Alarmsymtom

Alarmsymtom och fynd som signalerar cancer som finns angivna under misstanke och välgrundad misstanke i de standardiserade vårdförloppen.

Observera att symtom och fynd måste ses i sitt sammanhang i respektive standardiserade vårdförlopp (SVF) och att symtomen också är vanliga i andra sjukdomstillstånd än cancer. Symtom som uppenbart leder tanken till ett visst SVF finns inte med i sammanställningen.

Länkarna leder till respektive vårdprocess där länken "Ingång till standardiserat vårdförlopp" innehåller kriterierna för misstanke och välgrundad misstanke.

Sammanställningen är hämtad från Regionalt cancercentrum (cancercentrum.se).

Anemi kan i första hand ge misstanke i tre vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se

Se även allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

Anemi i kombination med avvikande mängd vita blodkroppar eller trombocytopeni ger välgrundad misstanke om akut leukemi.

Aptitlöshet kan i första hand ge misstanke i två vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se

Tidig mättandskänsla kan ge misstanke i två vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se

Nytillkomna kräkningar kan ge misstanke om matstrups- och magsäckscancer

Oavsiktlig viktnedgång kan i första hand ge misstanke i tre vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se

Bäcken- eller buksmärta (frekvent återkommande) kan ge misstanke om äggstockscancer.

Nydiagnostiserad IBS hos kvinnor över 50 år kan ge misstanke om äggstockscancer.

Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen kan ge misstanke om cancer i bukspottkörteln.

Ändrade avföringsmönster kan hos kvinnor även ge misstanke om äggstockscancer.

Ändring av annars stabila avföringsvanor i > 4 veckor utan annan förklaring hos patienter över 40 år ger välgrundad misstanke om tjock- och ändtarmscancer.

Ökat bukomfång och/eller trycksymtom från buken kan ge misstanke om äggstockscancer.

Ascites kan ge misstanke om äggstockscancer.

Bäcken- eller bukexpansivitet kan ge misstanke om äggstockscancer.

Knöl i övre delen av buken kan ge misstanke i tre vårdförlopp, med remiss till filterfunktion. Filterfunktionen är densamma oavsett vilket vårdförlopp du väljer. Se

Palpabel mjälte kan ge misstanke om maligna lymfom/KLL.

Pyometra/hematometra kan ge misstanke om livmoderkroppscancer.

Blod i avföringen kan ge misstanke i tre vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se

Blod i urinen kan ge välgrundad misstanke om cancer i urinblåsan och övre urinvägarna. Det kan även ge misstanke om njurcancer.

Blödningstendens och blåmärken kan ge misstanke om akut leukemi.

Blodig sekretion från näsan kan ge misstanke om huvud- och halscancer.

Nytillkomna menorragier/methrorragier hos pre-/perimenopausal kvinna kan ge misstanke om livmoderkroppscancer.

Vaginal blödning som kontaktblödningar (t ex blödning vid samlag), postmenopausal blödning, upprepade blödningar under graviditet utan obstetrisk orsak kan ge misstanke om livmoderhalscancer.

Postmenopausal blödning kan även ge misstanke om livmoderkroppscancer, men åtgärden är densamma (remiss till gynekolog – filterfunktion).

Se bröstcancer.

Nytillkommen bröstkörtelförstoring hos män utan annan uppenbar förklaring kan ge misstanke om testikelcancer.

Feber, se i första hand maligna lymfom/KLL och i andra hand allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

Infektioner, återkommande eller under lång tid (mer än 2 veckor), kan ge misstanke om akut leukemi.

Återkommande bakteriella luftvägsinfektioner kan ge misstanke om myelom.

Gulsot ger misstanke i två vårdförlopp:

Remiss till filterfunktion. Filterfunktionen är densamma oavsett vilket vårdförlopp du väljer.

Gallstas kan ge välgrundad misstanke i två vårdförlopp:

Remiss till filterfunktion. Filterfunktionen är densamma oavsett vilket vårdförlopp du väljer.

Synligt blod i urinen kan ge välgrundad misstanke om cancer i urinblåsan och övre urinvägarna. Det kan även ge misstanke om njurcancer.

Hudförändring kan ge misstanke om hudmelanom.

Huvudvärk kan under vissa omständigheter ge välgrundad misstanke om hjärntumör.

Recurrenspares ger välgrundad misstanke om lungcancer. Hos patienter med struma, även misstanke om sköldkörtelcancer.

Heshet, stämbandspares eller röstförändring hos patienter med struma kan ge misstanke om sköldkörtelcancer.

Sväljsvårigheter kan ge misstanke enligt två vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se

Obstruktion av vena cava superior ger välgrundad misstanke om lungcancer.

Övriga symtom och fynd i huvud-halsregionen, se huvud- och halscancer.

Huvud-halsregionen, se huvud-och halscancer.

Sköldkörteln, se sköldkörtelcancer.

Bröst eller armhåla, se bröstcancer.

Förstorad lymfkörtel, se maligna lymfom/KLL.

Mjälte: Palpabel mjälte kan ge misstanke om maligna lymfom/KLL.

Övre delen av buken: Kan ge misstanke i tvåvårdförlopp:

Remiss till filterfunktion. Filterfunktionen är densamma oavsett vilket vårdförlopp du väljer.

Flanken, se njurcancer.

Resistens större än 5 cm ger välgrundad misstanke om mjukdelssarkom.

Under muskelfascian (ej ruckbar vid spänd muskulatur), ger välgrundad misstanke om mjukdelssarkom oavsett storlek.

Skelettet, se skelettsarkom.

Prostata, se prostatacancer.

Testikel, se testikelcancer.

AFP: Förhöjt värde som inte förklaras av leversjukdom ger välgrundad misstanke om testikelcancer.

Beta-hCG: Förhöjt värde ger välgrundad misstanke om testikelcancer.

Blödningsanemi (det vill säga järnbristanemi) som inte förklaras av standardanemiutredning ger välgrundad misstanke om tjock- och ändtarmscancer.

Cyto- eller histopatologiska fynd utgör nästan alltid välgrundad misstanke om aktuell diagnos. Se respektive diagnosområde.

Hyperkalcemi kan ge misstanke om myelom. Se också allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

Hypogammaglobulinemi kan ge välgrundad misstanke om myelom tillsammans med symtom som tyder på myelom.

Koagulationsprover: Avvikande koagulationsprover i kombination med avvikande blodstatus ger välgrundad misstanke om akut leukemi.

Lymfocytos i differentialräkning (> 10 x 109/L) ger välgrundad misstanke om maligna lymfom/KLL.

M-komponent kan ge välgrundad misstanke om myelom.

Monoklonala lätta kedjor i urinen >500 mg/dygn ger välgrundad misstanke om myelom.

Omogna vita blodkroppar i perifert blod (till exempel blaster eller promyelocyter) ger välgrundad misstanke om akut leukemi.

PSA: Förhöjt PSA ger i vissa fall välgrundad misstanke om prostatacancer.

S-FLC kvot kan ge välgrundad misstanke om myelom.

SR: Hög SR kan ge misstanke om myelom. Se också allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

Patologiska laboratorievärden utan uppenbar förklaring, till exempel lågt blodvärde, förhöjt alkaliskt fosfatas, förhöjd sänka eller förhöjt kalcium, se allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

Återkommande bakteriella luftvägsinfektioner kan ge misstanke om myelom.

Pleuravätska utan annan uppenbar orsak kan ge misstanke om äggstockscancer.

Övriga luftvägssymtom, se lungcancer.

Se maligna lymfom/KLL.

Förstorad lymfkörtel i huvud- halsregionen, se även huvud- och halscancer.

Förstorade lymfkörtlar i ljumskarna i kombination med vissa symtom från penis kan ge välgrundad misstanke om peniscancer.

"Metastasfynd som ger misstanke om lungcancer" ger välgrundad misstanke om lungcancer.

Skelettmetastaser utan känd primärtumör ska hos män ge misstanke om prostatacancer.

Övriga metastaser utan känd primärtumör ger välgrundad misstanke om cancer utan känd primärtumör, CUP.

Polyneuropathi eller rhizopathi kan ge misstanke om myelom.

Övriga neurologiska symtom, se hjärntumörer.

Osteoporos hos män och premenopausala kvinnor kan ge misstanke om myelom.

Palpabel resistens i skelettet kan ge misstanke om skelettsarkom.

Patologiska frakturer kan ge välgrundad misstanke om skelettsarkom, men även misstanke om myelom.

Skelettmetastaser utan känd primärtumör ska hos män ge misstanke om prostatacancer.

Bäckensmärta (frekvent återkommande) kan ge misstanke om äggstockscancer.

Ensidig svullnad eller vilovärk som kan härledas till skelettet kan ge misstanke om skelettsarkom.

Skelettsmärta kan ge misstanke om prostatacancer men även om myelom, särskilt skelettsmärtor i rygg eller bröstkorg/revben. Djup, bestående skelettsmärta utan annan uppenbar förklaring kan ge misstanke om skelettsarkom.

Bröst- eller skuldersmärta utan annan förklaring kan ge misstanke om lungcancer.

Bäcken- eller buksmärta (frekvent återkommande) kan ge misstanke om äggstockscancer.

Ensidiga obehag eller smärtor i huvud-halsregionen kan ge misstanke om huvud- och halscancer.

Huvudvärk kan under vissa omständigheter ge välgrundad misstanke om hjärntumör.

Skelettsmärta kan ge misstanke om prostatacancer men även om myelom, särskilt skelettsmärtor i rygg eller bröstkorg/revben. Djup, bestående skelettsmärta utan annan uppenbar förklaring kan ge misstanke om skelettsarkom.

Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen kan ge misstanke om cancer i bukspottkörteln.

Smärta i flanken kan ge misstanke om njurcancer.

Övrig smärta, se allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

Sår i huvud-halsregionen kan ge misstanke om huvud- och halscancer.

Sår på bröstet kan ge misstanke om bröstcancer.

Sår på penis kan ge misstanke om peniscancer.

Nytillkommen trötthet och allmän sjukdomskänsla kan ge misstanke om akut leukemi.

Se även allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Ihållande, vattniga eller avvikande flytningar kan ge misstanke om livmoderhalscancer eller livmoderkroppscancer. Åtgärden är densamma i bägge fallen (remiss till gynekolog – filterfunktion).

Vaginal blödning i form av kontaktblödningar (till exempel blödning vid samlag), postmenopausal blödning, upprepade blödningar under graviditet utan obstetrisk orsak kan ge misstanke om livmoderhalscancer.
Postmenopausal blödning kan även ge misstanke om livmoderkroppscancer.
Åtgärden är densamma i bägge fallen (remiss till gynekolog – filterfunktion).

Nytillkomna menorragier/methrorragier hos pre-/perimenopausal kvinna kan ge misstanke om livmoderkroppscancer.

Symtom eller fynd i vulva kan ge misstanke om vulvacancer: sår som inte läker, knöl, långvarig sveda eller klåda som inte svarar på behandling, misstanke om malignt melanom vid undersökning.

Vissa symtom från penis kan ge misstanke om peniscancer. Symtom i kombination med förstorade lymfkörtlar i ljumskarna kan ge välgrundad misstanke om peniscancer.

Förändring, smärta, obehag och liknande i testikel kan ge misstanke om testikelcancer. Knöl i testikel ger välgrundad misstanke om testikelcancer.

Misstänkt bitestikelinflammation där symtomen kvarstår efter tre veckor trots behandling kan ge misstanke om testikelcancer.

Nydebuterat varikocele som ej tömmer sig i liggande kan ge misstanke om njurcancer.

Blod i urinen kan ge välgrundad misstanke om cancer i urinblåsan och övre urinvägarna. Det kan även ge misstanke om njurcancer.

Njursvikt kan ge misstanke om myelom

Uni- eller bilateral hydronefros utan annan rimlig förklaring kan ge misstanke om livmoderhalscancer

Vattenkastningsbesvär hos män kan ge misstanke om prostatacancer.

Ökade urinträngningar (frekvent återkommande) hos kvinnor kan ge misstanke om äggstockscancer.

Djup ventrombos i nedre extremiteterna utan annan uppenbar förklaring kan bland annat ge misstanke om äggstockscancer.

Sidan uppdaterad 3 juni 2024