Region Värmlands
Delårsrapport för 2023

Region Värmland befinner sig i ett ansträngt ekonomiskt läge. Det första halvåret har präglats av höga energipriser, rekordhög inflation, höjda räntor och kraftigt ökande pensionskostnader. Detta innebär stora ekonomiska utmaningar för hela regionsektorn och speglas i Region Värmlands första delårsrapport för mandatperioden 2023–2026.

För att kunna ge en tillgänglig och jämlik vård i hela länet, har fokus under den första delen av året legat på kärnverksamheter och att korta köerna i vården. För att nå en budget i balans har besparingsåtgärder för att hejda kostnader påbörjats, det är viktigt att alla verksamheter använder resurserna så effektivt som möjligt.

Trots ekonomiska utmaningar finns det många ljusglimtar. Digitalisering och förbättringsarbeten har under våren lett till att hälso-och sjukvården underlättat och effektiviserat mammografi-screening med hjälp av artificiell intelligens, AI. Det har gjorts ett kvalitetsarbete kring diabetesvård på vårdcentralerna och det har skett en utökning av lokalerna till barn-och ungdomspsykiatrin.

Det har gjorts en särskild utlysning av projektmedel som riktar sig till idéburna organisationer för projekt som främjar barns och ungas rätt till kultur och god och jämlik hälsa för barn och unga. Detta är ett led i arbetet med en ”Kraftsamling för barn och ungas hälsa”.

En prioritering i vårt utvecklingsarbete är att ”Hela Värmland ska utvecklas”. En tillgänglig kollektivtrafik och god infrastruktur är en av hörnstenarna för näringslivets och arbetsmarknadens utveckling. Värmlänningarna ska kunna resa till jobb, studier och fritidsaktiviteter på ett säkert och hållbart sätt. Därför är jag stolt över att vi under sommaren testat en ny X-busslinje mellan besöksmålen Rottneros och Mårbacka i Sunne.

Personalen är vår viktigaste resurs därav antogs i juni ett personalpolitiskt program, detta är ett viktigt led i att bli en ännu bättre arbetsgivare.

Viktiga byggstenar för att klara de stora ekonomiska utmaningarna framöver är samordning, lösningsfokus och utökad kostnadskontroll. Den uppgiften är jag övertygad om att vi kommer att lösa allra bäst tillsammans.

Åsa Johansson (S)
Regionstyrelsens ordförande

2.1 Den regionala koncernen

Den politiska organisationen

Region Värmland är en demokratiskt styrd organisation, vilket innebär att det är regionens förtroendevalda politiker som beslutar om vad som ska göras, och förvaltningen ansvarar för hur det ska göras.

Förvaltningen

Region Värmlands verksamheter och anställda organiseras i en förvaltning, med undantag för revisionen som har en egen förvaltning. Regiondirektören har den ledande ställningen bland de anställda och är chef för förvaltningen. Hen har det övergripande ansvaret för att förvaltningen utför sina uppgifter enligt de beslut som fattas av eller som ska verkställas av styrelse och nämnder.

Förvaltningen består av:

• Hälso- och sjukvård inklusive tandvård och regionservice
• Kollektivtrafik
• Regional utveckling
• Kultur och bildning inklusive folkhälsa
• Regionledningskontoret

Regionfullmäktige

Regionfullmäktige är Region Värmlands högsta beslutande organ med 81 direktvalda ledamöter. Fullmäktige beslutar bland annat om Region Värmlands övergripande mål, budget och skattesats. Fullmäktige ansvarar även för att följa upp de uppsatta målen och hur pengarna används.

Regionfullmäktiges mandatfördelning

Region Värmlands nämnder

Regionfullmäktige tillsätter de nämnder som utöver regionstyrelsen behövs för att fullgöra Region Värmlands uppgifter enligt lag eller annan författning och för övrig verksamhet inom regionen.

Under mandatperioden 2022–2026 finns 9 nämnder. De har ansvar för verksamheter och följs upp av fullmäktige. Två av nämnderna, hjälpmedelsnämnden och kost- och servicenämnden, är gemensamma nämnder med vissa av länets kommuner.

3. Samlad prognos av Region Värmlands effektmål 2023

4. Förvaltningsberättelse

4.1 Förväntad utveckling avseende ekonomisk verksamhet utifrån målen om god ekonomisk hushållning

Konjunkturen har under perioden varit fortsatt bättre än förväntat och fler värmlänningar än väntat har varit i arbete. Som en följd av detta har Region Värmland haft högre skatteintäkter än vad som väntades när budgeten för året beslutades. Trots högre skatteintäkter är Region Värmland i ett bekymmersamt läge gällande den ekonomiska situationen. Förändringarna i ekonomin som sågs under 2022 har fortsatt under 2023 med stigande inflation vilket har påverkat regionens verksamheter liksom övriga Sverige. Den höga kostnadsökningen gör att Region Värmland måste än mer jobba med effektiviseringar och kostnadskontroll för att klara framtidens ekonomiska utmaningar.

Region Värmland har behov av att framtidssäkra sitt fastighetsbestånd för framtidens sjukvård och har därför fattat beslut om att investera 7 miljarder kronor i lokaler för att möta nuvarande och framtida behov. Projektet är uppdelad på flera delprojekt och beräknas pågå i mer än 10 år.

4.2 Händelser av väsentlig betydelse

Det rådande ekonomiska läget i Sverige har medför att de flesta regioner i Sverige befunnit sig i en tuff situation under årets första åtta månader, och så även Region Värmland. Detta i kombination med dystra prognoser för kommande år har medfört behov av ekonomiska åtgärder som har påverkat alla delar av regionens verksamhet.

Rysslands angreppskrig mot Ukraina har fortsatt präglat årets första åtta månader och konsekvenserna i form av högre livsmedelspriser, finansiell oro och ökad beredskap ger sig till känna även i Värmland.

4.3 Region Värmlands effektmål

4.3.1 Trygga och nöjda invånare

Region Värmland arbetar varje dag, året om för att invånarna ska leva ett gott liv, må bra, vara trygga och känna sig nöjda. Ett Värmland som präglas av gott företagarklimat och en tillväxtsanda. Alla i Värmland ska ha möjlighet att uppleva, delta i och utöva olika former av konst och kultur, och ett brett och inkluderande kulturutbud av hög kvalitet ska erbjudas. Kollektivtrafiken i länet ska erbjuda resor som underlättar och berikar människors liv och ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt.

Region Värmlands verksamhet ska präglas av en användarvänlig och inkluderande digital infrastruktur, och arbeta för att minska det digitala utanförskapet.

Det ska finnas en god och tillgänglig vård med hög kvalitet för värmlänningarna och de som vistas i länet.

Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet trygga och nöjda invånare bidrar till flera av Agenda 2030-målen.

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Nedan redovisas regionstyrelsens bedömning av Region Värmlands del av måluppfyllelsen, det vill säga den del av effektmålet som Region Värmland ansvarar för att bidra med.

Blandade bedömningar av nämndernas resultatmål och inom de centrala delarna inom effektmålet gör att effektmålet prognostiseras delvis uppnås för helåret 2023. Hälso- och sjukvården har haft utmaningar med tillgängligheten, vårdköer och en ansträngd ekonomisk situation perioden. Goda resultat för kollektivtrafiken, men kollektivtrafiknämndens resultatmål god tillgänglighet och service prognosticeras enbart delvis kommer att uppnås vilket bidrar till bedömningen.

• Regionstyrelsen bedömer att målet fler och utvecklade e-tjänster kommer att uppnås
• Kollektivtrafiknämnden bedömer att målet god tillgänglighet och service delvis kommer att uppnås.
• Regionala utvecklingsnämnden bedömer att målet stärkt hållbar tillväxt och utveckling i hela Värmland delvis kommer att uppnås.
• Kultur- och bildningsnämnden bedömer att målen ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället kommer att uppnås, målet ett varierat kulturutbud av hög kvalitet och fokus på ökad kulturell delaktighet och eget skapande samt målet stärkt folkhälsa och folkhälsoarbete med fokus på förutsättningar för hälsa delvis kommer att uppnås.
• Hjälpmedelsnämnden bedömer att målet god hjälpmedelsförsörjning utifrån individens behov kommer att uppnås
• Patientnämnden bedömer att målen stödja patienter kommer att uppnås.
• Kost- och servicenämnden bedömer att målet kostnadseffektiv hållbar måltidsverksamhet med hög kvalitet, för god, jämlik och jämställd hälsa delvis kommer att uppnås.

Arbetsmarknad och kompetensutveckling

Kompetensutveckling i stor omfattning sker på Region Värmlands folkhögskolor. Bland skolornas deltagare finns många unga och personer i yrkesverksam ålder som har mycket kort formell utbildning. Då det av arbetsmarknaden generellt ställs hårda krav på utbildning har dessa personer ofta svårare än andra att finna jobb och etablera sig på arbetsmarknaden. Folkhögskolans allmänna och särskilda kurser stärker deltagarnas förutsättningar till fortsatta studier och på arbetsmarknaden. På vårens allmänna och särskilda kurs var majoriteten av de studerande under 30 år. Vid vårterminens slut hade 76 procent av deltagarna fått behörighet till yrkes- och högskolestudier och därmed större möjlighet att bidra till kompetensförsörjningen.

Digital utveckling

Digitalisering inom organisationen definieras som en metod för verksamhetsutveckling där digitala lösningar används för automatisering eller innovation. En ökad grad av automatisering frigör tid och resurser, så att mer tid finns till värdeskapande och nya lösningar till invånare. Arbetet med regionens digitalisering har intensifierats under året och arbete pågår med digitala färdplaner för verksamheterna.

Kultur

Region Värmland fördelar statens bidrag till regional kulturverksamhet inom ramen för samverkansmodellen. Totalt fördelades drygt 63 miljoner kronor under perioden. Bidragsgivningen syftar till att regionen i samverkan med staten och kommunerna ska säkra en väl fungerande kulturell infrastruktur i regionen.

Från och med våren 2023 sker i en årlig uppföljning av Region Värmlands kulturplan. Den första uppföljningsrapporten visar bland annat att det i Värmland finns nära 2000 företag och knappt 8000 anställda som verkar inom området kulturella och kreativa branscher. Det är cirka 5 procent av det totala antalet värmländska företag. Uppföljningen baseras på indikatorer som över tid kommer att kunna visa i vilken riktning utvecklingen går.

Höga förtroendesiffror under perioden

Förtroende inom hälso- och sjukvården är starkt kopplat till invånarnas uppfattning om väntetider och i vilken utsträckning invånarna upplever sig ha tillgång till den vård de behöver. Befolkningens förtroende är också en förutsättning för ett väl fungerande hälso- och sjukvårdssystem.

Ett område som tydligt speglar förtroendet för hälso- och sjukvården är befolkningens följsamhet till rekommendationer, bland annat gällande rekommendationer om vaccination för att förebygga sjukdom och smittspridning i populationen. De nationella vaccinationsinsatserna mot säsongsinfluensa sker i samverkan mellan regionerna som utförare och Folkhälsomyndigheten, som tar fram de nationella rekommendationerna.

De övergripande resultaten för vaccinationstäckning följs upp både på regional och nationell nivå visar under den senaste influensasäsongen 2021-2022 att Region Värmland nådde klart högst andel vaccinerade i landet sett till målgruppen 65 år eller äldre med 81 procent, jämfört med genomsnittet för riket som var 70 procent.

Nöjdhet och trygghet i kollektivtrafiken och hälso- och sjukvården fortsätter att öka

Patientnämnden i Region Värmland har i uppdrag att hjälpa patienter och närstående att ta emot klagomål och få dem besvarade av vården. Patienternas klagomål ger inte en övergripande bild av hur vården fungerar, men varje klagomål är i sig en berättelse om något som en enskild patient har upplevt och de bär därför på viktig kunskap om patienternas upplevelse av vården i Värmland. Region Värmland har via patientnämnden tagit emot 1097 klagomål på hälso – och sjukvård och folktandvård i Värmland under perioden januari - augusti 2023, i nivå med samma period 2022.

Indikatorerna för trygghet och nöjdhet inom kollektivtrafiken ligger någorlunda stabilt på samma värden som tidigare. Små förändringar sker från mätperiod till mätperiod. Mycket sker i omvärlden både inrikes som utrikes som kan tänkas påverka människor i allmänhet och deras känsla för hur de upplever trygghet. Värdena är goda, men arbetet med att göra kollektivtrafiken tryggare, både när det gäller fordon och hållplatser pågår ständigt. Att även komma fram i tid och att kollektivtrafiken håller sin tidtabell kan också påverka hur tryggheten upplevs

Genom kollektivtrafikbarometern mäts invånarnas samt resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken i Värmland. Både invånarnöjdhet och kundnöjdhet med den allmänna kollektivtrafiken bedöms som hög om jämförelse görs med resten av landet. Resenärerna ger ett betyg på 71 procent i nöjdhet för januari-augusti 2023, vilket är klart över det nationella snittet på 59 procent. Invånarnas utfall under perioden är 62 procent, vilket även det är över det nationella snittet på 53 procent.

Den faktor som har störst inverkan på resenärernas uppfattning om hur enkelt det är att resa med kollektivtrafiken är att det är enkelt att få information inför resan. Att avgångstiderna passar behoven och att resenärerna vet hur de kan använda kollektivtrafiken är andra faktorer som påverkar.

Region Värmlands arbete med krisberedskap och civilt försvar

Arbete fortsätter med att ta fram en plan för regionens ledningsorganisation vid krig samt utbudspunkter, bemanning, schemaläggning och reservrutiner. Samtidigt pågår översyn av ledningsplatser för att regionen som samhällsviktig aktör ska kunna leda den egna verksamheten och samverka med andra aktörer i vardagen, under samhällsstörningar och ytterst vid höjd beredskap och krig.

Alla kompetenser och funktioner finns nu på plats för regionens ledningssystem för säkerhet och detta arbete startades upp under augusti.

4.3.2 Attraktivt och hållbart Värmland

Region Värmland ska sträva efter att ha en kollektivtrafik som är klimatsmart och bidrar till att skapa ett attraktivt och hållbart Värmland med möjlighet att bo och leva i hela länet.Regionen ska bedriva ett samordnat, inkluderande regionalt utvecklingsarbete och en hållbar regional utveckling med fler och framgångsrika företag, nya jobbmöjligheter och ett rikt kulturliv.

Under 2023 har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet attraktivt och hållbart Värmland bidragit till flera av Agenda 2030-målen.

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 17: Genomförande och partnerskap

Effektmålet Attraktivt och hållbart Värmland bedöms delvis uppnås för 2023. Många positiva insatser görs och bland regionens verksamhet ser man att återgången till ordinarie verksamhet efter pandemin bidrar till goda resultat. Bedömningen vilar på en analys av nämndernas resultatmål där flera prognoser visar att målet kommer uppnås men inga av de centrala delarna. Region Värmland genomför insatser inom jämställdhet och varumärkesstärkande åtgärder som förhoppningsvis kommer ge effekter på längre sikt.

• Regionstyrelsen bedömer att målet aktivt klimat- och miljöarbete delvis kommer att uppnås.
• Kollektivtrafiknämnden bedömer att målet minskad miljö- och klimatpåverkan kommer att uppnås.
• Regionala utvecklingsnämnden bedömer att målet stärkt hållbar tillväxt och utveckling i hela Värmland delvis kommer att uppnås.
• Kultur- och bildningsnämnden bedömer att målen ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället kommer att uppnås, målet ett varierat kulturutbud av hög kvalitet och fokus på ökad kulturell delaktighet och eget skapande samt målet stärkt folkhälsa och folkhälsoarbete med fokus på förutsättningar för hälsa delvis kommer att uppnås.

Värmländsk innovation och konkurrenskraft

Region Värmland har tillsammans med Tillväxtverket, Vinnova samt regionerna i Norra och Östra Mellansverige medverkat i en pilot om smart specialisering inför kommande programperiod och som går under namnet Partnership for Regional Innovation (PRI).

Under det första halvåret 2023 har ett femtiotal projekt som bidragit till smart specialisering och som har regional medfinansiering varit i genomförandefasen.

Småföretagscheck infördes som en del i regionens företagsstöd, där företag i hela länet kan ta del av medel i syfte att utveckla sitt företag inom en rad områden (digitalisering, grön omställning, internationalisering, affärsutveckling, kompetensförsörjning).

Varumärket Värmland

Region Värmland har under första halvåret fortsatt att föra dialog i olika forum med de värmländska kommunerna och andra externa parter kring varumärkesarbetet och bilden av Värmland. Ett exempel är deltagande i ett nationellt projekt kallat Lyskraft där en grupp med representanter från våra klusterorganisationer i länet, tillsammans med Region Värmland och Business Region Värmland, deltog under våren. Projektet syftade till att skapa förutsättningar för att kunna positionera och synliggöra våra styrkeområden i Värmland med fokus på investeringar, företagsetableringar och talangattraktion. Utöver detta har även ett nära samarbete skett med Business Region Värmland kring varumärkesfrågor, kommunikation och bilden av det värmländska näringslivet. Här finns nu en grafisk profil light på plats och fortsatta arbeten med positionering när det gäller näringslivet fortsätter under året.

Infrastruktur till och från länet

Bygget av resecentrum i Karlstad har startats och arbetet mellan parterna Trafikverket, Region Värmland, Karlstads kommun och Jernhusen löper på.

Ett antal remisser från regeringen, kommuner och statliga myndigheter har besvarats. Den största remissen under perioden var regeringens förslag om regionala flygplatser, beredskap, allmän trafikplikt och dess finansiering.

Flyg- och tågtrafik till och från länet

För flygtrafiken finns fortfarande ingen reguljärtrafik från Karlstad. För Torsby och Hagfors finns upphandlad trafik till Arlanda med dagliga avgångar på morgon och kväll.

För tåg har utvecklingen räknat i antal avgångar per dag och riktning mellan Karlstad och Stockholm varit oförändrad jämfört med föregående år. I normala fall är den genomsnittliga passagerarbeläggningen cirka 50 procent på kommersiell långväga tågtrafik.

Under pandemin minskade utbudet för persontrafiken för den kommersiella tågtrafiken. Under 2022 återhämtade sig utbudet och resandet, i synnerhet andra halvåret. Under 2023 har tågtrafiken påverkats av banarbeten och problem med Trafikverkets nya planeringssystem som inneburit att information om tågavgångar kommit sent ut till resenärerna.

Klimat och energi

Ett slutseminarium för projektet Hållbara Värmland hölls i mars där projektets arbete med att utveckla och implementera en metod för hållbarhetsstyrning demonstrerades.

Regeringens arbete med att ta fram en nationell strategi för hela bioekonomiområdet har nu åter tagit fart. Region Värmland har medverkat till att ge inspel och synpunkter på strategin genom att bland annat påtala vikten av de regionala utvecklingsstrategiernas betydelse för bioekonomins framväxt, där Värmland har en framträdande roll.

Internationellt arbete

Region Värmland arrangerade i mars konferensen "Värmland i EU". Temat var i år "ökad kompetens" och belyste vikten av omställning till ett grönt och digitalt samhälle som en förutsättning för att skapa hållbara och konkurrenskraftiga samhällen.

Region Värmland har introducerat nya regionpolitiker med uppdrag i de europeiska nätverken CPMR, AER (Assembly of European Regions) och ERRIN (The European Regions Research and Innovation Network) samt tagit fram en arbetsordning för förtroendevalda och tjänstepersoner med uppdrag i nätverk.

Värmlandsstrategin

Arbetet med att implementera Värmlandsstrategin har fortsatt handlat om att synliggöra den antagna strategin i relevanta sammanhang för att öka kännedom, acceptans och användande bland det regionala ledarskapet, vilket är bland annat Region Värmland, de värmländska kommunerna, Länsstyrelsen. Bland annat har dialogen med Karlstads universitet utökats och kopplingen till processen med smart specialisering utvecklats.

Under perioden har två av de tre årliga träffarna inom ramen för årshjulet arrangerats.

Jämställdhet i Värmland

I maj arrangerades konferensen Genius med närmare 500 deltagare från näringsliv, offentlig sektor, ideella föreningar och universitet. Det har även genomförts två nätverksträffar i samarbetet ”Ett Jämställt Värmland” med länsstyrelsen; en digital och en fysisk.

Region Värmland är, tillsammans med Karlstads kommun, värdar för den nationella konferensen Forum Jämställdhet i februari 2024, och en arbetsgrupp från Region Värmland deltar i den projektgrupp som ansvarar för värdskapet.

4.3.3 God, jämlik och jämställd hälsa

Region Värmland ska erbjuda en tillgänglig, samordnad och välfungerande hälso- och sjukvård och tandvård som utgår från patientens behov. Hälsoläget i regionen ska vara jämlikt och invånarna ska uppleva att de har en fullgod fysisk och psykisk hälsa. Region Värmland ska genom effektmålet vara drivande mot en förbättrad folkhälsa och ökad medellivslängd i länet.

Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet god, jämlik och jämställd hälsa bidragit till flera av Agenda 2030-målen.

Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Nedan redovisas regionstyrelsens bedömning av Region Värmlands del av måluppfyllelsen, det vill säga den del av effektmålet som Region Värmland ansvarar för att bidra med.

Regionstyrelsen bedömer att effektmålet god, jämlik och jämställd hälsa delvis kommer att uppnås.

I måluppfyllelseanalysen ingår blandade prognoser från nämndernas bedömningar. Flera resultatmål uppvisar goda resultat, men centrala delar uppnås inte eller enbart delvis för perioden. Vårdköer, rekryteringssvårigheter och det ekonomiskt ansträngda läget påverkar prognosen för effektmålet. Många goda insatser har genomförts, men flera av dessa har ej hunnit få genomslag. Låg tillgänglighet och utmaningar inom hälso- och sjukvården bidrar starkt till den samlade bedömningen.

• Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer att målet bästa vårdkvalitet delvis kommer att uppnås och målet tillgänglig vård inte kommer att uppnås.
• Regionala utvecklingsnämnden bedömer att målet stärkt hållbar tillväxt och utveckling i hela Värmland delvis kommer att uppnås.
• Kultur- och bildningsnämnden bedömer att målen ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället kommer att uppnås, målet ett varierat kulturutbud av hög kvalitet och fokus på ökad kulturell delaktighet och eget skapande samt målet stärkt folkhälsa och folkhälsoarbete med fokus på förutsättningar för hälsa delvis kommer att uppnås.
• Patientnämnden bedömer att målet bidra till kvalitetsutvecklingen kommer att uppnås.
• Hjälpmedelsnämnden bedömer att målet god hjälpmedelsförsörjning utifrån individens behov kommer att uppnås.

Tillgänglighet

Förutsättningarna till förbättringar inom hälso- och sjukvårdens tillgänglighet påverkas av ett antal begränsande faktorer, såsom kvarstående ackumulerade vårdköer, rekryteringssvårigheter inom flertalet personalkategorier samt det ekonomiskt ansträngda läget. Hälso- och sjukvården arbetar kontinuerligt med strategier i strävan att uppnå målen och den tidigare påbörjade satsningen på översyn av väntelistor fortsätter under året.

Hälso- och sjukvårdens operationsresurser har varit begränsade under en period på grund av lägre antal tillgängliga vårdplatser, lokalförsörjningsproblem relaterat till utglesning, kompetensbrist samt hög korttidsfrånvaro hos personal. Nu har dock kapaciteten återhämtats och den egna operationsproduktionen ligger nu på en nivå som gör att väntelistorna inte ökar. De planerade besparingsåtgärderna innebär att möjligheten till externt köpt vård minskar. Att antalet genomförda operationer idag ligger på samma nivå som 2019 innebär att kösituationen ändå kan stabiliseras.

Beträffande första bedömning av legitimerad personal återstår fortfarande arbete för att uppnå målen. Positivt är dock att inom barn- och ungdomspsykiatrin uppnås måluppfyllelse gällande andel fördjupade utredningar och påbörjade behandlingar. Ett arbete pågår fortlöpande för att implementera standardiserad basal diagnostisk bedömning (BDB) på alla psykiatriska öppenvårdsmottagningar i länet som ett led i att erbjuda en jämlik och tillgänglig första bedömning.

Vårdkvalitet

Begreppet vårdkvalitet kan beröra bland annat omvårdnadskvalitet, bemötande och medicinsk kvalitet. Inom Region Värmlands effektmål god, jämlik och jämställd hälsa avses främst den medicinska kvaliteten. I arbetet med stärkt vårdkvalitet ingår en fortsatt implementering av det nationella systemet för kunskapsstyrning och ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, vilka båda utgör grunden i att minska antalet vårdskador och dess konsekvenser.

Hälso- och sjukvården startade året med kvarvarande prövningar inom patientsäker vård. Den ansträngda vårdplatssituationen relaterat till bemanningssvårigheter i kombination med förstärkningsläge och omprioritering av vården samt lägre tillgänglighet i primärvården skapar utmaningar i arbetet med patientsäkerhet, tillgänglighet och arbetsmiljö.

Personer med behov av samordning av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, kan få stöd genom en samordnad individuell plan, SIP. Planen formas utifrån behov och tas fram tillsammans med den enskilde och de personer som denna önskar ska närvara. SIP ska ge det samordnade stöd och den vård som den enskilde har rätt till och behöver.

Beläggningsgraden har periodvis under året varit mycket hög vilket medfört att patienter har utlokaliserats till andra vårdavdelningar och sjukhus än hemmahörande, vilket framför allt beror på tillgång till disponibla vårdplatser relaterat till bemanningssituationen. Under perioden har ett inriktat arbete genomförts i syfte att stödja utskrivningsprocessen och därmed minska användningen av slutenvårdsplatser för medicinskt färdigbehandlade patienter.

Gröna korset, en metod för daglig ledning och styrning samt riskanalys, har fortsatts implementerats i många verksamhetsområden där verksamheterna kontinuerligt arbetar med att säkerställa att adekvata rutiner och instruktioner finns och är aktuella.

Folkhälsa

Region Värmland är delaktiga i arbetet med att motverka utanförskap och ofrivillig ensamhet och har bland annat ökat bibliotekens kompetens gällande kognitiv tillgänglighet, stöttat insatsen Läsglädje för äldre där vi tillsammans med folkbildningen stöttar läsande volontärer. Ambitionen att bygga vidare på tidigare satsning Biblioteket som resurs för äldreomsorgen har pausats på grund av förutsättningar inom omsorgen.

Inom folkhälsouppdraget pågår samverkan med kommuner och civilsamhället som syftar till fortsatt utveckling av det gemensamma arbetet. Genom detta arbete ökar kunskapen om aktörernas betydelse för hälsans utveckling. Utvecklingsarbetet jämlik barnhälsa tillsammans med några av länets kommuner och civilsamhällets organisationer har också lett till att beslutfattare fått ökad kunskap om förutsättningar för hälsa.

Behov hos länets aktörer undersöks för att bygga en hållbar och behovsanpassad stödstruktur för det strategiska folkhälsoarbetet. Fortsatt utveckling av samverkan sker med idéburen sektor genom Överenskommelsen Värmland, projekt- och verksamhetsbidrag till idéburen sektor samt samverkan genom IOP och samverkansavtal.

Digitala tjänster inom hälso- och sjukvården

Utveckling pågår inom bland annat Digitala vårdmöten via apparna Vård i Värmland och Ung i Värmland, där ett stort antal vårdmöten genomförts, 1177 Vårdguidens e‑tjänster och tidsbokning där implementering kommer att prioriteras och resurssättas under 2023, medverkande i nationella utvecklingsprojekt samt ett breddinförande av ”Boka tid för provtagning” via 1177.

Vidare pågår utveckling inom e‑tjänsten Stöd och behandling 1177, sex olika digitala behandlingsprogram, min vårdplan Cancer, formulärhantering 1177, digital hälsodeklaration inför operation, basal diagnostik bedömning samt digital hantering av frågeformulär inför bedömning av arbetsförmåga.

God och nära vård

Nära vård-omställningen är central i framtidens hälso- och sjukvård. Omställningen pågår i hela landet och handlar om att flytta vård, hälsa och omsorg närmare invånarna och att utgå från vad som är viktigt för invånaren.

Värmlands gemensamma målbild för omställningen visar vägen mot visionen om en god och jämlik hälsa för alla värmlänningar och den är framtagen i bred samverkan mellan Värmlands kommuner och Region Värmland. I början av 2023 beslutades även en gemensam färdplan av länets Direktörsberedning.

Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården

Att kunna erbjuda medarbetarna en strukturerad karriär- och kompetensutveckling är ett prioriterat område inom hälso- och sjukvården. Arbetet med att utveckla karriärmodeller har fortsatt under våren för barnmorskor, röntgensjuksköterskor, kuratorer och dietister.

Fortsatt samarbete med Högskolan i Dalarna för att skapa förutsättningar för att Arvika Sjukhus ska kunna starta utbildning till sjuksköterska på distans.

Strategiskt arbete med läkarförsörjning har pågått under perioden bland annat med fokusering på framtida organisation av läkarförsörjning och AT-utbildningens längd från 21 till 18 månader. Ett flertal utlandsrekryteringar av läkare har genomförts.

Arbete med vård för våldsutsatta

Under perioden har efterfrågan på utbildningsinsatser inom hälso- och sjukvården gällande våld i nära relationer ökat.

Behandlings- och samtalsmottagningen Besam har varit öppen i ungefär ett års tid och under det gångna året har cirka 190 patienter varit på ett nybesök.

4.3.4 Hållbar organisation

Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet hållbar organisation bidragit till flera av Agenda 2030-målen.

Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Regionstyrelsen bedömer att effektmålet hållbar organisation inte kommer att uppnås för perioden januari till och med augusti 2023. De underliggande målen till effektmålet hållbar organisation visar blandade prognoser och det målet med mest tyngd i uppnås inte; ekonomi i balans.

• Regionstyrelsen gör bedömningen att målet ekonomi i balans inte kommer att uppnås.
• Regionstyrelsen gör bedömningen att målet hållbart arbetsliv kommer att uppnås.
• Regionstyrelsen gör bedömningen att målet minskat miljöavtryck delvis kommer att uppnås.
• Regionstyrelsen gör bedömningen att målet respektfulla möten kommer att uppnås.

Här följer en redovisning av målets ingående delar och underlaget till regionstyrelsens måluppfyllelseanalys.

4.3.4.1 Hållbar organisation - Hållbart arbetsliv

God arbetsmiljö med fokus på hälsofrämjande aktiviteter

Det aktiva arbetsmiljöarbete som Region Värmland bedriver främjar hälsan samt förhindrar arbetsrelaterade olycksfall och sjukdomar. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) handlar om att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön. En god och hälsofrämjande arbetsmiljö är en förutsättning för Region Värmlands attraktivitet som arbetsgivare och en väl fungerande kompetensförsörjning.

Arbetsmiljöverket genomförde en större inspektionsinsats gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet 2022.I samband med inspektionen togs en handlingsplan med åtgärder på kort och lång sikt fram och under våren har arbetet fortskridit enligt plan.

Anställda inom Region Värmland ökar

I augusti 2023 fanns det 8 497 tillsvidareanställda inom Region Värmland, av dessa var 80,4 procent kvinnor och 19,6 procent män. Antalet tillsvidareanställda har ökat har ökat med 324 personer jämfört med jämfört med augusti 2022, då antalet tillsvidareanställda uppgick till 8 173 personer. En stor del av ökningen av antalet anställda avser undersköterskor inom hälso- och sjukvården.

Antalet visstidsanställda uppgick till 578 personer i augusti 2023, varav 71,8 procent var kvinnor och 28,2 procent var män. Antalet visstidsanställda har minskat vid jämförelse med motsvarande månad föregående år då antalet visstidsanställda var 649 personer.

Med anledning av Region Värmlands ekonomiska läge råder anställningsstopp för administrativ personal sedan november 2022. Pågående rekryteringsprocesser vid beslutet om anställningsstopp medförde att effekten av anställningsstoppet fördröjdes. Under perioden avstannade dock utvecklingen av anställda (administrativ personal), vilket kan härledas till anställningsstoppet. Under juli 2023 infördes anställningsprövning för övriga yrkesgrupper avseende nyrekryteringar och återbesättningar av vakanser.

Strategisk kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning är ett prioriterat område för Region Värmland som arbetsgivare. Strategisk kompetensförsörjning handlar om att arbeta långsiktigt, strukturerat och målmedvetet med insatser som syftar till att Region Värmland kan attrahera och rekrytera nya medarbetare, utveckla och behålla befintliga medarbetare och kunna skapa bra avslut när medarbetare slutar sin anställning.

Sedan 1 juli 2023 är undersköterska en skyddad yrkestitel. För att använda titeln undersköterska inom vård och omsorg behövs det fortsättningsvis ett bevis från Socialstyrelsen. Personer som hade en tillsvidareanställning som undersköterska när de nya reglerna började att gälla får fortsätta att använda titeln fram till och med den 30 juni 2033 utan bevis. Under perioden har insatser genomförts för att hantera övergången till skyddad titel för undersköterskor.

Arbetet med att erbjuda sjuksköterskor specialistutbildningstjänster fortsätter, nytt för året är att även biomedicinska analytiker kan erhålla specialistutbildningstjänster.

Sjukfrånvaro

Ett digitaliserat arbetssätt inom anpassning och rehabilitering är färdigställt och under våren har en succesiv implementering av systemet HälsoSAM påbörjats.

Sjukfrånvaron inom Region Värmland låg under perioden på 6,1 procent.

Enhetlig arbetsgivarpolitik

För att uppfattas som en enhetlig arbetsgivare med en känd arbetsgivarpolitik har arbetet med att ta fram ett förslag på personalpolitiskt program genomförts under perioden. Programmet innehåller en personalpolitisk plan med övergripande mål och långsiktiga strategier inom personalområden som är särskilt viktiga att arbeta med för att klara verksamheternas uppdrag och mål. Programmet innehåller också en personalpolicy som beskriver värderingar och förhållningssätt som är viktiga inom Region Värmland. Beslut om programmet har tagits av Regionfullmäktige under perioden.

Fortsatt arbete med att stärka chefskapet genom omvandling från chefsförordnanden till tillsvidaretjänster har gjorts under året. Andelen chefer med tillsvidareanställning har ökat under året.

Samverkansavtal

Samverkan ska bidra till utveckling i våra verksamheter och att detta kan ske i samverkan med fackliga parter. Samverkansavtalet hanterar både medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor och arbetet ska årligen utvärderas av samverkansgrupperna.

Samverkan med arbetstagarorganisationerna har fortlöpt under perioden.

Under 2023 har ett arbete pågått med att ta fram en fortsättningsutbildning inom samverkan med inriktning på aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen som ska kunna användas i verksamheten. Utbildningen har tagits fram och lanserats digitalt.

4.3.4.2 Hållbar organisation - Ekonomi i balans

Graf över avvikelsen nettokostnader mot budget från -88,431 mnkr i januari 2023 till -657,137 mnkr i augusti 2023.

4.3.4.3 Hållbar organisation - Minskat miljöavtryck

Arbetet med målen i Miljöplan 2021–2024 påverkades negativt under delårsperioden. Det berodde till stor del på det försämrade ekonomiska läget med besparingsåtgärder, ökade livsmedelspriser och vinterns elkris, som bland annat lett till omprioriteringar och minskade personella resurser. Det ansträngda läget inom vården innebar också att vården och andra stödjande resurser inte hunnit prioritera arbete med miljömålen som planerat. Organisationsövergripande åtgärder krävs för att vända och påskynda utvecklingen inom flera av miljöplanens målområden, vilket under rådande läge kan vara svårt att prioritera för verksamheterna. Förutsättningarna att nå effektmålet hållbar organisation – minskat miljöavtryck för helåret 2023 anses därmed begränsade.

Miljöplan 2021–2024

Region Värmlands interna miljöarbete utgår från Miljöplan 2021–2024 som beslutats av regionfullmäktige. I planen finns tre övergripande mål om minimering av klimatavtryck, klokt användande av resurser och bidrag till hälsosamma miljöer. Sju målområden är identifierade som viktiga att arbeta med för att nå de övergripande målen. Under 2023 är det övergripande målet "Vi minimerar vårt klimatavtryck" i fokus med extra vikt på insatser som bidrar till att uppfylla målsättningen.

Fossilfri välfärdsregion

En första uppföljning gjordes av hur Region Värmland förhåller sig till målet att bli en fossilfri välfärdsregion. År 2045 ska organisationen ge upphov till minst 85 procent lägre klimatpåverkande utsläpp jämfört med 2019. Målet gäller både direkt och indirekt verksamhet. Det finns även ett delmål att till 2030 ha fasat ut all användning av fossila bränslen i egen verksamhet. Klimatbokslutet för 2022 visar att det totala klimatavtrycket minskar men inte tillräckligt snabbt för att målet ska kunna nås. Klimatavtrycket för användningen av fossilt bränsle i egen verksamhet ökade samtidigt med cirka 6 procent 2022 jämfört med 2021. Indirekt verksamhet ger upphov till merparten av utsläppen och området inköp och resursförbrukning står för omkring 60 procent av det totala klimatavtrycket.

Fastighetsdrift

Elkrisen under vintern medförde att fjärrvärme prioriterades framför värmepumpar på Centralsjukhuset i Karlstad. Uppvärmning med fjärrvärme innebär att en högre andel köpt energi krävs jämfört med den energi som går åt för att producera lika mycket värme genom värmepumpar. En negativ utveckling ses därför de tre första månaderna för Region Värmlands miljömål inom området. Efter återgång till normalläge i april och fortsatt energieffektivisering ser utvecklingen positiv ut igen. Under perioden arbetade Regionfastigheter bland annat med att effektivisera ventilation och belysning.

Resor och transporter

För att underlätta ett hållbart resande bokas tjänstecyklar från och med juni i samma system som tjänstebilarna. Systemet ger en bättre överblick av hur cyklarna används och det blir lättare att planera för hur många cyklar som behövs på de olika platserna.

Avfallshantering

Motionen om avfall för en ökad materialåtervinningsgrad inom Region Värmland bifölls av Regionfullmäktige i april. Regiondirektören fick därefter i uppdrag att se över riktlinjerna för avfallshantering, där sjukvårdspersonal inte ska avdela tid från sin profession för att hantera avfall och att alla verksamheter inom Region Värmland ska ha tillgång till lämpliga utrymmen eller miljöhus där medarbetare kan källsortera sitt avfall.

Cirkulära materialflöden

Arbete pågår för att skapa fler cirkulära materialflöden, bland annat genom återanvändning av kryckor, sterilisering av material, test av riskavfallsbehållare av förnybart material och framtagande av en ”minskningslista”. Minskningslistan belyser förbrukningsprodukter och ger förslag på åtgärder vid produktval, användning och inköp för en minskad miljöpåverkan.

Måltidsförsörjning

Aktiviteter pågår för att nå uppsatta miljömål, men det ekonomiskt ansträngda läget och ökade livsmedelspriser försvårar arbetet. Att minska matsvinnet blir naturligt prioriterat inom arbetsgruppen. Matsvinnsmätningarna visar hittills att mängden mat som slängs varierar stort mellan restaurangerna, från några procent upp till cirka 30 procent (om allt matsvinn räknas med under en mätvecka).

4.3.4.4 Hållbar organisation - Respektfulla möten

Värdegrunden har implementerats och förankrats i organisationen. Arbetet har bland annat genomförts genom självinstruerande övningar som hjälpt verksamheterna att föra dialog kring värdegrundsfrågor i olika forum. Första halvåret 2023 har en ny personalpolicy tagits fram och beslutats av fullmäktige. Policyn bygger på vår värdegrund och konkretiserar förväntningar på chefer och medarbetare inom Region Värmland.

4.4 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Enligt kommunallagen ska en region ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Därför planerar Region Värmland långsiktigt för att skapa en ekonomisk stabilitet över flera budgetperioder samtidigt som värmlänningarna får en tillgänglig vård med god kvalitet samt en tillförlitlig och trygg kollektivtrafik. Begreppet god ekonomisk hushållning har enligt kommunallagen både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det fleråriga perspektivet är viktigare än det enskilda räkenskapsåret.

Det så kallade balanskravet innebär att om balanskravsresultatet för ett räkenskapsår är negativt så ska det enligt kommunallagen regleras under de närmast följande tre åren. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det dessutom krävs ett positivt ekonomiskt resultat som är tillräckligt för att klara av kommande investeringar, återbetala lån, klara av pensionsåtagandet och inte skjuta kostnader till kommande generationer.

God ekonomisk hushållning för Region Värmland innebär:

• Att regionens finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås.
• Att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt.
• Att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer.
  

4.4.1 Utvärdering av god ekonomisk hushållning

Efter analys av utfallet per augusti 2023 kan ur ett finansiellt perspektiv konstateras att effektmålet hållbar organisation – ekonomi i balans visar en negativ trend. Helhetsbedömningen är att regionen ur ett finansiellt perspektiv inte uppnår regionfullmäktiges målsättning, en god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, sett till utfallet per augusti.

Den finansiella prognosen för helår 2023 indikerar att trenden, justerat för beslut om satsningar utöver budget, är fortsatt negativ. En samlad bedömning av effektmålet Hållbar organisation – ekonomi i balans indikerar att regionen inte kommer att uppnå regionfullmäktiges målsättning, god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, för helåret 2023.

4.4.1.1 Genomgång av resultat

Verksamhetens resultat uppgick till minus 244,8 miljoner kronor, vilket var 461,4 miljoner kronor sämre än budget. Detta berodde främst på högre kostnader för bemanning, köpt hälso- och sjukvård samt indexuppräkningar på linjetrafik som var högre än budgeterat. Verksamhetens resultat för motsvarande period föregående år var 189,0 miljoner kronor.

För helåret bedöms verksamhetens resultat uppgå till minus 518,6 miljoner kronor, vilket är 657,8 miljoner kronor sämre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på höga kostnader för personal, inhyrd personal, köpt hälso- och sjukvård samt indexuppräkningar.

Resultat efter finansiella poster uppgick till minus 104,7 miljoner kronor, vilket var 43,3 miljoner kronor sämre än budget. Resultat efter finansiella poster för motsvarande period föregående år var minus 369,5 miljoner kronor.

Orealiserade värdeförändringar på finansiella omsättningstillgångar påverkar regionens resultat med 423,8 miljoner kronor och beror på årets uppgång på de finansiella marknaderna. Utfallet för motsvarande period föregående år var minus 531,6 miljoner kronor.

4.4.1.2 Balanskravsutredning helårsprognos

Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om kostnaderna är större än intäkterna ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren.

Prognosen för årets balanskravsresultat visar ett resultat som uppgår till minus 93,4 miljoner kronor.

Region Värmland förfogar över en resultatutjämningsreserv (RUR) på 843,3 miljoner kronor som efter regionfullmäktiges beslut kan nyttjas enligt fastställt Reglemente för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv. Reservering till resultatutjämningsreserv får göras om resultatet efter justeringar överstiger 2,0 procent av skatter och generella statsbidrag.

Balanskravsutredning per 31 augusti redovisas i resultaträkningens not 10.

En bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen visas nedan.

4.4.1.3 Verksamhetens nettokostnader

Verksamhetens nettokostnader uppgick till 7 749,3 miljoner kronor, vilket var 736,4 miljoner kronor (10,5 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Periodens budgeterade nettokostnader var 7 092,7 miljoner kronor.

Verksamhetens nettokostnader bedöms uppgå till 11 760,6 miljoner kronor vid årets slut, vilket är 935,6 miljoner kronor högre än budgeterat.

4.4.1.4 Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter uppgick till 1 414,2 miljoner kronor, vilket var 119,8 miljoner kronor högre (9,3 procent) än föregående år, detta beror främst på ökade patientavgifter, ökade bidrag och ökade intäkter för skolskjuts.

Verksamhetens intäkter är 35,8 miljoner kronor högre än budget, detta beror främst på ökade riktade statsbidrag.

För helåret bedöms intäkterna uppgå till 2 133,2 miljoner kronor, vilket är 51,3 miljoner kronor högre än budget. Detta beror också främst på ökade riktade statsbidrag.

4.4.1.5 Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader uppgick till 8 884,9 miljoner kronor, vilket var 852,8 miljoner kronor (10,6 procent) högre än motsvarande period föregående år.

4.4.1.5.1 Personalkostnader

Personalkostnaderna uppgick till 4 484,8 miljoner kronor, vilket var 498,3 miljoner kronor (12,5 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Lönekostnaderna (exklusive sociala avgifter) uppgick till 2 756,4 miljoner kronor, vilket var 186,4 miljoner kronor (7,3 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Pensionskostnaderna (exklusive löneskatt och finansiella kostnader) uppgick till 653,6 miljoner kronor, vilket var 171,5 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. De högre kostnaderna beror på inflationen och överenskommelsen om ett nytt pensionsavtal (AKAP-KR) som innebär högre pensionsavgifter.

Sociala avgifter och löneskatt uppgick till 1 010,5 miljoner kronor, vilket var 129,5 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år.

Vid analys av personalkostnader bör även kostnader för inhyrd personal beaktas, detta återfinns under avsnittet Verksamhetsanknutna tjänster och inhyrd personal.

Personalkostnaderna var 387,5 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen består främst av bemanning inom hälso- och sjukvården.

För helåret bedöms personalkostnaderna uppgå till 6 828,8 miljoner kronor vilket är 442,9 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen består främst av bemanning inom hälso- och sjukvård.

4.4.1.5.2 Köp av verksamhet

Kostnaderna för köp av verksamhet uppgick till 1 626,2 miljoner kronor, vilket är 216,2 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde på att kostnaderna för kollektivtrafik ökat med 84,6 miljoner kronor (12,0 procent) och kostnader för köpt vård med 131,8 miljoner kronor (19,0 procent).

Kostnaden för köp av verksamhet var 153,2 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen består främst av köpt hälso- och sjukvård samt linjetrafik.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 2 447,9 miljoner kronor, vilket är 250,6 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen beror främst på köpt hälso- och sjukvård samt indexuppräkningar för linjetrafiken.

4.4.1.5.3 Verksamhetsanknutna tjänster och inhyrd personal

Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster uppgick till 348,7 miljoner kronor, vilket är 65,1 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år.

Ökningen berodde främst på ökade kostnader för inhyrd personal.

Kostnaderna för inhyrd personal uppgick till 197,2 miljoner kronor, vilket var 32,8 miljoner kronor (19,9 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Kostnaden för inhyrd personal avsåg inhyrda läkare (174,1 miljoner kronor), sjuksköterskor (17,4 miljoner kronor) och lärare (3,9 miljoner kronor).

Kostnaden för verksamhetsanknutna tjänster var 212,3 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen består främst av hälso- och sjukvårdens budgeteringsmodell för inhyrd personal där bemanningskostnader budgeteras som personalkostnader.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 521,2 miljoner kronor, vilket är 316,0 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen beror på hälso- och sjukvårdens budgeteringsmodell för inhyrd personal.

Periodens budgeterade kostnader för inhyrd personal var 7,4 miljoner kronor.

För helåret bedöms kostnaderna för inhyrd personal uppgå till 289,9 miljoner kronor, vilket är 278,5 miljoner kronor högre än budgeterat.

4.4.1.5.4 Läkemedel

Kostnaderna för läkemedel uppgick till 916,7 miljoner kronor, vilket är 59,3 miljoner kronor (6,9 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde främst på högre kostnader för förmånsläkemedel.

Periodens budgeterade kostnader för läkemedel var 879,8 miljoner kronor.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 1324,9 miljoner kronor, vilket är 34,6 miljoner kronor högre än budget.

4.4.1.5.5 Material och varor

Kostnaderna för material och varor uppgick till 424,7 miljoner kronor, vilket var 34,2 miljoner kronor (8,8 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Ökningen berodde främst på ökade kostnader för tekniska hjälpmedel och sjukvårdsmaterial.

Periodens budgeterade kostnader för material och varor var 414,6 miljoner kronor.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 662,3 miljoner kronor, vilket är 36,6 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen består främst av material och varor inom hälso- och sjukvården.

4.4.1.5.6 Lämnade bidrag

Kostnaderna för lämnade bidrag uppgick till 194,4 miljoner kronor, vilket var 9,2 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år.

Periodens budgeterade kostnader för lämnade bidrag var 200,4 miljoner kronor.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 310,4 miljoner kronor, vilket är 0,2 miljoner kronor lägre än budgeterat.

4.4.1.5.7 Övriga verksamhetskostnader

Övriga verksamhetskostnader består av lokal- och fastighetskostnader, reparation och underhåll, leasing av fordon, transporter, post- och telekostnader, försäkringar och övriga kostnader.

Kostnaderna uppgick till 889,5 miljoner kronor, vilket var 29,4 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år.

Minskningen beror främst på ändrade redovisningsprinciper av leasingavtal. Leasingavtal avseende hyra av vissa lokaler/fastigheter, som tidigare klassificerats som operationell leasing, har utifrån ny bedömning omklassificerats som finansiella leasingavtal.

Övriga verksamhetskostnader var 89,8 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen består främst av att utvecklingsarbeten inte har startat som planerat.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 1 385,1 miljoner kronor, vilket är 73,1 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på att kommande utvecklingsarbeten inte beräknas starta som planerat.

4.4.1.6 Avskrivningar

Kostnaderna uppgick till 278,6 miljoner kronor vilket var 3,4 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Periodens budgeterade kostnader var 290,5 miljoner kronor.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 413,3 miljoner kronor, vilket är 20,5 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen beror främst på försenade investeringar.

4.4.1.7 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 4,2 procent högre än motsvarande period föregående år.

Skatteintäkterna uppgick till 5 196,9 miljoner kronor, vilket var 212,7 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år.

Periodens budgeterade skatteintäkter uppgick till 5 105,3 miljoner kronor.

För helåret bedöms skatteintäkterna uppgå till 7 778,0 miljoner kronor, vilket är 120,0 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen beror främst på en högre skatteprognos än planerat.

Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 2 307,5 miljoner kronor, vilket var 89,9 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde framför allt på högre intäkter i utjämningssystemet samt högre läkemedelsbidrag.

Periodens budgeterade intäkter för generella statsbidrag och utjämning var 2 204,0 miljoner kronor.

För helåret bedöms generella statsbidrag och utjämning uppgå till 3 464,0 miljoner kronor, vilket är 158,0 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen beror främst på en ökning av Region Värmlands andel av det nationella utjämningssystemet.

4.4.1.8 Finansiella intäkter och kostnader

Regionen redovisar ett positivt finansnetto på 140,1 miljoner kronor, vilket var 698,5 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Finansnettot var 418,1 miljoner kronor bättre än budget.

För att hantera regionens pensionsåtagande till våra nuvarande och tidigare anställda förvaltar regionen en långsiktig pensionsmedelsportfölj. Portföljens innehav marknadsvärderas löpande, enligt gällande lagstiftning, och påverkas av svängningarna på de finansiella marknaderna, vilket i sin tur påverkar de finansiella intäkterna och kostnaderna.

Finansiella intäkter uppgick till 429,4 miljoner kronor vilket var 426,9 miljoner kronor högre än föregående år. De finansiella intäkterna var 426,7 miljoner kronor högre än budget. Avvikelserna beror på värdeförändringar i pensionsmedelsportföljen.

Finansiella kostnader uppgick till 289,3 miljoner kronor vilket var 271,7 miljoner lägre än föregående år. Avvikelserna beror till största del på värdeförändringar i pensionsmedelsportföljen men även på högre kostnader för värdereglering av pensionsskulden. De finansiella kostnaderna var 8,6 miljoner kronor högre än budget.

4.4.1.9 Pensionsmedelsförvaltning

Värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen vid periodens slut hade ett anskaffningsvärde motsvarande 4 374,1 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 5 996,0 miljoner kronor. Bokfört värde var 5 996,0 miljoner kronor.

Vid periodens slut var marknadsvärdet på de värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen fördelat på 60 procent aktier och 40 procent räntebärande värdepapper. Enligt Region Värmlands riktlinjer får andelen aktier uppgå till högst 70 procent av förvaltat belopp. Portföljens totala avkastning under 2023 har varit 8,2 procent.

Tabellen nedan visar totalportföljens och de underliggande tillgångsslagens utveckling under den senaste perioden samt utvecklingen över längre tidsperioder i förhållande till sina jämförelseindex enligt placeringspolicyn. *Avkastning på årsbasis sedan start.

Se tabell nedan, totalportföljens fördelning mellan aktier och räntebärande värdepapper samt de underliggande tillgångsslagens andel av totalportföljen och dess avvikelse mot beslutade limiter i placeringspolicyn.

4.4.1.10 Låneskuld och likviditet

Region Värmlands lånevolym uppgick till 520,0 miljoner kronor.

Region Värmlands upplåning sker till en genomsnittsränta på 2,5 procent och har idag räntebindningsavtal om totalt 300 miljoner kronor. Syftet med räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning när det gäller en ränteuppgångs påverkan på organisationens ekonomi och att skapa en ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar.

Regionens utgående likvida medel uppgick till 203,3 miljoner kronor samt ytterligare 412,5 miljoner kronor i kortfristiga placeringar.

Likvida medel, kortfristiga placeringar (pensionsfond) och upplåning

5. Finansiella rapporter

5.1 Resultaträkning

5.2 Balansräkning

5.3 Noter

Inga väsentliga förändringar har skett av övriga ansvarsförbindelser eller solidariska borgensåtaganden som fanns redovisade i senaste årsredovisningen.

6. Drift- och investeringsredovisning

6.1 Driftredovisning

Regionfullmäktige har beslutat om budgetramar för Region Värmlands nämnder. Budgetramarna avser nettokostnader. Nettokostnaden består av verksamhetens kostnader och avskrivningar minus verksamhetens intäkter.

6.1.1 Redovisningsprinciper internredovisning

Driftredovisningen är upprättad med ett pålägg för kollektivavtalad pension och avtalsförsäkringar utifrån den anställdes ålder samt internränta för kapitalkostnader. Pålägget följer SKR:s rekommendationer.

6.2 Nämndanalyser

För djupare analys se nämndernas egna delårsrapporter.

Regionstyrelsen

Nämnden visade ett överskott på 96,1 miljoner kronor. Överskottet berodde på att medel avsatta för kommande satsningar och investeringar inte tagits i anspråk, och på att anställningsstoppet för administrativ personal visar effekt genom lägre personalkostnader än budgeterat.

Helårsprognosen visar ett samlat överskott på 49,4 miljoner kronor.

Hälso- och sjukvårdsnämnd

Nämnden visade ett underskott på 688,0 miljoner kronor.

Perioden präglades i stor utsträckning av utmaningar kopplade till kompetensförsörjning vilket påverkar hälso- och sjukvårdens ekonomiska resultat. Underskottet berodde till största del på ej fullt finansierade kostnader för egen och inhyrd personal. Arbetet med kökortningsinsatser för vård och behandling som anstått under pandemin har också påverkat.

Under perioden har kostnaderna för den köpta vården ökat för remitterad vård av medicinska skäl samt därtill kopplade kostnader för läkemedel.

Helårsprognosen visar ett underskott på 858,0 miljoner kronor.

Regional utvecklingsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 4,8 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på vakanser.

Helårsprognosen visar ett överskott på 2,6 miljoner kronor.

Utöver nettokostnadsramen och länstransportsplanen (ram 1 miljard kronor över en tolvårsperiod) hanterar nämnden även medel från anslag 1:1 för regional tillväxtpolitik (ram 155 miljoner kronor). Dessa medel motfinansieras av EU:s strukturfonder, Tillväxtverket och andra aktörer.

Kultur- och bildningsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 5,4 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på att höstens bidrag ännu inte är utbetalda.

Helårsprognosen visar ett överskott på 4,0 miljoner kronor vilket beror på ökade projektintäkter samt vakanser.

Kollektivtrafiknämnd

Nämnden visade ett underskott på 75,8 miljoner kronor vilket beror på ökad indexutveckling för trafikavtal samt att biljettintäkterna efter coronapandemin inte ökat i den takt och omfattning som budgeterats. Tågreparationer och ersättningstrafik vid störning av tågtrafiken var under perioden högre än budgeterat.

Helårsprognosen visar ett underskott på 135,0 miljoner kronor. Kostnaderna för indexutveckling som reglerar trafikavtalens kostnadsuppräkning är fortsatt hög och minskar inte i den takt som förväntats. Under hösten sker en prisökning av biljettintäkter. Intäkterna kommer att öka men förväntas inte öka i paritet med den budget som är lagd. Tågreparationer, ersättningstrafik vid störning och borttagen skattebefrielse för biogas ökar kostnaden för året.

Hjälpmedelsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 0,7 miljoner kronor.

Den gemensamma nämndens över- och underskott regleras årligen och fördelas proportionellt utifrån respektive huvudmans andel av den totala årsvolymen. Därutöver tillkommer kostnader för service och administration, men exklusive politikerkostnaderna. Varje huvudman står för sina kostnader för respektive ledamot och ersättare.

Helårsprognosen visar ett överskott på 1,3 miljoner kronor.

Patientnämnd

Nämnden visade ett överskott på 0,3 miljoner kronor. Överskottet förklaras av förändrad inriktning gällande tjänsteresor och möten vilket har lett till minskade rese- och konferenskostnader.

Helårsprognosen visar ett överskott på 0,2 miljoner kronor.

Kost- och servicenämnd

Nämnden visade ett underskott på 0,6 miljoner kronor. Som helhet ligger kostnaderna över budget med störst kostnadsökning av råvaror och material.

Över- och underskott regleras årligen och fördelas proportionellt utifrån respektive huvudmans andel av den totala årsvolymen. Varje huvudman står för sina kostnader för respektive ledamot och ersättare.

Helårsprognosen visar ett underskott på 0,1 miljoner kronor.

6.3 Investeringsredovisning

Nedan redovisas utgifter för årets investeringar. Redovisningen innehåller både återinvesteringar och nyinvesteringar. Återinvesteringarnas syfte är att bibehålla ursprunglig status på de investeringar som finns. Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas i respektive område eller motsvarande verksamhet.

Nyinvesteringar är investeringar vilka innebär ny funktionalitet för olika verksamheter, även större utökningar av befintliga verksamheter behandlas som nyinvesteringar.

Projektet Nya CSK samt ”Åtgärder för att bevara fastigheternas värde” är nyinvesteringar som på grund av sin storlek särredovisas.

Regionfullmäktige beslutade för 2023 om ett utrymme för investeringar på 469,0 miljoner kronor. Av dessa avsåg 199 miljoner kronor redan beslutade och pågående investeringar samt nyinvesteringar. 220,0 miljoner kronor avsåg återinvesteringar och 30 miljoner var avsatta för nya investeringsbeslut under 2023. Under perioden har regionen investerat för 291,0 miljoner kronor.

7. Budgetväxlingar

8. Ekonomisk ordlista

Anläggningstillgångar

Tillgångar avsedda för stadigvarande innehav såsom byggnader och inventarier.

Avskrivning

Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd.

Avsättning

Förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Ett exempel är avsättningar för pensioner.

Balanskrav

Region Värmlands intäkter ska överstiga dess kostnader.

Balansräkning

Redovisning av tillgångar och skulder samt eget kapital. Visar den ekonomiska ställningen och hur den har förändrats under året. Tillgångarna visar hur regionen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) samt hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital).

CEMR

CEMR är de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation.

CEMR-deklarationen

Den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) är ett verktyg för kommuner och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i all verksamhet.

Diskonteringsränta (kalkylränta)

Används för att nuvärdesberäkna framtida betalningar.

Driftbudget/driftredovisning

Budget och redovisning av kostnader och intäkter som tillhör den löpande verksamheten.

Eget kapital

Skillnaden mellan redovisade tillgångar och redovisade avsättningar/skulder enligt balansräkningen.

Extraordinära kostnader/intäkter

Tre kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som extraordinär:

• Händelsen saknar samband med ordinarie verksamhet.
• Inte inträffar ofta eller regelbundet.
• Uppgår till väsentligt belopp.

Finansnetto

Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen.

Finansiella intäkter och kostnader

Exempel på finansiella intäkter och kostnader är räntor på fordringar och skulder, kursvinster och kursförluster samt utdelning på aktier och andelar, både realiserade och orealiserade.

Internränta

Kalkylmässig beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Regionen använder sig av SKR:s förslag på internräntesats.

Investeringsbudget/redovisning

Budget och redovisning av investeringar i anläggningstillgångar till exempel fastigheter, utrustning.

Jämförelsestörande post

Intäkter eller kostnader som påverkar jämförbarheten med föregående år.

Kapitalkostnad

Benämning för internränta och avskrivning.

Kassaflödesanalys

Analys som redovisar tillförda medel, använda medel samt förändring av rörelsekapital och likvida medel.

Kortfristiga fordringar och skulder

Förfaller till betalning inom ett år från balansdagen.

Likvida medel

Medel i kassa, disponibla tillgodohavanden hos banker eller motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar.

Likviditet

Betalningsförmåga på kort sikt.

Nettokostnader

Skillnaden mellan verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Finansieras med skattemedel och generella statsbidrag.

Nettokostnadsutveckling

Procentuell jämförelse av nettokostnad med motsvarande period förgående år.

Omsättningstillgång

Tillgångar som innehas kortare tid.

Pensionsskuld

Upptas i balansräkningen endast till den del av pensionsskulden som upparbetats från och med 1998. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse.

Periodisering

Kostnader och intäkter ska relateras till den period de uppstår (månad och år) så att ett rättvisande resultat redovisas

9. Bilageförteckning

• Bilaga 1: Regionstyrelsens delårsrapport Pdf, 287 kB.
• Bilaga 2: Hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport Pdf, 1 MB.
• Bilaga 3: Kollektivtrafiknämndens delårsrapport Pdf, 416 kB.
• Bilaga 4: Regionala utvecklingsnämndens delårsrapport Pdf, 549 kB.
• Bilaga 5: Kultur- och bildningsnämndens delårsrapport Pdf, 555 kB.
• Bilaga 6: Patientnämndens delårsrapport Pdf, 560 kB.
• Bilaga 7: Kost- och servicenämndens delårsrapport Pdf, 273 kB.
• Bilaga 8: Hjälpmedelsnämndens delårsrapport Pdf, 261 kB.