Bedömning av tandregleringsbehov

Behovet av tandställning hos barn och unga bedöms av en specialist på tandreglering. Bedömningen utgår ifrån olika kriterier, ett så kallat behandlingsbehovsindex, som du hittar längre ned på denna sida.

Behandlingsbehovsindex talar om vilka bettfel och avvikelser från idealbettet som behandlas avgiftsfritt för barn och unga till och med det år du fyller 23 år. Specialisten gör en prioritering av hur stort ditt behov av behandling är.

Sneda tänder behöver inte alltid behandlas

Det är inte säkert att det syns utanpå om du har ett bettavvikelse som behöver åtgärdas. Det är inte heller så att tänder som ser ut att sitta fel alltid behöver behandling. Att ha tänder som är lite sneda eller sitter trångt är många gånger helt normalt. Specialisten ser vad som behöver behandlas och inte.

Behovet av behandling är olika stort

I behandlingsbehovsindexet delas behoven upp i fyra nivåer; ringa behov, måttligt behov, stort behov och mycket stort behov. Du sätts upp på en väntelista utifrån hur stort ditt behov av behandling är. Folktandvården behandlar patienter med stort behov, eller mycket stort behov.

Då har patientenett bettavvikelse som gör att tänder kan skadas eller att det blir svårt att äta. Måttliga och ringa behov behandlas bara i undantagsfall. Att någon eller några tänder sitter trångt eller snett behandlas inte. 

Du kan behöva bedömas flera gånger

Käken på barn och unga utvecklas olika. Dina tänder flyttar sig och bettet förändras genom livet. Därför kan det visa sig efter bedömningen att specialisten vill avvakta och se hur du utvecklas för att sedan göra en ny bedömning. Då får du komma tillbaka, vanligtvis efter cirka ett år. Antingen är du redo att påbörja behandlingen då, annars kan du behöva vänta ett tag till. I vissa fall kan bettet ha utvecklats på ett sätt som gör att du inte behöver någon behandling alls.

Om du inte kan få avgiftsfri behandling

Om specialisten bedömer att du inte kan få en avgiftsfri behandling men du ändå vill ha tandställning, finns möjligheten att betala behandlingen själv.

Våra behandlingskriterier

Här nedan ser du vårt så kallade behandlingsbehovsindex, som är de kriterier som specialisten baserar sin bedömning på. Det kan också finnas annat som påverkar bedömningen, till exempel andra faktorer kring munhälsan som inte har med bettavvikelsen att göra. Specialisten ser helheten och bestämmer om det är aktuellt med behandling eller inte, och hur stort behovet är.

Förklaringar av de kliniska begreppen i behandlingsbehovsindexet är kursiverad.

Ortodontiskt behandlingsbehovsindex i Folktandvården Värmland

4. Mycket stort behov

Utseendemässigt och/eller funktionellt handikappande anomalier, till exempel:

• Läpp-, käk- och gomspalt
  Delar av ansiktet har inte vuxit ihop som de ska, vilket påverkar bettet
• Extrema post- eller prenormala bett så allvarliga att ortognatisk-kirurgisk behandling erfordras
  Stora över- eller underbett som behöver rättas till genom både operation och tandreglering
• Retinerade incisiver i överkäken
  Framtänder som inte kommer fram
• Omfattande aplasier
  Flera tandanlag för permanenta tänder saknas

3. Stort behov

Utseendemässigt och/eller funktionellt starkt störande anomalier, till exempel:

• Prenormala bett med tvångsförning
  Underbett som gör att käken måste glida åt sidan för att tänderna ska få kontakt
• Djupbett som orsakar gingival irritation palatinalt eller buccal slemhinnepåbitning
  Över- eller underbett som gör att tänderna biter i tandköttet 
• Öppna bett med ocklusionskontakter endast på molarer
  Tänderna längst bak i käken är de enda som får kontakt när man biter ihop
• Tvångsförande och artikulationsstörande kors- och saxbett
  Käkarna får inget stabilt läge eftersom kindtänderna glider snett, eller förbi varandra vid ihopbitning och underkäken måste glida åt sidan för att de ska få kontakt
• Uttalade frontala trång- eller glesställningar och rotationer
  Tänderna framtill sitter mycket trångt, glest eller snedvridet
• Horisontell överbitning mer än nio millimeter i kombination med läppdysfunktion (=traumarisk)
  Större överbett än nio millimeter, där läpparna inte kan stängas vilket ger en risk för skador på tänderna 
• Retinerade hörntänder
  Hörntänder som inte kommer fram
• Risk för rotresorption
  När tänder som inte kommit fram riskerar att förstöra andra tänders rötter
• Agnesi av två eller flera tänder i samma sidosegment
  Avsaknad av tänder på samma sida 
• Agnesi av tand i frontsegmentet
  Avsaknad av tand framtill

Behandlingsbehov  2 och 1 får endast i undantagsfall behandling.

2. Måttligt behov

Utseendemässigt och/eller funktionellt störande anomalier till exempel:

• Proklinerade överkäksincisiver med horisontell överbitning på 6-9 millimeter, förenad med mindre läpp-dysfunktion
  Utåtvinklade framtänder i överkäken med 6-9 millimeters överbett, där läpparna inte helt sluts över framtänderna
• Retroklinerade överkäksincisiver iClass II:2-bett
  Överbett med inåtvinklade framtänder i överkäken 
• Frontalt öppna bett omfattande mer än incisiver och lateraler
  Bettet är öppet framtill, mer än vid de fyra framtänderna 
• Djupbett med gingival kontakt
  Underkäkens framtänder biter i tandköttet vid gommen

• Uttalade trång- eller glesställningar i sidopartierna
  Tänderna i sidopartierna av käken sitter trångt eller glest
• Aplasi av en tand i samma sidosegment
  Anlag för permanenta tänder saknas på sidorna
• Infraocklusioner
  En eller flera tänder når inte upp till övriga tänders nivå i käken
• Måttliga frontala rotationer
  Tänderna framtill står snett
• Diastema mediale minst 3 mm
  Glugg mellan de mittersta framtänderna i överkäken
• Markerad glesställning i fronten
  Framtänderna sitter tydligt glest

1. Ringa behov

Mindre avvikelse från normalbettet, till exempel:

• Prenormalt bett med liten negativ horisontell överbitning
  Litet underbett
• Postnormala bett utan andra anomalidrag
  Överbett utan andra avvikelser
• Horisontell överbitning mindre än sex millimeter
  Över eller underbett mindre än sex millimeter
• Frontalt och lateralt öppet bett av liten omfattning
  Några tänder framtill eller på sidan når inte riktigt varandra
• Djupbett utan gingival kontakt
  Underkäkens framtänder biter långt upp mot gommen utan att ta i tandköttet
• Icke tvångs- eller artikulationsstörande kors- och saxbett
  Kindtänderna biter snett eller förbi varandra utan att käken glider åt sidan eller att underkäkens rörelsemönster påverkas
• Mindre uttalade trång- eller glesställningar
  Tänderna sitter något trångt eller glest
• Invertering av enstaka tand utan tvångsföring
  Enstaka framtand sitter på fel sida av tandraden men bettet fungerar normalt
• Diastema mediale mindre än 3 mm
  Liten glugg mellan de mittersta framtänderna i överkäken
• Svaga rotationer av ringa estetisk och/eller funktionell betydelse
  Tand eller tänder som har roterat något, men bettet fungerar normalt

0. Inget behandlingsbehov

Inga avvikelser från normalbettet