Enklare ansökan, kortare startsträcka, mindre administration och direkta resultat. Det var viktiga parametrar när Region Värmland bestämde sig för att med egna resurser bredda det regionala uppdraget för hållbar utveckling. En särskild utlysning av projektmedel på totalt två miljoner kronor gjordes hösten 2020 för att ge aktörer möjlighet att genomföra projektidéer och förstudier under ett år.

– Vi upplevde ett behov av att snabbt få fart på testnoder på olika håll i Värmland som ville testa olika sätt att jobba för hållbarhet, berättar projektledare Eva Lingwall.

Regeringen har gett Tillväxtverket uppdraget att utveckla arbetet för hållbar utveckling riktat till den regionalt utvecklingsansvariga i varje län under 2020–2022. I Värmland är det Region Värmland som är ansvarig för att genomföra uppdraget. Arbetet utgår från Agenda 2030 och hållbarhetens tre perspektiv: miljömässig-, social- och ekonomisk hållbarhet. Alla tre perspektiven är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra.

– Den idé vi hade och ville genomföra rymdes inte inom ramen för det uppdraget, fortsätter delprojektledare Gunilla Evers. Så vi är väldigt glada över att regionala utvecklingsnämnden såg värdet av att göra denna utlysning som ett regionalt projekt.

I kontakten med aktörer får Region Värmlands medarbetare ofta höra att det är krångligt och tidskrävande att såväl ansöka om, som att genomföra projekt som finansieras av Tillväxtverket. De flesta av dessa utlysningar innebär dessutom genomförandeperioder på flera år. Det finns aktörer som avstår från att ansöka om medel på grund av detta.

– Vi bestämde oss därför för att den här gången göra det så enkelt som möjligt för länets aktörer, säger Eva Lingwall. Det skulle vara relativt lätt att ansöka och gå snabbt att komma i gång. Vi ville helt enkelt att de skulle använda sin tid och andra resurser till konkreta aktiviteter – inte till administration.

När ansökningstiden var slut hade Region Värmland 21 projektidéer och förstudier att utvärdera. Ambitionen var att genomföra även utvärdering och urval på ett smidigare och enklare sätt.

– Vi inspirerades av hur vi normalt utvärderar anbud i samband med upphandling, konstaterar Gunilla Evers.

Utifrån ett antal givna kriterier beviljades till slut fyra projekt och tre förstudier medel. Gemensamt för dem alla var att idébeskrivningarna i sina syften, mål och aktiviteter fångade upp hållbarhetens alla tre dimensioner med en väl avvägd balans mellan ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. De rimmade därmed väl rimmade med intentionerna i Agenda 2030.

– Vi såg stora möjligheter att verkligen trigga i gång hållbar utveckling i Värmland, säger Eva Lingwall. Det var mycket inspirerande och spännande att se den kraft som snabbt genererades med hjälp av utlysningen.

Ett par månader in i 2021 bildades nätverket Hållbara Värmland, där projektledare/projektägare regelbundet gavs möjligheter att träffas och följa varandras arbete. Innehåll och tema för nätverksträffar och workshoppar har successivt anpassats efter deltagarnas behov och önskemål.

– Vi såg ett värde av att uppmuntra beviljade projekt och förstudier till informell samverkan, fortsätter Gunilla Evers. De tilldelades olika mycket medel och idéerna hade olika karaktär, syfte och mål – men ändå har vi sett att de har haft stor nytta av löpnade kontakt med varandra.

– Tilliten i nätverket har varit hög och närvaron nästan hundraprocentig, fortsätter hon. På grund av pandemin har tyvärr de flesta träffar varit digitala och det var först på slutet vi hade möjlighet att mötas fysiskt.

– Dessutom har det varit lärorikt för oss som arbetar med det regionala hållbarhetsuppdraget att följa genomförandet av projekt och förstudier i testnoderna så nära, säger Eva Lingwall.

Det kändes viktigt att nätverkets avslutande träff blev fysisk. Denna kunde genomföras på Värmlands museum den 24 mars 2022.

– Vi kan nu se tillbaka på ett mycket framgångsrikt genomförande, avslutar Eva Lingwall. Det arbetssätt vi har utvecklat genom utlysningen har rönt uppmärksamhet hos våra kollegor i andra regioner. Vi diskuterar hur vi kan förvalta och återanvända de lärdomar och erfarenheter vi tar med oss för framtiden.

Utlysning, ansökan, utvärdering och tilldelning av medel

Utlysning

Med den här annonsen efterlyste Region Värmland aktörer som under ett år ville förverkliga en projektidé eller genomföra en förstudie i syfte att skapa hållbar utveckling i Värmland.

Ansökan

Aktörerna fick vägledning och skickade in sin ansökan via Min ansökan (Tillväxtverkets webbplats). Formuläret utformades med tanke på enkelhet med rubriker/avsnitt som:

• Syfte: beskriv avsikten/ändamålet med projektet. Vilket/vilka problem ska lösas?
• Hållbarhet: beskriv hur projektet bidrar till ett hållbart Värmland ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv.
• Mål: beskriv projektets mål och hur de knyter an till målen i Agenda 2030. Ange vilka av de 17 globala målen projektet syftar till att påverka.
• Bakgrund: beskriv behovet och bakgrunden till att projektet ska genomföras
• Aktiviteter: beskriv vad ni ska göra i projektet samt förväntat resultat av aktiviteterna.
• Beskriv projektägarens förmåga att genomföra projektet, enskilt eller i samverkan med andra organisationer.
• Beskriv projektets målgrupp/målgrupper.
• Beskriv projektets långsiktiga effekter och hur dessa kan följas upp utifrån delmålen i Agenda 2030.

Till ansökan skulle aktörerna bilägga en enkel kostnadsbudget för poster som personal, lokaler, resor och material

Projekt och förstudier krävde inte någon medfinansiering från projektägaren eller eventuell samverkanspartner. Finansieringsbudgeten behövde därför enbart en rad med rubriken Sökt belopp från Region Värmland.

Utvärdering och urval

21 ansökningar om medel till projekt och förstudier hörsammade utlysningen. För utvärdering och urval valde Region Värmland att utveckla en ny metod, inspirerad av hur organisationen vanligtvis utvärderar anbud i samband med upphandling. För detta utvecklingsarbete ansvarade beredningsfunktionen inom avdelningen för regional tillväxt. Syftet med metoden var att kunna jämföra ansökningarna med varandra men framför allt säkerställa att utvalda projekt och förstudier tydligt innehöll mål och aktiviteter som bidrar till hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030.

Förutom att utvärdera ansökningarna enligt denna metod vägdes resultatet med arbetsgruppens personliga reflektioner och prioriteringar.

Processen för utvärdering och urval var mycket lärorik. Arbetet gav en bred och värdefull inblick i det hållbarhetsarbete som faktiskt pågår runt om i Värmland, ibland i det tysta. Det skapades även nya relationer mellan avdelningens medarbetare och en ökad samsyn kring hur man internt kan utveckla hållbarhetsarbetet genom samverkan mellan olika kompetensområden.

De bedömningskriterier som användes var:

• Ansökningar ska omfatta alla tre hållbarhetsperspektiv – miljömässig-, social- och ekonomisk.
• Insatserna ska utgå från målgruppens behov och efterfrågan gällande innehåll och upplägg.
• Möjligheten för resultatet att leva vidare efter projektets slut.
• Hur arbetets jämställdhet ser ut.
• Nya metoder och ett innovativt tänkande.
• Kunna synliggöra geografiska perspektiv/skillnader.
• Att projektägaren innehar kompetens inom prioriterade områden (branscher) eller inför-skaffar sådan kompetens, antingen genom samverkan eller via upphandling av externa tjänster. Inom projektorganisationen ska det också finnas genus- och jämställdhetskompetens.
• Insatser som innefattar fler perspektiv än kön.

Varje ansökan tilldelades poäng på en skala 0–5 (där 0 var ”otillräckligt” och 5 ”mycket bra”) för hållbarhet, jämställdhet, nya metoder och innovativt tänkande, geografiskt perspektiv, målgruppens behov, långsiktighet och intersektionalitet (se bilaga med utvärderingsmodell).

Tilldelning och beslut om medel

Fyra projekt och tre förstudier fick dela på 2 miljoner kronor efter politiskt beslut i regionala utvecklingsnämnden. Insatserna fick bra spridning i länet och berörde mer eller mindre invånare och företagare i 13 av Värmlands 16 kommuner.

Nätverket Hållbara Värmland

När projekt och förstudier inlett sitt arbete bjöd Region Värmland in projektledarna att delta i nätverket Hållbara Värmland. Den första digitala nätverksträffen hölls den 17 februari 2021 och avslutningskonferensen på Värmlands museum genomfördes den 24 mars 2022.

Inbjudan till alla nätverksträffar och workshoppar skickades ut från projektledningen hos Region Värmland. Pandemin innebar att de regelbundna träffarna genomfördes digitalt. En workshop i november och avslutningskonferensen kunde dock ske ”i det verkliga livet”, vilket alla vara glada över.

Vissa av träffarna planerades redan från start, medan innehåll och diskussioner på resterande möten styrdes av aktuella behov i projekt/förstudier och önskemål från deltagarna.

Totalt genomfördes tio träffar, varav tre träffar av workshop-karaktär och en avslutningskonferens.

Stående punkter på agendan:

• ”Rundtur” i Hållbara Värmland, nuläge i varje projekt och förstudie.
• Aktuell information från Region Värmland
• Öppet forum – frågestund och diskussion utifrån behov och önskemål

Exempel på annat innehåll i träffarna:

• Identifiera möjliga synergieffekter mellan projekt och förstudier.
• Schyst kommunikation.
• Mätning och analys i praktiken.
• Vägledning inför första rapportering, ekonomifrågor.
• Föreläsning Förbättrad folkhälsa, exempel på arbetssätt och metod, André Szeles.
• Föreläsning utvecklingsarbetet Hållbara Hagfors.
• Om att söka nya pengar.
• Introduktion till digitala verktyget (som utvecklas inom ramen för hållbarhetsuppdraget).
• Vägledning och inspiration för att säkerställa att resultat, lärdomar, arbetssätt och engagemang lever vidare.

Projekt

Här följer en kort presentation av de fyra projekt som under 2021 genomförts inom ramen för det regionala projektet och utlysningen Hållbara Värmland.

Hållbara Värmskog

Projekt Hållbara Värmskog har engagerat en hel bygd, ett stort antal invånare, företag och föreningar. En projektledare har arbetat 60 procent och en projektmedarbetare 20 procent.

Det tydligaste resultatet efter ett års intensivt arbete är Värmskogsstrategin, ett dokument tänkt att visa vägen framåt. Strategin beskriver en gemensam målbild och vad som är viktigt för alla som bor och verkar i Värmskog. Det pekar på massor av möjligheter och skapar medvetenhet om svårigheter.

I förordet till Värmskogsstrategin konstateras att eftersom invånare och aktörer i bygden har formulerat strategin tillsammans, har de också gett sig själva bästa möjliga förutsättningar för att lyckas. En av Värmskogs främsta styrkor är människors stora engagemang och att det finns så mycket kompetens och människor med färdigheter som kan och vill bidra. Men eldsjälar innebär även sårbarhet, därför poängteras i strategin att det är bygden tillsammans som måste ta ansvar för att insatser och idéer förverkligas.

Hållbara Värmskog har baserat hela sin process på innehållet Agenda 2030. Alla idéer och förslag som invånare, företag och föreningar har bidragit med har i nästa steg sorterats och värderats utifrån hållbarhetsmålen. Alla mål och delmål har diskuterats för att identifiera vilka som är relevanta för Värmskog och vad de i praktiken kan betyda för bygden.

Projektet har även använt den hållbarhetsanalys som tagits fram av Region Värmland inom ramen för det större hållbarhetsuppdraget. Det var ett omfattade och krävande arbete som gav en mycket tydlig bild av nuläget. Med resultatet från hållbarhetsanalysen sattes sedan långsiktiga hållbarhetsmål för Värmskog, baserade på styrgruppens bedömningar om vad som kan vara rimligt att uppnå.

Projektet redovisar en rad framgångsfaktorer:

• I början av projektet tillsattes en styrgrupp med personer som har nära anknytning till bygden. Personerna i styrgruppen har olika bakgrunder, personligheter och kompetenser. Projektledaren beskriver det som mycket värdefullt att ha haft dem att bolla tankar med och för att få hjälp kring processen.
• Tidigt i processen diskuterades behovet av förankring och vikten av ett ödmjukt och öppet förhållningssätt. Det kändes viktigt att personer med stora kontaktnät och inflytande var positiva till att projektet skulle jobba med utvecklingsfrågor i bygden.
• Under hela perioden har projektet haft en dialog med Grums kommun samt samverkan i arbetet med översiktsplanen.
• Projektledaren konstaterar dock att man från början siktat för högt. När aktivitetsplanen togs fram i samband med ansökan fanns ambitioner att bland annat även grovprojektera nya bostadsområden och infrastruktur. Detta kunde inte genomföras inom ramen för projektet.

På lång sikt bidrar projektet till:

• En stark medvetenhet kring vad hållbarhet betyder hos invånarna som skapar förutsättningar för fler goda val.
• Likvärdiga förutsättningar för medborgarna att arbeta, bo och leva på landsbygden.
• Öka bygdens förmåga att ta till vara förutsättningarna för företagsamhet och sysselsättning på ett långsiktigt hållbart sätt.
• Öka Värmskogs möjligheter att bidra till en positiv utveckling av samhällsekonomin.
• Bygden arbetar strukturerat med sina mål för att uppnå en hållbar samhällsutveckling.

På kort sikt har projektet uppnått:

• En gemensam strategi för hur Värmskog ska utvecklas som utgår från, och är i linje med, de globala målen i Agenda 2030.
• Identifierat indikatorer och formulerat egna lokala mål för varje delmål som bedöms vara relevant för Värmskog samt att vi tagit fram en värderingsmodell för att arbeta med hållbarhetsaspekterna.
• Tagit fram konkreta handlingsplaner för prioriterade mål.

Grums kommun har visat stort intresse för projektet och projektledaren har presenterat såväl processen som resultaten för kommunens ledande tjänstepersoner och politiker. I samband med att Hållbara Värmskog avslutades ansökte Grums kommun stöd från Region Värmland och Tillväxtverket för att kunna genomföra motsvarande hållbarhetsanalys även på kommunnivå. Arbetet påbörjades i mars 2022 och Grums kommun har för detta anställt samma projektledare.

Aktiv i Storfors

2017–2019 genomförde Storfors kommun tillsammans med Säffle, Filipstad och Forshaga en förstudie kopplad till barnhälsa med anledning av en gemensam utmaning när det gäller barns övervikt och fetma. Undersökningar hade visat på en sämre situation jämfört med riksgenomsnittet. Till bakgrunden här även att SVT i januari 2021 rapporterade att Storfors utgör ett idrottssvagt område; Storfors är den näst sämsta kommunen i Sverige när det gäller barn och unga i föreningslivet. 63 procent av alla pojkar upp till 17 år är med i en idrottsförening, men endast 40 procent av flickorna.

För att förstå vad som orsakar denna situation påbörjade Storfors kommun en kartläggning och analys för att få svar på sina frågor och utifrån dessa i nästa steg göra rätt åtgärder för att komma till rätta med denna ojämlikhet. Under projektperioden har man parallellt även genomfört rörelseaktiviteter med barn och unga i samverkan med skola och kommunens föreningar.

En av skolans idrottslärare har varit projektledare på heltid och även den som operativt har genomfört aktiviteterna. Exempel på aktiviteter:

• Rörelsesatsning i skolan samt utbildning av samtliga pedagoger och särskilda rörelseledare
• Idrottens dag i samverkan med föreningar där barn i skolan fick möjlighet att prova-på ett stort antal idrotter och sporter som finns i Storfors
• Utlåning av utrustning på skolgårdar för egna rastaktiviteter
• Aktiv Quiz
• Pokemonjakt

Projektet har inneburit starten för ett förändringsarbete i Storfors kommun när det gäller socioekonomisk ojämlikhet och indirekt kommunens övergripande arbete med folkhälsa. Fler barn och unga har tagit chansen att röra på sig och även hittat en aktivitet de gillar så mycket att de även sökt sig till en förening.

Att ha en funktionsvariation ska inte innebära ett hinder för rörelse och fysisk aktivitet. Samverkan med föreningslivet har även skapat förutsättningar för infrastrukturella insatser. Anläggandet av Storfors Sport- och aktivitetscenter har påbörjats och beräknas vara klart under hösten 2022. Här kommer ytor finnas för rörelse och aktivitet för barn med funktionsvariationer.

En betydande framgångsfaktor har varit resursförstärkningen i form av en projektledare på heltid som gjort det möjligt för Storfors kommun att agera på den socioekonomiska ojämlikhet som råder genom riktade insatser på individnivå. Målgruppen barn och unga har fått ta del av aktiviteter för rörelse och en meningsfullare fritid. Projektet har även skapat en medvetenhet om den socioekonomiska ojämlikhetens komplexitet.

En annan framgångsfaktor är den samverkansyta som Region Värmland skapat för de projekt som erhållit medel via Hållbara Värmland. Månatliga nätverksmöten har möjliggjort kunskap- och erfarenhetsutbyten med andra projekt. Seminarier har bidragit till kunskapsutveckling och gett oss verktyg för ett kvalitativt genomförande av projektet.

Samverkan med de aktörer som involverats för projektets genomförande fortskrider, framför allt RF Sisu Värmland och lokala föreningar. De är betydelsefulla för det fortsatta arbetet mot den socioekonomiska ojämlikheten.

Projektperioden har upplevts för kort och i slutrapporten konstaterar Storfors kommun att förändringsarbete tar tid. Kartläggningen är inte slutförd utan förväntas vara klar under våren 2022. Med tanke på den korta tiden har man inte heller lyckats nå alla barn och unga i målgruppen. Fokus har i stället riktats till barn och unga på grundskolenivå. Ungdomar 16–20 år har inte omfattats av projektets insatser.

Storfors kommun fortsätter nu sitt arbete, bland annat med en övergripande verksamhetsutredning som ska påbörjas under 2022. Kommunens folkhälsoplan ska revideras och frågorna införas som ett horisontellt perspektiv. Den samverkan som har initierats och fungerat bra under projektperioden fortsätter med aktörer som RF Sisu Värmland, Region Värmland och med det lokala föreningslivet.

Nästa generations delningsekonomi

Swinga är en app som gör det enkelt och tryggt för människor som bor nära varandra att låna verktyg, fritidsprylar och mycket annat av varandra, eller hyra dem från ett lokalt företag. Verksamheten drivs i kooperativ form vilket borgar för riktig delningsekonomi i smartare och trevligare grannskap. Initiativtagare är Karlstadsborna Anna Sundell och Henric Barkman.

Projektet har under 2021 gjort det möjligt för Swinga att få fart på utvecklingen av denna form av delningsekonomi, vilket har bidragit till att resurser i Värmland kan användas effektivare och där igenom minska materialanvändning, utsläpp och växthusgaser. Även personer med lägre inkomst får möjlighet att leva ett ekonomiskt fördelaktigt, attraktivt och hållbart liv på landsbygden.

Swinga bidrar också till att människor stärker banden till varandra i bygden och till att skapa nya samverkansformer mellan olika samhällsaktörer. Genom en ny funktion i appen som gör det möjligt att hyra prylar och utrustning från lokala företag bidrar Swinga även till ett starkare lokalt näringsliv.

Det har hänt mycket under 2021:

• Swinga har genom projektet etablerats i Munkfors, Hagfors och Forshaga med över 400 personer som skaffat appen.
• Appen har utvecklats genom bland annat anpassning för glesbygd, hyrlösning i samverkan med lokala företag, engelska texter samt möjlighet för användare att skapa egna grupper.
• ”Nätverkskommunikation” framför traditionell centraliserad annonsfokuserad marknadsföring.
• Samverkan och relationsbygge med många aktörer; kommuner, Svenska kyrkan, förstudien Jämlik fritid Forshaga, Forshagabostäder, Forshaga Energi, Forshaga Fiber, Visit Hagfors, Fritidsbanken Hagfors, Uddeholm, HSB Värmland, Riksbyggen Värmland, Fritidsbanken Munkfors, Region Värmland med flera.
• Inventering av lokala organisationer, företag, nyckelpersoner och andra intressenter.
• Möten med lokala aktörer och ambassadörer.
• Kommunikationsaktiviteter.

Framgångar, lärdomar och resultat

Den ursprungliga planen att arbeta genom nätverk för att ta vara på det sociala kapital som finns i kommunerna har varit väldigt givande. Kontaktpersoner hos de medverkande kommunerna har varit värdefulla kanaler för att nå ut lokalt till stora grupper. Många har engagerat sig och skaffat appen. Under projektperioden har även två så kallade Fritidsbanker lagt upp prylar i appen vilket är ett nytt, spännande samarbete för Swinga.

Strategin byggde dock till stor del på möten mellan människor och på events. Pandemin har varit ett hinder för detta och även senarelagt lansering av appen till lokala företag till efter projektslut.

Projektet har gett insikter om vad som är de viktigaste värdena av Swinga för boende på landsbygden, vilka delvis skiljer sig från värden för stadsbor. Till exempel har de ofta större bostäder, vilket gör att de inte behöver dela på resurser av platsskäl. Man känner ofta sina grannar och vet redan vilka prylar de kan låna av varandra. Det finns en vana att ha kontakt med grannarna, vilket Swinga kan hjälpa till att stärka.

Appen kan vara ett sätt för nyinflyttade som saknar nätverk i grannskapet att skapa kontakter med andra, och för bygden att välkomna nyinflyttade och hjälpa dem in i gemenskapen. Detta är av stort värde på mindre orter som ofta har attraktivitet och befolkningstillväxt som ett av sina viktigaste mål.

Stor uppmärksamhet

Under projektperioden har Swinga fått möjlighet att presentera idé och verksamhet i olika regionala och nationella sammanhang. Ett exempel är slutkonferensen för Horisont 2020-projektet Designscapes, seminarium arrangerat av Region Värmland, seminarium arrangerat av Mistra-forskningsprogrammet Sustainable Consumption samt för olika bostadsbolag.

Medier har uppmärksammat Swinga, bland annat SVT och Aftonbladet. Swinga kom tvåa när Coompanion Sverige utsåg Årets kooperativ 2021 och nominerades till Årets hållbarhetshjälte av Riksbyggen/Aftonbladet. Antalet följare i sociala medier har ökat.

Tillsammans på Sågudden

Sågudden är ett friluftsmuseum i Arvika med en liten by av äldre byggnader. Det är en plats med naturliga miljöer för människor som vill mötas över såväl språk- som kulturella gränser.

Under 2021 ville man testa nya arbetssätt, aktiviteter och evenemang som kan bidra till ökad integration. Målgruppen var utrikesfödda kvinnor med behov av att både förbättra sina språkkunskaper i svenska, hitta ett tryggt socialt sammanhang och få nya vänner. Målet är att deltagarna på sikt ska stärka sina förutsättningar och hitta sin plats på arbetsmarknaden i det nya landet. Att mötas kring lokalhistorien och tillsammans planera och genomföra aktiviteter har varit ett bra första steg.

Projektet har engagerat fem deltagare från Syrien, Peru, Tyskland och USA. Hållbarhet har varit ett återkommande tema.

Huvudaktiviteterna har varit mycket framgångsrika.

Studiecirkel i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan

Genomfördes under åtta veckor våren 2021 med fokus på hållbarhet genom kulturarv och föreningsliv. På grund av pandemin blev det träffar både digitalt via Zoom och på plats på Såguddens friluftsmuseum.

• Arbetsliv i Sverige
• Föreningsliv och hembygdsgården
• Jämställdhet och historiska kvinnor i Arvika (utställningen Kvinnor bakom kameran)
• Miljö och hållbarhet
• Kulturarv genom evenemang och sommarens arbete på Sågudden

Sommararbete på Sågudden

Projektets deltagare har varit aktiva på Sågudden under sommaren 2021 med arbetsuppgifter som bidrar till målen med aktiviteterna. Exempel på insatser:

• Säga ”hej” till besökare till en av de historiskt intressanta byggnaderna, Storbodegården.
• Fotografering av objekt för ett pågående digitaliseringsprojekt på museet.
• Planering och praktiskt arbete med köksträdgården på Sågudden.

Köksträdgården

Köksträdgården blev den samlande aktiviteten i projektet som skapade engagemang och social samvaro under många månader. Deltagarna utförde alla de sysslor som odlandet av grönsaker kräver; från design, planering av odlingar, rensa, vattna, gallra och till sist den härliga goda skörden under de sista sommarmånaderna och början av hösten.

Upplevda framgångsfaktorer:

• vi arbetade med samhället
• vi bildade ett band tillsammans
• vi lärde oss svenska
• vi odlade och delade grönsaker, örter och blommor
• vi delade kunskap om växter och miljömässig hållbarhet
• det var en bra introduktion till arbetsmarknaden
• att ha studiecirkeln innan arbetet var bra också att planera för arbetet
• museet har nya volontärer

Några konkreta lärdomar:

• Vi behöver hitta fler kreativa sätt i planeringsfasen för att integrera med museivolontärer/befintlig arbetsmiljö; kanske samlas tillsammans för att tänka utanför ramarna och generera fler idéer.
• Det ger bra erfarenheter och kunskaper att interagera med olika aktörer i samhället i samband med planering av aktiviteter och evenemang.
• En köksträdgård är ett bra sätt att inte bara mata kroppen utan även sinnet, och att skapa medvetenhet om miljömässig hållbarhet.

Nästa steg

Nästa steg blir att samarbeta med kommunen för att odla trädgården och hjälpa till att skapa ett större nätverk för den här typen av integrationsprojekt, särskilt med nya flyktingar från Ukraina. Den befintliga gruppen kvinnor träffas redan tidigt på våren för att planera sommarens odlingar i köksträdgården. Det finns även tankar på att prova samma arbetssätt i andra föreningar och/eller företag, kanske i ett annat naturområde, ett växthus eller en park.

Förstudier

Här följer en kort presentation av var och en av de förstudier som under 2021 genomförts inom ramen för det regionala projektet och utlysningen Hållbara Värmland.

Jämlik fritid Forshaga

Sedan 2018 har Forshaga kommun sammanställt hur det kommunala aktivitetsstödet betalas ut till de olika verksamheterna. Man har också velat ta reda på hur det i praktiken kommer flickor respektive pojkar till del och hur mycket som hamnar i kommunens olika geografiska områden. Det har då blivit tydligt att stödet har en ojämlik fördelning och når fler i centralorten Forshaga än i kommunens norra mindre samhällen samt fler pojkar än flickor.

Förstudien Jämlik fritid i Forshaga ville ta redan på varför det blir så genom att ta fram ett faktaunderlag med statistik som ger en bättre bild av nuläget. Man ville också veta hur (främst unga invånare) upplever kommunens eget fritidsutbud som till exempel bibliotek, kulturskola och hubben. Lika viktigt var det att få veta hur de upplever det utbud av fritidsaktiviteter som föreningar och andra aktörer erbjuder. En annan viktig fråga har varit om de som är aktiva är det i närheten av hemmet eller om det kräver resor/transporter för att kunna delta i aktiviteterna.

Det har handlat om både statistikinsamling i befintliga databaser och att få svar via en enkät.

Forshaga kommun menar att det är en självklarhet att alla i kommunen ska ha samma möjligheter och tillgång till fritidsaktiviteter. Genom att utgå från ett nuläge vill man kunna ta fram relevanta arbetsmetoder och åtgärder som skapar en jämlik fritid för kommunens invånare. Ett exempel på ny kunskap är att av flickorna är det en stor andel som deltar i aktiviteter i en annan kommun.

Förstudien blir nu ett värdefullt underlag för kommande verksamhetsplanering och prioriteringar i Forshaga kommun. Det finns potential att mer aktivt jobba för jämlik fritid i kommunen.

Hållbara affärsmodeller för klädhandeln

Klädbranschen har många utmaningar och butiker tvingas stänga. De fysiska butikernas konkurrenter finns främst inom e-handel samtidigt som tjänstekonsumtionen ökar. Dessa utmaningar är särskilt kännbara för mindre företag samt för butiker på landsbygden och i mindre kommuner. Pandemin har ytterligare bidragit till svårigheter för den som driver en fysisk klädbutik. Samtidigt är våra attityder och beteenden när det gäller klädkonsumtion en bidragande orsak till de pågående klimatförändringarna och det finns ett behov av att utveckla, testa och öka cirkulära tjänster och varor inom klädbranschen.

Förstudien har genomförts av Karlstads kommun och inkluderar även grannkommunerna Forshaga, Hammarö och Grums. Huvudmålgrupperna har varit klädhandlare, skräddare, second hand-verksamheter och andra aktörer inom cirkulära tjänster.

För att lyckas behöver kunskap och medvetenhet om hållbart mode öka och konsumenters inställning till hållbara mode- och textilalternativ främjas. Hållbara och cirkulära affärsmodeller handlar i det sammanhanget om att hyra, byta, låna, ge och få kläder (delningsekonomi), att reparera och laga samt att köpa och sälja second hand. Förstudien har gett möjligheter att påbörja det långsiktiga arbetet mot målet att öka cirkulära tjänster och varor inom den lokala klädbranschen (kopplade till användningen, lagning och uppdatering av produkter).

Främja en positiv attityd till hållbara mode- och textilalternativ
Under början av 2021 (januari–maj) pågick det så kallade F/ACT Movement-projektet där deltagare som bestämt sig för att inte köpa några nya klädesplagg utan i stället hyra, byta, låna och köpa second hand. Deltagarna och Karlstads kommun har spridit information och inspiration med erfarenheter från projektet.

Öka kunskap och medvetenhet om hållbart mode hos klädbranschen
Flera workshoppar har genomförts tillsammans med handlare i klädbranschen och representanter från deltagande kommuner. Resultat från förstudien har senare även förmedlats till inbjudna aktörer som inte hade möjlighet att delta.

För att få koll på målgrupperna startade förstudien med en inventering av vilka aktörer som verkar i klädbranschen i Karlstad, Hammarö, Grums och Forshaga. Det är sedan dessa aktörer som bland annat har bjudits in att delta i workshoppar.

För att få en inblick i några konsumenters konsumtionsvanor, beteenden och attityder gällande kläder gjordes en konsumentundersökning med intervjuer.

Insamlat material från workshoppar och konsumentundersökningen har resulterat i en tydligare bild av nuläget. Här är några exempel från sammanställningen:

• Svårt att nå hållbarhet med dagens affärsmodeller.
• Att laga upplevs för dyrt, eftersom kläder generellt är så billigt.
• Det behövs ökad synlighet för de hållbara alternativ som finns.
• Utbudet är mer begränsat för herrkläder.
• Tillgänglighet är viktigt, men är olika för olika personer. Centralt är perfekt för vissa, men upplevs krångligt av andra.
• Mer samverkan efterfrågas mellan olika aktörer, men även mellan verksamheter som egentligen är konkurrenter.
• De flesta konsumenter är positiva till second hand, att reparera och delningstjänster och ser fördelar med det (främst minskad miljöpåverkan och att spara pengar) även om de inte själva aktivt använder det.
• Det är flest kvinnor som använder delningstjänster och köper second hand.
• Vi behöver nya normer som förespråkar att laga plagg, använda delningstjänster och att köpa begagnat i stället för fast fashion och överkonsumtion.
• Det behövs mer information och kunskap om textilindustrin och modebranschens negativa klimat- och miljöpåverkan och dåliga arbetsförhållanden.
• Stor osäkerhet om var trasiga kläder ska lämnas. Det behöver vara lätt att lämna kläder.

Förslag på tjänster och koncept som nämnts i diskussioner och som kan bidra till mer hållbar klädkonsumtion är en återbruksgalleria och ett cirkulärt utbud i klädbutiker.

Karlstads kommun ser möjligheter att arbeta vidare med dessa idéer inom ramen för projektet Klimatneutrala Karlstad 2030.

Hållbara flygförbindelser till norra Värmland

Torsby kommun har idag en flyglinje till Stockholm som är upphandlad av Trafikverket. Flyglinjen trafikeras med ett äldre turbopropflygplan. Utvecklingen av elflyg går snabbt och kommunen var intresserad av få en helhetsbild av de möjligheter som då skapas.

Förstudien fokuserade på tre delar:

• Kostnads-/intäktsanalys
• Identifiera och värdera möjliga finansieringslösningar
• En enkät till Torsby kommuns invånare för att få veta mer om behov och attityder till elflyg.

För att genomföra kostnads-/intäktsanalys, utreda finansieringslösningar samt genomföra enkätundersökningen engagerade Torsby kommun två externa konsulter. Projektledare var kommunens näringslivschef. Flygplatschef och en representant från Torsby Utveckling AB var också en del av projektorganisationen.

Detta är en sammanfattning av resultat av förstudien:

Kostnads-/intäktsanalysen visar att vid elflygets införande i Sverige kommer sannolikt de totala kostnaderna för att driva flyglinjen med elflyg vara högre. Detta beror framförallt på att inköpskostnaden av ett nytt elflygplan är flera gånger högre än av de äldre, ekonomiskt avskrivna flygplan som används idag. Det är därmed önskvärt att staten inför subventioner som jämnar ut denna kostnadsskillnad och skyndar på omställningen. På sikt finns det dock goda möjligheter att elflyget blir billigare än dagens flyg – kanske blir det till slut till och med möjligt att bedriva regional flygtrafik i glesbygd på rent kommersiella villkor.

Fortsatt statlig upphandling ligger närmast till hands för att finansiera en elflyglinje från Torsby, via Hagfors, till Stockholm från 2027. En möjlig effekt av högre inköpspris och lägre driftskostnad kan bli att en upphandlad linje kan ge ytterligare en flyglinje ”på köpet”, till exempel till Oslo eller Göteborg. Detta beror på att det kan vara mer intressant i och med en högre utnyttjandegrad på flygplanet. Om bara regelverket tillåter det, kan det också finnas intresse från region och kommun att upphandla flyglinjer, kanske i samfinansiering med det lokala näringslivet.

Enkäten riktad till Torsby kommuns invånare genomfördes helt digitalt och var öppen för alla att svara på. 246 unika svar erhölls, med överrepresentation av respondenter i åldrarna 45–64 år och personer anställda inom offentlig sektor. Det gavs möjlighet att kommentera många frågor med ett öppet svar, vilket många tog chansen att göra.

Resultaten från enkätstudien indikerar en tydligt ökad vilja att nyttja flyg när det blir eldrivet. Respondenterna ser fördelar för både karriärsmöjligheter och andra livsvillkor. Utöver tidseffektiva jobbresor utan hållbarhetsproblematik nämns också möjligheten att kunna hälsa på och få besök av nära och kära på ett smidigt och hållbart sätt som attraktivt. Kvinnor och män får ungefär lika stor nytta av elflyglinjer enligt enkäten, medan de med högre inkomst kommer få större nytta än personer med lägre inkomst.

Förstudien och resultat har fått stor uppmärksamhet i medier med såväl TV-inslag och tidningsartiklar som följd. Torsby kommun har ökat sina kunskaper om vilka möjligheter elflyg kan innebära för norra Värmland och hur invånare och det lokala näringslivet bedömer sitt framtida intresse och behov av mer hållbara flyglinjer.

Torsby kommun har också bestämt sig för att ta nästa steg i utvecklingen. En ansökan om finansiering av ett pilotprojekt för leverans av varor med drönare till kommunens mottagare på landsbygden är inskickad till Tillväxtverket.

Region Värmlands lärdomar och erfarenheter

Innehållet i det här avsnittet är ett resultat av en workshop med arbetsgruppen med syftet att identifiera erfarenheter och lärdomar kopplade till utlysningen och nätverket Hållbara Värmland.

Utlysningen

Det är en återkommande utmaning att nå ut brett nog med vår kommunikation, framför allt till aktörer som vi inte redan har en nära relation till. Det behövs samverkan för att nå ut i befintliga nätverk. Vi behöver också bli bättre på att skapa relevanta sändlistor och underhålla dem löpande.

En idé för att nå ut bredare kan vara att bjuda in till informationsmöten, och då på andra tider än dagtid på vardagar. För att nå till exempel föreningar, och andra delar av civilsamhället som engagerar ideella krafter, behöver vi vara flexibla.

Ansökan

Tio projektägare fick möjlighet att komplettera sina ansökningar efter en första genomläsning, framför allt för att förtydliga skrivningar kring hållbarhetens tre dimensioner.

Utvärdering ansökningar och urval av projekt

Arbetet med att ta fram en utvärderingsmodell innebar kompetensutveckling för de medarbetare som jobbar med projektansökningar och beredning av ärenden inom regional utveckling. Även kompetensen om hållbar utveckling höjdes.

Den här gången bifogades inte utvärderingsmodellen i utlysningshandlingarna, vilket bör vara fallet om vi ska använda den fler gånger. Det ger projektägarna bättre förutsättningar att skriva bra ansökningar från början och slippa kompletteringar i efterhand. Det hjälper dem att planera bättre från början och förtydligar krav/kriterier för att beviljas projektmedel.

Genomförande

Bildandet av nätverket Hållbara Värmland hade sitt ursprung i ett liknade arbetssätt inom tidigare jämställdhetsarbete. Det har varit en värdefull löpande kontakt med projekten och förstudierna.

Innehållet i nätverksträffarna har styrts av deltagarnas behov och önskemål, vilket har upplevts positivt. Deltagarna har också berättat att de har haft nytta av dialog med varandra och att de har sett möjligheter till synergieffekter mellan projekten.

Testnoderna

De beviljade projekten och förstudierna har varit testnoder för olika sätt att jobba med hållbar utveckling kopplad till Agenda 2030. De har haft olika karaktär, varierande syften och varit mer eller mindre omfattande.

Sammanfattningsvis tycker vi att resultaten ligger i linje med de förväntningar vi kunde ha. ”Mycket resultat för lite pengar”, är ett uttryck som återkommer i våra diskussioner.

Projekt Hållbara Värmskog, som var det projekt som beviljades mest pengar, har bidragit i utvecklingen av hållbarhetsanalysen som Region Värmland utvecklat. I Värmskog användes analysverktyget för första gången och genom löpnade utveckling har det uppmärksammats både regionalt och nationellt.

Resultatspridning

Avslutningskonferensen genomfördes med deltagarna i nätverket Hållbara Värmland. Resultaten kommer att presenteras även för regionala utvecklingsnämnden, för avdelningens ledningsgrupp (som även har varit styrgrupp för utlysningen), internt på avdelningen för regional tillväxt och i andra nätverk där det är relevant.

När du vill veta mer

Eva Lingwall
Projektledare

Telefon 010-833 10 96

E-post eva.lingwall@regionvarmland.se