likvärdigt med föregående år (69 procent) och lägre än utfallet för riksgenomsnittet för 2022 (84%).

    Mellan kvinnor och män ser man ingen signifikant skillnad, kvinnor 70 % och män 71 %.

    Källa: Väntetider i vården

    Andel i befolkningen som uppfattar att vård ges på lika villkor.

    60 %

    Ökande

    (2021, 60,8 %)

    Uppnås delvis


    Kvinnor 54 %
    Män 66 %

    Den könsuppdelade statistiken visar att siffrorna för kvinnor inte når upp till målet.

    Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern

    Förekomst av antibiotikabehandling i öppen vård.

    276

    Högst 250 recept per 1000 invånare.

    Uppnås inte


    Under 2022 ses en generell ökning av antibiotikaanvändningen i samtliga regioner, inklusive Värmland, där ökningen motsvarar 29 fler uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare jämfört med 2021.

    Sammantaget under 2022 ökade försäljningen av antibiotika på recept i hela landet med 9 procent jämfört med 2021. Försäljningen under 2022 har däremot minskat 12,2 procent jämfört med försäljningen under 2019, från 286 recept per 1000 invånare och år före pandemins utbrott till 251 per 1000 invånare och år, nära det nationella målet på 250 recept per 1000 invånare. Försäljning innebär den mängd recept som faktiskt hämtats ut och inte hur många som förskrivits.

    Att antibiotikaförsäljningen skulle öka efter pandemin var väntat och kan sannolikt förklaras av en ökad smittspridning av luftvägsinfektioner då människor återgår till tidigare beteenden.

    Källa: Folkhälsomyndigheten, Väntetider i vården

    Arbetsterapeut tar hand om en patients hand.
    Tillgänglighet inom hälso- och sjukvården

    Tillgänglighet till hälso- och sjukvård förknippas ofta med väntetider, korta eller längre, men begreppet kan vara bredare än så. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys menar att vården anses vara tillgänglig om den är följsam gentemot patienternas och befolkningens behov och efterfrågan. Andra aspekter av tillgänglighet kan till exempel vara fysisk tillgänglighet såsom öppettider och avstånd till vårdenheter, kostnader i form av egenavgifter, tillgång till vårdpersonal med rätt kompetens, tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar när det gäller gator, trappor och toaletter, tillgänglighet till information och dokumentation samt tillgång till nya effektiva behandlingsmetoder.

    Den patientupplevda tillgängligheten, alltså den andel av befolkningen i Värmland som svarar att de hade tillgång till den hälso- och sjukvård de behövde, har sjunkit från 88 procent 2021 till 83 procent 2022, en sänkning som ses i övriga riket också. Sannolikt är åren 2020 och 2021 påverkade av pandemin då invånarna visade en förståelse för att läget i vården var mycket ansträngt och att många ändå hade tillgång till hälso- och sjukvården i hög utsträckning. Det senaste resultatet är mer jämförbart med resultatet år 2019, som mer kan betraktas som ett normalår, som då låg på 84 procent.

    Hälso- och sjukvården i Värmland har under året fortsatt präglats av coronapandemin, omprioriteringar av vård och rekryteringssvårigheter inom flertalet personalkategorier vilket har påverkat möjligheten att kunna öka tillgängligheten. Region Värmland har fortsatt utveckla digitala tjänster och möten, sjukvårdens kontaktsystem med mera med syfte att öka den faktiska och upplevda tillgängligheten till vård.

    Väntetider och vårdgaranti

    För att hantera väntelistorna har samtliga verksamheter inom somatisk slutenvård som haft möjlighet remitterat vård till extern vårdgivare för åtgärd inom vårdgarantin. För en del verksamheter har det varit utmanande då övriga regioner inom landet befunnit sig i samma situation och konkurrens hos privata vårdgivare uppstått.

    Under året har vårdcentralernas telefontillgänglighet ökat betydligt. Andelen besvarade telefonsamtal samma dag var under 2022 81 procent, att jämföra med 2021 då siffran låg på 72 procent.

    Vårdkvalitet

    Begreppet kan beröra bland annat omvårdnadskvalitet, bemötande och medicinsk kvalitet. Som fokusområde under Region Värmlands effektmål god och jämlik hälsa avses främst den medicinska kvaliteten. I arbetet med stärkt vårdkvalitet ingår en fortsatt implementering av det nationella systemet för kunskapsstyrning och ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, vilka båda utgör grunden i att minska antalet undvikbara vårdskador och dess konsekvenser.

    Gröna korset är en enkel visuell metod för medarbetare i sjukvården. Det används för att identifiera risker och undvikbara vårdskador i realtid och skapa en kultur som präglas av förbättringar inom vården. Under året har konceptet börjat användas inom många verksamhetsområden och metodarbetet kommer implementeras vidare.

    Patientens delaktighet bidrar till bättre vård

    Region Värmland har via patientnämnden tagit emot 1 710 klagomål och synpunkter på hälso – och sjukvård och folktandvård i Värmland under 2022, en ökning i förhållande till 2021. Klagomålen och synpunkterna ger Region Värmland en bild av vården ur patientens och deras närståendes perspektiv. Deras upplevelse och erfarenheter av vården, såväl positiva som negativa och deras förbättringsförslag ger en viktig kunskap till vården i arbetet att utveckla hälso - och sjukvård samt folktandvården. Patienter och närstående framför flest klagomål och synpunkter på vård och behandling, kommunikation samt tillgänglighet, en trend som hållit i sig under många år.

    Barns synpunkter på hälso- och sjukvården i Värmland

    Under hösten 2022 har ett arbete påbörjats för att förbättra och förenkla barns möjligheter att lämna klagomål och synpunkter på den värmländska hälso- och sjukvården. Först ut är en blankett att lämna klagomål på som är mer anpassad för barn.

    Folkhälsa

    För första gången delades Region Värmlands folkhälsopris ut och detta gjordes på regionfullmäktiges sammanträde i april. Syftet med utmärkelsen är att premiera en organisation som gjort en insats av särskild betydelse för folkhälsan i Värmland. En årligt återkommande folkhälsovecka initierades under året med syftet att tillsammans med andra aktörer som har betydelse för folkhälsans utveckling i länet få tillfälle att gemensamt samlas kring folkhälsostrategiskt viktiga frågor.

    Befolkningsundersökningen Liv och Hälsa genomfördes under året och resultat från undersökningen visar på hälsoläge och hälsoutveckling i Värmland. Resultatet visade bland annat att de flesta i Värmland (68 procent) angett att de har bra hälsa, andelen som röker dagligen har minskat från 15 procent år 2000 till 6 procent år 2022 och andelen riskkonsumenter av alkohol har minskat i åldersgruppen 18–49 år, men ökat bland personer 70 år eller äldre. Det finns fortfarande stora skillnader i hälsa och dess bestämningsfaktorer mellan män och kvinnor, socioekonomiska grupper och kommuner.

    Digitala vårdmöten och e-tjänster

    Under 2022 har ett stort antal digitala vårdmöten genomförts via appen Vård i Värmland, även om användningsgraden har minskat jämfört med 2021. Detta kan bero på att pandemirestriktionerna lättade under våren. I början av 2022 utvecklades den digitala vården ytterligare genom att appen Ung i Värmland som används i vissa fall när det handlar om vård som riktas till unga. Denna används främst av Första linjen unga och ungdomsmottagningarna. Målsättningen med en egen app för unga är att den ska vara mer målgruppsanpassad och motivera unga att söka vård inte minst mot psykisk ohälsa.

    Under hösten 2022 startade breddinförandet av Boka tid för provtagning via 1177 efter tidigare genomförd pilotdrift på några verksamheter i Karlstad. Målet med förändringen är att minska väntetid och för att undvika trängsel i lokalerna. Under 2022 har användningen av 1177 e-tjänster ökat markant.

    Viljan att använda e-tjänster via 1177.se är hög i Värmland. Hälso- och sjukvårdsbarometern visar att 82 procent anger att de är positiva till att exempelvis boka vårdbesök och läsa journaler på det sättet. Samtidigt är det färre än genomsnittet som säger att de är positiva till vård och behandling med hjälp av digital teknik.

    Nya Centralsjukhuset

    Under 2022 har arbetet med projektet Nya CSK utvecklats enligt plan. I början av året genomfördes en uppdatering av det tidigare programarbetet tillsammans med hälso- och sjukvården och entreprenören Skanska. Under försommaren upphandlade Skanska sin organisation för den inledande fasen av projektarbetet, och under hösten har projektet arbetat sig ner ytterligare en detaljnivå i de olika delprojekten. Regionstyrelsen har fattat beslut om ett antal relaterade planer och utredningar som processats fram inom projektet, exempelvis en hållbarhetsplan och en plan för det interna mål- och uppföljningsarbetet, samt en utredning kring att bygga det första huset, Mottagningshuset, med trästomme.

    En första evakueringsbyggnad, kallad Östra paviljongen uppfördes under våren och driftsattes efter sommaren. Tre vårdavdelningar återfinns i huset där nya arbetssätt prövas, exempelvis läkemedelsautomat, ny kosthantering, rörelselarm på alla rum för att förebygga fall och monitorer för övervakning av vitala parametrar som mäts kontinuerligt. För de tre vårdavdelningarna är den största skillnaden att så gott som samtliga 78 vårdplatser är enpatientrum. I tidigare lokaler delade flera patienter på både salar och toaletter. De nya enpatientrummen är både mer smittsäkra och har ökad patientintegritet.

    God och nära vård

    Region Värmland och länets 16 kommuner enades under 2022 om en gemensam målbild för framtidens Värmland - tillsammans utvecklar vi god och nära vård, hälsa och omsorg. Målbilden är ett underlag för gemensamma beslut och aktiviteter, den är också länets gemensamma riktning och beskriver de förflyttningar som behöver göras för att nå målet. Målbilden visar värden som är viktiga för invånarna i Värmland och de gemensamma principer som ska vara ledstjärnor i arbetet.

    3.4.4 Hållbar organisation

    Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet hållbar organisation bidragit till flera av Agenda 2030-målen.

    Globala mål 4,5,6,7,8,10, 12, 13 och 16.

    Mål 4: God utbildning för alla
    Mål 5: Jämställdhet
    Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
    Mål 7: Hållbar energi för alla
    Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
    Mål 10: Minskad omjämlikhet
    Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
    Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
    Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

    Regionstyrelsen bedömer att effektmålet hållbar organisation delvis har uppnåtts för 2022

    • Regionstyrelsen gör bedömningen att målet ekonomi i balans delvis har uppnåtts.
    • Regionstyrelsen gör bedömningen att målet hållbart arbetsliv delvis har uppnåtts.
    • Regionstyrelsen gör bedömningen att målet minskat miljöavtryck delvis har uppnåtts.
    • Regionstyrelsen gör bedömningen att målet respektfulla möten delvis har uppnåtts.

    Här följer en redovisning av målets ingående delar och underlaget till regionstyrelsens måluppfyllelseanalys.

    3.4.4.1.1 Hållbar organisation - Hållbart arbetsliv
    Hållbar organisation - Hållbart arbetsliv

    Indikatorer

    Utfall

    Mål

    Måluppfyllnad


    Hållbart medarbetarengagemang – (HME) totalindex.

    79,1 %

    Ökande

    (2021, 78 %)

    Uppnås


    Totalindex HME uppgick till 79,1, vilket är högre än 2021 då totalindex var 78,0.
    Resultatindex för motivation uppgick till 80,9, vilket är en ökning jämfört med föregående år (år 2021 index 80,0).
    Resultatindex för ledarskap uppgick till 80,9 vilket är i princip oförändrat vid jämförelse med föregående år (år 2021 index 81,0).
    Resultatindex för styrning uppgick till 75,4, vilket är en ökning jämfört med föregående år (år 2021 index 73).

    Resultat kvinnor:
    HME 79,6
    Resultatindex för motivation 81,5
    Resultatindex för ledarskap 81,1
    Resultatindexför styrning 76,0

    Resultat män:
    HME 77,3
    Resultatindex för motivation 78,7
    Resultatindex för ledarskap 80,5
    Resultatindex för styrning 72,7

    Källa: Medarbetarenkät

    Omsättning chefer – andel unika individer som innehar ett chefsuppdrag vid mättillfälle december 2022 och december 2021 av samtliga anställda chefer.

    82,3 %

    90 % är anställda vid båda mättillfällen

    Uppnås inte


    I december 2022 fanns det 427 chefer inom Region Värmland, 317 kvinnor och 110 män. Antalet chefer är fler jämfört med december 2021 då regionen hade 384 chefer. 82,3 procent av cheferna var anställda vid båda mättillfällena december 2021 och december 2022. I beräkningen ingår även personer som kan ha haft ett tillfälligt chefsuppdrag, exempelvis i väntan på rekrytering.

    Källa: Egen uppföljning

    God arbetsmiljö med fokus på hälsofrämjande aktiviteter

    Det aktiva arbetsmiljöarbete som Region Värmland bedriver främjar hälsan samt förhindrar arbetsrelaterade olycksfall och sjukdomar. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) handlar om att undersöka, riskbedöma och åtgärda arbetsmiljön. En god och hälsofrämjande arbetsmiljö är en förutsättning för Region Värmlands attraktivitet som arbetsgivare och en väl fungerande kompetensförsörjning.

    Arbetsmiljöverket genomförde en större inspektionsinsats gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet. Inspektionen visade i stort på att verksamheter inom Region Värmland har en god följsamhet till riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete. Det finns rutiner, arbetssätt och verktyg som stöd men att det ändå kan göras förbättringar i arbetet. Utifrån det har regionen fått krav på åtgärder för att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Rutiner, verktyg och arbetssätt har setts över och stödmaterial har tagits fram och förankrats i verksamheterna under hösten och en handlingsplan för att förtydliga åtgärderna har tagits fram.

    Antalet deltagare till Region Värmlands arbetsmiljöutbildningar, för chefer och skyddsombud, ökade under året.

    Vårdpersonal samtalar och fikar.

    Anställda

    I december 2022 fanns det 8 267 tillsvidareanställda inom Region Värmland, av dessa var 80,5 procent kvinnor och 19,5 procent män. Antalet tillsvidareanställda ökade under 2022 jämfört med 2021, då antalet tillsvidareanställda uppgick till 8 012 personer.

    Antalet visstidsanställda uppgick till 585 personer i december 2022, varav 71,3 procent var kvinnor och 28,7 procent var män. Antalet visstidsanställda är i samma nivå som motsvarande månad föregående år då antalet visstidsanställda var 583 personer.

    Strategisk kompetensförsörjning

    Kompetensförsörjning är ett prioriterat område för Region Värmland som arbetsgivare och strategisk kompetensförsörjning handlar om att arbeta långsiktigt, strukturerat och målmedvetet med insatser som syftar till att Region Värmland kan attrahera och rekrytera nya medarbetare, utveckla och behålla befintliga medarbetare och kunna skapa bra avslut när medarbetare slutar sin anställning. En strategisk kompetensförsörjningsplan för Region Värmland togs fram under året. Planen beskriver kompetensförsörjningsutmaningar och viktiga strategier för att klara kompetensförsörjningen.

    Ett flertal kompetensförsörjningsaktiviteter har genomförts under 2022 men det råder en fortsatt brist inom flera yrken, främst inom hälso- och sjukvården inklusive folktandvården. Rekryteringssvårigheter, pensionsavgångar, personalomsättning och en ökad efterfrågan på arbetsmarknaden är några av orsakerna till detta. Det råder även svårigheter att rekrytera till enheter som inte finns belägna i Karlstad med omnejd.

    Region Värmlands verksamhet kännetecknas av kunskap och kvalitet, och ska ständigt ha som ambition att utveckla kompetens och arbetssätt. Att kunna erbjuda medarbetarna en strukturerad karriär- och kompetensutveckling är ett prioriterat område.

    En professionell, kvalitetssäkrad och icke-diskriminerande rekryteringsprocess är viktig för att attrahera nya medarbetare med rätt kompetens. Under året har därför fortsatta implementeringsinsatser gjort av nytt rekryteringsverktyg. Verktyget stöder arbetet med kompetensbaserad rekrytering genom hela processen. Genom kompetensbaserad rekrytering uppnås en träffsäker och effektiv rekrytering som inte diskriminerar.

    Sjukfrånvaro sjönk under årets sista månader

    Sjukfrånvaron för perioden januari - december 2022 uppgick till 7,2 procent, vilket var högre jämfört med motsvarande period 2021. För kvinnor var sjukfrånvaron 7,8 procent och för män 4,9 procent. Den höga sjukfrånvaron är främst korttidsfrånvaro. Sjukfrånvaron var som högst under årets inledande månader och har därefter succesivt börjat att återgå till lägre nivåer.

    Ledarskap och medarbetarskap

    Insatser inom området ledarskap och medarbetarskap handlar bland annat om stöd till chefer och ledare i utvecklings- och förändringsprocesser. Dessa görs genom individuell och/eller grupphandledning och ledningsgruppsutveckling. Genom olika utbildningsinsatser, bland annat utvecklande ledarskap (UL) har chefer getts möjlighet till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i syfte att erhålla kompetens och träning i färdigheterna i att vara chef. Insatser till chefs- och medarbetargrupper innefattar bland annat Ledare och Medarbetardeklaration (LoM) eller stöd till chefer i olika situationer som de ställs inför. Det kan vara långsiktiga insatser eller av kortare karaktär som stöd inför aktiviteter eller värdegrundsarbete. Ett arbete med att ta fram en ny modell för chefsutbildningar inom Region Värmland har pågått under perioden

    Enhetlig arbetsgivarpolitik

    För att uppfattas som en enhetlig arbetsgivare med en känd arbetsgivarpolitik har arbetet med att ta fram ett förslag på personalpolitiskt program genomförts under perioden. Programmet innehåller en personalpolitisk plan med övergripande mål och långsiktiga strategier inom personalområden, som är särskilt viktiga att arbeta med för att klara verksamheternas uppdrag och mål. Programmet innehåller också en personalpolicy som beskriver värderingar och förhållningssätt som är viktiga inom Region Värmland samt en arbetsmiljöpolicy, som är upprättad sedan tidigare. Beslut om programmet förväntas beslutas under första delen av 2023.

    Under året påbörjades en övergång från fyraåriga chefsförordnanden till
    tillsvidareanställningar för chefer inom Region Värmland. Syftet med denna förändring var att stärka attraktiviteten som arbetsgivare, tydliggöra chefs- och ledarskapet som profession och säkerställa att samma villkor gäller för chefskapet inom alla delar av organisationen.

    Samverkansavtal

    Samverkan ska bidra till utveckling i våra verksamheter och att detta kan ske i samverkan med fackliga parter. Samverkansavtalet hanterar både medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor och arbetet ska årligen utvärderas av samverkansgrupperna. Under 2022 har ett arbete pågått med att ta fram en fortsättningsutbildning inom samverkan med inriktning på aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen.

    3.4.4.1.2 Hållbar organisation - Ekonomi i balans
    Hållbar organisation - Ekonomi i balans

    Indikatorer

    Utfall

    Mål

    Måluppfyllnad


    Nettokostnad mot budget

    Källa: Raindance

    -10 478,2 mnkr

    Beslutad nettokostnadsram

    -10 364 mnkr

    Uppnås


    Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag

    Källa: Raindance

    97 %

    99,5 %

    Uppnås


    Soliditet

    Källa: Raindance

     -6,8


    Ökande, positiv soliditet 2026

    (2021, -6,7)

    Uppnås delvis


    Regionstyrelsen har under 2022 beviljat hälso- och sjukvårdsnämnden, kultur- och bildningsnämnden och kollektivtrafiknämnden att överskrida sina beslutade nettokostnadsramar med totalt 288 miljoner kronor, från Region Värmlands resultatutjämningsreserv, för åtgärder som relaterar till återställning och omställning efter coronapandemin.

    3.4.4.1.3 Hållbar organisation - Minskat miljöavtryck
    Hållbar organisation - Minskat miljöavtryck

    Indikatorer

    Utfall

    Mål

    Måluppfyllnad


    Materialåtervinningsgrad

    24,2 %

    Ökande

    (2021, 23,1 %)

    Uppnås


    Utvecklingen vad gäller Region Värmlands materialåtervinningsgrad var svagt positiv under 2022. Från en rekordlåg nivå på 23 procent 2021 ökade materialåtervinningsgraden till 24 procent 2022, vilket ger bedömningen delvis uppnått. Den låga nivån beror på att mängden brännbart avfall ökade markant 2021 och låg kvar på samma nivå 2022. Det har rimligen en direkt koppling till coronapandemin, vars effekt hängde kvar under 2022.

    Källa: Egen uppföljning

    Mängd köpt energi/kvm och år

    139,2 kWh/kvm

    Minskande

    (Mål 2024, 135 kWh/kvm)

    Uppnås


    Mängden köpt energi minskade från 146,2 kWh/kvm BRA 2021 till 139,2 kWh/kvm BRA 2022. Det är ett bra resultat med tanke på att värmepumparna kördes mycket sparsamt under senare hälften av året för att spara el. Fjärrvärme användes i stället mer än normalt. Minskningen beror på att Region Värmland under året agerade utifrån rådande världsläge och samhällsansvaret att spara el.

    Källa: Egen uppföljning

    Miljöplan

    Region Värmlands interna miljöarbete utgår från Miljöplan 2021–2024, beslutad av regionfullmäktige. I planen finns tre övergripande mål om att regionen ska minimera klimatavtrycket, använda resurser klokt och bidra till hälsosamma miljöer. Sju målområden är identifierade som viktiga att arbeta med för att nå de övergripande målen. Genomförandet av miljöplanen sker via interna arbetsgrupper där samverkan mellan olika verksamheter är en nyckelfaktor för framgång.

    För att se vidare redovisning av uppföljningen av miljöplanens mål, se bilaga Uppföljning miljöplan 2021–2024.

    Som en del av miljöplanens genomförande ges möjlighet för verksamheterna att söka miljöbidrag för insatser inom miljöplanens olika fokusår. Under fokusåret 2022 ”Vi använder våra resurser klokt” inkom och beviljades fem ansökningar. Flertalet bidrag syftade till att öka källsorteringen av avfall.

    Miljöplanen följs upp i den årliga miljöredovisningen. Läs mer om målresultat och genomförda insatser i Miljöredovisning 2022 vilken ligger som komplement till årsredovisningen.

    Fossilfri välfärdsregion

    I april antog regionfullmäktige nya klimatmål för Region Värmland. Bland annat antogs ett långsiktigt mål om att organisationen ska ha minskat sin klimatpåverkan med 85 procent år 2045 jämfört med år 2019. Åtgärder för att nå målet ingår som en del i genomförandet av Region Värmlands Miljöplan 2021–2024.

    Agenda 2030

    Som en reaktion på återgång till fysiska event väcktes frågan om hållbarhet vid konferenser och event. I samband med Genius konferensen tog Region Värmland och Länsstyrelsen i Värmland fram en checklista utifrån Agenda 2030 som sedan pilottestades på konferensen. En uppföljning av piloten genomfördes under hösten visade att initiativet var uppskattat. I utvärderingen av konferensen fick deltagarna ge för förslag till utveckling av hållbarhetsaspekter, bland annat lyftes önskan om vegetarisk kost. Checklistan ska utökas med bland annat säkerhetsaspekter under 2023.

    Under 2022 har regionfastigheter och sakkunniga inom olika hållbarhetsområden tillsammans med Skanska arbetat fram ett hållbarhetsprogram för byggnationen av nya CSK. Hållbarhetsprogrammet utgår ifrån Agenda 2030 och hållbarhet och ska vara en vägvisare genom projektet för att bidra till miljömässiga, sociala och ekonomiskt hållbara val.

    2022 års delårsredovisning kompletterades med ett Agenda 2030 index för att visualisera hur Region Värmlands aktiviteter relaterade till de globala målen.

    Årsredovisningens Agenda 2030-index

    Små barn i skogen.
    3.4.4.1.4 Hållbar organisation - Respektfulla möten
    Hållbar organisation - Respektfulla möten

    Indikatorer

    Utfall

    Mål

    Måluppfyllnad


    Index för dimensionen Respekt och bemötande i primärvård

    83,9 %

    Ökande

    (2021, 85,5 %)

    Uppnås inte


    Patienters synpunkter på vården är en viktig källa för att ständigt förbättra vården. Genom att delta i Nationell Patientenkät får patienter möjlighet att berätta om och svara på frågor rörande sina erfarenheter och upplevelser av vården. Resultaten används för att förbättra och utveckla vården utifrån ett patientperspektiv, samt vara ett underlag för jämförelser mellan vårdenheter och ett redskap för styrning och ledning. Redovisas endast per helår.

    Källa: Nationell patientenkät

    Kundlojalitet (Net promoter score)

    14 %

    Ökande

    (2021, 19 %)

    Uppnås inte


    Kunderna rekommenderar fortsatt kollektivtrafiken i Värmland.
    Trots att utfallet på 14% är lägre än det mycket höga fjolårsvärdet 19 % placerar sig Region Värmland i toppskiktet om jämförelse görs med andra regioner, och betyget är klart över det nationella snittet, som är -2 %.

    Det som i högst grad påverkar kundernas betyg i denna fråga är att de kan lita på att komma fram i tid, att avgångstiderna passar deras behov samt att det är enkelt att resa med kollektivtrafiken i Värmland.

    Källa: Kollektivtrafikbarometern

    Andel klagomål på hälso- och sjukvård och tandvård inkomna till patientnämnden som besvaras inom fyra veckor.

    76 %

    Ökande

    (77 %)

    Uppnås inte


    Region Värmland via patientnämnden har under perioden 2022 tagit emot 1 710 klagomål på hälso – och sjukvård, folktandvården i Region Värmland, vården i Värmlands kommuner och hos privata vårdgivare med avtal.

    Enligt Lag (SFS 2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso – och sjukvård samt Lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vården besvara klagomål från patient och närstående inom fyra veckor.
    Under 2022 har vården besvarat 76 % av de klagomål som patienter har önskat få svar på, inom fyra veckor.

    Av dessa 76 % har 58,7 % av mottagaren varit en kvinna och 40,4 % en man. Detta stämmer väl med fördelningen av inkomna ärenden där 56,7 % skickades in av en kvinna och 41,8 % av en man.

    Källa: Egen uppföljning

    Varje dag sker inom Region Värmland många möten mellan enskilda personer och grupper, direkt och indirekt, personligt, digitalt och via text och bild. Det sker till exempel möten mellan chef och medarbetare, mellan kollegor, mellan medarbetare och patienter eller anhöriga, mellan förtroendevalda, mellan förtroendevalda och invånare och mellan Region Värmland och de som bor, lever och vistas i Värmland. Alla möten är olika, beroende på vilka som möts och hur man möts. Alla medarbetare har ett ansvar för att varje möte upplevs som respektfullt.

    Värdegrunden har implementerats och förankrats i organisationen. Arbetet har bland annat genomförts genom självinstruerande övningar som hjälpt verksamheterna att föra dialog kring värdegrundsfrågor i olika forum. En annan aktivitet har varit att justera i övriga styrande dokument för att harmoniera med Region Värmlands värdegrund.

    3.5 Den regionala koncernen

    Enligt 2 kap 5§ Lagen om kommunal redovisning ska årsredovisningens förvaltningsberättelse omfatta även sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Det kan avse till exempel stiftelser, bolag, ideell förening, samordningsförbund och kommunalförbund.

    Organisationskarta.

    Bolag som Region Värmland äger helt eller delvis

    • ALMI Företagspartner Värmland AB (ägarandel 49 procent).
    • ALMI invest.
    • Värmlandstrafik AB (VTAB) - helägt bolag.
    • Bussfastigheter i Kristinehamn AB – helägt dotterbolag till VTAB.
    • Gångjärnet i Karlstad AB – helägt dotterbolag till VTAB.
    • AB Transitio (ägarandel 5 procent).
    • Tågfastigheter AB (ägarandel VTAB 0,1 procent).
    • BIMS AB (biljettsamverkan i Mellansverige AB) (ägarandel VTAB 15,8 procent).
    • Kommuninvest i Sverige AB ett kreditmarknadsbolag - helägt av Kommuninvest
      ekonomisk förening.
    • Samtrafiken i Sverige AB (ägarandel 2 procent).
    • Vänertåg AB.
    • Oslo-Stockholm 2.55 AB (ägarandel 16,6 procent).
    • Inera AB, sålt till SKL Företag AB 2017 (Region Värmland har dock kvar fem
      aktier i bolaget, alla regioner äger tillsammans tre procent av bolaget).
    • LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag).

    Stiftelser, kommunalförbund och samordningsförbund

    • Stiftelsen Dalslands kanal, Region Värmland är en av flera huvudmän.
    • Stiftelsen Värmlandsoperan (Wermland Opera) Region Värmland är huvudman.
      tillsammans med Karlstads kommun.
    • Stiftelsen Värmlands museum, Region Värmland är huvudman tillsammans
      med bland annat Karlstads kommun.
    • Stiftelsen Gammelkroppa skogsskola, Region Värmland är en av flera
      huvudmän.
    • Stiftelsen Inova, Region Värmland är en av flera finansiärer.
    • Stiftelsen Erlandergården. Region Värmland är en av flera huvudmän.
    • Kommunalförbundet Svensk Luftambulans (SLA).
    • Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA).
    • Samspelet (Karlstad, Hammarö, Grums och Kristinehamns kommuner).
    • Arvika/ Eda samordningsförbund (Arvika och Eda kommuner).
    • Klarälvdalens samordningsförbund (Hagfors, Munkfors och Forshaga
      kommuner).
    • Fryksdalens samordningsförbund (Torsby, Sunne och Kils kommuner).
    • Samordningsförbundet Östra Värmland (Filipstad och Storfors kommuner).
    • BÅDESÅ (Bengtsfors, Årjäng, Dals-Ed, Säffle och Åmåls kommuner).

    3.5.1 Den politiska organisationen

    Region Värmland är en demokratiskt styrd organisation, vilket innebär att det är regionens förtroendevalda politiker som beslutar om vad som ska göras, och förvaltningen ansvarar för hur det ska göras.

    3.5.1.1 Regionfullmäktige

    Regionfullmäktige är Region Värmlands högsta beslutande organ med 81 direktvalda ledamöter. Fullmäktige beslutar bland annat om Region Värmlands övergripande mål, budget och skattesats. Fullmäktige ansvarar även för att följa upp de uppsatta målen och hur pengarna används.

    3.5.1.2 Regionfullmäktiges mandatfördelning

    Värmlandssamverkan var under mandatperioden 2018–2022 det största politiska blocket med sammanlagt 37 mandat och bestod av sex partier:

    • Moderaterna (M)
    • Centerpartiet (C)
    • Sjukvårdspartiet i Värmland (SIV)
    • Kristdemokraterna (KD)
    • Liberalerna (L)
    • Miljöpartiet (MP)

    3.5.2 Verksamhetsorganisationen och förvaltning

    Region Värmlands verksamheter och anställda organiseras i en förvaltning, med undantag för revisionen som har en egen förvaltning. Regiondirektören har den ledande ställningen bland de anställda och är chef för förvaltningen. Hen har det övergripande ansvaret för att förvaltningen utför sina uppgifter enligt de beslut som fattas av eller som ska verkställas av styrelse och nämnder. Från och med den 7 april 2020 är Peter Bäckstrand regiondirektör.

    Förvaltningen består av:

    • Hälso- och sjukvård inklusive tandvård och regionservice
    • Kollektivtrafik
    • Regional utveckling
    • Kultur och bildning med utvecklingsstöd för hållbarhet och folkhälsa
    • Regionledningskontoret

    3.5.3 Region Värmlands nämnder

    Regionfullmäktige tillsätter de nämnder som utöver regionstyrelsen behövs för att fullgöra Region Värmlands uppgifter enligt lag eller annan författning och för övrig verksamhet inom regionen.

    Under mandatperioden 2018–2022 fanns nio nämnder. De har ansvar för verksamheter och följs upp av fullmäktige.

    Två av nämnderna, hjälpmedelsnämnden och kost- och servicenämnden, är gemensamma nämnder med vissa av länets kommuner.

    • Regionstyrelsen
    • Hälso- och sjukvårdsnämnden
    • Kollektivtrafiknämnden
    • Regionala utvecklingsnämnden
    • Kultur- och bildningsnämnden
    • Patientnämnden
    • Hjälpmedelsnämnden
    • Kost- och servicenämnden
    • Krisledningsnämnden
    Flygbild över centralsjukhuset i Karlstad.

    3.6 Förväntad utveckling

    Konjunkturen har varit fortsatt god i Sverige och här i Värmland har många värmlänningar har varit i arbete. Som en följd av detta har Region Värmland haft högre skatteintäkter än vad som väntades när budgeten för året beslutades.

    Förändringarna i ekonomin går snabbt och under 2022 har vi sett en stigande inflation och skenande energipriser vilket har påverkat vår verksamhet liksom övriga Sverige. Den höga kostnadsökningen gör att Region Värmland måste jobba än mer med effektiviseringar och kostnadskontroll för att klara framtidens ekonomiska utmaningar.

    Under november 2022 infördes anställningsstopp för administrativ personal inom Region Värmland. Anställningsstoppet gäller i två år eller till dess att annat beslut fattas. Anställningsstoppet är en regionövergripande åtgärd för en ekonomi i balans och för att kunna genomföra den politiskt beslutade besparingen gällande effektivisering av administrationen i Region Värmland.

    Förväntad utveckling

    Resultatbudget (mnkr)

    2023

    2024

    2025

    Verksamhetens nettokostnader

    -10 825

    -11 277

    -11 277

    Skatteintäkter

    7 658

    7 937

    8 226

    Generella statsbidrag och utjämning

    3 306

    3 394

    3 405

    Verksamhetens resultat

    139

    54

    354

    Finansiella intäkter

    4

    4

    4

    Finansiella kostnader

    -421

    -187

    -211

    Årets resultat

    -278

    -129

    147

    Region Värmland har behov av att framtidssäkra sitt fastighetsbestånd, främst på Centralsjukhuset i Karlstad där flera av lokalerna inte längre är anpassade till modern sjukvård vilket kommer att innebära stora investeringsbehov de närmsta åren. Att bygga om Centralsjukhuset är beräknat att bli den enskild största investeringen i Region Värmland under den kommande 10 årsperioden. Investeringsbehov för projektet är beräknat att uppgå till 7 miljarder kronor.

    Region Värmland bedöms fortsatt att befinna sig i samma situation som många andra regioner gällande upplevd brist i kompetensförsörjningen för vissa yrkeskategorier.

    3.7 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

    Verksamhetsrisk

    Demografin är en av de avgörande faktorerna för Region Värmlands verksamhet och länets välfärd. Under den kommande mandatperioden förväntas andelen äldre och unga öka snabbare än andelen personer i arbetande ålder. Detta innebär att färre ska försörja fler och skatteintäkterna inte ökar i samma takt som kostnaderna för den önskade servicen/välfärden/utbud av tjänster i länet. Detta innebär även ett tryck på Region Värmlands ekonomi och något som många av Sveriges regioner behöver förhålla sig till. Att Värmland har färre i arbetsför ålder innebär även ett glapp på arbetsmarknaden. Arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens och detta leder till utmaningar inom kompetensförsörjningen, främst inom hälso- och sjukvården men även inom andra delar av Region Värmlands verksamhet.

    Under de kommande åren går många av Region Värmlands medarbetare i pension. Detta kan komma att innebära en kompetensförlust för organisationen. Åtgärder för att möta denna risk är att fortsatt arbeta för att attrahera den arbetsföra åldern att stanna kvar i Värmland och få nya invånare utifrån Värmland. Region Värmland måste arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare där människor vill arbeta och där medarbetare vill stanna kvar.

    En av åtgärderna för att möta detta riskområde är införandet av ett kompetensförsörjningsråd med aktörer ute i länet för att generellt höja utbildningsnivån och mellan olika grupper i samhället, samt att arbeta mer med validering av människors yrkeskunskaper för att bättra på matchningen mot de arbeten som finns.

    En annan risk är att den digitala infrastrukturen med fortsatt utbyggnad av bredband inte lyckas. Detta riskerar att leda till ett ökat utanförskap, och sämre förutsättningar att kunna bo och verka i hela Värmland. En åtgärd för att möta denna risk är möjliggörande av finansiering av utbyggnad av bredband i samverkan med kommunerna.

    Omvärldsrisk

    I februari 2022 invaderade Ryssland sitt grannland Ukraina. Förutom det mänskliga lidandet kriget medfört så har även många instansers sårbarhet blottats. Priserna höjs inom många områden och inflationen ökar. Detta kan bidra till ökad arbetslöshet (vilket leder till minskade skatteintäkter, eventuellt en försämrad folkhälsa och ökad ojämställdhet) och högre kostnader.

    Under 2022 togs klassificeringen som samhällsfarlig sjukdom bort för covid 19, men sjukdomen och dess efterdyningar har fortsatt prägla världen, Sverige och Värmland under 2022. Pandemin fortsätter att ha en negativ påverkan på världsekonomin, på folkhälsan och bidrar till ökade klyftor dels inom länder, dels mellan länder.

    Nya pandemier är en potentiell framtida risk för Region Värmlands verksamhet. En annan risk är antibiotikaresistenta bakterier som är ett globalt hot mot hälso- och sjukvården.

    Finansiell risk

    Region Värmlands finansförvaltning har att beakta valuta-, finansierings- och ränterisker.

    Regionen har under 2022 inte haft någon upplåning i utländsk valuta.

    Finansieringsrisken, det vill säga förutsättningen att tillgodose Region Värmlands kapitalbehov, har lösts på ett tillfredställande sätt. Regionen har sedan 2004 ett medlemskap i Kommuninvest Ekonomisk förening och därmed fått möjlighet till lån genom Kommuninvest i Sverige AB. Utöver detta hade Region Värmland en beviljad checkkredit om 300 miljoner kronor och möjlighet att emittera kommuncertifikat, inom en ram (ej garanterad) om 800 miljoner kronor.

    Med ränterisk avses risken för att en förändring av marknadsräntorna negativt skulle påverka regionens finansiella kostnader. Region Värmlands finanspolicy anger att den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen långsiktigt ska vara 2,5 år, men att den tillåts variera mellan 1,5 och 5 år. Skuldportföljens andel av upplåning med rörlig ränta ska långsiktigt vara 40 procent men den tillåts variera mellan 30 och 50 procent. I en uppbyggnads- eller avvecklingsfas av skuldportföljen kan avsteg från dessa riktlinjer ske. Region Värmlands upplåning hade vid årsskiftet en genomsnittlig räntebindningstid på 1,7 år och 42 procent av upplåningen med rörlig ränta.

    3.8 Styrning och uppföljning av den regionala koncernen

    3.8.1 Vision och värdegrund

    Vision

    Region Värmlands vision är ”Livskvalitet i världsklass”. Med utgångspunkt från invånarnas behov medverkar Region Värmland till att främja en hållbar utveckling i hela Värmland och göra länet ännu mer attraktivt att bo, verka i och besöka. Genom att alla medarbetare arbetar för att nå de beslutade effektmålen styr Region Värmland i rätt riktning för att nå visionen och, genom det, mot en långsiktig utveckling för värmlänningarna.

    Värdegrund

    Region Värmlands värdegrund För alla i Värmland syftar till att alla i länet ska må bra och att regionen ska vara både attraktiv och konkurrenskraftig. Genom värdegrunden skapas en gemensam kultur som ska vara alla medarbetares kompass i det dagliga arbetet i en lärande process med mål och uppföljning. Värdegrunden skapar ett underlag till diskussion, dialog och engagemang.

    Läs mer om värdegrundsarbetet under stycket Respektfulla möten.

    3.8.2 Mål och uppdrag

    Region Värmlands vision, ”Livskvalitet i världsklass” återfinns i regionplanen för 2022 tillsammans med de övergripande målen för organisationen. Målen är nedbrutna i, och följs upp genom inrapporteringsområden och indikatorer. I regionplanen angavs vilka mål som varje nämnd ska styra mot och följas upp mot. Nämnderna gavs i uppgift att fastställa egna mål som bidrar till regionfullmäktiges effektmål och möjlighet att besluta om egna lokala mål och indikatorer.

    Fullmäktige beslutar om verksamhetens inriktning, ekonomiska förutsättningar, mål och prioriteringar samt ger nämnder uppdrag kring implementering, utredningar och analyser. Uppdragen är ett av fullmäktiges sätt att styra verksamheten för att nå Region Värmlands mål.

    Regionfullmäktige följer i årsredovisning och delårsrapport upp hur regionstyrelsen och övriga nämnder fullgjort sina uppdrag, och säkerställer att de verkställt fullmäktiges beslut. Regionstyrelsen ska ansvara för att beslut om ägardirektiv till bolagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade genom att vid behov samordna, bereda och lämna förslag till regionfullmäktige. I de fall ärendet om ägardirektiv inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, ska styrelsen besluta om ägardirektivet.

    3.8.3 Centrala styrdokument

    Region Värmlands uppdrag regleras av regeringsformen, kommunallagen, förvaltningslagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om kollektivtrafik, lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och annan lagstiftning som är relevant för verksamheten.

    Regionplan med budget och ekonomisk flerårsplan är ett politiskt styrdokument som innehåller övergripande mål för hela Region Värmland. Planen fokuserar på kommande verksamhetsår och flerårsplanen på de kommande tre åren. Denna inriktning är även grunden till nämndernas planering som återfinns i respektive nämndplan. Nämndernas mål med underliggande indikatorer beslutas årsvis och följs upp enligt respektive mätplan samt rapporteras till regionfullmäktige i delårsrapporten och årsredovisningen.

    Region Värmlands styrmodell

    En styrmodell beskriver övergripande hur en organisation leds och styrs. Modellen beskriver vägen från politisk styrning till operativ verkställighet.

    Syftet med Region Värmlands styrmodell är: ​

    • att säkerställa att den politiska viljan får genomslag i verksamheterna, ​
    • att Region Värmlands ekonomiska medel hanteras på ett effektivt sätt, ​
    • att mål uppnås

    3.8.4 Internkontroll och uppsiktsplikt

    Regionstyrelsen informerar årligen fullmäktige om organisationens samlade arbete med internkontroll enligt Region Värmlands reglemente för internkontroll. Årsredovisningen är en del av denna rapportering och redovisar regionstyrelsens samlade bild av Region Värmlands måluppfyllelse för 2022. Inom Region Värmland definieras internkontroll som samlingsbegreppet för:

    • Mätplaner som beskriver vad som bidrar till målen, hur dessa följs upp och med vilken frekvens.
    • Lägesrapporter som beskriver helheten och som kompletterar mätplanerna.
    • Fördjupningar inom de områden som riskbedömning resulterat i.
    • Summering från regiondirektörens tertialdialoger.
    • Åtgärder som genomförts, alternativt krävs när målen inte nås eller om lagar, regler eller riktlinjer inte följs.

    Enligt kommunallagen (2017:725), ska nämnder, även styrelsen inom sitt område, se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt enligt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.

    För Region Värmlands nämnder säkerställs dessutom uppsiktsplikten genom rapportering till regionstyrelsen. I utövandet av uppsiktsplikten har regionstyrelsen löpande tagit del av samtliga månadsrapporteringar i Region Värmlands nämnder. Regionstyrelsen beslutade den 24 april 2022 om riktlinje för utövande av regionstyrelsens uppsiktsplikt.

    Buss på väg.

    3.9 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

    Enligt kommunallagen ska en region ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Därför planerar Region Värmland långsiktigt för att skapa en ekonomisk stabilitet över flera budgetperioder samtidigt som värmlänningarna får en tillgänglig vård med god kvalitet samt en tillförlitlig och trygg kollektivtrafik. Begreppet god ekonomisk hushållning har enligt kommunallagen både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det fleråriga perspektivet är viktigare än det enskilda räkenskapsåret.

    Det så kallade balanskravet innebär att om balanskravsresultatet för ett räkenskapsår är negativt så ska det enligt kommunallagen regleras under de närmast följande tre åren. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det dessutom krävs ett positivt ekonomiskt resultat som är tillräckligt för att klara av kommande investeringar, återbetala lån, klara av pensionsåtagandet och inte skjuta kostnader till kommande generationer.

    God ekonomisk hushållning för Region Värmland innebär:

    • Att regionens finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås.
    • Att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt.
    • Att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer.

    3.9.1 Utvärdering av god ekonomisk hushållning

    Efter analys av utfallet för helåret 2022 kan ur ett finansiellt perspektiv konstateras att ekonomi i balans, som är en del av effektmålet hållbar organisation, visar en blandad utveckling.

    God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv utgår från Region Värmlands förmåga att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. För att säkerställa en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resurser, insatser och resultat. Se kapitlet Region Värmlands effektmål för en redovisning av verksamheten och dess måluppfyllnad, samt respektive nämnds årsredovisning.

    3.9.1.1 God handlingsberedskap på kort sikt

    Det finansiella målet på kort sikt är att Region Värmland ska ha en god handlingsberedskap. Med god handlingsberedskap kan regionen på ett bra sätt möta konjunktursvängningar med förändrade skatteintäkter och fortfarande klara av att sina åtaganden och planerade investeringar.

    Regionfullmäktige har i regionplan 2022 beslutat att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag högst får uppgå till 99,5 procent och att 261 miljoner kronor skulle avsättas till pensionsfonden. Utöver dessa två beslut pekar regionfullmäktige i sitt reglemente för god ekonomisk hushållning även ut likviditet som ytterligare en indikator för att mäta det finansiella målet på kort sikt.

    Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 97,0 procent, 272 miljoner kronor har avsatts till pensionsfonden och likviditeten har under året varit oförändrad på en hög nivå.

    3.9.1.2 En långsiktigt stark ekonomi

    Det finansiella målet på lång sikt är för Region Värmland en långsiktigt stark ekonomi. Med en långsiktigt stark ekonomi ges handlingsberedskap för att klara morgondagens utmaningar med både framtida befolkningsutveckling, demografi, förändrad försörjningskvot, framtida förändringsarbeten samt olika projekt och satsningar.

    I regionfullmäktiges reglemente för god ekonomisk hushållning anges att en långsiktigt stark ekonomi indikeras bland annat av att årets resultat i regionen uppgår till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag sett över en längre tidsperiod. Andra indikatorer som är lämpliga är självfinansieringsgrad för investeringar och soliditet.

    Årets resultat efter finansiella poster uppgick till minus 246,6 miljoner kronor och når därmed inte upp till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag medan 5-årssnittet av årets resultat överstiger 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Självfinansieringsgraden för investeringar har förbättrats men soliditeten har försämrats under året.

    3.9.2 Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning

    3.9.2.1 Genomgång av resultat

    Verksamhetens resultat uppgick till 319,3 miljoner kronor, vilket var 265,3 miljoner kronor bättre än budget. Detta berodde på högre erhållna bidrag samt högre skatteintäkter och generella statsbidrag än budgeterat. Verksamhetens resultat föregående år var 487,5 miljoner kronor.

    Jämförelsestörande poster

    I verksamhetens resultat föregående år ingick extra pensionskostnader som var en följd av att SKR:s RIPS-kommitté fattade beslut om ett ändrat livslängdsantagande i Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS). Kostnaderna, inklusive särskild löneskatt, uppgick till 229,7 miljoner kronor.

    Resultat efter finansiella poster uppgick till minus 246,6 miljoner kronor, vilket var 263,6 miljoner kronor sämre än budget. Resultat efter finansiella poster föregående år uppgick till 1 294,9 miljoner kronor.

    Orealiserade värdeförändringar på finansiella omsättningstillgångar påverkar Region Värmlands resultat med minus 427,2 miljoner kronor och berodde på nedgång på de finansiella marknaderna. Utfallet för föregående år var 824,8 miljoner kronor.

    3.9.2.2 Verksamhetens nettokostnader

    Verksamhetens nettokostnader uppgick till 10 478,2 miljoner kronor, vilket var 656,9 miljoner kronor (6,7 procent) högre än föregående år.

    Nettokostnaderna var 114,2 miljoner kronor högre än budget. Det beror främst på höga kostnader för egen samt inhyrd personal.

    Verksamhetens nettokostnader

    Verksamhetens nettokostnader (mnkr)


    Not

    Utfall 2022

    Utfall 2021

    Budget 2022

    Utfall jämfört budget




    Verksamhetens intäkter

    2

    2 384,4

    2 584,8

    1 972,2

    412,2


    Personalkostnader

    3

    -6 178,4

    -6 259,4

    -6 029,6

    -148,8

    Köp av verksamhet


    -2 237,3

    -2 036,1

    -2 075,6

    -161,7

    Verksamhetsanknutna tjänster

    3

    -462,7

    -369,8

    -191,6

    -271,1

    Läkemedel


    -1 282,2

    -1 167,7

    -1 209,5

    -72,7

    Material och varor


    -628,4

    -593,6

    -567,4

     -61,0

    Lämnade bidrag


    -301,8

    -300,3

    -291,3

    -10,5

    Övriga verksamhetskostnader


    -1 340,9

    -1 250,8*

    -1 518,4

    177,5

    Avskrivningar

    6

    -430,9

    -426,3*

    -452,8

    21,9


    Verksamhetens nettokostnader


    -10 478,2

    -9 819,3

    -10 364,0

    -114,2

    * Justering av belopp till följd av ändrad redovisningsprincip. Leasingavtal avseende vissa lokaler, som tidigare klassificerats som operationell leasing, har nu omklassificerats till finansiell leasing.

    3.9.2.3 Verksamhetens intäkter

    Verksamhetens intäkter uppgick till 2 384,4 miljoner kronor, vilket var 200,4 miljoner kronor lägre (7,8 procent) än föregående år och 412,2 miljoner kronor högre än budget.

    Både förändringen mellan åren och avvikelsen mot budget berodde på riktade statsbidrag kopplade till coronapandemin. Det statliga stödet till regionerna ökade kraftigt under pandemin för att ge regionerna förutsättningar både att arbeta förebyggande, att vårda coronapatienter och att genomföra ordinarie verksamhet. Under 2022 avslutades det nationella pandemiläget och det statliga stödet till regionerna sänktes. Det fortsatta arbetet med förebyggande vård och återställning av vård som anstått under coronapandemin medförde dock högre statsbidragsintäkter än vad som var känt inför året.

    Återgången efter pandemin medförde ett ökat resande inom kollektivtrafiken och fler vårdtillfällen inom hälso- och sjukvården vilket medförde högre intäkter för patient- och trafikantavgifter. Det dröjde dock något längre än förväntat innan återgången gav tydlig effekt hos verksamheterna och därför nådde inte intäkterna upp till budget.

    3.9.2.4 Verksamhetens kostnader

    Verksamhetens kostnader uppgick till 12 431,7 miljoner kronor, vilket var 454,0 miljoner kronor (3,8 procent) högre än föregående år. Kostnaderna var 548,3 miljoner kronor högre än budget.

    3.9.2.4.1 Personalkostnader

    Personalkostnaderna uppgick till 6 178,4 miljoner kronor, vilket var 81,0 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än föregående år. Detta berodde främst på att i kostnaderna föregående år ingick extra pensionskostnader som följd av att SKR:s RIPS kommitté fattade beslut om ett ändrat livslängdsantagande i Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS). Dessa kostnader uppgick sammantaget till 229,7 miljoner kronor där 184,8 miljoner kronor redovisades som pensionskostnader och 44,9 miljoner kronor som särskild löneskatt.

    Personalkostnaderna var 148,8 miljoner kronor högre än budget. Den främsta orsaken var verksamhet kopplad till corona-pandemin, både förebyggande vaccinering och återställning av vård som skjutits upp under pandemin. Även den politiskt beslutade lönesatsningen på vårdpersonal i dygnet runt-verksamhet bidrog till att personalkostnaderna översteg budget.

    Vid analys av personalkostnader bör även hänsyn tas till kostnader för inhyrd personal. Se vidare under avsnittet verksamhetsanknutna tjänster samt inhyrd personal.

    3.9.2.4.2 Köp av verksamhet

    Kostnaderna för köp av verksamhet uppgick till 2 237,3 miljoner kronor, vilket 201,2 miljoner kronor (9,9 procent) högre än föregående år. Kostnaderna var 161,7 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen berodde främst på kollektivtrafikens ökade indexkostnader för entreprenadavtal, orsakade av hög inflation och prisökningar på bland annat bränsle. Inom hälso- och sjukvård var kostnaden för köpt vård från andra vårdgivare högre än budget, främst beroende på kökortningsinsatser gällande vård som har anstått under coronapandemin.

    3.9.2.4.3 Verksamhetsanknutna tjänster och inhyrd personal
    Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster uppgick till 462,7 miljoner kronor, vilket var 92,9 miljoner kronor (25,1 procent) högre än föregående år. Ökningen berodde främst på inhyrd vårdpersonal. Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster var 271,1 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen berodde på hälso- och sjukvårdens budgeteringsmodell för inhyrd personal (se not 3 och stycket om hyrpersonal).

    Hälso- och sjukvården budgeterar all sin bemanning inom kostnadsslaget personal, då avsikten är att sträva mot ett oberoende av hyrpersonal.

    3.9.2.4.4 Läkemedel

    Kostnaderna för läkemedel uppgick till 1 282,2 miljoner kronor, vilket var 114,4 miljoner kronor (9,8 procent) högre än föregående år. Kostnadsökningen återfinns främst inom förmåns- och rekvisitionsläkemedel. Kostnaderna för läkemedel var 72,7 miljoner kronor högre än budget. Det beror på högre kostnader för rekvisitionsläkemedel inom framför allt hematologi (blodsjukdomar) och onkologi, på grund av nya rekommendationer inom cancersjukvården.

    3.9.2.4.5 Material och varor

    Kostnaderna för material och varor uppgick till 628,4 miljoner kronor, vilket var 34,8 miljoner kronor (5,9 procent) högre än föregående år. Det berodde främst på ökad förskrivning av tekniska hjälpmedel inom hälso- och sjukvården samt ökade livsmedelskostnader orsakade av högre tillverkningskostnader (energi, råvaror, transport med mera).

    Kostnader för material och varor var 61,0 miljoner kronor högre än budget. Det berodde främst på fortsatt höga kostnader för material för provtagning och analys av covid-19 samt ökad förskrivning av tekniska hjälpmedel.

    3.9.2.4.6 Lämnade bidrag

    Kostnaderna för lämnade bidrag uppgick till 301,8 miljoner kronor, vilket var 1,5 miljoner kronor (0,5 procent) högre än föregående år. Kostnaderna var 10,5 miljoner kronor högre än budget.

    3.9.2.4.7 Övriga verksamhetskostnader

    Övriga verksamhetskostnader består av lokal- och fastighetskostnader, reparation och underhåll, leasing av fordon, transporter, post – och telekostnader, försäkringar och övriga kostnader.

    Kostnaderna uppgick till 1 340,9 miljoner kronor, vilket var 90,1 miljoner kronor (7,2 procent) högre än föregående år. De högre kostnaderna berodde främst på fler licenser och högre licensavgifter avseende IT samt etablerings- och konsultkostnader i samband med utbyggnationen av Centralsjukhuset i Karlstad.

    Övriga verksamhetskostnader var 177,5 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen beror främst på att utvecklingsarbeten inte startat som planerat.

    3.9.2.5 Avskrivningar

    Kostnaderna för avskrivningar uppgick till 430,9 miljoner kronor vilket var 4,6 miljoner kronor (1,1 procent) högre än föregående år.

    Kostnaderna var 21,9 miljoner lägre än budget.

    3.9.2.6 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

    Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 4,8 procent högre än föregående år.

    Skatteintäkterna uppgick till 7 469,8 miljoner kronor, vilket var 342,3 miljoner kronor (4,8 procent) högre än föregående år. Detta berodde på att Sveriges ekonomi och Värmlands arbetsmarknad har varit stark de senaste åren.

    Skatteintäkterna var 232,8 miljoner kronor högre än budget.

    Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 3 327,7 miljoner kronor, vilket var 148,4 miljoner kronor (4,7 procent) högre än föregående år. Ökningen berodde främst på högre intäkter i utjämningssystemet samt högre läkemedelsbidrag.

    Generella statsbidrag och utjämning var 146,7 miljoner kronor högre än budget.

    3.9.2.7 Finansiella intäkter och kostnader

    Region Värmland redovisar ett finansnetto på minus 565,9 miljoner kronor, vilket var 1 373,3 miljoner kronor sämre än föregående år. Finansnettot var 528,9 miljoner kronor sämre än budget.

    För att hantera Region Värmlands pensionsåtagande till våra nuvarande och tidigare anställda förvaltar regionen en långsiktig pensionsmedelsportfölj. Portföljens innehav marknadsvärderas löpande, enligt gällande lagstiftning, och påverkas av svängningarna på de finansiella marknaderna, vilket i sin tur påverkar de finansiella intäkterna och kostnaderna. Under 2022 gick portföljen ner med 9,1 procent och detta är den post som påverkar jämförelsen mot budget och mot föregående år allra mest. Förvaltningen av de placerade medlen har under året skett i enlighet med den placeringspolicy som fullmäktige antagit.

    Finansiella intäkter uppgick till 21,8 miljoner kronor vilket var 857,3 miljoner kronor lägre än föregående år. De finansiella intäkterna var 31,2 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelserna beror på värdeförändringar i pensionsmedelsportföljen.

    Finansiella kostnader uppgick till 587,7 miljoner kronor vilket var 516,0 miljoner högre än föregående år. Avvikelserna beror till största del på värdeförändringar i pensionsmedelsportföljen men även på högre kostnader för värdereglering av pensionsskulden. De finansiella kostnaderna var 497,7 miljoner kronor högre än budget.

    3.9.2.8 Låneskuld och likviditet

    Region Värmland hade en lånevolym vid årets slut på 520,0 miljoner kronor.

    Region Värmlands upplåning sker till en genomsnittsränta på 1,6 procent och har idag räntebindningsavtal om totalt 300 miljoner kronor. Syftet med räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning när det gäller en ränteuppgångs påverkan på organisationens ekonomi och skapa ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar.

    Region Värmlands utgående likvida medel uppgick till 682,8 miljoner kronor samt ytterligare 401,4 miljoner kronor i kortfristiga placeringar.

    3.9.2.9 Soliditet

    Soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med egna medel (eget kapital i förhållande till totala tillgångar). Måttet anger också en mer långsiktig betalningsförmåga. För Region Värmland är soliditeten 34,9 procent exklusive regionens del av pensionsåtagandet som redovisas som en ansvarsförbindelse. Inklusive ansvarsförbindelsen är soliditeten -6,8 procent. Vid bedömning av soliditeten är utvecklingen över tid viktigare än enskilda år.

    3.10 Balanskravsresultat

    Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om kostnaderna är större än intäkterna ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren.

    Årets resultat efter balanskravsjusteringar är positivt och uppgår till 180,2 miljoner kronor vilket därmed lever upp till lagens krav. Inget negativt balanskrav från tidigare år finns att återställa. Region Värmland förfogar över en resultatutjämningsreserv (RUR) som efter regionfullmäktiges beslut kan nyttjas enligt regionens reglemente för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv. Reservering till RUR får göras om resultatet efter balanskravsjusteringar överstiger 2,0 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning.

    Resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till 1,7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket inte medger en reservering av medel till resultatutjämningsreserven.

    Resultatutjämningsreserven uppgick 2022-12-31 till 843,3 miljoner kronor.

    Under 2022 reserverade styrelsen 2 miljoner kronor ur RUR som efter årets sammanfattning inte behövde nyttjas då årets resultat efter balanskravsjusteringar var positivt.

    Balanskravsreslutat

    Balanskravsutredning (mnkr)


    2022

    2021

    2020


    Årets resultat enligt resultaträkning

    -246,6

    1 294,9*

    777,6

    - Samtliga realisationsvinster anläggningstillgångar

    -0,4

    -1,2

    -0,3

    -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper

    506,7

    -824,8

    -258,4

    +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper

    -79,5

    61,7

    77,1


    Årets resultat efter balanskravsjusteringar

    180,2

    530,5

    595,9


    - Reservering av medel till utjämningsreserv

    0,0

    -326,5

    -398,8


    Balanskravsresultat

    180,2

    204,0

    197,1

    * Justering av belopp med 2,0 miljoner kronor, jämfört med Årsredovisning 2021, till följd av ändrad redovisningsprincip. Leasingavtal avseende vissa lokaler, som tidigare klassificerats som operationell leasing, har nu omklassificerats till finansiell leasing.

    3.11 Väsentliga personalförhållanden

    Väsentliga personalförhållanden

    Sjukfrånvaro per åldersgrupp och kön (inklusive timavlönade)

    Ålder

    Kvinnor

    Män

    29 år eller yngre

    8,1 %

    5,7 %

    30-49 år

    7,9 %

    4,9 %

    50 år eller äldre

    7,6 %

    4,7 %

    Väsentliga personalförhållanden

    Andel tillsvidareanställda med en heltidsanställning (%)

    Mätdatum december respektive år

    2020

    2021

    2022

    Kvinna

    91,3

    91,4

    92,2

    Man

    96,6

    96,2

    95,6

    Totalsumma

    92,4

    92,3

    92,9

    4. Finansiella rapporter

    4.1 Resultaträkning

    Resultaträkning

    Resultaträkning (mnkr)







    Not

    Utfall 2022

    Budget 2022

    Avvikelse

    Utfall 2021



    1





    Verksamhetens intäkter

    2

    2 384,4

    1 972,2

    412,2

    2 584,8

    Verksamhetens kostnader

    3, 4, 5

    -12 431,7

    -11 883,4

    -548,3

    -11 977,7*

    Avskrivningar

    6

    -430,9

    -452,8

    21,9

    -426,3*

    Verksamhetens nettokostnader


    -10 478,2

    -10 364,0

    -114,2

    -9 819,3


    Skatteintäkter

    7

    7 469,8

    7 237,0

    232,8

    7 127,5

    Generella statsbidrag och utjämning

    8

    3 327,7

    3 181,0

    146,7

    3 179,3

    Verksamhetens resultat


    319,3

    54,0

    265,3

    487,5


    Finansiella intäkter

    9

    21,8

    53,0

    -31,2

    879,1

    Finansiella kostnader

    10

    -587,7

    -90,0

    -497,7

    -71,7*

    Resultat efter finansiella poster


    -246,6

    17,0

    -263,6

    1 294,9


    Årets resultat

    11

    -246,6

    17,0

    -263,6

    1 294,9

    * Se not 1.

    4.2 Balansräkning

    Balansräkning (mnkr)

    Balansräkning (mnkr)


    Not

    2022-12-31

    2021-12-31


    1



    Tillgångar

    Anläggningstillgångar

    Immateriella anläggningstillgångar

    Medicintekniska informationssystem

    12

    0,0

    0,0


    Materiella anläggningstillgångar

    Mark och byggnader

    13

    2 805,9

    2 792,1*

    Maskiner och inventarier

    14

    556,7

    595,3


    Finansiella anläggningstillgångar

    Aktier, andelar och bostadsrätter

    15

    137,8

    137,8

    Långfristiga fordringar

    16

    20,7

    22,6

    Summa anläggningstillgångar


    3 521,1

    3 547,9


    Omsättningstillgångar

    Förråd


    11,5

    7,5

    Kortfristiga fordringar

    17

    1 179,8

    942,7

    Kortfristiga placeringar

    18

    5 618,4

    5 406,9

    Kassa och bank


    682,8

    1 116,3

    Summa omsättningstillgångar


    7 492,5

    7 473,4


    Summa tillgångar


    11 013,7

    11 021,3


    Eget kapital, avsättningar och skulder

    Eget kapital

    19



    Årets resultat


    -246,6

    1 294,9*

    Resultatutjämningsreserv


    843,3

    843,3

    Övrigt eget kapital


    3 246,8

    1 951,9

    Summa eget kapital


    3 843,5

    4 090,1


    Avsättningar

    Avsättningar pensioner

    20

    4 183,3

    3 945,8

    Övriga avsättningar

    21

    10,6

    0,0

    Summa avsättningar


    4 193,9

    3 945,7


    Skulder

    Långfristiga skulder

    22

    365,7

    638,7*

    Kortfristiga skulder

    23

    2 290,6

    2 346,6*

    Kortfristig upplåning

    24

    320,0

    0,0

    Summa skulder


    2 976,3

    2 985,4


    Summa eget kapital, avsättningar och skulder


    11 013,7

    11 021,3


    Ansvarsförbindelser

    Pensionsförpliktelser inkl löneskatt

    25

    4 585,0

    4 804,7

    Visstidspensioner inkl löneskatt

    25, 26

    10,1

    22,0

    Övriga ansvarsförbindelser

    27

    420,7

    377,8

    Operationell leasing

    28

    354,7

    48,2

    Finansiell leasing

    29

    197,4

    146,7*

    * Se not 1.

    4.3 Noter

    Not 1 Redovisningsprinciper

    Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR).

    Ändring av redovisningsprinciper

    Samtliga leasingavtal har tidigare redovisats som operationella leasingavtal utifrån omfattning och väsentlighet. Leasingavtal avseende hyra av vissa lokaler/fastigheter, som tidigare klassificerats som operationell leasing, har utifrån ny bedömning omklassificerats som finansiella leasingavtal. Den nya bedömningen uppfyller kraven i RKR R5. Avtalen kommer ytterligare att ses över under 2023.

    Förändringen innebär att skillnaden mellan bokfört värde och verkligt värde vid ingången av räkenskapsåret redovisas direkt mot eget kapital som en följd av byte av redovisningsprincip. Belopp som redovisats via eget kapital uppgår till 2,0 miljoner kronor.

    De finansiella leasingavtalen är i balansräkningen upplagda som anläggningstillgång och skuld. Under året har amortering skett med 8,2 miljoner kronor. Avskrivningar har skett med 9,6 miljoner kronor och ränta 3,8 miljoner kronor som påverkar årets resultat.

    Jämförelsetalen för föregående år har omräknats enligt den nya principen.

    Jämförelsestörande poster

    Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 miljoner kronor

    Periodisering

    Periodiseringar har skett för att ge en rättvisande bild av Region Värmlands resultat och finansiella ställning. Det innebär att utgifter kostnadsförs det år förbrukningen skett och inkomster intäktsförs det år intäkterna genererats. Riktlinje för periodisering vid bokslutet är att endast belopp över ett prisbasbelopp periodiseras. Väsentlighets- och försiktighetsprincipen är vägledande. Redovisning av löner avseende OB, timlön, jour och beredskap som rapporteras i januari men avser december, har Region Värmland valt att inte periodisera eftersom storleken på posten i allt väsentligt bedöms vara densamma från år till år.

    Skatteintäkter

    Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter innevarande räkenskapsår baseras på SKR:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR R2. Slutavräkningen för skatteintäkter föregående räkenskapsår baseras på Skatteverkets redovisningsräkning avseende nästkommande utbetalningsår.

    Statsbidrag

    Riktade statsbidrag och kostnadsersättningar redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. Beloppet enligt beslut för ett visst statsbidrag kan avvika från utfall i redovisningen med anledning av periodiseringsdifferens och justeringspost mellan redovisningsår.

    Leasing

    Omfattning och väsentlighetsprincipen har varit vägledande vid bedömning om ett avtal redovisas som operationella leasingavtal eller finansiella leasingavtal.

    Objekt som innehas enligt ett finansiellt leasingavtal redovisas som en anläggningstillgång i balansräkningen. Förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som en skuld i balansräkningen.

    Anläggningstillgångar

    Materiella och immateriella anläggningstillgångar är i balansräkningen upptagna till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader.

    Avskrivning anläggningstillgångar

    Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. Linjär avskrivning innebär lika stora avskrivningsbelopp varje år. Avskrivning påbörjas samma månad som investeringen tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar.

    Avskrivningstiden är i regel tre, fem, sju, tio eller femton år för utrustning, inventarier och fordon beroende på nyttjandeperiod och trettio år för byggnader. Ombyggda eller funktionsanpassade lokaler kan ha kortare avskrivningstid. Modellen för komponentindelning innehåller tolv olika komponenter med avskrivningstider mellan 3 och 40 år.

    Komponentavskrivning tillämpas på under året aktiverade nybyggnationer samt aktiverade nybyggnationer före 2016 med ett betydande värde och ett bokfört värde överstigande 50 procent av anskaffningsvärdet. Medicintekniska informationssystem klassificeras som immateriella anläggningstillgångar och skrivs av på högst fem år.

    Omprövning av nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt och att det rör sig om väsentliga belopp.

    Gränsdragning mellan kostnad och investering

    Som materiell anläggningstillgång klassificeras tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år och ett anskaffningsvärde som överstiger ett helt prisbasbelopp. När det gäller immateriella anläggningstillgångar bör en viss försiktighet tillämpas och Region Värmland har därför valt att tillämpa en beloppsgräns överstigande tolv prisbasbelopp.

    Finansiella tillgångar

    Region Värmlands pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång och redovisas som en kortfristig placering. Från och med 2019 värderas vissa finansiella instrument till verkligt värde istället för som tidigare, det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Tillgångar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

    Lager

    Material i lager värderas enligt lägsta värdets princip. Lager som redovisas som en tillgång i balansräkningen finns inom kostverksamheten, kiosk och restauranger, vaccinationscentrum samt hjälpmedelsservice.

    Personalskulder

    Skuld till personalen i form av semester-, övertids och jourskuld redovisas som en kortfristig skuld och värderas i årets löneläge samt årets personalomkostnadspålägg enligt SKR.

    Pensioner

    Pensionsskulden har beräknats av KPA Pension och redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda är beräknade enligt RIPS. Pensionsåtaganden intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.

    Säkringsredovisning

    Region Värmland använder ränteswappar för att hantera ränterisken i skuldförvaltningen. Enligt god redovisningssed bokförs inte marknadsvärdet. Regionen har för avsikt att inneha ränteswapparna till avtalstidens slut. Värdet kommer då att uppgå till noll. Användandet av ränteswappar i skuldförvaltningen, i jämförelse med ett fasträntelån med motsvarande löptid hade gett regionen samma räntekostnad och snittränta. Fördelen med att använda ränteswappar i skuldförvaltningen, till skillnad mot fasträntelån, är att dessa kan förändras över löptiden om förutsättningarna i skuldförvaltningen ändras

    Sammanställd redovisning

    Omfattningen och väsentlighetsprincipen har varit vägledande för bedömning att inte upprätta sammanställd redovisning.

    Not 2

    Not 2. Verksamhetens intäkter (mnkr)

    Not 2. Verksamhetens intäkter (mnkr)


    2022

    2021

    Patient- och trafikantavgifter

    480,4

    412,6

    Försäljning av verksamhet

    594,0

    544,8

    Försäljning av tjänster & varor

    233,8

    228,6

    Erhållna bidrag

    1 008,7

    1 337,7

    Övriga intäkter

    67,4

    61,0

    Summa

    2 384,4

    2 584,8

    Not 3

    Not 3. Verksamhetens kostnader (mnkr)

    Not 3. Verksamhetens kostnader (mnkr)


    2022

    2021

    Lönekostnader och arvoden

    -3 988,1

    -3 875,4

    Pensionskostnader

    -701,0

    -900,0

    Sociala avgifter och löneskatt

    -1 375,3

    -1 394,4

    Övriga personalkostnader

    -114,0

    -89,5

    Summa personalkostnader

    -6 178,4

    -6 259,4


    Köp av verksamhet

    -2 237,3

    -2 036,1

    Verksamhetsanknutna tjänster

    -462,7

    -369,8

    varav inhyrd personal

    -270,8

    -186,6

    Läkemedel

    -1 282,2

    -1 167,7

    Material och varor

    -628,4

    -593,6

    Lämnade bidrag

    -301,8

    -300,3

    Övriga verksamhetskostnader

    -1 340,9

    -1 250,8*

    Summa

    -12 431,7

    -11 977,7

    * Justering av belopp med 11,8 mnkr till följd av ändrad redovisningsprincip. Se not 1.

    Not 4

    Not 4. Räkenskapsrevision (mnkr)

    Not 4. Räkenskapsrevision (mnkr)


    2022

    2021

    Konsult upphandlad enligt ramavtal

    -0,3

    -0,3

    Förtroendevalda revisorer

    -0,1

    -0,1

    Eget revisionskontor

    -0,1

    -0,1

    Total kostnad för räkenskapsrevision

    -0,5

    -0,5

    Kostnader för räkenskapsrevision avser kostnader för granskning av bokföring, delårsrapport samt årsredovisning.

    Not 5

    Not 5. Jämförelsestörande poster (mnkr)

    Not 5. Jämförelsestörande poster (mnkr)


    2022

    2021

    Pensionskostnader

    0,0

    -184,8

    Särskild löneskatt

    0,0

    -44,8

    Summa

    0,0

    -229,7

    Jämförelsestörande posten 2021 avser att SKR:s RIPS-kommitté fattade beslut om ett ändrat livslängdsantagande i Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS).

    Not 6

    Not 6. Avskrivningar (mnkr)

    Not 6. Avskrivningar (mnkr)


    2022

    2021

    Immateriella anläggningstillgångar

    0,0

    0,3

    Byggnader och mark

    -255,1

    -248,2*

    Inventarier och maskiner

    -175,8

    -177,8

    Summa

    -430,9

    -426,3

    * Justering av belopp med 9,6 miljoner kronor till följd av ändrad redovisningsprincip. Se not 1.

    Not 7

    Not 7. Skatteintäkter (mnkr)

    Not 7. Skatteintäkter (mnkr)


    2022

    2021

    Preliminär regionskatt

    7 223,1

    6 910,3

    Preliminär slutavräkning innevarande år

    191,6

    186,8

    Slutavräkningsdifferens föregående år

    55,1

    30,4

    Summa

    7 469,8

    7 127,5

    Not 8

    Not 8. Generella statsbidrag och utjämning (mnkr)

    Not 8. Generella statsbidrag och utjämning (mnkr)


    2022

    2021

    Inkomstutjämningsbidrag

    1 669,3

    1 533,6

    Kostnadsutjämningsbidrag

    479,4

    497,1

    Regleringsbidrag

    185,8

    196,0

    Generella statsbidrag

    Läkemedelsförmånen

    984,4

    948,8

    Tillf. stöd ökade finansieringskostnader

    2,4

    0,0

    Utökad läkarkompetens i äldreomsorgen

    6,5

    3,8

    Summa

    3 327,7

    3 179,3

    Not 9

    Not 9. Finansiella intäkter (mnkr)

    Not 9. Finansiella intäkter (mnkr)


    2022

    2021

    Ränteintäkter

    5,2

    1,0

    Realisationsvinster värdepapper

    0,0

    51,7

    Orealiserade vinster värdepapper

    14,2

    824,8

    Övriga finansiella intäkter

    2,4

    1,5

    Summa

    21,8

    879,1

    Not 10

    Not 10. Finansiella kostnader (mnkr)

    Not 10. Finansiella kostnader (mnkr)


    2022

    2021

    Räntekostnader

    -6,4

    -6,8

    Räntedel i årets pensionskostnad

    -79,4

    -47,6

    Räntedel i årets löneskattekostnad

    -19,3

    -11,5

    Realisationsförluster värdepapper

    -32,9

    0,0

    Orealiserade förluster värdepapper

    -441,4

    0,0

    Orealiserade valutakursförluster

    -2,2

    0,0

    Räntekostnad finansiella anläggningstillgångar

    -4,4

     -3,9*

    Övriga finansiella kostnader

    -1,8

    -1,9

    Summa

    -587,7

    -71,7

    * Justering av belopp med 3,9 miljoner kronor till följd av ändrad redovisningsprincip. Se not 1.

    Not 11

    Not 11. Balanskravsutredning (mnkr)

    Not 11. Balanskravsutredning (mnkr)


    2022

    2021

    Årets resultat enligt resultaträkning

    246,6

    -1 294,9*

    - Samtliga realisationsvinster anläggningstillgångar

    -0,4

    -1,2

    -/+ orealiserade vinster och förluster i värdepapper

    506,7

    -824,8

    +/- återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper

    -79,5

    61,7

    Årets resultat efter balanskravsjustering

    180,2

    530,5


    - reservering av medel till resultatutjämningsreserv

    0,0

    -326,5


    Balanskravsresultat

    180,2

    204,0

    * Justering av belopp med 2,0 miljoner kronor, jämfört med Årsredovisning 2021, till följd av ändrad redovisningsprincip. Se not 1.

    Not 12

    Not 12. Immateriella anläggningstillgångar (mnkr)

    Not 12. Immateriella anläggningstillgångar (mnkr)


    2022

    2021

    Anskaffningsvärde

    4,6

    4,6

    Ackumulerade avskrivningar

    -4,6

    -4,6

    Bokfört värde

    0,0

    0,0


    Ingående anskaffningsvärde

    4,6

    4,6

    Försäljningar/utrangeringar

    0,0

    0,0

    Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

    4,6

    4,6


    Ingående avskrivningar

    -4,6

    -4,2

    Årets avskrivningar

    0,0

    0,3

    Återföring avskrivningar vid försäljning/utrangering

    0,0

    0,0

    Utgående ackumulerade avskrivningar

    -4,6

    -4,6


    Redovisat värde vid årets slut

    0,0

    0,0

    Not 13

    Not 13. Mark och byggnader (mnkr)

    Not 13. Mark och byggnader (mnkr)




    2022

    2021

    Anskaffningsvärde

    7 081,8

    6 823,0*

    Ackumulerade avskrivningar

    -4 275,9

    -4 030,8*

    Bokfört värde

    2 805,9

    2 792,1


    Ingående anskaffningsvärde

    6 823,1

    6 701,6*

    Investeringar

    282,5

    121,6

    Försäljningar/utrangeringar

    -1,2

    -0,8

    Omklassificeringar

    -22,5

    0,7

    Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

    7 081,8

    6 823,1


    Ingående avskrivningar

    -4 030,8

    -3 783,5

    Årets avskrivningar

    -245,4

    -248,2*

    Återföring avskrivningar vid försäljning/utrangering

    0,3

    0,8

    Utgående ackumulerade avskrivningar

    -4 275,9

    -4 030,8

    Redovisat värde vid årets slut

    2 805,9

    2 792,1


    Därav finansiell leasing

    232,8

    106,4*


    Genomsnittlig livslängd (år)

    21,1

    20,6

    * Leasingavtal avseende vissa lokaler, som tidigare klassificerats som operationell leasing, har nu klassificerats som finansiell leasing. Rättelsen innebär att anskaffningsvärdet för mark och byggnader ökat med 116,1 miljoner kronor och att avskrivningarna ökat med 9,6 miljoner kronor.

    Not 14

    Not 14. Maskiner och inventarier (mnkr)

    Not 14. Maskiner och inventarier (mnkr)


    2022

    2021

    Anskaffningsvärde

    1 881,2

    1 857,6

    Ackumulerade avskrivningar

    -1 324,5

    -1 262,3

    Bokfört värde

    556,7

    595,3


    Ingående anskaffningsvärde

    1 857,6

    1 809,4

    Investeringar

    139,7

    142,5

    Försäljningar/utrangeringar

    -114,3

    -93,7

    Omklassificeringar

    -1,9

    -0,7

    Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

    1 881,2

    1 857,6


    Ingående avskrivningar

    -1 262,3

    -1 176,4

    Årets avskrivningar

    -175,8

    -177,8

    Återföring avskrivningar vid försäljning/utrangering

    113,6

    91,9

    Utgående ackumulerade avskrivningar

    -1 324,5

    -1 262,3

    Redovisat värde vid årets slut

    556,7

    595,3


    Genomsnittlig livslängd (år)

    7,8

    7,6

    Not 15

    Not 15. Aktier, andelar, bostadsrätter (mnkr)

    Not 15. Aktier, andelar, bostadsrätter (mnkr)


    2022

    2021

    Kommuninvest i Sverige AB insatsemission, medlemsinsats

    49,3

    49,3

    Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF), garantikapital

    34,1

    34,1

    LÖF ovillkorat kapitaltillskott åren 2007 och 2008

    6,0

    6,0

    Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg

    0,3

    0,3

    Bostadrätter, aktier i Polstjärnan, Infomedica, ALMI, Oslo-Sthlm 2.55 AB, Samtrafiken i Sverige AB och SJ AB Goldcup

    0,2

    0,2

    Värmlandstrafik AB

    39,0

    39,0

    AB Transitio

    1,0

    1,0

    Karlstad Airport AB

    8,0

    8,0

    Summa

    137,8

    137,8

    Not 16

    Not 16. Långfristiga fordringar (mnkr)

    Not 16. Långfristiga fordringar (mnkr)


    2022

    2021

    Lån Svenskt Ambulansflyg

    18,8

    19,5

    Förskottshyra lokaler Tågåkeriet

    1,2

    2,4

    Förskott elnät Energi Försäljning Sverige AB

    0,8

    0,8

    Summa

    20,7

    22,6

    Not 17

    Not 17. Kortfristiga fordringar (mnkr)

    Not 17. Kortfristiga fordringar (mnkr)


    2022

    2021

    Kundfordringar

    176,3

    176,6

    Interimsfordringar

    248,9

    227,4

    Mervärdesskatt

    83,6

    66,6

    Fordringar på staten

    19,6

    22,2

    Övriga kortfristiga fordringar

    13,9

    11,3

    Upplupna intäkter

    15,1

    16,2

    Upplupna statsbidrag

    188,8

    235,7

    Upplupna skatteintäkter

    433,5

    186,8

    Summa

    1 179,8

    942,7

    Not 18

    Not 18. Kortfristiga placeringar (mnkr)

    Not 18. Kortfristiga placeringar (mnkr)


    2022

    2021

    Aktier, bokfört värde (=marknadsvärde)

    2 937,0

    3 176,2

    Aktier, anskaffningsvärde

    1 899,0

    1 668,6


    Obligationer och andra värdepapper, bokfört värde (=marknadsvärde)

    2 681,4

    2 230,7

    Obligationer och andra värdepapper anskaffningsvärde

    2 492,2

    1 994,5

    Summa marknadsvärde

    5 618,4

    5 406,9

    Not 19

    Not 19. Eget kapital (mnkr)

    Not 19. Eget kapital (mnkr)


    2022

    2021

    Förändring eget kapital

    Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning

    4 092,1

    2 795,2

    Byte av redovisningsprincip för vissa leasingavtal avseende hyra lokal/fastighet

    -2,0

    0,0

    Årets resultat

    -246,6

    1 294,9*

    Utgående eget kapital

    3 843,5

    4 090,1


    Uppdelning av eget kapital

    Resultatutjämningsreserv

    843,3

    843,3

    Övrigt eget kapital

    3 000,2

    3 246,8*

    Utgående eget kapital

    3 843,5

    4 090,1

    * Justering av belopp med 2,0 miljoner kronor till följd av ändrad redovisningsprincip. Se not 1.

    Not 20

    Not 20. Avsättningar till pensioner (mnkr)

    Not 20. Avsättningar till pensioner (mnkr)


    2022

    2021

    Specifikation - avsatt till pensioner

    Särskild avtals/visstidspension

    8,4

    0,0

    Förmånsbestämd/kompl pension

    3 241,8

    3 063,7

    Ålderspension

    103,4

    98,5

    Pension till efterlevande

    9,5

    10,3

    OPF-KL

    3,5

    2,9

    Summa pensioner

    3 366,6

    3 175,4


    Löneskatt

    816,7

    770,4


    Summa avsatt till pensioner

    4 183,3

    3 945,8


    Ingående avsättning till pensioner

    3 945,8

    3 475,0

    Pensionsutbetalningar

    -82,4

    -75,3

    Nyintjänad pension

    192,4

    206,1

    Ränte- och basbeloppsuppräkning

    79,4

    47,6

    Förändring av löneskatt

    46,4

    91,9

    Ändrat livslängdsantagande RIPS

    0,0

    184,8

    Övrigt

    1,7

    15,7

    Utgående avsättning till pensioner

    4 183,3

    3 945,8

    Not 21

    Not 21. Övriga avsättningar (mnkr)

    Not 21. Övriga avsättningar (mnkr)


    2022

    2021

    Avetableringskostnad modulbyggnad

    6,6

    0,0

    Återbetalning yrkeskurser

    2,5

    0,0

    Omställningsstöd förtroendevalda

    1,5

    0,0

    Summa

    10,6

    0,0


    Not 22

    Not 22. Långfristiga skulder (mnkr)

    Not 22. Långfristiga skulder (mnkr)


    2022

    2021

    Lån från Kommuninvest

    200,0

    520,0

    Offentliga investeringsbidrag

    21,1

    22,0

    Skulder till Region Värmlands stiftelser

    0,2

    0,2

    Långfristig leasingaskuld

    144,4

    96,6*

    Summa

     365,7 638,7

    * Se not 1.

    Not 23

    Not 23. Kortfristiga skulder (mnkr)

    Not 23. Kortfristiga skulder (mnkr)


    2022

    2021

    Leverantörsskulder

    862,7

    790,4

    Preliminärskatt, löneavdrag

    104,8

    101,1

    Arbetsgivaravgifter och löneskatt

    161,4

    149,4

    Innestående semester

    359,2

    370,6

    Innestående övertid

    27,1

    27,4

    Innestående jour och beredskap

    163,4

    171,8

    Övriga interimsskulder

    420,9

    479,2

    Individuell del pensionsavsättning

    171,4

    164,5

    Förutbetalda skatteintäkter

    0,0

    78,0

    Övriga kortfristiga skulder

    8,6

    2,4

    Kortfristig del av långfristig leasingskuld

    11,1

    11,8*

    Summa

    2 290,6

    2 346,6

    Not 24

    Not 24. Kortfristig upplåning (mnkr)

    Not 24. Kortfristig upplåning (mnkr)


    2022

    2021

    Kommuninvest

    320,0

    0,0

    Summa

    320,0

    0,0

    Not 25

    Not 25. Ansvarsförbindelse för pensioner och liknande förpliktelser (mnkr)

    Not 25. Ansvarsförbindelse för pensioner och liknande förpliktelser (mnkr)


    2022

    2021

    Ingående ansvarsförbindelse

    4 598,3

    4 671,1

    Utbetalningar

    -243,8

    -241,6

    Ränte- och basbeloppsuppräkning

    109,1

    66,5

    Ändrat livslängdsantagande RIPS

    0

    142,8

    Förändring av löneskatt

    -33,3

    -14,2

    Övrigt

    -2,5

    -26,3

    Summa

    4 427,8

    4 598,3


    Skandikon ÄDEL

    157,2

    206,4

    Visstidspensioner inkl löneskatt

    10,1

    22,0

    Utgående ansvarsförbindelse

    4 595,1

    4 826,7

    Not 26

    Övriga upplysningar om pensioner

    Antalet visstidförordnanden uppgår till 10 och avser förtroendevalda. Förpliktelser för pensionsåtagande för anställda är beräknade enligt RIPS21. Beräkningarna är utförda av pensionsförvaltaren KPA Pension. Aktualiseringsgraden är 98,0 procent.

    Not 27

    Not 27. Övriga ansvarsförbindelser (mnkr)

    Not 27. Övriga ansvarsförbindelser (mnkr)


    2022

    2021

    Proprieborgen AB Transitio

    405,5

    361,1

    Borgensåtagande Bussfastigheter i Kristinehamn AB

    15,2

    16,7

    Summa

    420,7

    377,8

    AB Transitio

    Region Värmland har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon uppgående till maximalt 8 miljarder kronor. Region Värmlands del uppgår till 587,1 miljoner kronor, till beloppet tillkommer en bedömd termineringskostnad (skadestånd vid en eventuell obeståndssituation) med 14,1 miljoner kronor. Ett avtal om regressrätt har träffats mellan samtliga regioner, vilka har ett direkt eller indirekt ägande i AB Transitio, vilket begränsar regionens åtagande till att borga för de fordon Region Värmland förfogar över.

    Kommuninvest i Sverige AB

    Region Värmland har i april 2004 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 294 kommuner och regioner som per 2022-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.

    Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem har lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.

    Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Region Värmlands ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2022-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 540 357,1 miljoner kronor och totala tillgångar till 537 006,8 miljoner kronor. Region Värmlands andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 363,5 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 280,4 miljoner kronor.

    Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF)

    Region Värmland ansvarar som delägare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande 10 gånger den premie som Region Värmland har att erlägga för vart år som förlust har uppkommit i patientförsäkringen. År 2022 uppgick premien till 40,7 miljoner kronor.

    Not 28

    Not 28. Operationell leasing (mnkr)

    Not 28. Operationell leasing (mnkr)

    Framtida kostnader för operationell leasing fördelade på förfallotider


    2022

    Minimileaseavgifter

    Inom ett år

    72,2

    Senare än 1 år men inom 5 år

    242,0

    Senare än 5 år

    40,5

    Summa

    354,7


    Årets kostnader för operationell leasing

    Inventarier och utrustning

    5,8

    Fordon

    62,3

    Summa

    68,2

    Not 29

    Not 29. Finansiell leasing (mnkr)

    Not 29. Finansiell leasing (mnkr)

    Framtida kostnader för finansiell leasing fördelade på förfallotidpunkter


    2022

    Fastigheter/lokaler

    Totala minimileaseavgifter

    197,4


    Nuvärde minimileaseavgifter

    Inom ett år

    10,9

    Senare än 1 år men inom 5 år

    45,3

    Senare än 5 år

    100,4

    Summa

    156,6

    Not 30

    Not 30. Derivat och säkringsredovisning

    Not 30. Derivat och säkringsredovisning


    2022

    2021

    Marknadsvärden ränteswappar (mnkr)

    Säkrad låneskuld

     300,0 400,0

    Marknadsvärde ränteswappar

    20,7

    -3,5


    Genomsnittlig räntebindningstid

    Exklusive räntesäkringar

    0,2 år

    0,2 år

    Inklusive räntesäkringar

    1,7 år

    2,4 år


    Genomsnittlig ränta

    Exklusive räntesäkringar

    2,6 %

    0,1 %

    Inklusive räntesäkringar

    1,6 %

    0,7 %

    Erlagd och erhållen ränta på ränteswapparna redovisas som en del av räntekostnaderna i resultaträkningen.

    Not 31

    Upplysning om upprättade särredovisningar

    Samtliga regioner redovisar tandvårdsverksamheten enligt en modell för öppen redovisning. Resultatet för Region Värmland finns tillgängligt hos regionens diarium.

    4.4 Kassaflödesanalys

    Kassaflödesanalys (mnkr)

    Kassaflödesanalys (mnkr)


    Not

    2022

    2021

    Den löpande verksamheten

    Årets resultat


    -246,6

    1 294,9*

    Avskrivningar

    6

    421,3

    426,3*

    Utrangeringar/nedskrivningar


    25,9

    1,9

    Realisationsvinst/förlust sålda anläggningstillgångar


    -0,4

    -1,2

    Realisationsvinst/förlust sålda finansiella tillgångar

    9, 10

    32,9

    -51,7

    Orealiserade kursförändringar finansiella omsättningstillgångar

    9, 10

    427,2

    -824,8

    Orealiserade valutakurseffekter


    2,1

    0,0


    Avsättningar

    Pensionsskuld

    20

    237,5

    470,8

    Övriga avsättningar

    21

    10,6

    -1,7

    Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet


    910,5

    1 314,5


    Förändring av rörelsekapital

    Ökning (-) alt. minskning (+) förråd


    -4,0

    0,7

    Ökning (-) alt. minskning (+) kortfristiga fordringar

    17

    -237,2

    -141,0

    Ökning (+) alt. minskning (-) kortfristiga skulder

    23, 24

    264,0

    -540,6*


    Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital


    933,3

    633,6


    Investeringsverksamheten

    Investering immateriella anläggningstillgångar

    12

    0,0

    0,0

    Investering materiella anläggningstillgångar

    13, 14

    -422,2

    -380,2*

    Investering finansiella anläggningstillgångar


    0,0

    -8,0

    Försäljning av anläggningstillgångar


    0,4

    1,2

    Investering finansiella tillgångar


    -1 002,0

    -555,4

    Försäljning finansiella tillgångar


    330,4

    240,0

    Kassaflöde från investeringsverksamheten


    -1 093,4

    -702,4


    Finansieringsverksamheten

    Ökning (-) alt. minskning (+) av långfristiga fordringar

    16

    1,9

    -14,3

    Ökning (+) alt. minskning (-) av långfristiga skulder

    22

    -273,2

    96,2*

    Kassaflöde från finansiering


    -271,3

    81,9

    Årets kassaflöde


    -431,4

    13,1


    Ingående likvida medel


    1 116,3

    1 103,2

    Utgående likvida medel


    682,8

    1 116,3

    Förändring likvida medel


    -433,5

    13,1

    Orealiserade valutakurseffekter


    -2,1

    0,0

    Förändring likvida medel exklusive orealiserad valutakurseffekt


    -431,4

    13,1

    * Justering av belopp till följd av ändrad redovisningsprincip. Leasingavtal avseende vissa lokaler, som tidigare klassificerats som operationell leasing, har nu klassificerats som finansiell leasing.

    5. Drift- och investeringsredovisning

    5.1 Driftredovisning

    Regionfullmäktige har beslutat om budgetramar för Region Värmlands nämnder. Budgetramarna avser nettokostnader. Nettokostnaden består av verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader och avskrivningar.

    5.1.1 Redovisningsprinciper internredovisning

    Driftsredovisningen är upprättad med ett pålägg för kollektivavtalad pension och avtalsförsäkringar utifrån den anställdes ålder samt bokförd internränta för kapitalkostnader. Pålägget och internräntan följer SKR:s rekommendationer.

    Driftredovisning (Nettokostnad, mnkr)

    5.1 Driftredovisning (Nettokostnad, mnkr)


    Utfall 2022

    Utfall 2021

    Budget 2022

    Utfall jämfört budget

    Besluade statsningar över budget*

    Budget inkl. satsningar över budget

    Ufall jämfört budget inkl. satsningar över budget

    Regionstyrelsen

    -1 560,0

    -1 708,8

    -1 778,6

    218,5

    0,0

    -1 778,6

    218,6

    Hälso- och sjukvårdsnämnd

    -7 821,4

    -7 136,5

    -7 586,5

    -234,9

    -225,0

    -7 811,5

    -9,9

    Regional utvecklingsnämnd

    -77,4

    -67,5

    -75,2

    -2,2

    0,0

    -75,2

    -2,2

    Kultur- och bildningsnämnd

    -164,1

    -156,2

    -164,7

    0,6

    -3,0

    -167,7

    3,6

    Kollektivnämnd

    -840,5

    -738,3

    -742,3

    -98,2

    -60,0

    -802,3

    -38,2

    Hjälpmedelsnämnd

    -2,4

    -2,5

    -3,6

    1,2

    0,0

    -3,6

    1,2

    Patientnämnd

    -4,1

    -3,7

    -5,0

    0,9

    0,0

    -5,0

    0,9

    Kost- och servicenämnd

    -1,3

    -1,1

    -1,0

    -0,3

    0,0

    -1,0

    -0,3

    Revision (ej nämnd)

    -7

    -6,8

    -7,0

    0,0

    0,0

    -7,0

    0,0

    Verksamhetsens nettokostnader

    -10 478,2

    -9 821,4

    -10 364,0

    -114,2

    -288,0

    -10 651,9

    173,7

    * Beslut i enlighet med reglemente för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv.

    5.2 Nämndanalyser

    Se nämndernas egna årsredovisningar för en djupare analys.

    Regionstyrelsen

    Nämnden visade ett överskott på 218,5 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på att medel avsatta för regiondirektörens förfogande inte nyttjats fullt ut på grund av uppskjutna eller kommande satsningar exempelvis investeringsprojektet Nya CSK och digitaliseringssatsningar. Medel för satsningen på sjuksköterskor i 24/7-verksamhet finns under 2022 budgeterad hos regionstyrelsen men utfallet påverkar hälso- och sjukvårdsnämnden.

    Hälso- och sjukvårdsnämnd

    Nämnden visade ett underskott på 234,9 miljoner kronor. Året präglades i stor utsträckning av utmaningar kopplade till kompetensförsörjning och som påverkar de ekonomiska förutsättningarna för hälso- och sjukvården. Underskottet berodde främst på kostnader för anställd personal som inte varit fullt finansierade, satsningar på sjuksköterskor inom 24/7-verksamhet och ökade kostnader för inhyrd personal. Därutöver tillkommer arbetet med kökortningsinsatser för vård och behandling som anstått under pandemin.

    Regionstyrelsens beviljande nämnden att överskrida 2022 års nettokostnadsram med upp till 225 miljoner kronor under för återställnings- och omställningsåtgärder efter coronapandemin samt omställning inom god och nära vård, vilket genomförts under året.

    Regional utvecklingsnämnd

    Nämnden visade ett underskott på 2,2 miljoner kronor. Underskottet berodde främst på att mer ERP-medel (egna regionala projektmedel) har utbetalats under 2022. Nämnden har under året betalat ut beviljade projektmedel, företagsstöd och stöd till kommersiell service motsvarande närmare 100 miljoner kronor.

    Nämnden hanterar även statliga medel som inte ingår inom nämndens nettokostnadsram. Regionala tillväxtmedel (155 miljoner kronor), medel eller anslag från Tillväxtverket och andra myndigheter, samt medel kopplat till länstransportplanen. Planeringsramen för perioden 2018–2029 uppgår till 1 miljard kronor.

    Kultur- och bildningsnämnd

    Nämnden visade ett överskott på 0,6 miljoner kronor. Överskott på personal inom samtliga verksamhetsdelar beror på vakanser under del av året. Intäkterna visar ett underskott på 2,5 miljoner kronor då medel reserverats för kommande återbetalning till Folkbildningsrådet. Lämnade bidrag visar ett underskott på 3,5 miljoner kronor, i enlighet med regionstyrelsens beviljande att nämnden fick överskrida 2022 års nettokostnadsram med upp till 3 miljoner kronor till projekt inom folkhälsoområdet som motverkar pandemins effekter samt för stöd till återstart och omställning inom kultursektorn.

    Kollektivtrafiknämnd

    Nämnden visade ett underskott på 98,2 miljoner kronor. Intäkterna blev 16,4 miljoner kronor lägre än budget. Kostnaderna för trafik och övriga kostnader inklusive personal blev 88,8 miljoner högre respektive 7,1 miljoner kronor lägre än budget. Coronapandemin har lett till lägre biljettförsäljning medan kostnaden för trafik ökade då inflationen steg under året.

    Regionstyrelsens beviljande att nämnden fick överskrida nettokostnadsramen med upp till 60 miljoner kronor 2022 dels för att hantera återställnings- och omställningsåtgärder med anledning av coronapandemin, minskade intäkter (38 miljoner kronor) och tilläggsavtal i tågtrafiken (20 miljoner kronor) samt medel för ett långsiktigt säkerställande av tågtrafiken på Fryksdalsbanan (2 miljoner kronor), förutsättningar för ändamålet försenats och åtgärder har inte genomförts.

    Hjälpmedelsnämnd

    Nämnden visade ett överskott på 1,2 miljoner kronor. Överskottet berodde på färre utbildningar och möten i samband med upphandlingar som ledde till minskade kostnader för resa och logi.

    Den gemensamma nämndens över- och underskott regleras årligen och fördelas proportionellt utifrån respektive huvudmans andel av den totala årsvolymen. Därutöver tillkommer kostnader för service och administration, men exklusive politikerkostnaderna. Varje huvudman står för sina kostnader för respektive ledamot och ersättare.

    Patientnämnd

    Nämnden visade ett överskott på 0,9 miljoner kronor. Överskottet förklaras av förändrad inriktning gällande tjänsteresor och möten vilket har lett till minskade rese- och konferenskostnader som en effekt efter coronapandemin.

    Kost- och servicenämnd

    Nämnden visade ett underskott på 0,3 miljoner kronor. Som helhet ligger kostnaderna över budget med störst kostnadsökning av råvaror och material.

    Över- och underskott regleras årligen och fördelas proportionellt utifrån respektive huvudmans andel av den totala årsvolymen. Varje huvudman står för sina kostnader för respektive ledamot och ersättare.

    5.3 Investeringsredovisning

    Nedan redovisas utgifter för årets investeringar. Återinvesteringarnas syfte är att bibehålla ursprunglig status på de investeringar som finns. Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas i respektive område eller motsvarande verksamhet. Nyinvesteringar är investeringar vilka innebär ny funktionalitet för olika verksamheter.

    Investeringsutrymme enligt fullmäktigebeslut 2022 (mnkr)

    Investeringsutrymme enligt fullmäktigebeslut 2022 (mnkr)


    Utfall

    Beslutad ram

    Investeringsslag

    Återinvesteringar

    173,2

    220,0

    Varav mark och byggnader

    38,5


    Varav maskiner och inventarier

    134,7



    Nyinvesteringar samt redan beslutade investeringar

    16,5

    80,0

    Varav mark och byggnader

    11,4


    Varav maskiner och inventarier

    5,1



    Åtgärder för fastigheternas bevarande

    17,1

    75,0

    Varav mark och byggnader

    17,1


    Varav maskiner och inventarier

    0,0



    Nya CSK

    87,1

    72,0

    Varav mark och byggnader

    87,1


    Varav maskiner och inventarier

    0,0



    Hyresavtal klassade som finansiell leasing *)

    138,1

    0,0

    Nya CSK moduler östra

    138,1



    Summa investeringar

    432,0

    447,0


    Summa investeringar exkl. finansiell leasing

    293,9

    447,0

    *) Se not 1.

    Under året har Region Värmlands investerat för 293,9 miljoner kronor, varav 154,1 miljoner kronor avsåg byggnader, mark och byggnadsinventarier till egna fastigheter. Resterande investeringar avsåg maskiner, inventarier och fordon med mera och uppgick till 139,8 miljoner kronor.

    I nedanstående tabell redovisas endast politiskt beslutade investeringar.

    Beslutade pågående investeringar (mnkr)

    Beslutade pågående investeringar (mnkr)


    Utfall 2022

    Utfall totalt

    Beslutat belopp

    Nya investeringar

    Säffle familjecentral och FTV

    2,8

    33,3

    35,0

    Ombyggnad VC Filipstad

    8,6

    17,1

    29,0

    Hållplatsutrustning

    0,1

    0,7

    4,0

    Inter Orala scanners FTV

    0,2

    5,0

    9,6

    FTV Sunne utrustning ny lokal

    3,4

    3,4

    3,3


    Bevarande och utveckling av befintliga fastigheter

    Kyla Torsby

    6,6

    6,6

    14,2

    Takbyte Torsby

    4,6

    4,6

    6,6

    Kallelse i länet

    2,7

    2,7

    15,0

    Utbyte hissar, 6 s.t hissar i etapp ett av tre

    3,2

    3,2

    9,3


    Nya CSK

    87,1

    129,0

    7 000,0


    Summa

    119,3

    205,6

    7 126,0

    Under året avslutade investeringar (mnkr)

    Under året avslutade investeringar (mnkr)


    Utfall 2022

    Utfall totalt

    Beslutat belopp

    Nya investeringar

    System/utrustning för kläder

    0,0

    2,4

    9,2

    Sträckbord CSK

    1,4

    1,4

    1,4


    Bevarande och utveckling av befintliga fastigheter

    -

    -

    -


    Summa

    1,4

    3,8

    10,6

    Under pandemin har investeringsnivån varit lägre då framför allt fastighetsinvesteringar prioriterats bort till förmån för akuta ombyggnationer. Nu har fler investeringar för bevarande och utveckling av befintliga fastigheter startats upp trots att projektet Nya CSK binder upp en del av fastigheters resurser.

    Investeringsnivån har ökat från 2021 års nivå på 264,2 miljoner kronor till 293,9 miljoner kronor år 2022.

    6. Budgetväxlingar

    Budgetväxlingar


    Regionstyrelsen

    Hälso- och sjukvårdsnämnden

    Regionala utvecklingsnämnden

    Kultur- och bildningsnämnden

    Kollektivtrafiknämnden

    Övriga

    Summa

    Ingående ram 2022

    1 756 468

    7 598 619

    75 607

    165 058

    751 604

    16 644

    10 364 000

    Flytt av myndighets­arkivet från Informationsenheten till Regionarkivet

    -1 613



    1 613




    Omfördelning av verksamhetsbidrag till Afasiföreningen och bidrag till folkhögskolekurser


    903


    -903




    Omfördelning budget för kostnader för posthantering


    200



    -200



    Höjd hyreskostnad på folkhögskolor

    -323



    323




    Omorganisering stabsstöd (ekonomi, Kollektivtrafik)

    2 852




    -2 852



    Omorganisering stabsstöd (ekonomi, Kultur och bildning)

    754



    -754




    Omorganisering stabsstöd (ekonomi, Folktandvård)

    621

    -621






    Omorganisering stabsstöd (ekonomi, Hälso- och sjukvård)

    15 255

    -15 255






    Omorganisering stabsstöd (ekonomi och HR, Regional utveckling)

    2 188


    -2 188





    Omorganisering hälsoekonom


    830


    -830




    Omfördelning av budget för sjukvårdens kostnader för drift av Jumbolans i egen regi


    1 863



    -1 863



    Överföring av ansvar för Fröding- och folkrörelsestipendiet

    -200



    -200




    Omfördelning budget för IT-kostnader

    3 472




    -3 472



    Strategiskt påverkansarbete och varumärket Värmland

    -1 500


    1 500





    Attraktionskraft Värmland

    -300


    300





    Omfördelning av fastighetskostnader

    896




    -896



    Summa utgående budgetram 2022

    1 778 570

    7 586 539

    75 219

    164 707

    742 321

    16 644

    10 364 000

    7. Ekonomisk ordlista

    Anläggningstillgångar
    Tillgångar avsedda för stadigvarande innehav såsom byggnader och inventarier.

    Avskrivning
    Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd.

    Avsättning
    Förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Ett exempel är avsättningar för pensioner.

    Balanskrav
    Region Värmlands intäkter ska överstiga dess kostnader.

    Balansräkning
    Redovisning av tillgångar och skulder samt eget kapital. Visar den ekonomiska ställningen och hur den har förändrats under året. Tillgångarna visar hur regionen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) samt hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital).

    Diskonteringsränta (kalkylränta)
    Används för att nuvärdesberäkna framtida betalningar.

    Driftbudget/driftredovisning
    Budget och redovisning av kostnader och intäkter som tillhör den löpande verksamheten.

    Eget kapital
    Skillnaden mellan redovisade tillgångar och redovisade avsättningar/skulder enligt balansräkningen.

    Extraordinära kostnader/intäkter
    Tre kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som extraordinär:

    • Händelsen saknar samband med ordinarie verksamhet.
    • Inte inträffar ofta eller regelbundet.
    • Uppgår till väsentligt belopp.

    Finansnetto
    Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen.

    Finansiella intäkter och kostnader
    Exempel på finansiella intäkter och kostnader är räntor på fordringar och skulder, kursvinster och kursförluster samt utdelning på aktier och andelar, både realiserade och orealiserade.

    Internränta
    Kalkylmässig beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Regionen använder sig av SKR:s förslag på internräntesats.

    Investeringsbudget/redovisning
    Budget och redovisning av investeringar i anläggningstillgångar till exempel fastigheter, utrustning.

    Jämförelsestörande post
    Intäkter eller kostnader som påverkar jämförbarheten med föregående år.

    Kapitalkostnad
    Benämning för internränta och avskrivning.

    Kassaflödesanalys
    Analys som redovisar tillförda medel, använda medel samt förändring av rörelsekapital och likvida medel.

    Kortfristiga fordringar och skulder
    Förfaller till betalning inom ett år från balansdagen.

    Likvida medel
    Medel i kassa, disponibla tillgodohavanden hos banker eller motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar.

    Likviditet
    Betalningsförmåga på kort sikt.

    Nettokostnader
    Skillnaden mellan verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Finansieras med skattemedel och generella statsbidrag.

    Nettokostnadsutveckling
    Procentuell jämförelse av nettokostnad med motsvarande period förgående år.

    Omsättningstillgång
    Tillgångar som innehas kortare tid.

    Pensionsskuld
    Upptas i balansräkningen endast till den del av pensionsskulden som upparbetats från och med 1998. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse.

    Periodisering
    Kostnader och intäkter ska relateras till den period de uppstår (månad och år) så att ett rättvisande resultat redovisas

    8. Agenda 2030-index

    Detta index och beskrivning av årsredovisningens koppling till Agenda 2030 ska inte ses som en analys om Region Värmland når målen inom Agenda 2030 eller ej. Indexeringen är en hänvisning till vilka aktiviteter som genomförts inom perioden inom respektive effektmål.

    Det är inte heller en heltäckande bild av alla aktiviteter som genomförts utan utgår från årsredovisningens rapporterade aktiviteter.

    Globala mål 1: Ingen fattigdom.

    Mål 1: Ingen fattigdom

    Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär bland annat även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet.

    Lärande skapar nya möjligheter

    Globala mål 2: Ingen hunger.

    Mål 2: Ingen hunger

    Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk.

    Nya Centralsjukhuset

    För fler aktiviteter inom miljöområdet se:
    Region Värmlands miljöredovisning

    Globala mål 4: God utbildning

    Mål 4: God utbildning för alla

    Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

    Globala mål 5: Jämställdhet

    Mål 5: Jämställdhet

    Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt.

    Globala mål 6: Rent vatten och sanitet för alla.

    Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla

    Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla.

    Region Värmland påverkar mål 6 men har inga särskilda insatser rapporterade för perioden. För fler aktiviteter inom miljöområdet se:
    Region Värmlands miljöredovisning

    Globala mål 7: Hållbar energi för alla.

    Mål 7: Hållbar energi för alla

    Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.

    Region Värmland påverkar mål 7 men har inga särskilda insatser rapporterade för perioden. För fler aktiviteter inom miljöområdet se:
    Region Värmlands miljöredovisning

    Globala mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

    Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

    Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.

    Globala mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.

    Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

    Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation.

    Globala mål 11: Hållbara städer och samhällen.

    Mål 11: Hållbara städer och samhällen

    Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

    Globala mål 12: Hållbar konsumtion och produktion.

    Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

    Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

    Region Värmland påverkar mål 12 men har inga särskilda insatser rapporterade för perioden.

    För fler aktiviteter inom miljöområdet se:
    Region Värmlands miljöredovisning

    Globala mål 13: Bekämpa klimatförändringarna. 

    Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

    Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.

    Miljöplan

    Fossilfri välfärdsregion

    För fler aktiviteter inom miljöområdet se:
    Region Värmlands miljöredovisning

    Globala mål 14: Hav och marina resurser.

    Mål 14: Hav och marina resurser

    Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.

    Region Värmland påverkar mål 14 men har inga särskilda insatser rapporterade för perioden.

    För fler aktiviteter inom miljöområdet se:
    Region Värmlands miljöredovisning

    Globala mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.

    Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

    Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

    Region Värmland påverkar mål 15 men har inga särskilda insatser rapporterade för perioden. För fler aktiviteter inom miljöområdet se:
    Region Värmlands miljöredovisning

    Globala mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen.

    Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

    Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.

    Globala mål 17: Genomförande och partnerskap.

    Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

    Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

    Om årsredovisningen

    Läs om årsredovisningen.