Kris och beredskap
Region Värmland ansvarar för att Värmlands hälso- och sjukvård, smittskydd, kollektivtrafik och andra samhällsviktiga verksamheter fungerar även i en krissituation.
Vår krisberedskap syftar till att förebygga särskilda händelser och att hantera dessa om de skulle inträffa. I en kris ska människors liv, säkerhet och hälsa stå i första rummet. Skador på egendom och miljö ska förhindras eller begränsas.
Förberedelsearbetet omfattar analyser, planering, övning och utbildning. Målet är att skapa robusthet och att kunna upprätthålla verksamheter som skulle få allvarliga konsekvenser för samhället och enskilda människor om de sattes ur funktion.
Organisation för krisberedskap
Vid en kris måste Region Värmland kunna fortsätta utföra vårt uppdrag. Regionen har en krisberedskapsorganisation som både ska öka förmågan att hantera kriser och genomföra åtgärder som förebygger dem.
Allt beredskapsarbete i regionen utgår från en regional krisberedskapsplan som bygger på aktuella lagar och nationella överenskommelser.
Händelser när beredskapsnivån höjs
Exempel på händelser som kan leda till höjd beredskapsnivå.
Särskild händelse
En situation som är så omfattande eller krävande att resurser måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Det sker exempelvis genom att omfördela eller utöka resurser, samordna verksamheter eller medarbetare.
En särskild händelse kan utlösas av exempelvis:
- Strömavbrott
- IT-problem
- Oväder
- Bränder
- Översvämningar
- Trafik- och transportolyckor eller störningar
- Kemikalieolyckor eller explosioner
- Skjutningar
- Pandemi- eller epidemiutbrott
Extraordinär händelse
En händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser.
Katastrof
Särskild händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas.
Tre beredskapslägen
Socialstyrelsen har definierat tre nationella beredskapslägen. Ett beredskapsläge kan utlösas direkt på den högsta nivån eller som en upptrappning från ett lägre beredskapsläge.
Regionens verksamheter kan befinna sig i olika beredskapslägen vid samma tidpunkt beroende på händelsens art och påverkan på de olika verksamheternas resurser och behov. Vilket beredskapsläge som behövs beslutas av tjänsteman i beredskap (TiB) eller den särskilda sjukvårdsledningen. De tre beredskapslägena är stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge.
Stabsläge
Ett beredskapsläge som innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen. Läget utlöses när informationen om händelsen fortfarande är otillräcklig eller när det finns hot om eller risk för särskild händelse.
Förstärkningsläge
Ett beredskapsläge som innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner. Läget utlöses vid händelser när det förväntas räcka med begränsad resursförstärkning eller med en omfördelning av befintliga resurser. På sjukhusen kan vårdplatser frigöras, bemanning utökas och planerad verksamhet ställas in.
Katastrofläge
Ett beredskapsläge som innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner och kan mobilisera alla tillgängliga funktioner och resurser som krävs för att hantera den särskilda händelsen.
Roller och ansvar under en kris
Här beskrivs några av rollerna och deras ansvar under en kris.
Tjänsteman i beredskap (TiB)
Tjänsteman i beredskap (TiB) är den funktion som under dygnets alla timmar ska kunna ta emot och hantera larm vid en särskild händelse eller vid hot om en särskild händelse.
Det är TiB som initierar och samordnar det inledande krisledningsarbetet både på regional och lokal nivå. Vid ett larm avgör TiB om händelsen ska betecknas som en särskild händelse och TiB har mandat att aktivera den särskilda sjukvårdsledningen och besluta om adekvat beredskapsläge.
Särskild sjukvårdsledning på regional nivå
Ansvarar för den samordnande ledningen för regionens hälso- och sjukvård vid en särskild händelse eller hot om särskild händelse. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå har till uppgift att analysera påverkan på hälso- och sjukvården samt att samordna och inrikta resurser inom verksamheterna.
Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå
Ansvarar för den samordnande ledningen för respektive sjukhusansvarsområde (Karlstad, Arvika och Torsby) vid en särskild händelse eller hot om särskild händelse.
Krisledningsnämnden
Består av regionstyrelsens arbetsutskott och träder i kraft vid en extraordinär händelse för att utgöra ett politiskt stöd till den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå.
Krisledningsnämnden övertar beslutanderätten från regionens övriga nämnder i den utsträckning som nämnden finner nödvändigt. Krisledningsnämnden kan bara verka under extraordinära händelser, det vill säga inte längre än under tiden det tar för att lösa den aktuella händelsen.
Katastrofmedicinsk beredskap
Katastrofmedicinsk beredskap säkrar sjukvården och är en del av regionens samlade krisberedskap. Den katastrofmedicinska beredskapen krävs för att samhället ska kunna ta hand om drabbade och minimera fysiska och psykiska följdverkningar vid en särskild händelse.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap (socialstyrelsen.se)
Krigsfara eller krig
Region Värmland ingår i totalförsvaret och därför har regionen en krigsorganisation som ser till att de viktigaste samhällsfunktionerna upprätthålls vid höjd beredskap, krigsfara eller krig.
Det handlar om att fortsätta bedriva hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, regional utveckling, kultur och bildning samt samverkan med övriga regioner, myndigheter och andra aktörer, även under svåra förhållanden.
Inom krigsorganisationen krigsplaceras alla medarbetare inom Region Värmland på sin ordinarie tjänst och arbetsplats. Krigsplaceringen görs för att säkerställa att medarbetare finns tillgängliga för regionens olika verksamheter under höjd beredskap. Krigsplacering får en praktisk betydelse endast i händelse av krig.
