Forskningsprojekt covid-19

Här finns information om pågående forskningsprojekt om covid-19.

Den 11 mars 2020 klassade WHO det pågående utbrottet av SARS-CoV-2 och sjukdomen covid-19 som en pandemi. Vi stod inför en sjukdom där kunskapen om såväl smittspridning, sjukdomsförlopp, behandling och långtidseffekter var bristfälliga. Sedan dess har många av dessa kunskapsluckor fyllts och vi har, med hjälp av vaccin, tagit oss ur pandemin. Under hela denna tid har Region Värmland och Centrum för Klinisk Forskning bidragit till kunskapsutvecklingen genom att medverka i ett flertal forskningsprojekt.

När nu fem år passerat sedan pandemistart har uppföljningen av de personer som medverkat i studierna avslutats, men analyserna av insamlad data fortsätter. Här finner ni en sammanfattning av de resultat som publicerats hittills.

Vi forskare vill rikta ett stort tack till alla er som medverkat i dessa studier och gjort det möjligt för oss att lära oss mer om covid-19. Utan er hade det inte varit möjligt!

Studie: CoVUm: Virus och värdinteraktioner, immunsvar och sjukdomsutfall vid covid-19-infektion

Den här studien har undersökt långtidseffekterna av COVID-19 på lungfunktionen och hur immunsystemet påverkas hos patienter med olika svårighetsgrad av sjukdomen. Syftet var att förstå hur COVID-19 kan leda till kvarstående hälsoproblem, även efter att den akuta sjukdomen gått över, samt att undersöka hur kroppens försvarssystem reagerar på vaccination efter en infektion.

Studien har godkännande av etikprövningsmyndigheten och drivs av forskare vid Umeå och Örebro Universitet. Region Värmland är ett av flera ingående center i Sverige.

Studien har visat att en majoritet av deltagarna med lindrig eller måttlig COVID-19 hade liten risk för långvarig påverkan på lungfunktionen. Endast en mindre andel av de som inte behövde sjukhusvård uppvisade nedsatt lungfunktion, medan de som vårdades på sjukhus under sin COVID-19-infektion hade en högre risk för att drabbas av nedsatt diffusionskapacitet (lungornas förmåga att syresätta blodet). De vanligaste långtidssymtomen var andfåddhet och trötthet.

Vi har sett att sjukhusvård var den viktigaste riskfaktorn för långtidssymtom och att majoriteten upplevde symtom 6 mån efter infektionen. Vi har i ett av arbetena sökt att nyansera definitionen av Post-Covid så att den speglar de data vi ser i vårt material.

Sammanfattningsvis verkar de flesta som haft en lindrig eller måttlig COVID-19-infektion ha låg risk för långvariga problem med lungorna. Den här forskningen hjälper oss att bättre förstå långtidseffekterna av COVID-19 och hur vi kan förbättra vården och behandlingen för personer med kvarstående besvär.

Fortsatta studier pågår för att fördjupa förståelsen kring hur olika specifika ämnen i ämnesomsättningen påverkar immunsystemets respons på både infektionen och vaccination. Vi arbetar också med att kartlägga immunologiska mekanismer för att förstå varför vissa personer drabbas hårdare av sjukdomen och hur samspelet mellan viruset och immunsvaret leder till utvecklingen av kvarstående besvär efter COVID-19.

Studie: CoVacc: Immunsvar vid vaccination mot covid-19

De vacciner som lanserades mot covid-19 under 2021 visade god effekt för att förhindra svår sjukdom. När vaccinationskampanjerna startade fanns det dock ett behov av att följa vaccinationseffekt över tid, både för att undersöka om det påverkade immunsvaret om man gav olika sorters vaccin vid olika vaccinationstillfällen jämfört med om man gav samma typ, men även eftersom viruset SARS-CoV-2 har förändrats över tid.

Studien har godkännande av etikprövningsmyndigheten och läkemedelsverket och drivs av forskare vid Umeå Universitet. Region Värmland är ett av flera ingående center i Sverige.

I juli 2021 publicerades den första delstudien i den inflytelserika tidskriften New England Journal of Medicine. Genom att undersöka blodprov från 88 studiedeltagare (hälso- och sjukvårdspersonal) kunde man visa att en boosterdos med Modernas mRNA-vaccin fungerade utmärkt för att förstärka det antikroppssvar som en första dos Oxford-AstraZeneca vaccin givit.

Studien visade också att de som fick Modernas mRNA-vaccin som andra dos fick betydligt högre nivåer av SARS-CoV-2-specifika antikroppar än de som fått Oxford-AstraZeneca, och att dessa antikroppar också kunde neutralisera beta-stammen av coronavirus. Andelen milda biverkningar var något högre i gruppen som fått Moderna som andra dos, vilket var relativt förväntat utifrån vad som redan finns beskrivet för både Astra Zenecas och Modernas vacciner.

Pressmeddelande från Umeå universitet: Vaccinering med två olika covid-19-vacciner leder till bra skydd (umu.se)

Man har också kunnat utveckla metoder för att mäta antikroppsnivåer utan att patienten behöver komma in till sjukhus. Detta har varit otroligt värdefullt för att kunna övervaka vaccinernas effekt över tid, framför allt hos de sköraste individerna i samhället. Denna forskning kan bidra till ett bättre kunskapsunderlag vid planering av vaccinationsinsatser.

Studie: Utbredning av covid-19 i Värmland – en serologisk studie

Covid-19, den sjukdom som orsakas av coronaviruset SARS-CoV-2, spred sig under kort tid över världen. Eftersom smittspridningen initialt inte var jämn över landet var det svårt att överföra kunskap från en region till en annan. Region Värmland drabbades fram till juni 2020 mycket lindrigt i relation till övriga delar av Sverige, och därför var det viktigt att samla kunskap om situationen även i Värmland. Genom att analysera förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2 hos hälso- och sjukvårdspersonal var det möjligt att få en bild av hur spridd infektionen var under pandemins första fas.

4955 hälso- och sjukvårdspersonal deltog i studien, och 5,7 procent hade serologiska tecken till genomgången infektion. Detta är lägre än vad man visat i Uppsala (6,6 procent) och Stockholm (19,1 procent) lite tidigare under pandemins första våg. Seroprevalensen var högre (8,4 procent vs. 3,7 procent) bland sjukhusanställda jämfört med kommunal vård- och omsorgspersonal. Av de som hade tecken till genomgången covid-19 uppgav 7,5 procent att man inte hade haft några symtom som kunde kopplas till sjukdomen.

Att man ser en så hög andel asymtomatiska infektioner tydliggjorde vikten av följsamhet till riktlinjer inom vårdhygien och source control för att minska risken för smittspridning, såväl inom en personalgrupp som mellan personal och patienter.

Studien är avslutad och publicerad augusti 2021 i tidskriften Infectious Diseases.

Studie: Livskvalitet hos patienter med Diabetes under andra pandemivågen

Personer med diabetes har i andra länder och av Folkhälsomyndigheten klassificerats som en riskgrupp där covid-19-infektion har en ökad dödlighet. Det är inte klart om detta gäller all diabetes eller bara för vissa former av diabetes. Genom att under februari och mars 2021 samla in blodprover och enkäter från individer med diabetes typ 1, typ 2 och matchade kontroller från den allmänna befolkningen undersöktes ångest, depression och livskvalitet i denna population. Målsättningen var att skapa en bättre bild av hur pandemin påverkar personer med diabetes.

Studien visade att ålder, kön och generella hälsofaktorer var associerade med lägre livskvalitet och sämre psykiskt mående, snarare än diabetes i sig. Det var vanligare med serologiska tecken till genomgången infektion hos personer med typ 1 diabetes jämfört med patienter med typ 2 diabetes. Studien kan inte förklara varför en större andel av kontrollgruppen hade hunnit vaccineras jämfört med de individer som hade diabetes, men sätter fingret på hur viktigt det är med strategiskt arbete i vaccinationsfrågor för att nå ut till de individer söm löper högre risk för allvarlig sjukdom.