Digital delaktighet – Aktiviteter och insatser för digital delaktighet i Värmland

Digitaliseringen ger fantastiska möjligheter till egenmakt och förbättrad service för många, men samtidigt ser vi att den ökade digitaliseringen är på väg att skapa ett nytt utanförskap

Bakgrund

Just nu samlas en mängd aktörer för att tillsammans skapa ett Värmland som förändrar världen. Tillgång till såväl fysisk som digital sjukvård, demokratisk delaktighet, delaktighet i folkbildning samt tillgång till grundläggande betaltjänster och service är nycklar till framgång.

För att säkerställa tillgång till ovan nämnda, digitala, samhällstjänster pågår redan ett stort antal aktiviteter i såväl Värmland som i resten av Sverige.

För att bättre förstå vad som görs, vilka målgrupper som nås och vilka aktiviteter som ger resultat genomförde Region Värmland tillsammans med Länsstyrelsen i Värmland en kartläggning under våren 2023.

Kartläggningen visade på både hinder och möjligheter för att uppnå digital delaktighet och det visade sig att vi är flera som känner och tar ansvar i frågan.

Hinder och möjligheter

Kartläggningen visar på tre huvudsakliga hinder, motivation, tillgång och färdighet.

Det rör sig om brist på digital kunskap, språkbarriärer, motivation eller ett ointresse för att lära sig hantera digital teknik, samt att det finns ett motstånd och en rädsla för digital teknik hos många i målgruppen. Men även bristande tillgång till resurser hos aktörer nämn som ett betydande hinder.

Efterföljande kategorier består i att nå ut till målgruppen, att målgruppen inte har tillgång till digital teknik, samt bristande användarvänlighet i system. Bristande användarvänlighet i system innebär att appar, hemsidor och annan programvara kräver digital kunskap och förmåga som målgruppen inte besitter.

Hinder för digital delaktighet

Tabell som visar respondenternas svar på vilka hinder de möter i uppdraget att öka den digitala delaktigheten. Det största hindret är Förmåga hos målgruppen följt av Brist på resurser internt, Att nå ut till målgruppen, Målgruppen har ej tillgång till digital teknik och bristande användarvänlighet i system.

Graf över kartläggning av digitaliseringens hinder utifrån sex frågeställningar. Klicka på bilden för att få upp den i större storlek.

När det gäller möjliggörare lyfter aktörerna framför allt inspiration från andra aktörer som viktigt. Inspiration från andra kommer genom öppet kursmaterial, samarbeten och samtal aktörerna emellan.

Mötesformer

Aktörerna talar även om olika mötesformer och fokus under mötena som en möjliggörare både för aktiviteter och slutmålet, att öka den digitala delaktigheten hos målgruppen. En del förespråkar fysiska möten i grupp, andra talar för fysiska enskilda möten, medan andra lyfter digitala möten som en möjliggörare och andra lyfter att blandningen mellan digitala och fysiska möten är viktig.

Interna tillgångar

Interna tillgångar, såsom teknisk kompetens i arbetsgruppen, tid, engagemang och styrdokument lyfts också som möjliggörare för aktiviteter. Sedan följer finansiering följt av arbete med att prioritera och göra frågan om digital delaktighet relevant, både för målgruppen och olika verksamheter som kan bidra i ett främjande arbete. Även bättre tillgång till teknik och att utforma teknik användarvänligt möjliggör digital delaktighet.

Ökad medvetenhet

Till sist resonerar aktörerna om att det finns en ökad medvetenhet, framför allt hos äldre, om hur teknik fungerar och var individer kan söka teknisk support, vilket kan visa på en utveckling i rätt riktning.

Möjliggörare

Tabellen visar respondenternas svar på frågan om möjliggörare för digital delaktighet. Samverkan och inspiration (24%) ses som den största möjliggöraren följt av Särskild mötesform/fokus (21%), Interna tillgångar (17%), Finansiering (14%), Att prioritera och göra frågan relevant (7%), Tillgängliggörande av digital teknik (7%) och Ökad medvetenhet/teknisk mognad (7%). Inga (3%)

Graf över kartläggning av digitaliseringens möjliggörare utifrån åtta frågeställningar. Klicka på bilden för att få upp den i större storlek.

Finansiering

Kartläggningen visar att insatserna finansieras med medel från olika håll, oftast i kombination, där den största delen kommer från kommunala och statliga medel.

Ett tårtdiagram som visar hur aktiviteterna finansieras. Den största delen finansieras av Kommunala medel (33%) följt av Statliga medel (24%), Projektmedel (14%), Ideella medel (12%) och Privata medel (6%)

Cirkeldiagram som visar fördelningen av medel till digitaliseringens utbyggnad. Klicka på bilden för att få upp den i större storlek.

Syfte på aktiviteter för privatpersoner

När vi tittar på de aktiviteter som aktörerna utför för att öka den digitala delaktigheten ser vi att det stämmer väl med de tre huvudsakliga hindren.

Det råder en relativt jämn fördelning mellan aktiviteter som syftar att ge tillgång till det digitala och aktiviteter som syftar att öka individens färdigheter. Under kategorin ”Annat” ingår aktiviteter som erbjuder en social aktivitet till målgruppen, kännedom om hur digitala hot och risker kan undvikas, stöd i praktiska problem eller kännedom om hur digital delaktighet kan öka delaktigheten i samhället på andra vis, såsom att bidra till att individen blir självförsörjande.

Tårtdiagram som visar aktiviteternas syfte. Att ge tillgång till det digitala och att öka individens färdigheter utger ungefär lika stora delar, 33 respektive 34% medan att öka individernas motivation utgör 25%.

Cirkeldiagram över fördelningen av respektive aktivitets syfte. Klicka på bilden för att få upp den i större storlek.

Behov av aktiviteter för framtiden

Framtidens aktiviteter handlar om att göra mer av det som redan görs och lite till. Kartläggningen visar att fortsatt arbete kommer behöva ske med redan utpekade målgrupper för att öka intresset och motivationen att hänga med i den tekniska utvecklingen och de helt digitala samhällstjänsterna.

Att erbjuda fysisk service som komplement när alla samhällstjänster är digitala blir allt viktigare. Framtida arbete med digital inkludering sker gärna i samarbete mellan flera olika aktörer. Det finns en ökad förväntan på kommunerna att erbjuda digitalt stöd till medborgare, samt en efterfrågan av öppet och uppdaterat utbildningsmaterial för alla aktörer att använda.

En del av framtidens insatser kan även rikta in sig på utformning av mer användarvänliga digitala enheter och applikationer.

En fortsättning och spridning av tjänster som den digitala lotsen och digitala fixare. Det borde finnas i varje kommun. Alternativ är bibliotekens digidelcenter, men någonstans i varje kommun (eller samarbete mellan kommuner) där man kan få stöttning i den digitala vardagen.

Kontinuerligt uppdaterat studiematerial - fritt tillgängligt för alla. Kostnadsfria studiecirklar i små grupper med deltagare som har liknande utrustning. Tillgång till "digitala servicepunkter" med bredband, utrustning med mera - särskilt på landsbygden.

Förmodligen måste det tas ett samlat grepp mellan myndigheter och civilsamhället (exempelvis pensionärsorganisationer med mera) för att erbjuda insatser nära organisationslivet i små grupper på olika orter. För pensionärsorganisationerna är det dagtid som är bäst.

Vi kommer att behöva fortsätta med kurserna. Vi behöver även själva inom personalen aktivt vidareutbilda oss. Utvecklingen har en så hög takt och på flera områden, att vi inte längre kan förlita oss på att vi inte är teknikrädda och har lätt för oss att ta till oss och hitta information.

Sidan uppdaterad