Svenska ståndpunkter om EU:s sammanhållningspolitik efter 2027

Sverige tog innan jul fram sina ståndpunkter om hur sammanhållningspolitiken bör inriktas framöver, och vill se ökat fokus på konkurrenskraft, innovation samt grön och digital omställning.

En stor del av EU:s budget går till sammanhållningspolitiken, som ska användas till att stötta och minska skillnaderna mellan unionens olika utvecklade regioner. EU-kommissionen förväntas presentera sitt förslag till nästa långtidsbudget, som börjar gälla 2028, redan under 2025.

Övergripande inriktning

Sverige betonar vikten av att sammanhållningspolitiken bidrar till ökad tillväxt och sysselsättning, samt minskar regionala skillnader inom unionen. Det betonas dock också att sammanhållningspolitiken inte ska användas som ett krisstöd, samt att stöd som riskerar att snedvrida konkurrensen på den fria marknaden ska undvikas.

Sveriges ståndpunkter

I Sveriges förslag till nästa programperiod (2028-2034) finns nio utgångspunkter gällande sammanhållningspolitiken. Nedan följer en kort sammanfattning av punkterna.

• Strategisk inriktning
  Sammanhållningspolitiken bör få en tydligare koppling till andra åtgärder som EU utfärdar, samt även en tydligare koppling till nationella reformer.
• Platsbaserad politik
  Regionerna inom EU har olika förutsättningar, och det är därför viktigt med en platsbaserad politik. Principerna om partnerskap, flernivåstyre och delad förvaltning är centrala för att kunna genomföra insatser anpassade efter behov på nationell, regional och lokal nivå.
• Fokus på de minst utvecklade regionerna
  Majoriteten av resurserna bör gå till de minst utvecklade regionerna, för att minska sociala och ekonomiska skillnader. Sverige vill även undvika övergångsregler och nya stödberättigande kriterier.
• Europeiskt territoriellt samarbete
  Gränsöverskridande samarbeten via programmet Interreg bör fortsätta efter 2027, på grund av stort europeiskt mervärde.
• Nationell medfinansiering
  Det är viktigt att medlemsländerna medfinansierar EU-medel för effektiv implementering samt en känsla av ägarskap.
• Resultatfokus
  Sammanhållningspolitiken ska vara resultatinriktad där utvärdering, uppföljning och prestation är viktiga komponenter.
• Rättsstatens principer
  Efterlevnad av rättsstatens principer är väldigt viktiga för EU och den inre marknaden. Länder som inte följer dessa ska inte ta del av EU-stöd.
• Förenkling
  Programstrukturen behöver förenklas för att minska de administrativa bördorna.
• Administrativ kapacitet
  Sammanhållningspolitiken bör stärka och säkerställa medlemsländernas administrativa kapacitet.