Till startsidan
Till startsidan
Vårdgivarwebben / Nyhetsarkiv / Dagligt detektivarbete vid vuxenhabiliteringen

Susanne Lindell och Åsa Karlsson vid vuxenhabliteringen jobbar personcentrerat.

Dagligt detektivarbete vid vuxenhabiliteringen

Att se och möta varje individ utifrån sina unika behov är en grundbult i vuxenhabiliteringens verksamhet. – Det är ett ständigt experimenterande, säger enhetschef Susanne Lindell. Vi kan inte bemöta alla på samma sätt eftersom alla är olika.

Vid vuxenhabiliteringen i Karlstad arbetar olika professioner med att ge stöd och erbjuda verktyg för att hjälpa personer att bli mer delaktiga i sin habilitering. Målet är att personerna ska leva så självständigt som möjligt utifrån sina förutsättningar.

Att arbeta personcentrerat är inget nytt för vuxenhabiliteringen.
– Att lära och utvecklas av de vi möter och att utgå från de hinder vi stöter på ligger i habiliteringens natur, säger Susanne. Vi lär och anpassar våra insatser efter patienterna. Blir man inte förstådd, lyssnad på eller får möjlighet att uttrycka sig har man heller ingen möjlighet att bli delaktig i sin egen vård.

Bemöter personer efter deras behov

Vuxenhabiliteringen erbjuder insatser till vuxna patienter med autism, intellektuell funktionsnedsättning, medfött rörelsehinder och förvärvad hjärnskada med bestående svår kognitiv nedsättning. Utifrån behov samverkar de med andra verksamheter inom hälso- och sjukvård, kommunen och andra samhällsaktörer och erbjuder stöd. Huvudmottagningen ligger i Karlstad med lokala mottagningar i Arvika, Torsby och i Kristinehamn. Hembesök och besök på daglig verksamhet ingår.

Enhetschef Åsa Karlsson berättar hur det personcentrerade arbetssättet alltid är närvarande.
– Vi behöver vara flexibla och kreativa och brukar säga att det är som ett detektivarbete varje dag. Vi har en stor verktygslåda att använda oss av i form av olika hjälpmedel och stöd som vi testar för att möta patienterna på bästa sätt.

Samtalsmatta

Med hjälp av en samtalsmatta tydliggörs och underlättas samtalet för de som har svårt att uttrycka sig.

För att förbereda personen inför ett nybesök skickas individanpassat material hem i förväg och besöken anpassas sedan efter dennes behov. Hjälpmedlen är många och varierade – i varje rum finns exempelvis en whiteboard som ett självklart stöd i att förklara och visualisera.

Digitalt stödprogram

Sedan ett år tillbaka finns också ett digitalt stödprogram för personer med autismspektrumtillstånd. Syftet med programmet är att enklare nå de som inte har möjlighet att delta på plats vid vuxenhabiliteringens mottagningar.
– Det digitala programmet erbjuder stöd och strategier för patienter att ta sig an sina vardagliga uppgifter, säger Åsa. Det har ersatt fysiska möten för den här typen av insats, vilket frigör tid och hjälper oss att räcka till. Det är också väldigt uppskattat av patienterna.

Programmet ger personen ökad tillgänglighet till vård och skapar större delaktighet och medinflytande i den egna vård- och habiliteringsprocessen. Det är något som hälso- och sjukvården generellt behöver bli bättre på menar Susanne och Åsa.
– Dessa patienter finns i alla delar av hälso- och sjukvården. Vi måste bli bättre på att möta dem i alla våra verksamheter och skulle vinna mycket på att låta dem bli mer delaktiga, säger Susanne.
– Det handlar om inställning, kunskap och om att våga testa nya sätt att arbeta, kompletterar Åsa. Kommunikation och samspel är en utmaning för oss alla inom hälso- och sjukvården och det är viktigt att vi använder anpassade arbetssätt som bidrar till patientens delaktighet.

Vad är viktigt för dig?

Den 6 juni varje år uppmärksammas internationella Vad är viktigt för dig dagen. Den syftar till att uppmuntra och stödja meningsfulla samtal mellan medarbetare inom skola, vård och omsorg och personer de möter. Frågan är central i omställningen till god och nära vård.

Personcentrerat förhållningssätt

Att arbeta personcentrerat innebär att personen sätts i centrum och bemöts som en person med unika behov där dess vilja och förmågor ska vara en del av vården.

Här finns inspiration och material att använda då du jobbar med frågan i din verksamhet (Vårdgivarwebben)

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?

Kontakta Region Värmland

För dig som är patient

Hitta på webbplatsen

Region Värmlands webbplats