Juridik vid demenssjukdom

De grundläggande värderingar som uttrycks i lagstiftningen innebär att personer med demenssjukdom ska få respekt för sin integritet, sina rättigheter och sitt självbestämmande, att de ska känna sig trygga och att de inte får diskrimineras.

Avsnittet berör lagar och författningar som är vägledande för personer med demenssjukdom. Detta uttrycks till exempel i Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt Hälso- och sjukvårdslagen.

Klicka på det du vill läsa mer om:

Hälso- och sjukvårdslagen

Hälso- och sjukvårdslagen reglerar ansvaret för hälsovård och sjukvård.

Region Värmland ska erbjuda hälso- och sjukvård till alla som är bosatta eller vistas inom Region Värmlandsamt tolktjänst till döva och hörselskadade.

Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer, daglig verksamhet och, i vissa kommuner, sjukvård som ges i hemmen. Kommunen har även ett delat ansvar med landstinget när det gäller habilitering, rehabilitering och hjälpmedel.

Alla insatser ska planeras tillsammans med den enskilde. Om information inte kan ges till den enskilde på grund av demenssjukdom ska den i stället lämnas till en närstående.

Den som inte är nöjd kan inte överklaga utan får vända sig till Socialstyrelsen som har tillsyn över all hälso- och sjukvård, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd eller Patientnämnden.

Om du vill läsa hela hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) hänvisas till socialstyrelsen.se (finns på olika språk).

Socialtjänstlagen

Socialtjänstlagen är en ramlag, vilket gör det möjligt för kommunerna att anpassa behoven efter samhällets utveckling. I lagen står vilka skyldigheter kommunen har att bedriva vissa verksamheter för att tillgodose kommuninvånarnas behov, men det står inte hur den ska bedrivas utan det är upp till varje kommun.

Grundläggande principer och värderingar för lagen är helhetssyn, frivillighet, självbestämmande, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet, valfrihet. Det kan gälla vård, behandling, försörjningsstöd, boende och hemtjänst.

Kommunerna har alltid det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får den hjälp de behöver under sin vistelsetid. Detta innebär att äldre människor bör ges förutsättningar för att bo kvar i sitt eget hem så länge det är möjligt. En förutsättning är att socialtjänsten erbjuder hemtjänst, dagverksamhet, trygghetslarm och matdistribution. Särskilt ska betonas målen om den enskildes självbestämmande och integritet, vilket markerar en utveckling mot en mer individualiserad vård och omsorg. Den äldre är en unik individ med egna vanor, önskemål och behov.

Den enskilde har alltid ett förstahandsansvar för sitt eget liv.

Personer med en demenssjukdom kan ha svårt att själva överblicka sin situation. Kommunikationen måste anpassas efter den demenssjukes förmåga att förstå och ta till sig den information som ges. Den demenssjuke ska alltid ses som den person informationen riktas till, även om informationen ges till den närstående eller dess företrädare.

Om du vill läsa hela socialtjänstlagen (2001:453) hänvisas till socialstyrelsen.se (finns på olika språk).

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. Lagen är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger.

Lagen omfattar:

Personer med utvecklingsstörning och personer med autism och autismliknande tillstånd.
Personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder, där skadan innebär ett betydande begåvningsmässigt funktionshinder.
Personer med andra funktionshinder som medför betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.

Rätten att ansöka har endast den enskilde eller dess företrädare och föräldrar till barn upp till 15 år. Detta görs alltid skriftligt.

Det finns tio olika rättigheter

Rådgivning och annat personligt stöd (landstinget)
Personlig assistent
Ledsagarservice
Kontaktperson
Avlösarservice i hemmet
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom
Boende med särskild service för vuxna
Daglig verksamhet (ej för personkretstillhörighet nr 3)

All form av stöd och hjälp enligt LSS är kostnadsfri.
För mer information: ta kontakt med LSS-handläggaren i berörd kommun eller Patient- och medborgarservice i Region Värmland. Om du vill läsa hela lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) hänvisas till socialstyrelsen.se (finns på olika språk).

Lagen om psykiatrisk tvångsvård

Vid bedömning av vårdbehovet enligt denna lag ska hänsyn tas till om personen är farlig för sig själv eller annan persons säkerhet till följd av sin psykiska störning.

Som allvarlig psykisk störning kan räknas psykotiska tillstånd med störd verklighetsuppfattning och med något av följande symtom: förvirring, tankestörning, hallucinationer och vanföreställning.

Demenstillståndet i sig (kognitiva funktionshinder) är inte ett skäl till tvångsvård, om det inte komplicerats av mycket uttalade psykiska och beteendemässiga symtom som dessutom uppfyller ovanstående kriterier.

Ett beslut om intagning för tvångsvård på en sjukvårdsinrättning får inte fattas utan att ett läkarintyg (vårdintyg) har utfärdats.

Om du vill läsa hela lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) hänvisas till socialstyrelsen.se, finns på olika språk.

Körkortslagen

Enligt 3 kapitlet 2§ i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd delges den som anses lämplig som förare av ett körkortspliktigt fordon. Demenssjukdom med kognitiv nedsättning gällande till exempel uppmärksamhet, omdöme och minne kan innebära att man inte får ha körkort eller taxiförarlegitimation.

Kognitiva störningar kan även uppstå efter sjukdom eller skada som drabbar hjärnan, till exempel vid stroke eller efter svårare hjärnskakning. Även medfödda hjärnskador kan utgöra hinder för körkortsinnehav.

En läkare gör bedömningen om en person är olämplig att av medicinska skäl inneha körkort. Läkaren anmäler till Transportstyrelsen. Läkaren måste informera personen innan anmälan görs. Muntligt körförbud kan tillämpas under utredning av en sjukdom eller om man förväntar sig att sjukdomen kan gå tillbaka.

Om du vill läsa mer om körkortslagen (1998:488) hänvisas till körkortsportalen på transportstyrelsen.se. Sök körkortsportalen/jag har körkort/lagar och regler.

Vapenlagen

Återkallelse av vapentillstånd är aktuellt, då innehavaren lider av en allvarlig psykisk störning, missbruk, demenssjukdom, synrubbning, neurologisk sjukdom eller hjärnskada.

Anmälningsplikten omfattar alla personer som är olämpliga att inneha vapen.

Alla läkare inom slutenvården, psykiatrin, primärvården, företagshälsovården och annan öppenvård omfattas av anmälningsskyldigheten. För att läkare ska kunna fullgöra sina skyldigheter har all personal skyldighet att informera läkare om en persons medicinska tillstånd.

Om du vill läsa hela vapenlagen (1996:67) hänvisas till riksdagen.se.

God man/förvaltare

God man/förvaltare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det gäller personer som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med ekonomisk förvaltning, rättshandlingar, eller personlig omvårdnad.

En god man fungerar som ställföreträdare för den hjälpbehövande. Personen har alltid kvar sin fulla handlingsfrihet. God manskapet är en frivillig åtgärd som kräver samtycke från den det gäller. Om inte samtycke ges skall det ersättas med läkarintyg.

En förvaltare förordnas när det inte är tillräckligt med ett god manskap, förutom det som gäller för god man krävs ett läkarintyg på att personen är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. En förvaltare har ensam behörighet att företa rättshandlingar mot personens vilja utan att få samtycke.

Det är tingsrätten som fattar beslut om god man och förvaltarskap.

Om du vill läsa mer om god man och förvaltarskap se föräldrabalken (1949:381) hänvisas till riksdagen.se.

Anmälningsskyldighet

Lex Sarah

Var och en som är verksam inom omsorg om äldre människor eller människor med funktionshinder skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgen om någon enskild skall genast anmäla detta till socialnämnden i kommunen. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten.

Detta gäller även inom motsvarande privat verksamhet. Anmälan skall göras till den som är ansvarig för verksamheten. Den ansvarige har att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten.

Läs mer om Lex Sarah (SOSFS 2000:5) på Socialstyrelsen.se

Lex Maria

Hälso- och sjukvårdspersonal ska rapportera avvikelser till vårdgivaren om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom.

En avvikelse är en icke förväntad händelse som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patienten. Med allvarlig menas att patienten kunde ha avlidit eller fått ett livshotande tillstånd, svår kroppsskada, svår sjukdom eller väsentlig funktionsnedsättning. Även patientens upplevelse av starkt obehag kan betraktas som allvarlig. Flera likartade avvikelser som var och en inte kan anses som allvarliga kan dock tillsammans betraktas som allvarliga. Om en person i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom skall vårdgivaren snarast anmäla detta till Socialstyrelsen.

Ovanstående bestämmelser är av stor betydelse för personer med demenssjukdom som har nedsatt förmåga till självbestämmande, svårt att bevaka sina intressen, ge uttryck för sin vilja och förmedla vad de upplevt.

Läs mer om Lex Maria (HSLF-FS 2017:41) på ivo.se

Patientsäkerhetslagen

Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag. Syftet är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling.

Den nya lagen innebär bland annat att:

Ett tydligt ansvar för vårdgivarna att utreda händelser som lett till eller kunde leda till en vårdskada.
Socialstyrelsen tar över hanteringen av patienters och anhörigas klagomål på vården från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.
Vårdgivare blir skyldiga att till Socialstyrelsen rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten.
Patienter och närstående på olika sätt ska uppmuntras att involveras i patientsäkerhetsarbetet.

På riksdagen.se kan du läsa mer om patientsäkerhetslagen.

Skydds- och tvångsåtgärder

Åtgärder så som larm, sänggrindar med mera får inte användas i syfte att frihetsberöva en person. Men det får användas som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden.

Personer med demenssjukdom har inte alltid förmågan att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i så fall vara vägledande för ett ställningstagande om samtycke.

Det är viktigt att personal inom kommunernas vård och omsorg dokumenterar varför en åtgärd har vidtagits och hur den enskilde samtyckt till åtgärden.

På socialstyrelsen.se kan du läsa mer om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder SOSFS 1980:87 och 1992:17.

Sidan uppdaterad 3 juni 2024