Processen Fallprevention
Förebyggande arbete kring fallprevention görs på olika håll i länet men hålls inte ihop. Några av utmaningarna handlar om att få en samlad bild av det fallpreventiva arbetet i Värmland.
Underlaget nedan är från intervjuer med tio personer från olika delar i verksamheten i olika delar i länet.
Utmaningar som lyftes
- Det är svårt att få en samlad bild av det fallpreventiva arbetet i Värmland. Förebyggande arbete sker på olika håll i länet men hålls inte ihop.
- Det finns ingen samlad statistik för var fallolyckor sker.
1. Det är svårt att få en samlad bild av det fallpreventiva arbetet i Värmland. Förebyggande arbete sker på olika håll i länet men hålls inte ihop.
Det pågår en hel del aktivitet inom det fallpreventiva arbetet i länet. Det handlar bland annat om tekniska lösningar på särskilda boenden, riktad information till riskgrupper, gemensamma träningsgrupper, utbildningar, kartläggning av riskfaktorer och genomgång i hemmet och så vidare. Samtidigt finns exempel där satsningar på fallpreventivt arbete pausas eller läggs ner, bland annat på grund av brist på resurser i form av ekonomi, kompetens och/eller personal.
Men vore det möjligt att se till länet som helhet och tillsammans orka räkna på sista raden istället för att se enskilda satsningar som som separata och fristående? Kan vi se på våra resurser som gemensamma och tillsammans arbeta för att undvika lidande för många enskilda personer och samtidigt frigöra stora resurser till mer länsgemensamt förebyggande och främjande arbete?
2. Det finns ingens samlad statistik för var fallolyckor sker.
Av erfarenhet vet vi att människor ramlar både i hemmet och i samhället. Vi kan också se toppar bland annat vid plötsligare halka samt på grund av biverkningar vid olika typer av medicinering.
Men finns det platser, situationer och grupper som vi borde fokusera särskilt på?
Vilken data har vi som säger något om var fall sker idag och varför? Var hamnar personerna som ramlat? Ser vi några gemensamma flöden? På vilket sätt jobbar arkitekter, samhällsplanerare och exempelvis snöröjare med fallprevention, vilken kunskap och data utgår de ifrån? Behöver vi synliggöra utmaningarna från vården och omsorgens perspektiv och är statistik och samhällsekonomiska faktorer en viktig del i det arbetet?
Vad har hänt under våren 2024?
Arbetet fortgår via äldrelivet (Nya Perspektiv) och gruppen inom HosSoc avvecklas.
Vad har hänt under hösten 2023?
En första kartläggning har gjorts om vad som pågår i länet kopplat till det fallpreventiva arbetet. Kartläggningen görs via en formsenkät som går ut till länets aktörer under oktober/november. I planen ingår också en ambition om att ta fram statistik på vårdcentralsnivå/postnummer och via avvikelser inom hemtjänst.
En gemensam planering pågår med äldrelivet i Nya perspektiv som jobbat med frågan länge. En gemensam genomgång av enkätresultat och statistik/data och planering utifrån det är önskvärt. Samt att bygga vidare på tidigare insatser genom att möjliggöra att "en insatsstyrka" aktiveras, med mandat och uttalat ansvar att samordna arbetet framåt.
Insikter
Möjliga åtgärder efter höstens arbete
- Politiska mål kopplat till fallprevention
- Fördjupad dialog med Nya Perspektivs Äldrelivet
- Genomföra en länsövergripande kartläggning av det fallpreventiva arbetet
- Trycka på det gemensamma ansvaret kring frågan mellan kommuner och regionen
- Fokusera på en avgränsad målgrupp först för att sprida vidare det som fungerar bra.
Några förslag på åtgärder
- Gemensamma åtaganden kring fallprevention i den länsgemensamma överenskommelse mellan kommunernas och regionens primärvård
- Gemensamt uppföljningsverktyg för att följa upp effekt
