Staffan är överläkare och forskare
Staffan Tevell arbetar som överläkare på infektionskliniken och är samtidigt aktiv inom den kliniska forskningen:
– För mig är forskning att inte stagnera, att fortsätta utvecklas både som forskare och som kliniskt verksam läkare.
Staffan Tevell är överläkare på infektionskliniken på Centralsjukhuset i Karlstad. Han är också forskare med stafylokockinfektioner och infektioner efter ortopedisk implantatkirurgi som huvudområden, men har också medverkat i ett antal forskningsprojekt inriktade på Covid-19.
Hur fungerar det att kombinera kliniskt arbete och forskning?
Kombinationen kliniskt arbete och forskning är enligt Staffan både en förmån och en utmaning.
– Ibland kan det bli ryckigt, och vara praktiskt svårt att få forskningen prioriterad. Detta var extra tydligt under pandemin, där behovet av både kliniskt verksamma läkare och forskare var betydligt större än tillgången. Trots detta slöt man upp och utnyttjade nationella nätverk för att bygga de strukturer som krävdes för att skapa kunskap om Covid-19. Det finns många lärdomar att dra av pandemin, bland annat blev det extremt tydligt hur viktigt det är att vi har en fungerande infrastruktur och forskarkompetens både nationellt och i de enskilda regionerna.
Det kan också vara svårt att i förväg planera in när forskningen kommer kräva störst arbetsinsats. Samtidigt så är det fantastiskt givande och spännande att driva och medverka i forskningsprojekt, framför allt när man ser hur den kunskap man inhämtar kan komma till nytta i det direkta patientarbetet.
Positivt för det kliniska arbetet
– I min kliniska vardag möter jag hela tiden nya patienter och nya utmaningar. Det leder till ett driv att lära sig mer för att på sikt kunna erbjuda en bättre vård. Det är verkligen en förmån att få kunna djupdyka i ett ämne. Det ökar både min kompetens och den samlade kunskapen inom området vilket i förlängningen leder till en bättre vård för patienterna. Som forskare bygger jag också nätverk som jag har nytta av även i det kliniska arbetet. Tack vare min forskning har jag lärt känna kollegor och experter att samverka med, och det har i sin tur lett till att jag getts möjlighet att delta i både nationella och internationella arbetsgrupper. Ett exempel på detta är det svenska vårdprogrammet om led- och skelettinfektioner (se länk nedan), ett annat är en fortbildning om ortopediska infektioner för specialistläkare från olika delar av Sverige, med det långsiktiga målet att förbättra handläggningen av dessa patienter.
Led- och skelettinfektioner - Vårdprogram från SILF (infektion.net)
Gott stöd för forskning
I Region Värmland ges stöd för klinisk forskning genom Centrum för klinisk forskning (CKF).
– Jag upplever på det stora hela att jag under min tid som forskare haft ett gott stöd från CKF här i Värmland. Där finns möjlighet att söka forskningsmedel men också goda förutsättningar att diskutera, bolla idéer och få administrativt stöd i ett hjälpsamt klimat med en god stämning, säger Staffan Tevell.
Exempel på forskningsprojekt
Eftersom antibiotikaresistens är ett ökande problem valde vi i denna studie (se länk nedan) att undersöka om en stafylokockart kunde utveckla resistens när den exponerades för en ny antibiotikasort, och i så fall vilka genetiska mekanismer som låg bakom. Detta kunde vi sedan koppla till ett kliniskt patientfall, vilket i sin tur kan leda till bättre kunskap om hur man använder detta antibiotikapreparat på rätt sätt.
Ett annat exempel är denna studie (se länk nedan) där vi beskriver att patientförsäkringen LÖF underutnyttjas hos patienter som drabbats av infektion efter kirurgisk behandling av benbrott. En logisk konsekvens av dessa fynd är att vi inom sjukvården måste arbeta för att hitta bättre rutiner för att informera våra patienter om möjligheten att söka ersättning från LÖF om man drabbats av en vårdskada i samband med frakturkirurgi.
Ett tredje exempel är denna studie (se länk nedan). Under våren 2021 uppmärksammandes mycket ovanliga men potentiellt allvarliga biverkningar efter covid-vaccination med AstraZenecas vaccin hos vissa grupper. Denna forskargrupp kunde, relativt kort tid efter att problemet uppmärksammats, visa att man uppnådde minst lika bra vaccinskydd när man gett en första dos AstraZeneca-vaccin och sedan följde upp detta med en dos av Modernas vaccin. Att denna strategi var effektiv var mycket viktig kunskap, eftersom de studier som låg till grund för godkännande av vaccinen enbart undersökt effektiviteten för vaccinationsscheman där man gav boosterdoser av samma typ som den första dosen vaccin.
Heterologous ChAdOx1 nCoV-19 and mRNA-1273 Vaccination (nejm.org)
Vill du veta mer om klinisk forskning?
Om du vill veta mer om vår kliniska forskning, eller kanske vill vara med och bidra till framtidens hälso- och sjukvård, så kan du läsa mer på www.regionvarmland.se/kliniskforskning.