Influensa

Se provtagningsanvisningar och sök influensavirus.

Behandling och postexpositionsprofylax mot influensa är aktuellt för:

• patient i medicinsk riskgrupp
• patient i slutenvård oavsett riskgruppstillhörighet
• person inom omsorgen - framför allt på särskilda boenden/korttidsplats
• person i nära kontakt (exempelvis hushållskontakter) med personer som tillhör medicinsk riskgrupp.

Tidigt insatt behandling mot influensa förkortar sjukdomsduration, mildrar symtom och minskar smittsamheten. Behandling mot influensa ska sättas in så snart som möjligt – helst inom 48 timmar efter insjuknande och ska ges oavsett vaccinationsstatus. Under pågående influensasäsong bör behandling sättas in i väntan på provsvar vid typiska influensasymtom – gäller såväl i öppen- och slutenvård som inom kommunal vård och omsorg.

Samma läkemedel som används för behandling kan användas om postexpositionsprofylax. Profylax efter exponering påbörjas så tidigt som möjligt och ska ges oberoende av vaccinationsstatus.

• För detaljer, se rutin Influensa A och B - Behandling och profylax hos vuxna RUT-10027 (Vida).
• För kommunal hälso- och sjukvård samt primärvård, se även rutin
  Behandling av influensa och covid-19 i kommunal hälso- och sjukvård samt vid allmänmedicinska mottagningar - RUT-21590 (pdf). Pdf, 344 kB.

• Misstänkt eller konstaterad viral luftvägsinfektion - exempelvis covid-19, influensa och RS - RUT-29375 (pdf) Pdf, 175 kB.
• Luftvägsvirus - misstänkt utbrott - RUT-20039 (Vida)

Akutmottagning 

Patient med misstänkt influensa ska isoleras på enkelrum med stängd dörr och ska inte vistas i allmänna utrymmen (väntrum/torg/korridor). Patient med kliniskt stark misstanke om influensa kan i väntan på provsvar flyttas från akutmottagningen till enkelrum på vårdavdelning. Behandling bör sättas in i väntan på provsvar vid misstanke om influensa, se plusbox ”Behandling och profylax”. 

• Här hittar du informationsmaterial om skyddsutrustning för hälso- och sjukvården
  

För information om influensavaccination se Vaccination mot influensa

Se avsnittet "Riskgrupper" nedan för information om vilka som rekommenderas vaccination mot influensa.

Personer som tillhör riskgrupp löper större risk än andra att bli allvarligt sjuka i influensa och drabbas av följdsjukdomar. Personer i riskgrupp rekommenderas årlig vaccination mot influensa samt antiviral behandling och profylax efter exponering.

Riskgrupper för svår influensa enligt Folkhälsomyndigheten:

• Personer 65 år och äldre (fyller 65 år innevarande år).
• Gravida efter graviditetsvecka 12. För gravida som har en ytterligare riskfaktor kan vaccination ske även före graviditetsvecka 13
  • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Vuxna och barn över 6 månader med följande sjukdomar, diagnoser eller tillstånd:
                                              - Hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår ej)
                                              - kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår eller instabil astma
                                              - diabetes mellitus typ 1 och 2 - Leversvikt - Njursvikt - Immunsuppression på grund av organtransplantation, blodcancersjukdomar eller annan immunhämmande sjukdom/tillstånd, till exempel Downs syndrom, eller behandling. - Sjukdomar eller tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation, till exempel obesitas med ett BMI på 40 eller högre (extrem fetma), neuromuskulära sjukdomar eller en funktionsnedsättning. - Annan sjukdom eller tillstånd med nedsatt allmäntillstånd, där en influensasjukdom riskerar ett allvarligt vårdförlopp. Exempel på sådana sjukdomar eller tillstånd kan vara demens, psykisk sjukdom eller skadligt alkohol- eller drogbruk, som orsakat en nedsatt kroppslig hälsa.

Utöver personer som tillhör riskgrupp rekommenderas följande grupper årlig vaccination mot säsongsinfluensa:

• Hushållskontakter, både barn och vuxna, till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
• Personal, oavsett ålder, inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, till exempel på särskilda boenden för äldre och inom hemtjänsten.
  

De medicinskt definierade riskgrupperna ovan omfattar barn och vuxna med kroniska sjukdomar och tillstånd med ökad risk för allvarlig influensa. Dessa grupper är mer eller mindre heterogena. Deras tillstånd kan variera från person till person. I vissa fall kan behandlande läkare behöva göra en individuell bedömning om vaccination ska erbjudas eller inte. Behandlande läkare kan också bedöma att vissa patienter utanför de ovan nämnda riskgrupperna ska rekommenderas influensavaccination av individuella skäl.